Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Ett medeltida svärd har hittats under en utgrävning i Halmstad. Graven återfanns under golvet på Sankta Annas kyrka och fyndet beskrivs av arkeologer som mycket ovanligt.
Svärdets klinga uppges vara cirka 1,3 meter långt och hittades i en grav intill en man som var 1,90 meter lång. Graven hittades under golvet på det senmedeltida konventet Sankta Annas kyrkas södra skepp som ligger vid Lilla Torg i Halmstad. Konventet ska ha varit aktivt i Halmstad år 1494–1531. Ytterligare två gravar hittades intill fyndplatsen, där en man och en kvinna låg begravda. Däremot har man ännu inte påträffat några fler fynd än svärdet.
”Svärdet är dessutom det enda nedlagda föremålet som hittats i de 49 gravar som hittills undersökts under den pågående ombyggnationen av Lilla Torg. Att hitta just svärd i medeltida gravar är mycket ovanligt och de personer som begravdes med svärd tillhörde samhällets toppskikt”, skriver Kulturmiljö Halland i sin blogg.
Arkeologer spekulerar kring att klosterkyrkan kan ha varit en begravningsplats för adliga under dess verksamma år, vilket belyses av detta anmärkningsvärda fynd. Den första röntgenundersökningen av svärdet avslöjar två inlagda kors av ädelmetall på klingan. För närvarande genomgår svärdet konservering och kommer att underkastas ytterligare studier.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Den amerikanske regissören och skådespelaren Woody Allen har lagts till på Ukrainas kontroversiella Mirotvorets-lista. Orsaken sägs vara hans videomedverkan vid en filmfestival i Moskva.
Woody Allen, 89, har hamnat i Ukrainas omstridda Mirotvorets-databas – även känt som ”dödslistan”. Listan beskriver Allen som en ”fiende till Ukraina” och anklagar honom för att ha deltagit i ”ett ryskt propagandistiskt evenemang”.
Bakgrunden är att Allen nyligen deltog via videolänk i Moscow International Film Week. Där talade han framför allt om sin långa karriär och sina personliga erfarenheter som filmskapare.
Ukrainas utrikesministerium fördömde hans medverkan och beskrev den som ”en skymf och en förolämpning mot offren bland ukrainska skådespelare och filmskapare”.
Orwellian: Woody Allen had been added to Mirotvorets hit list, which is linked to Ukrainian security services. https://t.co/hsKmm7gt8E
Som konsekvens har Lviv National Academic Theatre ställt in planerade uppsättningar av Allens musikal Bullets Over Broadway.
Den Oscarsbelönade regissören har försvarat sitt deltagande och betonar att hans medverkan inte var politisk.
– När det gäller konflikten i Ukraina tror jag starkt att Putin har helt fel, sade Allen, men underströk att konstnärliga samtal bör kunna fortsätta.
Mirotvorets har funnits sedan 2014 och listar personer som anses hota Ukrainas säkerhet eller deltar i rysk propaganda. Sajten har länge kritiserats internationellt, eftersom flera personer som lagts till på listan har utsatts för hot, våld och även dödats.
Utestängd från Hollywood
Woody Allen har varit föremål för anklagelser om sexuella övergrepp mot sin adoptivdotter Dylan Farrow, som modern Mia Farrow menar ska ha skett år 1992.
De påstådda övergreppen utreddes då av sociala myndigheter och polis, men ärendet lades ner utan åtal på grund av brist på bevis.
I samband med den kontroversiella #MeToo-rörelsen fick anklagelserna nytt liv och väckte omfattande debatt, även denna gång dock utan att någon faktisk rättsprocess var aktuell.
Allen har sedan dess i praktiken varit utestängd från Hollywood, men har fortsatt att släppa filmer internationellt, bland annat Rifkin’s Festival (2020) och Coup de chance (2023).
Mirotvorets, på svenska ungefär "fredsmäklaren" eller "fredsskiparen", är en ukrainsk databas som publicerar namn på personer som anses hota Ukrainas säkerhet eller delta i rysk propaganda. Listan startades 2014 och är mycket kontroversiell, kritiserad för bristande transparens och kopplas till hot och våld mot listade personer.
Bland exempel på bekräftade och uppmärksammade namn på listan finns:
Alexander Ovechkin, rysk hockeyspelare, listad för sitt stöd till Putin.
