MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 26 augusti 2025

tisdag 26 augusti 2025

 

I möte med världens främsta djurrättsaktivist

Peta är världens största djurrättsorganisation. I samband med grundaren och förgrundsgestalten Ingrid Newkirks 70-årsdag mötte vi henne för att höra mer om hennes livshistoria och nycklarna till framgångsrik aktivism.

publicerad 19 juni 2019
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under 40 år har Ingrid Newkirk byggt upp People for the Ethical Treatment of Animals – en organisation som idag har mer än 6 miljoner medlemmar, över 400 anställda och som satt avtryck över hela världen. Det är från 16th street i Washington, på samma väg som Vita Huset som hon sitter i sitt kontor när vi når henne på telefon.

– Vissa människor föds till att kunna uppskatta konst, andra är musikaliska. Jag brydde mig bara alltid om djur, berättar Newkirk när vi frågar om den tidiga bakgrunden till hennes engagemang.

Från 7 års ålder bodde hon i Delhi i Indien och följde ofta med sin mor som då hjälpte Moder Teresas arbete med föräldralösa barn.

– Där kunde man se djur på gatan som var i väldigt dåligt skick. Det är boskap som slås och strövarhundar som svälter och är sjuka.

Särskilt intryck på henne gjorde moderns vana att stanna till om hon såg ett djur i nöd.

– De djuren berörde mig och jag lovade mig själv att jag skulle göra något viktigt för djur när jag växte upp. Sedan blev jag en tonåring och fokuserade bara på pojkar och annat men senare mindes jag och började enkelt med att jobba i en kennel.

Newkirk nämner att boken Animal Liberation av Peter Singer var en milstolpe i hennes liv.

– Till en början tänkte jag mest att ta hand om djur betyder att se till att de har mat och vatten och att ingen slår dem eller sätter fyrverkerier i svansen på dem eller något sådant. Den boken fick mig att tänka att djur kanske inte bara är här för att behandlas väl för våra egna behov utan att de kanske är sina små egna nationer, sina egna små stammar och att vi som människor med den makt vi har måste tänka även på andra varelser som kan känna rädsla, smärta och glädje och önskar frihet som vi gör. Djur har fantastiska talanger, men även om de inte skulle ha det så kan de känna och det bör vi respektera.

Hon talar sig idag varm om en vegansk livsstil men tillägger också att det inte alltid varit så och att hennes personliga omställning till vegansk kost var en lång process.

– När jag var 19 hade jag en egen päls. Min far och jag tror jag nog har ätit oss igenom hela djurriket. Han var en gourmand så han tyckte om äta alla möjliga sorters kött. Det var något jag tog till mig gradvis när jag såg hur djuren led. Det är viktigt att ge människor rum, att inte kritisera dem bara för att de gör vad de vuxit upp med.

 

Foto: Privat

 

Hon konstaterar att stora förändringar skett inte bara för henne själv utan även i omvärlden under de 40 år hon varit aktiv.

– När jag började visste människor helt enkelt inte vad man skulle äta om man inte åt djur, idag kan man bara gå till affären och hitta ett massivt utbud av vegansk mat. Då fanns det ingenting.

Newkirk har själv en bakgrund som polis, men även om en juridisk aspekt finns som en del av Petas verksamhet ligger den inte i fokus. Inte heller lobbyismen ligger i förgrunden trots närheten till Capitol Hill. Hon återkommer istället flera gånger till två andra saker hon menar ger resultat när det kommer till aktivism.

– Vi har först visat på grymheter och sedan visat alternativ för att göra omställningen enkel från mat, kläder, underhållning eller andra produkter där djur far illa. Regeringar och myndigheter är långsamma till handling men vi kan göra saker här och nu genom våra val och vår livsstil som i sin tur förändrar omvärlden.

