Annons:

Kinas tusen ansikten

Det moderna Kina

Nya Dagbladet besöker landet som på kort tid gått från fattigland till global ekonomisk motor. I en unik artikelserie utforskar vi den femtusenåriga kulturnationen Kina, som på ett dramatiskt sätt omvandlats till en hyperteknologisk stormakt. Vilken är egentligen den värld som väntar när Mittens rike nu återtar sin centrala position på världskartan?

Publicerad september 27, 2024
Himmelska fridens torg, höghastighetståg mellan storstäderna, polisrobot i Beijing, metropolen Shanghai och ett Dao-tempel utanför Chengdu.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

På mandarin benämns Kina som Zhongguo – Mittens rike. Under inledningen av det nya millenniet har denna beteckning kommit att bli alltmer träffande. Räknat till faktisk inhemsk köpkraft, så kallad PPP enligt nationalekonomisk terminologi, har den kinesiska ekonomin redan i nuläget kommit att bli störst i världen. Även vad gäller nominell BNP beräknas Kina passera USA före det innevarande decenniets slut.


Artikeln publicerades ursprungligen den 7 december 2023


Bakom siffrorna finns en mycket konkret omvälvning av landet som på bara några årtionden gått från fattig jordbruksnation till något som hämtat ur en science fiction-film. 800 miljoner människor har på rekordkort tid lyfts ur fattigdom, samtidigt som landets infrastruktur i praktiken byggts upp från grunden med 2000-talets teknologiska standard. Sida vid sida med den kinesiska murens mångtusenåriga stenblock står 5G-masterna nu monterade på rad. Automatiserade robotar fullgör alla möjliga sysslor, från hotellservice till polisövervakning.

Vy från kinesiska muren över Beijing i horisonten. Foto: Nya Dagbladet.

Intrycket av den massiva nybyggnationen när vi åker genom Kinas huvudstad är närmast bedövande för ett ovant öga, där det ena massiva komplexet avlöser det andra. Cirka 10 mil utanför huvudstaden Beijing har en helt ny stad byggts upp från grunden på bara några år och ska inom kort husera mer än 5 miljoner människor, ett futuristiskt megaprojekt som Nya Dagbladet som en av de första mediekanalerna i Västvärlden fått tillträde till.

Annons:

Det är svårt att veta vad vi kineser egentligen tycker, utvecklingen har gått så otroligt snabbt. Det är svårt bara att försöka hänga med i förändringen som hela landet genomgår. Om vi kommer att bli lyckliga eller inte av detta vet vi inte ens riktigt själva ännu.

Så säger en välutbildad ung kvinna vi träffar i centrala Beijing, något som fångar bilden av den rasande takt Kina nu utvecklas i en ny och än så länge obekant era.

Foto från Huangpu-distriktet i Shanghai där kontrasten mellan det gamla och moderna Kina är slående. Foto: Nya Dagbladet.

Den ofrånkomliga känslan är att världen i praktiken redan ritats om. Vilken är egentligen den värld som väntar när Kina nu av allt att döma åter blir Mittens rike även på den geopolitiska spelplanen? Det är frågan vi sökt närmare svar på under vår resa. Det kinesiska mötet mellan marxistisk socialism, teknisk modernisering och mångtusenårig kulturtradition kan vid en första anblick vara förbryllande, särskilt för västerländska ögon. I diskussionerna med människorna vi träffar finns kinesisk medicin och feng shui lika naturligt närvarande som analyser av det statsbärande kommunistiska partiets policy.

Under Nya Dagbladets resa samtalar vi med några av landets främsta experter på kinesisk politik, där vi bland annat får veta mer om den nuvarande ledaren Xi Jinpings politiska filosofi - som går under beteckningen ”socialism med kinesisk karaktär”. Denna beskrivs inte som en rak sovjetisk systermodell utan snarare som en samhällsmodell där man tagit lärdom av Sovjetunionens misstag och istället gör anspråk på att reflektera gammal kinesisk tradition i form av Konfucius läror och, i viss mån, även av de gamla folklärorna om en högre naturlig ordning - Dao.

Ett gift par låter sig fotograferas vid Förbjudna staden i Beijing. Tillträde till de gamla kejsarpalatsen öppnades upp för allmänheten efter kommunistpartiets maktövertagande 1949. Foto: Nya Dagbladet.

Vi ser också närmare på den kinesiska utrikespolitiken och dess så kallade multilaterala vision för framtiden – med initiativet till den nya Sidenvägen som bärande projekt. Hur ligger det förresten egentligen till med det omtalade teknokratiska övervakningssamhället i Kina? Vad är egentligen det så kallade sociala kreditsystemet och hur förklarar man det från officiellt håll?

NyD:s nyhetschef Isac Boman vid säkerhetskontroll. Ansiktsskanning är obligatoriskt vid flygresor till och inom landet. Foto: Nya Dagbladet.