Roger Waters, musiker och aktivist, efter uttalanden som stödjer Rysslands hållning om Krim.
Gerhard Schröder, tidigare tysk förbundskansler, listad för "pro-ryska" uttalanden.
Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, placerad på listan 2022.
Zoran Milanović, Kroatiens president, tillagd för "pro-ryska" kommentarer.
Vasyl Lomachenko och Oleksandr Usyk, ukrainska boxare, listade efter medverkan i ryska projekt.
Anatolij Shariy, ukrainsk oppositionspolitiker och journalist.
Källor: Wikipedia (”Myrotvorets”), UNIAN, OSSE, Human Rights Watch.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Allt fler artister lämnar nu musikplattformen Spotify och uppmanar till bojkott. Kritik riktas särskilt mot vd Daniel Eks privata investeringar i ett företag som utvecklar AI-drönare för militären.
Under de senaste månaderna har en ström av artister valt att lämna den populära musikströmningstjänsten Spotify, skriver Schibstedägda TV4. Missnöjet grundar sig bland annat i bolagets bristande ersättningar till artister och utvecklingen av AI-musik.
Framför allt riktas kritiken mot vd:n Daniel Eks privata investeringar i Helsing, ett företag som utvecklar drönare och AI-system för militära ändamål.
Dennis Lyxzén, sångare i hardcorebandet Refused, är en av de mest kritiska rösterna. Han anklagar Spotify för att ha varit ”kulturfientliga sedan dag ett” och menar att företaget satsar på vapenindustrin istället för kultur.
Indiebanden Xiu Xiu, Deerhoof och King Gizzard & the Lizard Wizard har alla tagit bort sin musik från plattformen i protest mot Eks investeringar.
Spotify meddelar att trots att man höjde priserna i augusti kan det komma fler inom kort. Bolaget har fått säga upp folk och har svårt att få ihop kostnaderna för sina lyxkontor, bland annat betalde de 300 miljoner för kontoret i WTC med ett kontrakt på 17 år.
Musikbranschforskaren Daniel Johansson vid Universitetet i Innlandet i Norge påminner om att strömningsekonomin fortfarande är ung och att många artister har fått anpassa sig till nya affärsmodeller. Han betonar att Spotify också fått skulden för bristande lagstiftning kring AI och digital ekonomi.
När det gäller Eks investeringar i Helsing menar Johansson att företaget levererar drönare till Ukraina, vilket han säger är en fråga om försvar snarare än anfall.
Saxofonisten och skivbolagsägaren Jonas Kullhammar har aldrig lagt upp sin musik på Spotify. Han beskriver villkoren som ”slavliknande” och föredrar att folk laddar ner musiken illegalt än att streamingbolaget tjänar pengar utan att artisten får ersättning.
Daniel Ek, grundare av musiktjänsten Spotify. Montage. Foto: Spotify, Avid Photographer/iStock
Prishöjningar allt vanligare
Samtidigt har Spotify höjt priserna på flera marknader, inklusive den svenska marknaden. Fram till 2021 hade priset på premiumtjänsten till exempel legat stilla i 12 år.
År 2023 höjdes priset på samtliga abonnemang, vilket tillsammans med sparpaket samma år bidrog till att Spotify 2024 redovisade vinst på årsbasis. Vice vd Alex Norström flaggar dessutom för fler prisökningar när bolaget nu säger sig utveckla tjänsten.
Kritiken mot Spotify handlar i grunden således om två saker: otillräckliga ersättningar till artister och bolagets investeringar i krigsteknologi.
Debatten visar också på en kultur- och teknikvärld i snabb förändring, där många söker nya sätt att förena kreativitet med etik och ekonomi.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Den tredje torsdagen i augusti är det traditionellt premiär för att äta den svenska – starkt doftande – rätten surströmming. Den fermenterade fisken, som är både hatad och älskad av svenskar, har en lång tradition – särskilt i Norrland.
Fermentering är en av mänsklighetens äldsta metoder för att behandla och konservera livsmedel. I Sverige har man exempelvis hittat arkeologiska fynd från fermenteringsanläggningar i södra Sverige som är 9000 år gamla.
Att just fermentera fisk är något som varit väldigt vanligt främst i de norra och västra delarna av Sverige, skriver Levande historia. Redan 1572 nämns surfisk, och det äldsta belägget för ordet surströmming är från 1732. Det var självfallet vanligt att göra surfisk av strömming, men andra typer av fisk användes också: mört, abborre samt även sik, öring och röding.
