Annons:
Annons:

Människans hybriska enfald

Teknokrater må försöka manipulera vår levande planet med olika artificiella metoder och ersätta invånarna med AI-robotar och syntetiska hybrider – men frågan är om det därefter kan finnas någon väg tillbaka? Att tro att artificiell intelligens kan trumfa naturens mysterium framstår som höjden av hybrisk enfald, skriver Per Shapiro.

Uppdaterad 3 oktober 2021, Publicerad 2 oktober 2021

Miljardärklubben World Economic Forum (WEF) har lanserat en färdplan för mänskligheten som de kallar för The Great Reset. Denna ”stora återställare” är dock allt annat än en återgång till något som var innan. En central komponent är WEF:s fjärde industriella revolution, som förenklat innebär att framtidens utmaningar ska mötas av artificiell intelligens och robotteknik, satelliter och drönare, nano- och bioteknik. I sina kampanjfilmer lockar man bland annat med rymdturism, syntetiska livsmedel och mänskliga organ som ska printas med 3D-skrivare.

Ordförande Klaus Schwab har i flera böcker, senast i – Covid-19 and The Great Reset – beskrivit hur den nya teknologin inte bara kommer att förändra hur vi lever, den kommer även att förändra vilka vi är.

Dagens bärbara datorer och virtual reality-headsets kommer att bli implantat i våra kroppar och hjärnor, framstegen i neuroteknologi kommer att stärka vår kognitiva förmåga och vi kommer att bättre kunna manipulera våra gener och våra barns, förutspår Schwab. På en presskonferens nyligen sa han att vi står inför en sammansmältning av vår fysiska, digitala och biologiska identitet.

Kritiker har påpekat att det låter som en orwellsk dystopi. Det har även riktats uppmärksamhet mot de neofeodala konturerna av WEF:s drömda världsordning, en färdplan som nu även lånar legitimitet av FN sedan de två organisationerna ingått partnerskap.

Annons:

Nu är det viktigt att vi vågar ifrågasätta den extrema teknologidyrkan som har smugits in i de globala utvecklingsmålen.

Alla som har sett en naturdokumentär av David Attenborough vet att enbart en kvadratmeter av skogen innehåller en ofattbar komplexitet av miljontals organismer som samspelar med varandra på ett sätt människor har svårt att förstå. Den banbrytande växtekologen Frank Edwin Egler sa, "Nature is not only more complex than we think, it is more complex than we CAN think".

Det sägs ibland att vi måste rädda naturen. Det stämmer inte. Vi behöver åter lära oss att leva i samklang med naturen. Den skapar och upprätthåller alldeles av sig själv livets enorma mångfald av arter och plantor, bakterier och plankton; det konstverk vi njuter av när vi blickar ut över havet eller ser solen gå ner över skogsbrynet. I naturen finns ingen stagnation. Livets energi flödar i en spiral av liv, död och återskapande, ständigt i rörelse som i porlande bäckar och virvlande vindar.

Faktum är att de enda platser på denna jord som inte är särskilt vackra att beskåda – de monotona odlingslandskapen, de enorma djurfabrikerna, betongöknarna som utgör våra växande storstäder eller de åtta miljarder ton plast som formar en strypögla runt vår planet – är resultatet av mänsklig verksamhet.

Naturens kraft och visdom har stått i centrum för alla ursprungliga religioner.

Även om namnen varierar – Moder jord, Visdomsgudinnan, Wakan Tanka – finns det en tydlig gemensam nämnare. Den stavas h-y-b-r-i-s. Vi får aldrig göra misstaget att tro att vi ensidigt kan ta av andras livskraft utan att ge någonting tillbaka. Om vi gör det och tror att vi genom manipulation och gifter kan bedriva ett jord- och skogsbruk och utan eftertanke exploatera andras livskraft, så kommer inte livskraften som ett lydigt offer att stanna kvar i den destruktiva relationen. Den slår tillbaka – med förödande kraft.

Det är slående att hybris faktiskt tycks vara inbyggt i våra tre stora världsreligioner redan från början. Den här världen, naturen, sågs plötsligt inte som helig. Gud befann sig någon annanstans, långt borta. ”Han” hade utsett oss människor till hans ställföreträdare. ”Gud sade till dem”, står det i 1. Mosebok: ”Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.”
(För att undvika missförstånd: Även om de abrahamitiska religionernas urkunder och maktutövning bidragit till det förhållningssätt till naturen som är förhärskande idag finns givetvis mängder av viktiga muslimska, judiska och kristna miljöaktivister och naturmystiker – alltifrån Franciskus av Assisi till KG Hammar).

