MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 5 augusti 2025

tisdag 5 augusti 2025

Straight edge-rörelsen skapade en hel generation nyktra och politiskt medvetna ungdomar

Nykter, hård och politiskt medveten ungdom. Det är vad hardcore-musiken och straight edge-rörelsen slog igenom med på 90-talet.

publicerad 25 oktober 2017
– av Markus Andersson
Hardcore-bandet Earth Crisis slog igenom på 90-talet med medvetna politiska texter om veganism, nykterhet och motstånd mot exploatering

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


På 90-talet hände något som fick en hel generation ungdomar att nyktra till, avstå ifrån droger och medvetandegjorde industrins övergrepp på djur, natur och exploatering av människor. Hardcore-musiken och straight edge-rörelsen revolterade mot degenereringen och inspirerande till veganism och ett rent leverne. Nya Dagbladets Markus Andersson gör en tillbakablick i en unik rörelse som aldrig fick plats i finrummen och de etablerade medierna.


 

Kulturen i USA har ofta förändrats snabbare och annorlunda än i Europa. Likväl som det uppstod förorter med utanförskap, droger och destruktivitet tidigare än i Europa väcktes också tidigare en motkultur mot utvecklingen. Bland ungdomar, främst vita som levde i de problemfyllda områdena, uppstod ett uppvaknande om hur alkohol, droger och promiskuitet fördärvade livet för unga människor. Ur denna miljö föddes hardcore-musiken och straight edge-rörelsen som en motkultur.

Veganismen blev ett framträdande inslag i straight edge-rörelsen som ett led i miljömedvetenheten och motståndet mot exploateringen av djur. Anhängarna tillkännagav sin straight edge-identitet genom att måla ett svart kryss på händerna och de hårda ungdomarna kom helt nyktra till konserterna. Etisk livsstil och veganism spred sig bland unga som inspirerades av rörelsens framväxt.

Earth Crisis

Det mest framträdande och tonsättande bandet i hela hardcore-musikenscenen och straight edge-rörelsen var tveklöst Earth Crisis. Bandet grundades 1989 i Syracure, New York, men bröt igenom på allvar i början på 90-talet med den starke straight edge-profilen Karl Buechner som sångare. Bandet bröt upp 2001 men återförenades 2007 och genomför fortfarande en del spelningar.

I bandets första debutskiva All Out War från 1992 proklamerade man ett krig emot den industri som exploaterar och utnyttjar djur med stort lidande som resultat. Budskapet vänder sig också mot de som inte är djurvänner och torterar eller utsätter djur för lidande och menar att de själva förbrukat sina rättigheter i samhället.

Från låten ”All Out War”:

This time I’m not going to walk away.
This time I’m not going to let you slide. I have to give you what your
thirst is for. It’s not for your good, it’s not for my pride.
Evil lies beyond ignorance. Aware of the truth, aware of the facts.

The strength to take the stand to stop the slaughter is what you lack.
The weakness that you can’t control brings
animals death and pain. The struggle I fought to overcome
is the dark pit where you choose to remain. This time I’m not going
to walk away. This time I’m not going to let you slide.

I have to give you what your thirst is for. It’s not for your good,
it’s not for my pride. Keep on with your killing,
your threats and your jokes, just brace yourself for what’s in store.
Continue to flow with the close minded evil, prepare for all out war.
A dose of the hate your kind fills me with everyday.
Your entitled to your own freedom, not to take others away. All out war!

Från låten ”Stand by”:

I can’t stand by and let the innocent die.
By opressing innocent life you’ve lost your rights so
now your end is justified. Don’t think that you’ve been given a choice.
Your actions serve as your voice. Your selfishness
destroys the earth, so you’ve left us with no other choice.
For the fetus, for the cat, for the cow, for the rat.
For innocent victims we will attack, we will attack, we will attack.