Det och mycket mer följer vi upp i vår utforskande artikelserie om det moderna Kina.

Kina är ett land med tusen ansikten. Med den här artikelserien hoppas vi kunna visa upp en lite mer nyanserad bild av ett land vi i praktiken har väldigt dålig kunskap om i Väst. Samtidigt är det ett land som blir allt mer relevant och därför också viktigt att förstå, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson om den kommande artikelserien.

 

Redaktionen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kinesiske ekonomen: USA är en opålitlig förhandlingspartner

Den multipolära världen

Publicerad oktober 15, 2025
– av Markus Andersson
"De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi", säger Wang Wen om det strategiska spelet mellan stormakterna.

I en intervju med den amerikanske medieprofilen och journalisten Mario Nawfal ger den kinesiske ekonomiprofessorn Wang Wen en inblick i hur Kina ser på det pågående handelskriget med USA.

Professorn anser att USA provocerar Peking och att de kinesiska exportrestriktionerna på sällsynta jordartsmetaller är en legitim motåtgärd.

Wang Wen är professor i ekonomi vid Chongyang Institute vid Renmin University of China och beskrivs som en av Kinas ledande strateger och en nyckelperson i utformningen av Pekings ekonomiska världsbild. Mario Nawfal, som driver en inflytelserik kanal på X där han diskuterar geopolitik och ekonomi, genomförde intervjun för att ge sin publik förståelse för den kinesiska synen på tullkonflikten mellan stormakterna.

Nawfal, som betonar att han försöker vara opartisk, ville belysa hur samma händelser tolkas helt olika beroende på vilket perspektiv man utgår från.

Annons:

Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller

Professor Wang inledde intervjun med att beskriva omfattningen av Kinas kontroll över världens tillgångar på sällsynta jordartsmetaller – kritiska komponenter i allt från smartphones till militär utrustning.

— Kina kontrollerar 70 procent av den globala gruvdriften av sällsynta jordartsmetaller, 90 procent av separationen och bearbetningen, och 93 procent av magnettillverkningen, förklarade han.

Wang jämförde Kinas position med ett scenario där ett land kontrollerar merparten av världens oljefält och alla raffinaderier samtidigt. Nawfal påpekade att Västvärlden litade på Kina och frivilligt lät landet bli ett tillverkningsnav och dominera denna marknad, trots att USA var ledande inom området under 1980-talet.

Handelskrigets utveckling

Den kinesiske ekonomen beskrev händelseförloppet för det senaste handelskriget, som tog sin fart den 1 februari 2025 när president Trump införde tullar på kinesiska varor med motiveringen att Kina inte gjorde tillräckligt för att stoppa fentanylexporten.

— Sedan maj har vi haft förhandlingar mellan USA och Kina i Schweiz, Storbritannien, Sverige och Spanien. Särskilt i mitten av september gick förhandlingarna mycket smidigt. Vi diskuterade till och med TikTok-frågan, berättade Wang.

Han förklarade att många kineser, och även amerikaner, trodde att handelskriget var över efter de framgångsrika samtalen.

— Men till kinesernas förvåning genomförde den amerikanska regeringen en serie åtgärder mot Kina under de följande tre veckorna. Det gjorde kineserna mycket arga, sa professorn.

USA:s åtgärder i september

Ekonomen räknade upp en rad amerikanska åtgärder som Kina uppfattade som provokationer efter förhandlingarna i Spanien:

I mitten av september placerade USA:s handelsdepartement 34 kinesiska företag på en sanktionslista. I slutet av september införde USA särskilda hamnavgifter på fartyg som byggts och ägs av Kina. USA:s finansdepartement införde nya sanktioner mot över 100 kinesiska företag och individer. Den 9 oktober föreslog USA:s transportdepartement att kinesiska flygbolag skulle förbjudas att flyga över ryskt luftrum.

— Med anledning av dessa små provokationer mot Kina tvingades Kina att införa exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller och motåtgärder gällande frakt den 9 oktober för att skydda Kinas nationella intressen, förklarade han.

Påverkar hela teknikindustrin

Den senaste regleringen som Kina införde i oktober 2025 går mycket längre än tidigare begränsningar. Den täcker inte bara själva mineralerna utan även separationsteknologi, tillverkningsprocesser för magnetmaterial och licensiering av immateriella rättigheter.

— Den senaste regleringen ställer krav på licensiering även för utländska produkter som innehåller mer än 0,1 procent kinesiska sällsynta jordartsmetaller, förklarade Wang.

Detta innebär i praktiken att vilket land eller företag som helst som använder dessa mineraler nu måste få kinesiskt godkännande innan de exporterar sina produkter vidare – en åtgärd som journalisten beskrev som "långväga kontroll" över hela teknikindustrin.