Det är också slående med vilken lätthet den döda blicken på naturen kunnat fortplanta sig vidare i det vetenskapliga paradigmet. Synen på naturen som en plats där inga mirakel sker gifte sig utmärkt med den mekanistiska tolkningen av tillvaron.

Den amerikanska författaren och feministen Jane Caputi har i "Age of Sex Crime" träffande beskrivit häxprocesserna som den rituella parallellen till den pågående vetenskapliga revolutionen.
Inkvisitionen i domstol, de ändlösa förhören, tortyren av kvinnor med mekaniska verktyg, jämför Caputi med mandatet att ta prover och avkräva naturen hennes mysterier.

Vi kan nog se det lite som en tvåstegsraket. Först kommer ”religionen” och förkunnar att den här världen inte är helig längre, och sedan är det fritt fram för kapitalismen och industrialismen att exploatera den. Eller kommunismen för den delen. Storskaliga industriella system där naturen ses som en resurs.

Den (ursprungs) amerikanske författaren Jack Forbes påtalar i boken "Columbus och andra kannibaler" att de flesta språk ursprungsamerikanerna talade inte hade något ord för religion, och att ordet egentligen behövs först när människor inte längre har någon. Religion är för oss inte vad vi predikar utan hur vi lever, skriver han.
”Således, New York City, med sin smuts, sina slumområden, sin brottslighet, sitt våld, sin girighet, sin välbeställda elit, sina höga byggnader, sin maffia, sitt korrupta ledarskap och sina konstgallerior – hela New York City – är den vite mannens 'kyrka".

Boken skrevs 1978. Hur ser vår kyrka ut idag? Som döda korallrev, sweatshops och kalhyggen? Kanske som de cybernetiska implantaten i Schwabs teknodrömmar? Exploatering är fortfarande vår religion, men teknologi har alltmer kommit att inta rollen som gud fader. Med innovationers hjälp ska vi lösa de kriser som orsakats av hänsynslös exploatering utan att sluta med hänsynslös exploatering. Vi ska fortsätta jakten på evig tillväxt men på ett ”hållbart” sätt med hjälp av teknologi.

Jag kan se invändningarna hopa sig. Det är ju bara genom ny teknik och innovation som vi kan lösa våra ofantliga problem, och fair enough! Vi behöver sannerligen våra ingenjörers klokskap för att kunna rena världshaven från plast, sanera radioaktivt avfall och väldigt mycket annat. Men i det religiösa talet om innovation finns också precis den hybris som orsakat det predikament vi befinner oss i: Tron att vi kan sköta den här planeten bättre än planeten själv, att vi har en susning om hur man ”driver” en regnskog eller ”sköter” en ocean, att det bara handlar om förbättrad teknologi så löser vi alla problem.

Knappast någonstans finns denna hybris så tydligt uttryckt som hos World Economic Forum.

Framtiden är genetiskt modifierad mat och storskaliga tekniska manipulationer av klimatet. Några av förslagen går ut på att installera gigantiska speglar i stratosfären för att avleda solljuset, använda stora maskiner för att få bort koldioxid från luften och öka regnmängden genom att spruta ut kemiska partiklar i atmosfären.

Hur ser facit ut så här långt? Teknologin har gjort enorma framsteg de senaste seklen och har under de senaste decennierna formligen exploderat, men det finns inget som tyder på att dessa framsteg har gagnat livet på jorden. Arter dör ut i en takt vi inte sett på 60 miljoner år. Jorden har förlorat mer än hälften av mängden däggdjur, fiskar, groddjur och fåglar på bara 40 år. Samma öde har drabbat havens koraller, som beräknas vara helt borta om tre decennier. 95 procent av alla stora fiskar i haven har försvunnit på hundra år. Massdöden av bin hotar pollineringen av de växtarter som föder stora delar av jordens befolkning. Listan kan göras lång.

Teknokultens store ikon Elon Musk har sagt att framtidens främsta intelligens på den här planeten kommer att vara artificiell och att vår enda chans att inte göra oss själva överflödiga blir att koppla ihop oss med AI.
De som är verkligt frälsta verkar anse att den artificiella intelligensen på intet sätt blir underlägsen naturens mysterium. Den knäcker koden och kan göra en identisk kopia. Till och med en bättre!