Två saker som Peta mött särskild kritik för är de wallraffande infiltrationer man gjort för att påvisa missförhållanden, och de fall där man gått utanför lagens råmärken med aktivistiska insatser. Ett exempel på det var när Petas aktivister avbröt bilutställningar i protest mot att apor och andra djur då användes av merparten av världens bilföretag för krocktester. Efter att man inte fick gensvar på de aktionerna eskalerade man till att slå sönder bilar som donerats av sympatisörer till Peta för ändamålet. Någon märkbar reaktion fick man dock inte före man brände de donerade bilarna i sina aktioner och fick efter det sedermera biltillverkare en efter en att ge efter. När vi frågar Newkirk om ämnet civil olydnad lyfter hon upp perspektivet att civil på engelska insinuerar att vara civiliserad eller artig och att man måste veta vad man gör när man tar sig sådana friheter.

– Om du inte måste bli arresterad, bli inte det. Men om någon går in i ett laboratorium och berättar att ni inte ska förgifta de här hundarna eller blockerar en pälsbutik eller och säger att de stannar tills de slutar – de människorna ger något av sig själv och de som kritiserar dem bör fråga sig själva om de gör vad man kan göra för åstadkomma en förändring själva och om det fungerar.

 

Foto: Peta

 

Newkirk nämner en historia där hon tillsammans med en annan aktivist sprang ut på ett fält för duvskytte mitt i skottlossningen och satt arresterad i 14 dagar för aktionen.

– Jag har blivit arresterad dussintals gånger och när jag varit inspärrad vet jag varför jag är där.

Med en organisation som vuxit under 40 år frågar vi henne om hennes tillvägagångssätt när hon byggt upp Peta till vad det är idag och vad andra ledare och aktivister kan lära sig av det.

– Man kan inte se till pengar först – utan att alltid göra sitt bästa. Om andra märker att du är ärlig och försöker göra skillnad så kommer de till ditt stöd – och på det sättet växer du. Alla insatser har varit värdefulla, från någon enstaka timmes volontärarbete till nedsatt pris på ett tryckeri.

Hon understryker också vikten av att se potentialen i människor och att börja från deras synvinkel för att sätta saker och ting efterhand i ett större sammanhang.

– Någon kanske kommer in och bryr sig väldigt mycket om en hund, men ser inte hela bilden och så snart som det är möjligt försöker vi få dem att se att det inte bara handlar om en enskild hund – utan om djurens rätt i stort.

Newkirk berättar också om misstag hon gjort på vägen och vad hon ångrar eller skulle göra annorlunda med den kunskap hon har idag.

– Det är mycket jag skulle göra annorlunda, och jag skulle börja med att födas mer intelligent. Jag har varit väldigt otålig och ibland är det bra men inte alltid. Jag har haft dåligt tålamod med människor som inte presterat på grund av personliga problem eller andra olika orsaker. Jag brukade också anställa människor för att jag tyckte de var trevliga – men om du inte driver en välgörenhetsorganisation som ett företag så kommer du inte få saker gjorda. Bara för att någon tycker om djur betyder det inte att de automatiskt ska ha ett jobb i din organisation – för kanske är de inte lika bra som någon som kan göra jobbet för djuren bättre eller snabbare. Det är också hemskt att behöva avskeda en trevlig människa.

I slutet av intervjun hinner vi också lyfta frågan om hur hon själv hanterat sina kritiker.

– Det finns exempelvis jägare som blir upprörda över att vi kritiserar jakt för underhållning och de kan säga att de passar på att steka en extra hamburgare ikväll. Men det är inget man kan haka upp sig på, huvudsaken i slutändan är att meddelandet går fram – det är så människor förändras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Artister uppmanar till bojkott mot Spotify: ”Kulturfientliga”

publicerad Idag 7:00
– av Jan Sundstedt
Allt fler artister väljer nu att hoppa av musiktjänsten Spotify.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler artister lämnar nu musikplattformen Spotify och uppmanar till bojkott. Kritik riktas särskilt mot vd Daniel Eks privata investeringar i ett företag som utvecklar AI-drönare för militären.