Även om surströmming har en mycket speciell doft betyder alltså inte ”sur” att den är skämd eller rutten, utan helt enkelt att den är syrad.
Salt- och surströmming
Att salta var också ett vanligt sätt att konservera fisk. Skillnaden mellan att salta och sura är just mängden salt, men även jäsning. När man gör saltströmming har man en hög mängd salt som förhindrar att bakterier i fisken jäser och därmed konserverar den. Vid surströmming har man istället en lägre mängd salt och man låter bakterierna jäsa, det vill säga fermentera.
Gustav Vasas saltbrist
Under 1500-talet drabbades Sverige av saltbrist eftersom dåvarande kung Gustav Vasa ska ha misskött sina krediter hos handelspartnern Lübeck, något som Strömmingsakademin skriver om. Som straff för detta ströps saltleveranserna till Sverige. Detta ledde i sin tur till att produktionen av surfisk och surströmming ökade markant eftersom det krävdes mindre salt.
Även under 1700-talet drabbades Sverige av ytterligare en saltbrist på grund av osämja med England. Saltbristen ledde till mindre produktion av saltströmming, och mer surströmming.
Näver och tunna
För att producera surströmming rensades fisken först, sedan saltade man den lätt i en tunna och täckte den med näver. Tunnan stängdes med ett tätt lock. Det finns belägg för att man ofta grävde ner tunnan och lät fermenteringsprocessen ske på detta vis, vilket gjort att fisken ibland kallas gravfisk. Annars förvarade man ofta tunnorna i en sjöbod. Fisken fermenterades under sommaren och åts sedan på hösten.
Surströmmingspremiär på restaurang Tennstopet 1950. Foto: Gunnar Lantz
Från vardag till delikatess
Surströmming var vanlig vardagsmat förr och åts ofta av de enkla och fattiga hushållen, främst längs Norrlandskusten. Från början såldes surströmming i de tunnor man gjorde den i eller i öppna kärl, men under Sveriges industrialisering började man sälja fisken på konservburk.
Under senare delen av 1900-talet började svenskar betrakta surströmming som delikatess. 1940 lagstadgade man att surströmmingspremiären skulle vara den tredje torsdagen i augusti. Detta var för att myndigheterna ville försäkra sig om att fisken hunnit fermentera tillräckligt innan den såldes och åts av allmänheten. Lagen fanns kvar ända fram till 1988, men trots det lever traditionen med surströmmingspremiären kvar i främst de norra delarna av Sverige.
Ulvön kallas ofta för surströmmingens ö eftersom det var platsen som fisken började tillverkas i större volymer. Idag sker ingen industriell produktion av surströmming på ön, men surströmmingens anda lever kvar bland befolkningen. 1999 grundades exempelvis Surströmmingsakademien i syfte att bibehålla kulturen. Idag finns ett museum och surströmmingspremiären är en traditionell högpunkt på ön.
Även i andra städer finns det traditionella firanden. Idag finns det nio salterier som producerar surströmming i Sverige.
Idag konsumeras hälften av all surströmming norr om Dalälven och den andra hälften söder om älven, särskilt i Stockholm. Fler än hälften av de som äter surströmming gör det bara en gång per år.
Brännvin hör till
Att äta surströmming är en festlig tillställning där man samlar familj och vänner för att äta den fermenterade fisken. Det är en tradition som lever kvar och inte mycket har förändrats när det gäller hur man äter den.
På grund av den starka lukten rekommenderas det att man öppnar den utomhus, men det gjorde man inte förr. Då var man inte en ”äkta surströmmingsätare”, enligt berättelser som tecknats ner av Institutionen för språk och folkminnen.
”Man öppnade locket och det goda ”fnyse” fick sprida sig. Så tar man surströmmingen direkt ur burken och äter så”, berättade Karin Wedin (född 1884), Per Perssson (född 1891) och Anders Liiv (född 1881) i Hedesunda och Valbo, Gästrikland år 1973 (Isof Uppsala, ULMA 29063).
Efter att man tuggat i sig surströmmingen direkt ur burken var det också vanligt att äta den med tillbehör. Dessa tillbehör äter man fortfarande och består av kokt mandelpotatis, tunnbröd, hackad lök och gräddfil. Ofta läggs surströmmingen på tunnbrödet tillsammans med tillbehören, men man kan också göra en så kallad surströmmingsklämma där man också smörar brödet och viker ihop det till en macka.