Trumps svar kom snabbt i form av 100-procentiga tullar på kinesiska varor.

Vem provocerar vem?

En central punkt i intervjun blev frågan om vem som egentligen provocerar vem. Intervjuaren menade att västvärlden litade på Kina och att landet gått för långt med sina senaste restriktioner.

Professorn höll inte med:

— De senaste många åren är det inte Kina som proaktivt provocerar USA, utan snarare USA som saknar uppriktighet i förhandlingar.

Han betonade att Kina fortfarande har många fler motåtgärder i beredskap om USA fortsätter att provocera.

— Vi väntar bara och tittar på USA:s provokationer. Det är logiken.

Fentanyl, valutamanipulation och IP-stöld

Journalisten tog upp amerikanska anklagelser mot Kina: otillräckliga insatser mot fentanylexport, valutamanipulation, industrisubventioner och stöld av immateriell egendom.

Wang Wen avfärdade argumenten:

— Den logiken är så gammal. Det är ett 10 år gammalt narrativ.

Angående fentanyl hävdade han att Kina har mycket strikt reglering och kontrollerar över 90 procent av denna export, men att amerikanska medier inte ser det.

När det gäller IP-stöld, alltså stöld av immateriella rättigheter som Kina anklagats för, frågade Wang Wen retoriskt:

— Nuförtiden har Kina mycket avancerad teknologi, till och med mer avancerad än USA. Titta på elbilar, titta på robotik. Vi är mer avancerade. Vad kan vi stjäla? Varifrån kan vi stjäla?

Gällande subventioner menade professorn att det är normal industripolitik som alla länder bedriver, inklusive EU, Japan och USA.

"Trump är som Gorbatjov"

Forskaren delade med sig av hur vissa kinesiska kollegor ser på Trumps ekonomiska politik:

— Vissa kinesiska forskare ser Trumps politik som något som liknar Gorbatjovs politik i Sovjetunionen. Det är en chockterapipolitik.

Han hävdade att Trumps "blinda" Kina-politik kommer att skada USA djupt och att IMF förutspår att Kinas ekonomi kommer att växa med 5 procent 2025, medan USA bara når 1 procent.

Kinas "av-amerikanisering" av handeln

En strategi som Wang Wen lyfte fram är hur Kina systematiskt minskat sitt beroende av USA:

— Kinas handel med USA har minskat från 20 procent år 2018 till 9 procent i år av vår totala handel.

Samtidigt har landet ökat sin handel med tillväxtmarknader. Under de första åtta månaderna i år ökade exporten till Asien med 10 procent, medan exporten till Afrika och Centralasien ökade med 25 respektive 40 procent.

— Detta är Kinas mycket smarta av-amerikaniseringspolitik för utrikeshandel, sa professorn.

Militär kapacitet och Taiwan

När journalisten Nawfal frågade om Kinas militära kapacitet, särskilt det faktum att landet kan bygga krigsfartyg 200 gånger snabbare än USA, och oron för en konflikt kring Taiwan, var svaret tydligt:

— Kina försöker verkligen uppnå en fredlig återförening med Taiwan. Vi vill inte lära oss av Rysslands radikala politik.

Strategen påpekade att Kina är unikt bland stora ekonomier genom att inte ha startat eller deltagit i något krig under de senaste 40 åren.

— Men provocera inte Fastlandskina, varnade han.

"Kina kommer att vara störst om 10 år"

På den avslutande frågan om var Kina och USA står om 10 år var svaret otvetydigt:

— De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi. År 2030 kommer kineserna att landa på månen. Kinas högteknologi kommer att vara mer oberoende.

När journalisten följde upp med frågan om Kina kommer att vara mäktigare än USA, svarade Wang Wen:

— Ja, kanske. Jag tror att det kanske blir så.

Han tillade att de flesta kineser är angelägna om att se en återförening med Taiwan inom 10 år.

— Vi befinner oss i en period av aldrig tidigare skådade förändringar. Mycket kommer att hända. Detta är en mycket intressant tid, avslutade professorn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så plågade terrorism Kina under tre decennier

Det moderna Kina

  • Medan världen fokuserade på terrorattacker i väst reste sig en omfattande våg av våld i Kinas nordvästra region Xinjiang.
  • Från början av 1990-talet till mitten av 2010-talet genomfördes tusentals terroristattacker som dödade hundratals oskyldiga och förändrade en hel region.
  • Nya Dagbladet har besökt Xinjiang-regionen och blickat tillbaka på tre decenniers förbisedd terrorism i vad som idag kommit att bli ett av världens säkraste länder att vistas i.
Uppdaterad Igår kl 22:30, Publicerad oktober 10, 2025
– av Markus Andersson

Det är strax före klockan sex på eftermiddagen den 28 februari 2012. På Xingfu Road, en gågata med marknadsstånd i staden Yecheng i södra Xinjiang, är det fullt av folk. Butiksägare säljer spannmål, grönsaker och fisk. Barn är på väg hem från skolan. Det är en vanlig tisdagskväll i en vanlig kinesisk stad.