Under de senaste månaderna har en ström av artister valt att lämna den populära musikströmningstjänsten Spotify, skriver Schibstedägda TV4. Missnöjet grundar sig bland annat i bolagets bristande ersättningar till artister och utvecklingen av AI-musik.

Framför allt riktas kritiken mot vd:n Daniel Eks privata investeringar i Helsing, ett företag som utvecklar drönare och AI-system för militära ändamål.

Dennis Lyxzén, sångare i hardcorebandet Refused, är en av de mest kritiska rösterna. Han anklagar Spotify för att ha varit ”kulturfientliga sedan dag ett” och menar att företaget satsar på vapenindustrin istället för kultur.

Indiebanden Xiu Xiu, Deerhoof och King Gizzard & the Lizard Wizard har alla tagit bort sin musik från plattformen i protest mot Eks investeringar.

Nya affärsmodeller

Musikbranschforskaren Daniel Johansson vid Universitetet i Innlandet i Norge påminner om att strömningsekonomin fortfarande är ung och att många artister har fått anpassa sig till nya affärsmodeller. Han betonar att Spotify också fått skulden för bristande lagstiftning kring AI och digital ekonomi.

När det gäller Eks investeringar i Helsing menar Johansson att företaget levererar drönare till Ukraina, vilket han säger är en fråga om försvar snarare än anfall.

Saxofonisten och skivbolagsägaren Jonas Kullhammar har aldrig lagt upp sin musik på Spotify. Han beskriver villkoren som ”slavliknande” och föredrar att folk laddar ner musiken illegalt än att streamingbolaget tjänar pengar utan att artisten får ersättning.

Daniel Ek, grundare av musiktjänsten Spotify. Montage. Foto: Spotify, Avid Photographer/iStock

Prishöjningar allt vanligare

Samtidigt har Spotify höjt priserna på flera marknader, inklusive den svenska marknaden. Fram till 2021 hade priset på premiumtjänsten till exempel legat stilla i 12 år.

År 2023 höjdes priset på samtliga abonnemang, vilket tillsammans med sparpaket samma år bidrog till att Spotify 2024 redovisade vinst på årsbasis. Vice vd Alex Norström flaggar dessutom för fler prisökningar när bolaget nu säger sig utveckla tjänsten.

Kritiken mot Spotify handlar i grunden således om två saker: otillräckliga ersättningar till artister och bolagets investeringar i krigsteknologi.

Debatten visar också på en kultur- och teknikvärld i snabb förändring, där många söker nya sätt att förena kreativitet med etik och ekonomi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Surströmming – en doftande tradition

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen
Surströmmingens stinkande saga – från saltbrist till världsberömmelse!

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den tredje torsdagen i augusti är det traditionellt premiär för att äta den svenska – starkt doftande – rätten surströmming. Den fermenterade fisken, som är både hatad och älskad av svenskar, har en lång tradition – särskilt i Norrland.

Fermentering är en av mänsklighetens äldsta metoder för att behandla och konservera livsmedel. I Sverige har man exempelvis hittat arkeologiska fynd från fermenteringsanläggningar i södra Sverige som är 9000 år gamla.

Att just fermentera fisk är något som varit väldigt vanligt främst i de norra och västra delarna av Sverige, skriver Levande historia. Redan 1572 nämns surfisk, och det äldsta belägget för ordet surströmming är från 1732. Det var självfallet vanligt att göra surfisk av strömming, men andra typer av fisk användes också: mört, abborre samt även sik, öring och röding.

Även om surströmming har en mycket speciell doft betyder alltså inte ”sur” att den är skämd eller rutten, utan helt enkelt att den är syrad.

Salt- och surströmming

Att salta var också ett vanligt sätt att konservera fisk. Skillnaden mellan att salta och sura är just mängden salt, men även jäsning. När man gör saltströmming har man en hög mängd salt som förhindrar att bakterier i fisken jäser och därmed konserverar den. Vid surströmming har man istället en lägre mängd salt och man låter bakterierna jäsa, det vill säga fermentera.