Albumet Firestorm som släpptes 1995 satte fokus på den destruktiva kultur man såg barn och ungdomar växa upp i med droger, prostitution och splittrade familjer och uppmanade till en ”eldstorm” mot knarkkungar, det korrupta rättsväsendet och politiker.

Från låten ”Firestorm”:

Street by street. Block by block. Taking it all back.
The youth’s immersed in poison–turn the tide
counterattack. Violence against violence, let the roundups begin.
A firestorm to purify the bane that society drowns in. No
mercy, no exceptions, a declaration of total war.
The innocents’ defense is the reason it’s waged for.

Born addicted, beaten and neglected.
Families torn apart, detroyed and abandoned.
Children sell their bodies, from their high they fall to drown.
Demons crazed by greed cut bystanders down.
A chemically tainted welfare generation.
Abslolute complete moral degeneration.

Born addicted, beaten and neglected.
Families torn apart, detroyed and abandoned.
Children sell their bodies, from their high
they fall to drown. Demons crazed by greed cut bystanders down.
Corrupt politicans, corrupt enforcement, drug lords and
dealers; all must fall. The helpless are crying out.
We have risen to their call. A firestorm to purify.

Karl Buechner. Foto: Aaron Conti

I en intervju med Karl Buechner berättar han om hur han upptäckte att människors rättigheter och möjligheter att försvara sig själva och andra i sin omgivning berövats dem. Inte minst genom successiva inskränkningar i den amerikanska konstitutionens andra tillägg där rätten till vapenägande är grundläggande. Djurrätt, genmodifiering och de utländska krigen berättar Karl var några av de politiska frågor som motiverade honom och bandet. Han berättar att de etablerade medierna gått dessa intressen och makter till mötes.

Hardcore-musiken och straight edge-rörelsen var helt unik inte minst i det avseendet att den lyckades få ungdomar tycka att det var häftigt att vara nykter och ren i en miljö där droger och alkohol annars sågs som något tufft och dominant. I åldrar där ungdomar annars vanligen söp sig fulla och rökte på lyckades man dra hundratals och ibland tusentals nyktra ungdomar till konserterna för att röja loss framför scenen.

Rörelsen hade också antirasistiska inslag. Man vände sig emot övergrepp mot individer med etniska motiv och hade en inkluderande inställning och manade till enhet även om rörelsen nästan uteslutande var vit. Earth Crisis och andra hardcoreband genomförde ett par konserter i Japan och Singapore där både musiken och budskapet lyckades få visst genomslag.

I Sverige fick rörelsen relativt gott genomslag bland ungdomar. 1995 gästande bland annat Earth Crisis Bergslagsrocken i Fagersta. Bland de mer framträdande svenska hardcorebanden fanns Refused med den starka profilen Dennis Lyxzén som var ledande i den svenska musik- och livsstilsgenren.

Enskilda individer ifrån rörelsen genomförde vissa politiska våldsaktioner riktade mot bland annat köttindustrin och företag som McDonalds. Även angrepp mot skogsindustrin och skövling förekom med sabotage av skogsmaskiner.

Överlag var rörelsen inriktad på livsstil och det själsliga och utgjorde aldrig någon hierarkisk organiserad politiskt kraft. Trots den genuina politiska inspiration och motivation som fanns i musiken och kring utövarna så fick aldrig rörelsen komma in i finrummen. Skivorna lanserades ofta på underjordiskt inriktade skivbolag med begränsad spridning i den kommersiella sfären och de etablerade medierna lät aldrig denna subkultur få blomma ut och nå en bredare publik med undantag för några få låtar som spelades på de kommersiella tevekanalerna.

Idag lever musiken fortfarande kvar och några av de mer klassiska banden gör fortfarande spelningar, även om de politiska inslagen och straight edge-livsstilen har klingat av i den form den hade under storhetstiden på 90-talet.