Då börjar massakern.

Nio män, beväpnade med yxor och macheter, stormar in på gatan och börjar hacka ner alla som kommer i deras väg. På några minuter dödas femton människor och sexton skadas allvarligt. Bland de döda finns en hjälppolis som försökt stoppa männen när han upptäckt att de bar vapen. Bland de skadade finns en fyraårig pojke och hans mor, en 60-årig kvinna vars käke krossades av en yxa, och flera butiksägare som försökte försvara sig.

När jag såg vad terroristen höll i handen tänkte jag, 'Åh nej, han kommer att döda mig', berättar butiksägaren Wang Tiancheng, som lyckades slå ifrån sig med en trästol.

Annons:

När terrorister kommer emot dig måste du antingen slåss tillbaka eller vänta på att dö.

Attacken i Yecheng är bara en i en lång rad terroristattacker som drabbade Kina, och framför allt regionen Xinjiang, under nästan tre decennier. Mellan 1990 och 2016 genomfördes enligt officiella kinesiska uppgifter tusentals terroristattacker i regionen, där stora antal oskyldiga människor dödades och hundratals poliser dog i tjänst.

Men för många i västvärlden är denna historia i stort sett okänd.

En region av mångfald och konflikt

För att förstå terrorismens uppkomst i Xinjiang måste man förstå regionens komplexa historia. Xinjiang, eller "Xinjiang uiguriska autonoma region" som är dess officiella namn, är en gigantisk region i nordvästra Kina som täcker 1,66 miljoner kvadratkilometer – nästan fyra gånger Sveriges yta. Regionen gränsar till åtta länder: Mongoliet, Ryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Afghanistan, Pakistan och Indien.

Xinjiang har sedan urminnes tider varit hem för många olika folkslag. Vid slutet av 1800-talet hade tretton etniska grupper etablerat sig i regionen: uigurer, haner, kazaker, mongoler, hui, kirgiser, mansjuer, xibe, tadzjiker, daurer, uzbeker, tatarer och ryssar. Uigurerna utgjorde den största gruppen.

Det uiguriska folket, som idag uppgår till omkring tio miljoner människor, har sina rötter i ouigourfolket som levde på den mongoliska högplatån under Sui- och Tang-dynastierna på 500–900-talen. Genom århundraden av migration och etnisk integration formades den moderna uiguriska identiteten. Under Yuan-dynastin på 1200-talet tillfördes mongoliskt blod, och den standardiserade namnformen "Uyghur" (维吾尔) antogs först 1934, med betydelsen "att upprätthålla enhet bland folket".

Religionen har också varit mångfaldig i Xinjiang. Från schamanistiska ursprung övergick regionen successivt till zoroastrism, buddhism, taoism, manikéism och nestorianism. Islam introducerades i södra Xinjiang under slutet av 900-talet och spreds till norra delen under 1300-talet, ofta genom krig och tvång. Men islam var varken den ursprungliga eller den enda religionen – ännu idag praktiserar en betydande del av befolkningen andra religioner eller är icke-troende.

Xinjiang-regionens belägenhet med gränser mot flera muslimska länder med hög grad av fattigdom har gjort regionen särskilt utsatt för intrånget av religiös extremism.

Separatismens rötter

Mot slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började koloniala makter sprida teorier om "panturkism" och "panislamism" i Central- och Sydasien. Dessa ideologier skulle komma att lägga grunden för en separatistisk rörelse i Xinjiang.

Separatister och religiösa extremister, både inom och utanför Kina, började hävda att uigurerna var de enda "sanna härskarna" över Xinjiang, att regionens kulturer inte var kinesiska kulturer, och att islam var den enda religionen som praktiserades av folkgrupperna där. De uppmanade alla turkisktalande och muslimska folkgrupper att förena sig för att skapa den teokratiska staten "Östturkestan". De förnekade Kinas gemensamma historia och uppmanade till "motstånd mot alla folkgrupper utom turkar" och "utplåning av hedningar".

Den 12 november 1933 utropades den så kallade "Östturkestans islamiska republik" av separatisten Mohammad Imin. Experimentet kollapsade redan efter mindre än tre månader på grund av starkt motstånd från befolkningen. Ett nytt försök gjordes den 12 november 1944 när separatister ledda av Elihan Torae utropade ännu en "Republik Östturkestan", men även den föll sönder efter ungefär ett år.

Men Östturkestan-rörelsen dog inte. Efter Folkrepubliken Kinas grundande 1949 fortsatte separatistiska krafter, med stöd från kinafientliga krafter internationellt, att organisera och planera för splittring och sabotageaktiviteter.