Gustav Vasas saltbrist

Under 1500-talet drabbades Sverige av saltbrist eftersom dåvarande kung Gustav Vasa ska ha misskött sina krediter hos handelspartnern Lübeck, något som Strömmingsakademin skriver om. Som straff för detta ströps saltleveranserna till Sverige. Detta ledde i sin tur till att produktionen av surfisk och surströmming ökade markant eftersom det krävdes mindre salt.

Även under 1700-talet drabbades Sverige av ytterligare en saltbrist på grund av osämja med England. Saltbristen ledde till mindre produktion av saltströmming, och mer surströmming.

Näver och tunna

För att producera surströmming rensades fisken först, sedan saltade man den lätt i en tunna och täckte den med näver. Tunnan stängdes med ett tätt lock. Det finns belägg för att man ofta grävde ner tunnan och lät fermenteringsprocessen ske på detta vis, vilket gjort att fisken ibland kallas gravfisk. Annars förvarade man ofta tunnorna i en sjöbod. Fisken fermenterades under sommaren och åts sedan på hösten.

Surströmmingspremiär på restaurang Tennstopet 1950. Foto: Gunnar Lantz

Från vardag till delikatess

Surströmming var vanlig vardagsmat förr och åts ofta av de enkla och fattiga hushållen, främst längs Norrlandskusten. Från början såldes surströmming i de tunnor man gjorde den i eller i öppna kärl, men under Sveriges industrialisering började man sälja fisken på konservburk.

Under senare delen av 1900-talet började svenskar betrakta surströmming som delikatess. 1940 lagstadgade man att surströmmingspremiären skulle vara den tredje torsdagen i augusti. Detta var för att myndigheterna ville försäkra sig om att fisken hunnit fermentera tillräckligt innan den såldes och åts av allmänheten. Lagen fanns kvar ända fram till 1988, men trots det lever traditionen med surströmmingspremiären kvar i främst de norra delarna av Sverige.

Ulvön kallas ofta för surströmmingens ö eftersom det var platsen som fisken började tillverkas i större volymer. Idag sker ingen industriell produktion av surströmming på ön, men surströmmingens anda lever kvar bland befolkningen. 1999 grundades exempelvis Surströmmingsakademien i syfte att bibehålla kulturen. Idag finns ett museum och surströmmingspremiären är en traditionell högpunkt på ön.

Även i andra städer finns det traditionella firanden. Idag finns det nio salterier som producerar surströmming i Sverige.

Idag konsumeras hälften av all surströmming norr om Dalälven och den andra hälften söder om älven, särskilt i Stockholm. Fler än hälften av de som äter surströmming gör det bara en gång per år.

Brännvin hör till

Att äta surströmming är en festlig tillställning där man samlar familj och vänner för att äta den fermenterade fisken. Det är en tradition som lever kvar och inte mycket har förändrats när det gäller hur man äter den.

På grund av den starka lukten rekommenderas det att man öppnar den utomhus, men det gjorde man inte förr. Då var man inte en ”äkta surströmmingsätare”, enligt berättelser som tecknats ner av Institutionen för språk och folkminnen.

Man öppnade locket och det goda ”fnyse” fick sprida sig. Så tar man surströmmingen direkt ur burken och äter så”, berättade Karin Wedin (född 1884), Per Perssson (född 1891) och Anders Liiv (född 1881) i Hedesunda och Valbo, Gästrikland år 1973 (Isof Uppsala, ULMA 29063).

Efter att man tuggat i sig surströmmingen direkt ur burken var det också vanligt att äta den med tillbehör. Dessa tillbehör äter man fortfarande och består av kokt mandelpotatis, tunnbröd, hackad lök och gräddfil. Ofta läggs surströmmingen på tunnbrödet tillsammans med tillbehören, men man kan också göra en så kallad surströmmingsklämma där man också smörar brödet och viker ihop det till en macka.