Personligen tror jag inte på utopiska paradis. Paradiset för mig är den här fantastiska planeten, som vi har lånat av våra barn och barnbarn. Ingenstans hittills där teknologi har konkurrerat med vår natur om att ”sköta” naturen har teknologin varit framgångsrik. Jämför en urskog med en så kallad bruks- eller produktionsskog. Vilken mår bäst? Vilken är vackrast? I den sistnämnda, vart tog artrikedomen vägen? Vad hände med det fantastiska underjordiska systemet av mycel, rötter och mikroorganismer, the Wood Wide Web, som är mer komplext än vårt internet?

Teknokraterna må försöka manipulera vår levande planet med olika artificiella metoder och ersätta invånarna med AI-robotar och syntetiska hybrider – det är svårt att tolka deras visioner på något annat sätt – men frågan är om det därefter kan finnas någon väg tillbaka? Tron på att artificiell intelligens ska kunna återställa det naturens mirakel som gått förlorat framstår som höjden av hybrisk enfald.

 

Per Shapiro

 


Artikeln har tidigare publicerats i januarinumret av FIB/Kulturfront

Per Shapiro är journalist och författare.

Han har arbetat många år som undersökande journalist och dokumentärmakare, bland annat för P1 Dokumentär, Kaliber och Uppdrag granskning.

Han har även varit nyhetsreporter på Ekot och P4 Stockholm. Sedan februari i år driver han den oberoende journalistiska podden Folkets Radio.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Årets fynd i Norge – nu ställs vikingaskatten ut

Arkeologi och historia

Publicerad Idag 07:02 – av Markus Andersson
Vikingatida silvermynt och ett silverfragment från Mørstadskatten i Norge
Silvermynt och ett silverfragment ur Mørstadskatten, som norska arkeologer har röstat fram till årets fynd. Ett urval av skattens mynt visas på Historisk museum i Oslo från och med i dag.

Mørstadskatten har röstats fram till årets fynd av norska arkeologer, och i dag, fredag, öppnar utställningen på Historisk museum i Oslo. För första gången kan allmänheten se mynt ur Norges största vikingatida myntskatt på plats i museet.

Omkring 180 deltagare på Det norske arkeologmøtet utsåg skatten i början av november. Porslinsvraket på 600 meters djup kom tvåa.

I museets myntkabinett visas ett urval av de drygt 5 500 mynten fram till 28 mars 2027. Tidigare har de första hundra mynten redan visats digitalt.

Bland höjdpunkterna finns mynt från England och det tysk-romerska riket samt ett sällsynt mynt präglat för Olav Haraldsson, senare Olav den helige. Mynt för hans halvbror Harald Hårdråde markerar början på en ny epok i norsk myntning.

Annons:

Skatten grävdes ned omkring 1046–1047, enligt museet. Detektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre hittade den 10 april nära Rena i Innlandet.

Fylkesarkeolog May-Tove Smiseth var den första som mötte detektoristerna ute på åkern, skriver forskning.no.

— Vi gick och vadade i silvermynt. Det är sex kilo silver, säger Smiseth.

Utgrävningen i somras hittade varken bosättning eller gravar. Arkeologen Kjetil Loftsgarden har tidigare sagt att något dramatiskt måste ha hänt efter nedgrävningen.

Utställningen är öppen i dag klockan 11–16. Entrén kostar 160 norska kronor för vuxna, medan barn under 18 år går in gratis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

GTA VI släpptes vid midnatt efter 13 års väntan

Publicerad Igår 10:45 – av Jan Sundstedt
En man i svart linne står med ryggen mot kameran framför en kvinna och en blå bil i en scen ur GTA 6.
13 års väntan är över - GTA VI är här!

13 års väntan är till ända: Grand Theft Auto VI släpptes vid midnatt natten till torsdag. Hajpen hade då pågått i dagar: redan under onsdagen kunde tittare följa spelare i Nya Zeeland.

Rockstar anger att GTA VI släpptes klockan 00.00 lokal tid i samtliga regioner, till plattformarna Playstation 5 och Xbox Series X/S.

Klockan 12.00 svensk tid började det nya dygnet i Nya Zeeland, och där gick spelet att spela.

Bonnierägda DN rapporterar att vissa samtidiga strömmar hade uppemot 200 000 tittare.

Annons:


Väntan syntes också på nätet. Vid midnatt låg internettrafiken 35 procent över det normala, uppger fiberleverantören GlobalConnect.