Religiös extremism som vapen

Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet började religiös extremism göra djupare intrång i Xinjiang. Den religiösa extremism som växte fram hade lite gemensamt med traditionell islam.

Extremisterna förkunnade att människor endast skulle lyda Allah och uppmanade dem att göra motstånd mot all statlig kontroll. De som inte följde extremismens väg stämplades som hedningar, förrädare och avskum. Anhängare uppmanades att verbalt attackera, förkasta och isolera icke-troende, partimedlemmar, tjänstemän och patriotiska religiösa ledare.

De förbjöd all sekulär kultur och predikade ett liv utan TV, radio och tidningar. Människor fick inte gråta vid begravningar eller skratta vid bröllop. Sång och dans förbjöds. Kvinnor tvingades bära tungt beslöjade, långa svarta kläder. Konceptet "halal" generaliserades långt bortom mat till att omfatta medicin, kosmetika och kläder.

"De vände ett blint öga till Xinjiangs mångfaldiga och strålande kulturer som skapats av alla dess folkgrupper, och försökte bryta banden mellan den kinesiska kulturen och Xinjiangs etniska kulturer", konstateras i en kinesisk officiell rapport. "Allt detta indikerar deras förnekande av modern civilisation, avvisande av mänsklig utveckling och grova kränkning av medborgarnas mänskliga rättigheter."

Fattigdom blev en grogrund för extremismen. I vissa områden i Xinjiang hade människor svag förståelse för lagen, kunde inte tala, läsa eller skriva standardkinesiska, och saknade grundläggande färdigheter vilket gjorde dem oanställbara. Detta gjorde dem mer mottagliga för att lockas eller tvingas in i brottslighet av terrorist- och extremistgrupper.

Våldet eskalerar

Från och med 1990-talet intensifierades terrorismen dramatiskt. Östturkestan-krafterna, både inom och utanför Kina, trappade upp sitt samarbete när terrorism och extremism spred sig globalt, särskilt efter attackerna den 11 september 2001 i USA.

I religionens och etnicitetens namn utnyttjade de bedrägligt människors etniska identitet och religiösa tro för att anstifta religiös fanatism, sprida religiös extremism och uppmana vanliga människor att delta i våldsaktioner och terroristaktiviteter. De hjärntvättade människor med konceptet "jihad" och övertalade dem att "dö för sin tro för att komma in i himlen". Några av de mest mottagliga följarna förlorade all självkontroll och blev extremister och terrorister som hänsynslöst slaktade oskyldiga människor.

Montage av bilder från bombningen 1992 i regionshuvudstaden Ürümqi. Foto: Nya Dagbladet

Den 5 februari 1992, mitt under det kinesiska nyårsfirandet, planterade en terroristgrupp bomber på två bussar i Ürümqi. Tre personer dödades och 23 skadades.

Den 25 februari 1997 sprängdes tre bussar i Ürümqi av Östturkestan-terrorister, vilket dödade nio och allvarligt skadade 68 personer.

Den 5–8 februari 1997 orkestrerade Östturkestan-rörelsen upploppen i Yining. Sju människor dödades och 198 skadades, varav 64 allvarligt. Mer än 30 fordon skadades och två hus brändes ner.

Den 24 augusti 1993 knivhöggs Senior Mullah Abulizi, imam vid Stora moskén i Yecheng County, och skadades allvarligt av två terrorister.

Den 12 maj 1996 attackerades Aronghan Aji, vice ordförande för Kinas islamiska förening och ordförande för Xinjiangs islamiska förening, av fyra terrorister som knivhögg honom 21 gånger på väg till moskén. Han överlevde men skadades allvarligt.

Den 6 november 1997 sköts Senior Mullah Younusi Sidike, medlem i Kinas islamiska förening och imam vid Stora moskén i Baicheng County, ihjäl av en terroristgrupp på väg till moskén.

Den 30 juli 2014 mördades den 74-åriga Senior Mullah Juma Tayier, vice ordförande för Xinjiangs islamiska förening och imam vid Id Kah-moskén, brutalt av tre terrorister på väg hem efter morgonbönen.

Listan kan göras mycket längre. Våldet riktade sig mot alla – vanliga medborgare på gator och torg, religiösa ledare som vågade motsätta sig extremismen, myndighetspersoner och poliser.

Massaker på Xingfu Road

Attacken i Yecheng den 28 februari 2012 utgör ett av de mest brutala exemplen på den blinda terrorism som drabbade Xinjiang. De nio terroristerna hade delat upp sig i tre grupper med planer på att döda uppskattningsvis 500 personer var. Deras ursprungliga mål var skolbarnen från närliggande grund- och mellanstadieskolor.