Det är inte svårt att se politiska dimensioner i att denna vita och överlag sunda motkultur aldrig snappades upp av de stora skivbolagen och medierna i motsats till hiphop-musiken och kulturen som under samma period blommade upp i de amerikanska förorterna bland svarta ungdomar som trots starka inslag av att förhärliga droger och gangsterliv med kvinnoförnedrande inslag släpptes in i finrummen och glorifierades av de stora skiv- och tevebolagen. Straight edge-rörelsen var politiskt medveten och riktade ju sig i själva verket mot de som styrde de multinationella exploaterande företagen och de ägarkoncentrerade medierna varför den troligen aldrig accepterades av densamma.

Andan hos den medvetna rörelsen lever dock kvar och musiken har på intet sätt klingat av (se index över hardcore-band och videoarkiv från konserter). All den medvetna hardcore-musiken finns nu tillgänglig via nätet och kanske kan rörelsen i framtiden få en ny renässans!

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

En dikt om barnen i Gaza medan världen ser på

Folkmordet i Gaza

De gråter av hunger och drömmer om fred – men omvärlden tiger. Konstnärinnan och poeten Malin Sellergren skildrar i denna dikt barnens outhärdliga verklighet.

publicerad Idag 21:41

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Daglig skräck och daglig fasa,
lever barnen med i Gaza.
Sex tusen lastbilar med livsnödvändig mat
förvägras inträde i Gazas habitat.
Bilarna tvingas vänta där utanför,
medan barn och vuxna utav svälten dör.

Bomberna har fallit, och pulveriserat nästan allt
barnen får sova på marken där det är hårt och kallt.
På natten gråter de av mardrömmar
och de gråter även på dagen,
för hungern river hål i magen.

Var finns slutet på befolkningens plåga?
Snart sinar livet, och hoppets sista låga!
Knappt någon mat, någon enda i Gaza får
och en mammas älskade pojke blev skjuten i huvudet igår.
– Jag är nästan framme nu, jag klarade mig, tänkte han.
Men då träffades han av en kula, och i dimmorna försvann.

Han och tusentals andra försökte mot en matutdelning kuta.
Men precis när de var framme, började militären på dem skjuta.
Och runt omkring i staden har barn skjutits till döds,
endast på grund av att de som palestinier fötts.
Livrädda är världens politiker – detta folkmord får inte kritiseras,
och minsta lilla sanktion mot Israel måste i veckor planeras.
Kanske kan man bojkotta importen av israeliska apelsiner?
eller vore det kanske mer effektivt att bojkotta mandariner?

Samtidigt förser USA Israel med tonvis av krigsmaterial
och skänker några luftburna matlådor, för att lindra sitt samvetskval.
En svältande miljonbefolkning behöver förstås mer än så
men någon större hjälp från omvärlden tycks de inte kunna få.

Nej, ingen får säga till Israels ledare att de borde skämmas,
i rädsla för att Israel då ska hämnas.
Och ingen vill riskera att bli kallad för antisemit
för den som kritiserar en jude, är själv en skit.
Israels makt över världen, lamslår ledarna i passivitet
medan ledarna skäms och är djupt uppgivna i hemlighet.

Under tiden offras barnen på löpande band
och israeliska ledare hävdar öppet,
att de ska erövra palestiniernas land.
Så de palestinska barnen måste så snabbt som möjligt försvinna
för att bulldozers ska kunna jämna alla bosättningar
– och hela folket bort tvinga.

Hos barnen själva är förtvivlan ofantligt stor.
Många har förlorat sina syskon, sina vänner, sin far och sin mor.
Nu tvingas de överleva utan knappt någon mat
fångade i en råttfälla, i skräckens habitat.