Det serveras ofta med snaps, men också öl, något som också lever kvar sedan förr.

Hela tiden dricker man brännvin till. Man uppger att riktiga surströmmingsälskare äter ända upp till tjugo strömmingar”, har samma berättare som ovan vittnat om.

Klassisk servering av surströmming. Foto: Robert Anders/CC BY 2.0

”Surströmming Challenge”

Under 2010-talet har surströmming nått utländska bredder, inte på grund av sin delikatess-status i Sverige – utan på grund av dess ”stinkande” karaktär. På sociala medier, under hashtaggen ”stinkyfishchallenge” blev det populärt för personer att filma sig själva när de både öppnar surströmmingsburkar, men också äter den.

Den virala spridningen har gjort att surströmming gjort sig kändare i svensk matkultur och det lockar matentusiaster samt turister till surströmmingsarrangemang.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump delade ut kulturpris

publicerad 15 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
KISS John Rambo (Sylvester Stallone)
KISS och Sylvester Stallone tillhör årets mottagare av Kennedy Center Honors

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump presenterade årets mottagare av den amerikanska hedersutmärkelsen Kennedy Center Honors. Bland de fem som hyllas finns hårdrockbandet KISS och filmstjärnan Sylvester Stallone.

Den årliga galan Kennedy Center Honors i Washington D.C. räknas som en av USA:s mest prestigefyllda kulturutmärkelser. Priset hedrar livsgärningar inom scenkonst och musik, och delas ut till artister som gjort bestående bidrag till amerikansk kultur.

Årets mottagare är countryartisten George Strait, skådespelaren Sylvester Stallone, discodrottningen Gloria Gaynor, musikalsångaren Michael Crawford och legendariska hårdrockbandet KISS. De får samtliga ta emot utmärkelsen vid en ceremoni i december, som sänds av CBS.

Donald Trump, som tidigare i år utsågs till styrelseordförande för John F. Kennedy Center for the Performing Arts, uppger att han varit i hög grad involverad i urvalet av mottagare.

Han har sagt att flera namn valts bort för att de ansågs vara ”för woke”. Det är dessutom första gången som en sittande president både leder urvalsprocessen och fungerar som värd för ceremonin.

KISS och Stallone bland årets mottagare

KISS, som bildades i New York sent 1972, är känt för sin melodiösa hårdrock, ikoniska sminkade karaktärer, pyroteknik och högljudda arenashower.

Bandet har sålt över 100 miljoner skivor världen över och betraktas som ett av rockhistoriens mest inflytelserika liveakter. Medlemmarna har sedan starten kombinerat hårdrock med ett starkt visuellt koncept, vilket gjort dem till ett globalt varumärke.

Sylvester Stallone, som 1976 slog igenom med Rocky, har under decennier fortsatt vara en av Hollywoods mest igenkända profiler. Hans insatser i filmserierna om Rocky och John Rambo har definierat delar av 1980-talets amerikanska actionkultur och gett honom kultstatus bland filmfans världen över.

Kulturellt Hall of Fame

Gloria Gaynor, mest känd för hiten I Will Survive, Michael Crawford, som blev världsberömd i The Phantom of the Opera, och George Strait, kallad ”King of Country”, utgör tillsammans med KISS och Stallone årets breda blandning av musik- och filmlegender.

Trumpadministrationen har betonat att årets urval syftar till att hedra artister med långvarigt inflytande och publikt genomslag.

På bara några månader sedan jag tillträdde som styrelseordförande för Kennedy Center har vi helt vänt utvecklingen för denna uppskattade nationella institution. Den höll på att förfalla, pengarna användes inte på rätt sätt. De byggde saker som de inte borde ha byggt och som ingen ville ha, istället för att ta hand om den stora pärla som det är, sade Donald Trump i samband med annonseringen av mottagarna.

Kennedy Center Honors, som instiftades 1978, har tidigare tilldelats namn som Aretha Franklin, Led Zeppelin och Meryl Streep, och räknas av många som ett kulturellt Hall of Fame.