Men planen avslöjades av hjälppolisen Turghunjan, 28 år gammal och nybliven far till ett sex månader gammalt barn. Han såg gruppen samlas vid marknaden och bad dem sprida sig. När de vägrade och han upptäckte att en av dem bar en yxa, försökte han ta dem till polisstationen. Då gav en terrorist en signal och högg ned honom. Flera andra anföll honom och högg honom till döds.

Turghunjans far, Tursun Talip, som arbetade vid en skola, fick beskedet samma kväll men vågade först berätta det för sin sjuka hustru flera dagar senare.

Jag gick tillbaka till platsen nästa eftermiddag, det fanns fortfarande blod kvar på marken, och jag satt där och tittade på blodet och grät. Allt jag hade i mitt sinne var scenen där min son hackades till marken, och jag kunde till och med höra honom ropa "pappa, pappa".

När terroristerna väl började attackera var det totalt kaos. Wang Tiancheng, ägare till en spannmåls- och oljeaffär, stod framför sin butik när han plötsligt kände ett slag bakifrån.

Efter den första hackningen vände sig två personer (terroristerna) direkt mot mig framifrån. De höll en yxa i ena handen och en machete i den andra, och deras yxor var så stora med så långa skaft. De hackade mig med sin machete rakt i huvudet och axeln.

Wang lyckades försvara sig med en trästol och undkom med sår i huvudet och axeln. Läkaren berättade senare att axelbenet skulle ha brutits om macheten gått en halv centimeter djupare.

Men många andra hade inte samma tur. I spannmålsbutiken intill dödades butiksägaren och två anställda. Ett äldre par som handlade där attackerades – mannen dödades på platsen och kvinnan hackades i huvudet när hon försökte skydda sitt barnbarn. Hon blev halvt förlamad efter attacken.

De hackade mig utan anledning. Detta var så orimligt. På ett personligt plan hade jag inget agg mot honom. Men på ett samhälleligt plan genomförde han terroristaktiviteter, säger Wang Tiancheng.

Brodern Mehmet Tursun förlorade sin bror Ubulqasim i attacken. Hans bror arbetade i en spannmålsbutik och försvarade sig med sina nävar men hackades ihjäl.

Denna incident har åsamkat oss så mycket skada att vi fortfarande är i smärta och vrede idag. Den förstörde min svägerskas hela familj. Min pappa var i konstant smärta och dog så småningom. Min yngre bror, som bara var nio år gammal när det hände, fick epilepsi av chocken.

Deras far kunde aldrig komma över sonens död. Han blev sjuk kort efter attacken och gick bort fem år senare, 2017, efter att ha tillbringat sina sista år med att besöka sitt barnbarns skola varannan dag – de enda stunder när han kände en viss glädje.

När polisen kom till platsen kämpade flera butiksägare fortfarande mot terroristerna. Bröderna Chen Jizhong och Chen Jide från Sichuan-provinsen, som drev fiskaffärer på gatan, var bland dem. Med fisknät, träpinnar och ett stålrör lyckades de övermanna en av terroristerna.

Vi var rädda när vi såg terroristen med en machete i handen. Men sedan insåg vi att saker inte kunde fortsätta så här, och vi måste försvara oss själva, minns Chen Jizhong.

Sju av terroristerna sköts ihjäl av polis på platsen. En skadades och dog senare. En tillfångatogs levande, dömdes till döden och avrättades.

Terror i huvudstaden

Men terrorismen var inte begränsad till Xinjiang-regionen. Den 28 oktober 2013 körde tre terrorister från Xinjiang en jeep lastad med 31 fat bensin, 20 tändare, fem knivar och flera järnstänger upp på trottoaren öster om Himmelska Fridens torg i centrala Peking. De accelererade mot turister och poliser i tjänst tills de kraschade in i barriären vid Gyllene Vattnets bro. Därefter tände de eld på bensinen. Två personer, inklusive en utlänning, dödades och över 40 skadades.

Rök stiger upp från Himmelska fridens torg i Peking efter attentatet den 28 oktober 2013.

Den 1 mars 2014 genomförde åtta knivbeväpnade terrorister från Xinjiang en massaker på järnvägsstationen i Kunming. De attackerade passagerare på stationstorget och i biljettlobyn. 31 personer dödades och 141 skadades. Attacken chockade hela Kina och blev internationellt uppmärksammad.

Terroristattacken på Kunmings järnvägsstation i södra Kina 2014 där offren bland annat attackerades med macheter blev ett stort trauma för landet.

Den 30 april 2014 gömde sig två terrorister i folkmassan vid utgången från Ürümqis järnvägsstation. En attackerade människor med kniv medan den andre detonerade en anordning i sin resväska. Tre personer dödades och 79 skadades.

Den 22 maj 2014 körde fem terrorister två SUV:ar genom staketet vid morgonmarknaden på North Park Road i Saybagh-distriktet i Ürümqi, in i folkmassan, och detonerade sedan en bomb. 39 människor dödades och 94 skadades.