 

Malin Sellergren, PoeticArtstories

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Afrikandernas ovissa framtid

Befolkningsutbytet i Väst

Brutala våldsdåd och eskalerande rasistisk retorik har fått vissa att varna för ett öppet folkmord i Sydafrika. Detta skulle inte bara vara ödesdigert för de vita afrikanderna, utan även för Sydafrika som helhet.

publicerad 2 augusti 2025
– av Markus Andersson
Afrikander har levt i Sydafrika sedan mitten av 1600-talet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En av de första presidentorderna från Trumpadministrationen var den amerikanske presidentens adresserande av europeiskättade sydafrikaners situation, även kända som afrikander eller boer, och beredvillighet att öppna upp för att ta emot dem som flyktingar mot bakgrund av deras allt svårare läge i Sydafrika. Initiativet tycks dock ha mötts med blandade reaktioner bland afrikanderna själva, vilka i stort frågar sig varför man från första början skulle överge det land man bebott i hundratals år, långt innan USA ens var en självständig nation.

Redan på 1650-talet grundades Kapkolonin av holländaren Jan van Riebeeck och de första europeiska bosättarna, huvudsakligen holländare och fransmän. Dessa etablerade sig som jordbrukare vid Kaphalvön som en förlängning av det holländska ostindiska kompaniets handelsrutt mellan Europa och Asien.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 8 mars 2025


Trots blodiga konflikter med bantustammar som expanderade in på området, utvecklade man under de följande århundradena ett avancerat jordbrukssystem i Sydafrikas varierade klimat och landskap. I praktiken uppstod nu även en helt ny europeisk kultur, afrikanderna, från vilka flera statsbildningar skulle komma att uppstå. Afrikanderna skulle dock få svårt att hävda sig mot det mäktiga brittiska imperiets anspråk på Kaphalvön och de afrikandiska staterna Oranjefristaten och Transvaal utkämpade en dramatisk konflikt mot Storbritannien för att bevara sin självbestämmanderätt. Trots att man segrat i vad som blev känt som det första boerkriget år 1881 blev den brittiska militärmakten till slut för svår att stå emot och efter det andra boerkriget annekterades man år 1902 in i det brittiska koloniala imperiet.

Under 1800- och 1900-talen växte samtidigt jordbruket i omfattning, och de afrikandiska jordbrukarna fortsatte att spela en nyckelroll i att etablera effektiva produktionsmetoder, moderna bevattningssystem och exportmarknader. Under 1900-talet blev Sydafrika en av Afrikas största producenter av vete, majs, frukt och boskap – en position som fortfarande till stor del upprätthålls tack vare boerjordbrukarna.

Tusentals attacker

Sedan Nelson Mandelas ANC tog makten, 1994, har situationen för boerna blivit alltmer osäker. De senaste årtiondena har tusentals av dem mördats i brutala attacker på sina gårdar. Dessa farmarmord har fått viss internationell uppmärksamhet, men den sydafrikanska regeringen har ofta avfärdat eller tonat ned problemet med vad som av allt att döma rör sig om rasistiskt motiverade attacker.

Att överhuvudtaget få en klar bild över exakt hur många afrikanderbönder som dödats de senaste 30 åren är mycket svårt – bland annat eftersom den sydafrikanska regeringen slutat att redovisa statistiken separat och istället klumpar ihop denna med övriga mord begångna i det kraftigt våldsbrottsdrabbade landet. Istället blir det upp till intresseorganisationer som värnar om afrikandernas rättigheter att själva försöka identifiera alla fall och sammanställa statistiken.

Gemensamt för morden är att de ofta kännetecknas av extremt våld, tortyr och övergrepp, vilket har lett till teorier om att motiven sträcker sig långt bortom vanlig kriminalitet – utan snarare handlar om hat och ressentiment som riktas mot afrikanderna. Bedömare menar också att den rasistiskt laddade retoriken från vissa politiska ledare, som exempelvis den kommunistiske ledaren Julius Malemas, har bidragit till att skapa en direkt livsfarlig miljö för boerna där många varnat för att situationen riskerar att eskalera till ett öppet folkmord.

