Naiviteten inom vuxenvärlden tar sig uttryck i att många reflexmässigt verkar tro att ungdomar lyssnar på Molly Sandén och oroas för klimatet. Närmare den uppdaterade verkligheten ligger nog att många barn och ungdomar i dagens läge snarare oroas för misshandel eller att förnedras via sociala medier.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Debatt och stor indignation följde nyligen efter att ett klipp av en pojke som misshandlas gick viralt på framför allt Facebook, Flashback och Twitter. Gemensamt för dessa sociala medier är att de är glest befolkade av Generation Z – alltså ungdomar födda efter 1997. ”Zoomers” tenderar snarare att hänga på andra plattformar som Snapchat, Instagram och Tiktok, där det inte hördes mycket om historien som snarare verkar ha uppfattats som något av ett vardagsfenomen i det övriga bruset.
Zoomer-generationen är den första i Väst som dels växer upp med internet, dels i en värld försatt i ett mer påtagligt förfall – framförallt ekonomiskt. Kontrasten är stor till boomer-generationen som vuxit upp i en analog värld där en mer naiv tilltro till framtiden var befogad.
Ett litet exempel är gangsterrappen, som många fick upp ögonen för i och med det tragiska mordet på rappartisten Einar – men som under relativt lång tid varit ett betydligt mer närvarande inslag för ungdomar. Enligt vissa var Einar vid tillfället framförallt mer populär bland yngre barn, medan betydligt mer rå gangsterrapp hade högre status hos de ungdomar som anammat fenomenet.
Det är visserligen inget nytt fenomen, men det gäller även i vår samtid att vuxenvärlden inte har någon vidare bra koll på ungdomskultur, dess forum och normer. Faktum är rentav att glappet kan vara större än någonsin.
Den undersökande journalisten James O’Keefe är tillbaka med en ny dokumentär med titeln Line in the Sand. Den här gången beger sig O’Keefe till det migrantindustriella komplexets frontlinjer, med hjälp av dolda kameror och råa vittnesmål.
I Line in the Sand avslöjar O’Keefe den chockerande verkligheten bakom USA:s gränskris som aldrig förr: mexikanska godståg, kartellernas tunnlar och USA-finansierade interneringsläger för barn. Filmen skildrar ett korrumperat system med ett tydligt budskap om krav på förändring.
James O’Keefe och hans team reser i dokumentären söderut, med syfte att undersöka hur säker den del av gränsmuren som existerar de facto är. Filmen söker också uppmärksamma de aktörer som drar nytta av migrationskaoset vid den mexikansk-amerikanska gränsen.
Man intervjuar bland annat ett flertal migranter som delar sina berättelser och destinationer och belyser de faror de möter på sin resa. Allt från att falla av rörliga tåg, till risken att barn försvinner längs vägen.
”’Line in the Sand’ is a brutal watch. One of our homies was crying by Act Three,” shares Tim Pool (@Timcast).
”There’s this moment where a border guard says to James, ’Hey man, big fan,’ right as children are being trafficked,” he adds.
Dokumentären visar också hur delar av gränsmuren under Biden-administrationen skurits upp, vilket betonar gränsskyddets otillräcklighet.
James O’Keefe använder dolda kameror för att avslöja de ekonomiska intressen som driver gränskrisen, inklusive hur amerikanska skattepengar finansierar transport och inkvartering av migranter.
Line in the Sand har överlag fått positiva recensioner, men även viss kritik för filmens, enligt kritikerna, fokus på O’Keefe själv. De som hyllar filmen beskriver den i ordalag som exempelvis ”en nödvändig och gripande dokumentär som belyser en pågående kris”.
O’Keefe, känd för sin tidigare roll i Project Veritas, kan med Line in the Sand ånyo sägas utmana etablerade medier genom sina avslöjanden, med en berättarteknik som kombinerar undersökande journalistik med kraftfulla visuella berättelser.