Det mest omfattande våldet inträffade dock den 5 juli 2009 när Östturkestan-krafter inom och utanför Kina orkestrerade ett upplopp i Ürümqi som chockade hela världen. Tusentals terrorister attackerade civila, statliga organ, polis, bostadshus, butiker och kollektivtrafikfordon. 197 personer dödades och över 1 700 skadades. 331 butiker och 1 325 fordon krossades och brändes ner, och många offentliga anläggningar skadades.

Bilder från attacken vid Ürümqis järnvägsstation 2014.

Tre decenniers spår av terror

Mellan 1990 och slutet av 2016 genomfördes enligt officiella kinesiska uppgifter totalt tusentals terroristattacker i Xinjiang. Stora antal oskyldiga människor dödades, hundratals poliser dog i tjänst, och egendomsskadorna är oöverskådliga.

Från 2014 slog myndigheterna i Xinjiang ned över 1 500 våldsamma och terroranstrukna grupperingar, grep närmare 13 000 anklagade terrorister, beslagtog över 2 000 explosiva enheter, och lagförde över 30 000 personer för vad som betecknats som illegala religiösa aktiviteter. Stora mängder religiöst material som av myndigheterna betraktades vara illegalt konfiskerades också.

För Wang Tiancheng, butiksägaren som attackerades med yxa och machete, tog det år att bearbeta upplevelsen. Foto: ICBG.

Det har gått många år sedan terroristattacken, men jag kan fortfarande känna skräcken när jag minns den. För att vara ärlig var vi rädda. Men nu när attacken hade inträffat var det första vi borde göra att hålla oss lugna och vara modiga och försöka slåss tillbaka. Det är den inställning jag alltid upprätthåller. Vi får inte frukta terrorism.

För familjer som Tursun Talips, vars son Turghunjan dödades när han försökte stoppa terroristerna, blev smärtan omätbar men även förenad med en viss stolthet berättar han till forskningsinstitutet Institute for Communication and Borderland Governance (ICBG) vid Jinan University.

Även om vår familj var djupt bedrövad över min äldste son Turghunjans offer, känner jag mig stolt över min son från djupet av mitt hjärta. Vi berättade för min yngste son att hans bror räddade livet på många barn, och vi hoppades också att min yngste son skulle bli polis och kämpa mot terrorism.

Turghunjans yngre bror blev polis 2014, två år efter broderns död.

Ett lugn präglar idag folkmyllret i den antika staden Kashi i Xinjiang-regionen, i västligaste Kina, med en historia som sträcker sig över 2000 år tillbaka. Den gamla stadsdelen Kashgar är känd för sina labyrintlika kvarter präglade av islamisk kultur och utgör en av Sidenvägens historiska mötesplatser.

Polisen Semet, som var bland de första på platsen i Yecheng 2012 och såg sin chef skjuta ner två terrorister på nära håll, har aldrig velat sluta som polis trots upplevelsen.

Jag växte upp med en dröm om att bli polis. Många av oss ville bli poliser när vi fortfarande var pojkar. Jag älskar detta jobb. Jag ser det som ett mycket heligt kall.

Den nära tre decennier långa terrorn har lämnat djupa ärr i Xinjiang, men också märkt det övriga Kina. Familjer splittrades, samhällen förändrades, och rädslan präglade vardagen för miljontals människor.

Sedan 2016 har Kina dock i stort sett varit helt befriat från terrordåd efter folkrepublikens omfattande åtgärder och kontraterrorismprogram. Idag är landet ett av världens säkraste länder att vistas i med mycket få våldsbrott.

Hur har Kina lyckats bekämpa terrorismen, återställa ordning och säkerhet och vad stämmer egentligen kring situationen i Xinjiang och relationen med landets etniska minoriteter?

Nya Dagbladet granskar ämnet och den internationella rapporteringen som omgett utvecklingen i nästkommande artikel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kinesisk toppolitiker döms till döden för korruption

Det moderna Kina

Publicerad september 29, 2025
– av Redaktionen
Tang Renjian under ett möte med EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski förra året.

Tang Renjian, Kinas före detta minister för jordbruk och landsbygdsfrågor, har dömts till dödsstraff med två års uppskov efter att ha tagit emot mutor till ett värde av närmare 400 miljoner kronor.

Domen föll på söndagen i mellaninstansdomstolen i Changchun i Jilin-provinsen. 63-åringen fråntogs också sina politiska rättigheter på livstid, alla hans personliga tillgångar konfiskerades och samtliga olagliga vinster ska överlämnas till statskassan.

I Kina omvandlas ett uppskjutet dödsstraff vanligtvis till livstids fängelse om den dömde inte begår några nya brott under den tvååriga prövotiden. Straffet kan sedan i vissa fall reduceras ytterligare vid gott uppförande.