Det serveras ofta med snaps, men också öl, något som också lever kvar sedan förr.
”Hela tiden dricker man brännvin till. Man uppger att riktiga surströmmingsälskare äter ända upp till tjugo strömmingar”, har samma berättare som ovan vittnat om.
Klassisk servering av surströmming. Foto: Robert Anders/CC BY 2.0
”Surströmming Challenge”
Under 2010-talet har surströmming nått utländska bredder, inte på grund av sin delikatess-status i Sverige – utan på grund av dess ”stinkande” karaktär. På sociala medier, under hashtaggen ”stinkyfishchallenge” blev det populärt för personer att filma sig själva när de både öppnar surströmmingsburkar, men också äter den.
Den virala spridningen har gjort att surströmming gjort sig kändare i svensk matkultur och det lockar matentusiaster samt turister till surströmmingsarrangemang.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Donald Trump presenterade årets mottagare av den amerikanska hedersutmärkelsen Kennedy Center Honors. Bland de fem som hyllas finns hårdrockbandet KISS och filmstjärnan Sylvester Stallone.
Den årliga galan Kennedy Center Honors i Washington D.C. räknas som en av USA:s mest prestigefyllda kulturutmärkelser. Priset hedrar livsgärningar inom scenkonst och musik, och delas ut till artister som gjort bestående bidrag till amerikansk kultur.
Årets mottagare är countryartisten George Strait, skådespelaren Sylvester Stallone, discodrottningen Gloria Gaynor, musikalsångaren Michael Crawford och legendariska hårdrockbandet KISS. De får samtliga ta emot utmärkelsen vid en ceremoni i december, som sänds av CBS.
Han har sagt att flera namn valts bort för att de ansågs vara ”för woke”. Det är dessutom första gången som en sittande president både leder urvalsprocessen och fungerar som värd för ceremonin.
The Kennedy Center is proud to announce our incredible lineup of 2025 Kennedy Center Honorees:
KISS, som bildades i New York sent 1972, är känt för sin melodiösa hårdrock, ikoniska sminkade karaktärer, pyroteknik och högljudda arenashower.
Bandet har sålt över 100 miljoner skivor världen över och betraktas som ett av rockhistoriens mest inflytelserika liveakter. Medlemmarna har sedan starten kombinerat hårdrock med ett starkt visuellt koncept, vilket gjort dem till ett globalt varumärke.
Sylvester Stallone, som 1976 slog igenom med Rocky, har under decennier fortsatt vara en av Hollywoods mest igenkända profiler. Hans insatser i filmserierna om Rocky och John Rambo har definierat delar av 1980-talets amerikanska actionkultur och gett honom kultstatus bland filmfans världen över.
Gloria Gaynor, mest känd för hiten I Will Survive, Michael Crawford, som blev världsberömd i The Phantom of the Opera, och George Strait, kallad ”King of Country”, utgör tillsammans med KISS och Stallone årets breda blandning av musik- och filmlegender.
Trumpadministrationen har betonat att årets urval syftar till att hedra artister med långvarigt inflytande och publikt genomslag.
—På bara några månader sedan jag tillträdde som styrelseordförande för Kennedy Center har vi helt vänt utvecklingen för denna uppskattade nationella institution. Den höll på att förfalla, pengarna användes inte på rätt sätt. De byggde saker som de inte borde ha byggt och som ingen ville ha, istället för att ta hand om den stora pärla som det är,sade Donald Trump i samband med annonseringen av mottagarna.
Kennedy Center Honors, som instiftades 1978, har tidigare tilldelats namn som Aretha Franklin, Led Zeppelin och Meryl Streep, och räknas av många som ett kulturellt Hall of Fame.
Plats: John F. Kennedy Center for the Performing Arts, Washington D.C.
Syfte: Att hedra artister och kulturpersonligheter som genom sin livsgärning haft en bestående påverkan på amerikansk kultur inom musik, scenkonst, film, dans och tv.
Ceremoni: En årlig TV-sänd gala med framträdanden och hyllningar från kollegor och vänner. USA:s president brukar närvara.
Exempel på tidigare mottagare: Aretha Franklin, Steven Spielberg, Led Zeppelin, Meryl Streep, Paul McCartney och U2.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.