För mer information och för att se dokumentären, besök Tucker Carlsons officiella hemsida.
Sverige går mot ett nytt rekordår i beslag av kokain, med nästan 1,5 ton beslagtagna under 2024. Den dramatiska ökningen, som sträcker sig över ett decennium, speglar en global uppgång i kokainproduktionen och Sveriges roll som transitland för narkotikahandel.
Trots omfattande tullinsatser fortsätter smugglingen att utgöra ett stort problem.
Tullverket har under 2024 beslagtagit rekordmängder kokain. Mellan 2014 och 2023 ökade beslagen av kokain med över 4 000 procent, uppger Martin Norell, sakkunnig på Tullverket, i en intervju med Bonniertidningen Dagens Nyheter.
Den oroväckande ökningen är en del av en långvarig trend. Från 810 kilo 2022, till dryga ett ton 2023, och under 2024 knappt 1,5 ton.
Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt centrum, förklarar att utvecklingen inte enbart beror på inhemsk konsumtion.
– Ökningen speglar dels en växande europeisk marknad och dels Sveriges funktion som transitland, där kokain smugglas vidare till andra länder, skriver han i ett inlägg på X.
Ökade beslag kokain.
Beror antagligen på tre faktorer;
1) Ökad global produktion där Sverige är än mer transitland,
2) Ökad inhemsk konsumtion (här, till skillnad från tex cannabis, ligger Sverige på EU-medel)
3) Effektivare tull med mer resurser tar merhttps://t.co/pdDMYFn83a
Den globala kokainproduktionen når idag rekordnivåer, vilket ökar både tillgången och smugglingen till Europa.
Sverige har blivit en viktig transitpunkt för narkotikan, vilket sätter press på Tullverket och andra myndigheter att hantera inflödet. Smugglingsnätverken använder alltmer sofistikerade metoder för att undvika upptäckt.
Helsingborgs hamn har identifierats som en av de viktigaste ingångarna för kokainsmuggling till Sverige och fungerar som central knutpunkt i narkotikahandelns logistik, med stora volymer som göms i containrar och sedan distribueras vidare inom landet och Europa.
Även om Helsingborg i lägre grad blivit en attraktiv hamn för smugglarna, så fungerar Sverige fortfarande bra som transitland, enligt Martin Norell.
– När vi täpper igen så flyttar smugglingen på sig. Det är som en levande organism, den hittar hela tiden nya svagheter.
Sverige – ett transitland för kokainsmugglare. Foto: MART PRODUCTION/Pexels
Fler beslag – men problemen kvarstår
Trots de rekordhöga beslagen återstår stora problem för Tullverket. Smugglingsnätverken utnyttjar Sveriges strategiska läge och arbetar med avancerad teknik och välorganiserade logistiknätverk. Faktorer som försvårar tullens möjligheter att sätta stopp för narkotikan.
Enligt Tullverket är samverkan mellan svenska och internationella myndigheter avgörande för att kunna möta hotet. Samtidigt betonar myndigheten att större resurser krävs för att effektivt hantera den ökande smugglingen.
Det pågående rekordåret visar en tydlig strömning av ökande kokainsmuggling till och genom Sverige. Med en växande internationell narkotikamarknad och Sveriges strategiska roll som transitland förblir problemet allvarligt.
Regeringen har ännu inte kommenterat hur de avser att förstärka resurserna för att möta smugglingens ökande omfattning.
De senaste två åren har flera kriminella invandrargäng med bas i Sverige etablerat sig över i stort sett hela Norge.
Samtidigt anlitas personer med svenska medborgarskap allt oftare för att mot betalning begå mord och andra grova brott i grannlandet.
”Kurdiska Rävens” massmedialt omskrivna Foxtrotnätverk beskrivs idag som det dominerande brottssyndikatet i Norge, men även andra kriminella grupperingar som Dalennätverket, Lejonen och Satudarah Assassins återfinns idag i flera norska städer.