Domstolen slog fast att Tang mellan 2007 och 2024 utnyttjade sina positioner – bland annat som guvernör i Gansu-provinsen och minister för jordbruk och landsbygdsfrågor – för att hjälpa individer och avdelningar i frågor som rörde affärsverksamhet, projektkontrakt och tjänstetillsättningar.

Annons:

Som motprestation tog Tang emot mutor till ett värde av 268 miljoner yuan (motsvarande cirka 390 miljoner kronor).

"Tang ska dömas för mutbrott och dömas till döden eftersom summan av mutorna var extremt stor och orsakade enorma förluster för landet och folket", står det i domstolens utslag.

Slapp omedelbar avrättning

Domstolen valde att ge honom dödsstraff med uppskov istället för omedelbar avrättning, eftersom Tang erkände och frivilligt rapporterade mutor som utredarna inte kände till samt gick med på att återlämna sina olagliga inkomster.

Den 63-årige Tang Renjian beskrivs som en erfaren politiker som arbetat inom jordbrukssektorn sedan 1980-talet och varit medlem i Kinas kommunistparti sedan 1991. Hans fall kom upp i maj 2024 när han ställdes under utredning för grova brott.

I november samma år sparkades han från både partiet och alla offentliga uppdrag, följt av åtal för mutbrott i april och en offentlig rättegång i juli som nu avslutats med söndagens dödsdom.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina planerar helt AI-styrd ekonomi till 2035

Det moderna Kina

Publicerad september 26, 2025
– av Markus Andersson
Till 2035 ska AI enligt planen ha "fullständigt omarbetat det kinesiska samhället" och implementerat en ny fas av ekonomisk och social produktion.

Den kinesiska staten har presenterat en ambitiös tioårsplan där artificiell intelligens redan 2035 ska genomsyra alla samhällssektorer och bli "huvudmotor för ekonomisk tillväxt".

Kinas statsråd har offentliggjort en omfattande plan som syftar till att göra landet till världens första helt AI-drivna ekonomi inom elva år. Enligt det regeringsdokument som presenterades i slutet av augusti ska artificiell intelligens till 2035 ha omformat det kinesiska samhället och blivit grunden för vad som beskrivs som "en ny fas av utveckling inom intelligent ekonomi och intelligent samhälle".

Planen, som sträcker sig över tio år, omfattar sex centrala samhällspelare som ska genomsyras av AI-teknik redan till 2027. Dessa inkluderar vetenskap och teknik, medborgarnas välfärd, industriell utveckling, konsumentvaror, styrning och internationella relationer.

Målet: 90 procents användning till 2030

Enligt tidsplanen ska AI-tekniken redan till 2030 ha uppnått en användningsgrad på 90 procent och i praktiken ha blivit en ny typ av infrastruktur. Vid denna tidpunkt förväntas tekniken ha utvecklats till en "betydande tillväxtmotor för Kinas ekonomi".

Annons:

Strategin påminner om landets tidigare "internet plus"-satsning, som framgångsrikt integrerade internet som en central komponent i den kinesiska ekonomin.

Till 2035 ska AI enligt planen ha "fullständigt omarbetat det kinesiska samhället" och implementerat en ny fas av ekonomisk och social produktion. Det är ett ambitiöst mål med betydande konsekvenser, inte bara för Folkrepubliken utan för hela världen.

Internationellt samarbete i fokus

Statsrådet betonar att AI bör behandlas som en "internationell allmännytta som gynnar mänskligheten". Planen lyfter fram vikten av utveckling av öppen källkod för AI, stöd till utvecklingsländer för att bygga upp sina egna tekniksektorer, samt FN:s roll som ledare inom AI-reglering.

Även om Kinas AI-industri växer snabbt, vilket exemplifierades av den öppna AI-plattformen DeepSeeks framgångar tidigare i år, ligger kinesiska modeller fortfarande några månader efter amerikanska motsvarigheter vad gäller prestanda i genomsnitt. Detta beror till stor del på begränsningar och hinder som västländer har infört.

Gapet minskar dock stadigt. I slutet av 2023 presterade amerikanska AI-modeller bättre än kinesiska i 13 procent av allmänna resonemangstester. Vid samma tid 2024 hade denna siffra sjunkit till 8,1 procent. Inom vissa AI-applikationer är Kina redan världsledande och har satsat mycket på att erbjuda sina tjänster till lågt pris och i många fall även helt gratis som öppen källkod.

Statsrådets tioårsplan syftar till att ytterligare minska försprånget genom att stärka nyckelområden som grundläggande modellprestanda, säkerhetsåtgärder, datatillgång och energihantering.

Huruvida Beijing kan leverera på sina massiva mål med hjälp av den ibland opålitliga tekniken återstår att se. Om andra nationellt koordinerade planer är någon indikation kan landet dock stå inför en omfattande omställning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.