Kennedy Center Honors

  • Grundat: 1978
  • Plats: John F. Kennedy Center for the Performing Arts, Washington D.C.
  • Syfte: Att hedra artister och kulturpersonligheter som genom sin livsgärning haft en bestående påverkan på amerikansk kultur inom musik, scenkonst, film, dans och tv.
  • Ceremoni: En årlig TV-sänd gala med framträdanden och hyllningar från kollegor och vänner. USA:s president brukar närvara.
  • Exempel på tidigare mottagare: Aretha Franklin, Steven Spielberg, Led Zeppelin, Meryl Streep, Paul McCartney och U2.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”ALIEN: Earth” – när den ursprungliga skräcken landar på hemmaplan

publicerad 12 augusti 2025
– av Jan Sundstedt

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sedan Ridley Scotts mästerverk Alien år 1979 skickade rysningar genom biosalongerna har franchisen gång på gång försökt återskapa samma stämning av klaustrofobisk skräck, industriell realism och existentiell oro. I höst tar berättelsen ett nytt steg – eller snarare ett nytt avstamp – med tv-serien ALIEN: Earth.

Serien, skapad av Noah Hawley (Fargo, Legion) och med Ridley Scott som producent, utspelar sig år 2120 – två år före händelserna ombord på det till undergång dömda lastfartyget Nostromo från originalfilmen.

För första gången i franchisens historia utspelar sig större delen av handlingen på vår egen planet. Främmande livsformer är med andra ord inte längre en myt i avlägsna kolonier utan ett högst närvarande hot mot mänskligheten.

Intrigen tar sin början när rymdskeppet Maginot kraschar på Jorden, och ombord finns spår av något som varken bör eller får hamna i fel händer.

Wendy (Sydney Chandler) och en specialstyrka skickas för att säkra situationen – men snart står det klart att kampen inte bara gäller fysisk överlevnad utan även mot de megaföretag och maktstrukturer som gärna tar kontroll över det okända – oavsett riskerna.

Bland seriens mest excentriska inslag finns Boy Kavalier (Samuel Blenkin) – en barfota miljardär och ledare för Prodigy Corp, som i sin jakt på biologisk makt har utvecklat syntetiska hybridmänniskor, kallade ”Lost Boys”. Hans mål är att tämja det utomjordiska hotet och använda det för egen vinning.

Fyra nya hot – och en välbekant mardröm

ALIEN: Earth introducerar fyra helt nya utomjordiska arter, designade med omsorg för att komplettera – inte konkurrera med – den ikoniska xenomorfen. Hawley har betonat att han inte velat skapa en ”godispåse av alienliv” utan istället bibehålla den långsamma, nervslitande uppbyggnaden som gjorde originalet så effektivt.

Tidiga recensioner beskriver serien som en återgång till Alien-mytosens kärna: långsamt växande obehag, realism i produktionsdesignen och en närmast påtaglig känsla av fara.

Här finns också den sociala och politiska nerv som präglat de bästa delarna av franchisen – från klassmotsättningar och företagsintriger till frågan om vad det egentligen innebär att vara människa när teknologin suddar ut gränserna.

Premiär och förväntningar

De två första avsnitten släpps den 12 augusti på FX och Hulu i USA (13 augusti på Disney+ internationellt), följt av veckovisa avsnitt fram till säsongsfinalen i oktober.

För många fans – särskilt de som hållit fast vid hoppet om en ny riktig fullträff – är detta kanske det närmaste vi hittills kommit originalfilmens kombination av ren skräck och djup tematik.

Efter år av filmer och spin-offs med varierande kvalitet och försök att blanda action med skräck, ser ALIEN: Earth ut att på allvar våga återvända till mörkret – och påminna oss om varför vi en gång blev rädda för att något skulle höra oss skrika i rymden.

Den här gången behöver vi inte ens lämna planeten…

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.