Den eskalerande hetsen och våldet, som redan lett till att många av de vita farmarna satts under allt större press att lämna sina gårdar, eller flytta utomlands, är därtill något som i sin tur samtidigt påverkat Sydafrikas livsmedelsproduktion och ekonomiska stabilitet. Boernas expertis och kunskap om jordbruk bedöms i praktiken vara ovärderlig för landets ekonomi, särskilt med tanke på att jordbrukssektorn sysselsätter miljontals människor och står för en betydande del av Sydafrikas BNP.

Expropriering och diskriminering

Vid sidan av den eskalerande våldsspiralen har Sydafrikas regering genomfört en rad lagförslag och policyer som syftar till att omfördela mark från vita lantbrukare till svarta sydafrikaner, ofta utan ersättning. Exproprieringen av mark som brukats av afrikandiska familjer i sekler har väckt en växande oro både inom och utanför landet. Afrikander driver de flesta av landets storjordbruk, som står för 95 procent av den inhemska produktionen av viktiga livsmedel. Dessa inkluderar majs, vete, frukt, grönsaker och andra grödor som är centrala för både den lokala marknaden och exporten.

Sydafrika är fortfarande i stort sett självförsörjande på livsmedel, men importen av vissa produkter har ökat. Samtidigt har i princip alla försök att ”omfördela” mark till svarta jordbrukare misslyckats och endast en mycket liten andel av de svarta kommersiella jordbrukare har lyckats bli vinstgivande. Om afrikanderna fortsätter att marginaliseras, attackeras och mördas kan konsekvenserna därför bli ödesdigra, inte bara för dem själva, utan för hela Sydafrikas livsmedelsförsörjning och ekonomiska stabilitet.

Trots den alltmer fientliga miljön ihärdar många boer att odla marken och bidra till landets livsmedelssäkerhet, men många experter och analytiker varnar för att Sydafrika är på väg att gå ett liknande öde till mötes som Zimbabwe, där en liknande politik av presidenten Robert Mugabe, hårdfört riktad mot den vita befolkningen, ledde till en internationellt uppmärksammad kollaps av jordbruket, livsmedelsbrist och ekonomisk kris.

”Vill inte flytta någonstans”

Afrikanderna ser Sydafrika som sitt självklara hem och har levt där längre än vad många europeiska nationer existerat och, till skillnad från vad som ofta förespeglas, även innan bantuexpansionen nådde området. Många av dem ser det av naturliga skäl inte som ett alternativ att lämna Sydafrika, utan vill bara leva sina liv i lugn och ro, utan att diskrimineras eller utsättas för blodiga attacker.

– Vi ska inte åka någonstans. Våra medlemmar arbetar här och vill stanna här, och de kommer att stanna. Vi är fast beslutna att bygga en framtid här, förklarar Dirk Hermann, verkställande direktör för Afrikanderfacket Solidarity.

– Vi måste göra ett kategoriskt uttalande: Vi vill inte flytta någon annanstans, fyller Kallie Kriel, vd för intresseorganisationen AfriForum i.

Det har spekulerats kring att Elon Musk, med sitt afrikandiska ursprung och sin roll i USA:s nya regering, varit bidragande till Trumps presidentorder att öppna dörren för afrikanderna. Om man på riktigt månar om deras framtid från amerikansk sida räcker det samtidigt inte med att öppna dörrarna, de behöver även allt stöd de kan få för att stänga sina dörrar gentemot fortsatt eskalerande rasism och brutalisering inom Sydafrikas gränser.

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Clint Eastwood 95 år – en levande filmlegend

publicerad 31 juli 2025
– av Jan Sundstedt
En ikonisk bild på Clint Eastwood ur Sergio Leone-regisserade "För en handfull dollar" (1964).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Clint Eastwood må ha fyllt 95 år för ett par månader sedan – men myten, blicken och filmarvet är ständigt unga. En stillsam titan i en skrikig samtid.

Clint Eastwood fyllde den 31 maj 95 år. En ålder som för de flesta innebär långa promenader, pensionärsrabatt och eftermiddagsslummer – men för Clint har det snarare blivit ännu ett kapitel i en redan sällsynt livsresa.