Siffran gäller bolagets mätning av cirka 100 000 svenska fiberhushåll, jämfört med motsvarande veckodagar och klockslag under fyra föregående veckor, inte hela Sveriges trafik.

De första recensionerna är hyllande, och både The Guardian och IGN har delat ut högsta betyg.

Ett dubbeldäckat flygplan med rosa rök över en strand kantad av höghus.
Flygplan över stranden
previous arrowprevious arrow
next arrownext arrow
Flygplan över stranden
Nattscen
Träningsscen
Motorcykelhopp
previous arrow
next arrow
 

Rockstars 27 minuter långa spelvisning granskades av NyD i augusti.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mörkret som försvann ur våra kvällar

Publicerad 17 november 2026 – av Redaktionen
Kvinna vid en persienn i skymningen till vänster och händer som håller ett tänt ljus till höger.
När belysning kostade både pengar och arbete väntade hushållen med att tända. Genrebilder.

Att kura skymning är att låta mörkret falla en stund, med plats för stillhet, samtal och berättelser. Forskningen om hur kvällsljus påverkar kroppens dygnsrytm ger ett nytt perspektiv på den gamla vanan.

I praktiken innebar det att hushållet satt kvar medan dagsljuset avtog och väntade med att tända lamporna. Dagens arbete fick övergå i en stunds vila, tystnad eller gemensamt berättande, i det sista dagsljuset eller vid skenet från spisen.

Seden fanns i hela landet och i alla samhällsklasser. Det har Isof dokumenterat i förteckningen Levande kulturarv. Den hade också många namn. I olika delar av landet sade man fira, hålla eller lura skymning, sitta skumme eller mörska kväller.

Skälet var praktiskt. Innan den elektriska belysningen slog igenom under första halvan av 1900-talet var ljuset något att hushålla med. Ljus, tjärstickor och senare fotogen kostade pengar, så lampan tändes först när det var riktigt mörkt. När det blivit för skumt för att arbeta ute, men ännu var för ljust för att tända, vilade man, småpratade, sjöng, berättade historier eller stickade i halvmörkret.

Annons:

På nordiska breddgrader är skymningen dessutom utdragen. Solen sjunker i en flack bana, och övergången till kvällsmörker kan ta över en timme.

Skvallertimman vid spisluckan

Minnena av stunden finns kvar i arkiven hos Isof och Nordiska museet, från 1800-talet och början av 1900-talet. Aina Resare, född 1912 i Säfsnäs socken i Dalarna, beskriver i Isofs arkiv skvallertimman som "tiden innan lampan tändes på mörka höst- och vinterkvällar". Hennes mor satt med spisluckan öppen och stickade strumpor och vantar i det svaga skenet, för att spara på fotogenet.

Seden lever vidare, men i ny form. I dag tänds levande ljus gärna redan från början, och berättandet har ofta blivit högläsning. Bibliotek och skolor kurar skymning under Nordiska litteraturveckan, som hölls första gången 1997 och återkommer varje år i vecka 46. Konceptet är enkelt: släck lamporna, tänd ett ljus och läs.

Den äldre skymningsvilan tog slut när lampan tändes. Med elektriskt ljus behövde ingen längre vänta på mörkret. Ett knapptryck räcker för att fortsätta arbeta och vara vaken långt efter att det blivit mörkt ute. Just det kvällsljuset har forskare undersökt, eftersom ljus påverkar hur kroppen ställer in sin dygnsrytm.

Kvällsljuset flyttar kroppens natt

Hormonet melatonin är kroppens inre signal om att det är mörkt. Forskare vid Brigham and Women's Hospital i Boston undersökte i en studie publicerad 2011 totalt 116 friska personer mellan 18 och 30 år i två delstudier. I jämförelsen av ljus före läggdags tillbringade 104 av dem kvällen i både vanligt rumsljus, under 200 lux, och dämpat ljus, under 3 lux.

I dämpat ljus började melatoninet utsöndras knappt två timmar före sänggåendet, i rumsljus bara 23 minuter före. Kroppens melatoninperiod blev därmed omkring 90 minuter kortare, och nivåerna före sömnen sjönk med drygt 70 procent. Sömntiden var densamma, åtta timmar, så det var kroppens nattsignal som kortades. Vilka hälsoeffekter det blir på sikt är enligt forskarna okänt.