Enligt en granskning, som genomförts av Svenska Dagbladet och Aftonposten, beskrivs narkotikamarknaden i Norge som relativt ”oexploaterad” och gatupriset på narkotika är betydligt högre än Sverige.
I Stockholm kostar exempelvis ett gram kokain 800 kronor – jämfört med 1200 i Oslo – samtidigt uppges många grovt kriminella aktörer söka sig till grannlandet i Väst eftersom de är trötta på de återkommande gängkrigen i Sverige.
Polisen bedömer vidare att de kriminella grupperingarna från Sverige är bättre organiserade och har högre våldskapital än sina norska motsvarigheter, och att de därför med relativ enkelhet kunnat tränga undan dessa och ”ta över” marknaden.
– Det är inte som i Danmark, eller i viss utsträckning Finland, där man stött på motstånd. Det ser ut som att man bara kunnat ta för sig. Svenskarna kommer med ett jäkla rykte som hänsynslösa, säger en anonym svensk polis.
Infiltrerade gruppchatt
Vidare kan man ser hur grovt kriminella individer med svenska medborgarskap i allt högre utsträckning anlitas för att begå mord och andra grova våldsbrott mot betalning i Norge.
– Erfarenheten från Sverige är att det nästan pågår budrundor för att begå grova våldsbrott. Det är ett fenomen vi nu till viss del ser även i Norge, menar Olav Røisli på norska polismyndigheten Kripos.
Svensk och norsk polis rapporteras ha förhindrat flera grova våldsdåd efter att man lyckats infiltrera en krypterad gruppchatt och kunde därefter också gripa fem personer som trodde att de chattade med en kontraktsmördare från Sverige.
När männen anlänt till den avtalade mötesplatsen med 10 000 norska kronor i ett kuvert greps de istället av polis och kunde därefter åtalas för förberedelse till mord.
De allra flesta kända medlemmar i de utpekade brottssyndikaten har invandrarbakgrund, från framförallt Mellanöstern och Afrika, men trots detta väljer etablissemangsmedierna att konsekvent beskriva dem som ”svenska gäng”.
En polisman i 20-årsåldern sköts ihjäl i natt i samband med ett ingripande utanför Stavanger i södra Norge. Den misstänkte gärningsmannen i 40-årsåldern dödades också och ytterligare en polis skadades.
Det var vid 01-tiden natten mot lördagen som ett larm inkom om en hotfull situation i området och man skickade därför dit flera patruller. En halvtimme senare stoppades också en bil med två personer, som började beskjuta polisen.
– En skottväxling uppstod sedan mellan den misstänkte och polisen. Gärningsmannen och två poliser träffades av skottlossning, uppger polisens operative chef Victor Fenne-Jensen till VG.
Både skytten och en av poliserna skadades svårt och fördes snabbt till sjukhus i Stavanger – men båda avled under natten av sina skador.
– Det var en hotfull situation, och det var därför polisen var så nära och beväpnade. Jag kan inte säga något om mannen som är död, sa polismästare Hans Vik vid en presskonferens under lördagen.
Bär sällan vapen
Under lördagsförmiddagen genomfördes också större insatser i området där skjutningen ägde rum, där bland annat bombgrupper, ambulans och räddningstjänst var involverade och en bostad söktes igenom, rapporterar TT.
– Polisen får hjälp av bombgruppen för att undersöka om det finns sprängmedel i bostaden. Vi kan inte kommentera ytterligare förrän utredningarna är klara, kommenterar Helen Rygg Ims, operativ chef på polisstation Sydväst.
Det var 14 år sedan en norsk polis dödades i tjänsten senast och statsminister Jonas Gahr Støre betonar att han ”ser mycket allvarligt på det inträffade”.
Det kan också noteras att norska poliser bara bär vapen i tjänsten när beredskapen är förhöjd – i detta fall från den 20 december till den 2 januari i samband med jul och nyår.