Från starten i 1950-talets tv-westernserier till rollen som ikonisk revolverman i Sergio Leones Dollartrilogi, från cynisk antihjälte i Dirty Harry (1971) till hyllad regissör av Oscarsvinnare som Unforgiven (1992) och Million Dollar Baby (2004) – Clint Eastwoods karriär är så nära amerikansk filmhistoria man kan komma i ett enda liv.

Lågmäld och magnetisk

Han har varit actionhjälte och dramaregissör, symbol för tyst styrka och kreativ envishet. I en bransch där många skådespelare tvingas in i fack, har Clint alltid lyckats vara både publikfavorit och auteur.

Det är få som både har suttit på hästryggen i ökenstoft och samtidigt lett en regiproduktion med stram precision bakom kameran – gärna med ett jazzstycke av Monk eller Brubeck i lurarna.

Hans närvaro, oavsett om han mumlar genom tänderna i Gran Torino (2008), stulit ryska stridsplan i Firefox (1982) eller gestaltar emotionell sårbarhet i The Bridges of Madison County (1995), har alltid burit ett slags gravitationsfält: lågmält men magnetiskt.

Clint Eastwood har aldrig behövt skrika för att synas – han har alltid litat på att publiken lyssnar.

Clint Eastwood tillsammans med Donald Sutherland (t. v.) och Telly Savalas (t. h.) i ”Kellys Hjältar” (1970). Foto: Jan Sundstedt kollektion

Medan andra i branschen pensionerar sig långt tidigare, ångade han på som regissör upp i 90-årsåldern. Juror No. 2, som hade premiär i slutet av 2024, ser förvisso ut att bli hans sista film – men ingen vet säkert. Clint själv ger inga besked. Kanske är tystnaden i sig ett slags avskedsreplik.

För alla som växt upp med hans filmer – oavsett om det var spaghettiwestern, hårdkokta 70-talsthrillers eller moderna moraliska dramer – är det något märkligt trösterikt i att han fortfarande är med oss. Levande, närvarande, värdig.

95 år. Ett liv av film, envishet och kompromisslöshet. Vi lyfter på hatten – och hoppas han fortsätter att blicka mot horisonten, med samma lugna, genomträngande blick som alltid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tv-serien Solsidan slutar sändas

publicerad 30 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Komediserien Solsidan läggs ner efter tio säsonger. Nu ska de sista två säsongerna spelas in.

Solsidan handlar om fyra vänner och deras liv i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Där tampas man med familjeliv och andra vardagliga bekymmer samt diverse typiska svenska pinsamheter.

Serien sändes första gången under 2010 på TV4 och blev snabbt populär bland svenskarna. Det är bland annat skådespelaren Felix Herngren, som också spelar en av huvudpersonerna, som har skrivit manus. Under åren har serien blivit en av de mest streamade på TV4 Play.

Nu planerar man att lägga ner den populära serien.

Det är det allra sista avsnittet. Det är vad som är sagt, säger Henrik Dorsin, som spelar Ove, till Bonniertidningen Expressen.

TV4:s kärna

Serien tog en paus under 2015 och återkom sedan med en långfilm 2017, som blev den mest sedda på bio det året. Sedan återupptogs serien 2019. Under 2023 beställde TV4 de sista två säsongerna och serien beskrevs av kanalen som ”en av nycklarna” för TV4:s framtid.

Vi behöver några sådana här tältpinnar som vi vet att vi kan återkomma till och som vi med god framförhållning kan stå stadigt i och som symboliserar det som vi tycker är TV4:s kärna, sade kanaldirektör Fredrik Arefalk vid den tidpunkten.

Trots det kommer man inte att fortsätta med serien. Totalt kommer det att bli tio säsonger och hundra avsnitt. I nuläget spelas de två sista säsongerna in.

Säsong nio kommer att sändas på TV4 Play under hösten 2025. Det är oklart när den sista säsongen kommer att sändas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.