En studie från University of Colorado Boulder 2013 pekar åt samma håll. Åtta personer tältade en vecka i Klippiga bergen med bara solljus och lägereld. Med elektriskt ljus hemma började deras biologiska natt i snitt två timmar senare. Efter campingveckan började den nära solnedgången. Deltagarna fick samtidigt betydligt mer dagsljus, ungefär fyra gånger så mycket ljus som i vardagen, så studien skiljer inte ut vad den mörka kvällsstunden ensam betyder.

— Det som är anmärkningsvärt är hur våra klockor, när vi utsätts för naturligt solljus, synkroniseras med soldygnet på mindre än en vecka, säger professor Kenneth Wright, som ledde studien, i ett pressmeddelande från University of Colorado Boulder.

Wright föreslår mer dagsljus på morgonen och dämpad belysning och mindre skärmtid på kvällen. Det är ljusvanorna forskarna har mätt, inte skymningsstunden vid spisluckan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Han blir nye James Bond!

Uppdaterad 18 november 2026, Publicerad 16 november 2026 – av Jan Sundstedt
Robert Pattinson i svart smoking och fluga, med ansiktet belyst av varmt sidoljus mot en mörk bakgrund.
Robert Pattinson presenteras som den nye James Bond i filmseriens officiella presentationsklipp.

Robert Pattinson, 40, blir nästa James Bond. Amazon MGM Studios bekräftade på måndagen att Batman-stjärnan tar över rollen som agent 007 efter Daniel Craig. Filmen, som för stunden bär arbetstiteln "Bond 26", kommer att regisseras av kanadensiske Denis Villeneuve.

Robert Pattinson är född i London den 13 maj 1986 och känd från bland annat Twilight-filmerna, The Batman och Christopher Nolans Tenet.

Han medverkar dessutom i Denis Villeneuves kommande Dune: Part Three och kommer under 2028 tillbaka som Batman i The Batman Part II.

I ett skriftligt uttalande kallar Pattinson James Bond en av filmhistoriens mest legendariska gestalter och beskriver förtroendet att få axla rollen som agent 007 som en stor ära.

Annons:

Han säger att rollen är en dröm som blivit verklighet.

Flera namn har provspelat

"Bond 26"-regissören Denis Villeneuve säger sig vara överlycklig över att få välkomna Pattinson, som enligt honom bär på 007:s tidlösa själ och samtidigt tillför något helt nytt.

Villeneuve tackar också de övriga skådespelarna i urvalet, men konstaterar att det bara kan finnas en 007.

I maj rapporterade NyD om att Tom Francis uppgavs ha provspelat för rollen. Sedan dess har namn som Callum Turner, Jack Lowden, Nicholas Hoult och Jacob Elordi snurrat i ryktesflödet.

Robert Pattinson kommer från ett starkt år. Variety uppger att Chris Nolans The Odyssey, där han spelar Antinous, har dragit in 1,8 miljarder dollar.

Pattinson har i ett officiellt uttalande från The Ian Fleming Estate fått tummen upp och man välkomnar honom in i den lilla men exklusiva klubben av numera sju skådespelare (ej inräknat inofficiella produktioner som till exempel 1967 års vansinnesparodi "Casino Royale") som förärats rollen som agent 007.

Sedan februari/mars 2025 har Amazon kreativ kontroll över serien genom ett samriskbolag med Barbara Broccoli och Michael G. Wilson.

Den senaste James Bond, Daniel Craig, gjorde fem Bondfilmer, från Casino Royale 2006 till No Time to Die 2021.


Artikeln kan komma att uppdateras.

Skådespelarhistorik James Bond på vita duken

  • Sean Connery; 1962–1967
  • George Lazenby; 1969
  • Sean Connery; 1971
  • Roger Moore; 1973–1985
  • Sean Connery; (1983)*
  • Timothy Dalton; 1987–1989
  • Pierce Brosnan; 1995–2002
  • Daniel Craig; 2006–2021
  • Robert Pattinson; 2026–?

*avser den inofficiella** filmen "Never Say Never Again", som är en nyinspelning av filmen "Åskbollen" (1965), baserad på 1961 års roman "Thunderball".

**dvs. ej producerad av det ursprungliga produktionsbolaget EON Productions, grundat av Albert R. "Cubby" Broccoli och Harry Saltzman.

OBS: Faktarutan inkluderar inte 1967 års inofficiella, smått galna och märkliga parodi "Casino Royale", mot (främst) bakgrund av att James Bond i den filmen gestaltas av minst tre olika skådespelare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.