MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 6 augusti 2025

onsdag 6 augusti 2025

 

I möte med världens främsta djurrättsaktivist

Peta är världens största djurrättsorganisation. I samband med grundaren och förgrundsgestalten Ingrid Newkirks 70-årsdag mötte vi henne för att höra mer om hennes livshistoria och nycklarna till framgångsrik aktivism.

publicerad 19 juni 2019
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under 40 år har Ingrid Newkirk byggt upp People for the Ethical Treatment of Animals – en organisation som idag har mer än 6 miljoner medlemmar, över 400 anställda och som satt avtryck över hela världen. Det är från 16th street i Washington, på samma väg som Vita Huset som hon sitter i sitt kontor när vi når henne på telefon.

– Vissa människor föds till att kunna uppskatta konst, andra är musikaliska. Jag brydde mig bara alltid om djur, berättar Newkirk när vi frågar om den tidiga bakgrunden till hennes engagemang.

Från 7 års ålder bodde hon i Delhi i Indien och följde ofta med sin mor som då hjälpte Moder Teresas arbete med föräldralösa barn.

– Där kunde man se djur på gatan som var i väldigt dåligt skick. Det är boskap som slås och strövarhundar som svälter och är sjuka.

Särskilt intryck på henne gjorde moderns vana att stanna till om hon såg ett djur i nöd.

– De djuren berörde mig och jag lovade mig själv att jag skulle göra något viktigt för djur när jag växte upp. Sedan blev jag en tonåring och fokuserade bara på pojkar och annat men senare mindes jag och började enkelt med att jobba i en kennel.

Newkirk nämner att boken Animal Liberation av Peter Singer var en milstolpe i hennes liv.

– Till en början tänkte jag mest att ta hand om djur betyder att se till att de har mat och vatten och att ingen slår dem eller sätter fyrverkerier i svansen på dem eller något sådant. Den boken fick mig att tänka att djur kanske inte bara är här för att behandlas väl för våra egna behov utan att de kanske är sina små egna nationer, sina egna små stammar och att vi som människor med den makt vi har måste tänka även på andra varelser som kan känna rädsla, smärta och glädje och önskar frihet som vi gör. Djur har fantastiska talanger, men även om de inte skulle ha det så kan de känna och det bör vi respektera.

Hon talar sig idag varm om en vegansk livsstil men tillägger också att det inte alltid varit så och att hennes personliga omställning till vegansk kost var en lång process.

– När jag var 19 hade jag en egen päls. Min far och jag tror jag nog har ätit oss igenom hela djurriket. Han var en gourmand så han tyckte om äta alla möjliga sorters kött. Det var något jag tog till mig gradvis när jag såg hur djuren led. Det är viktigt att ge människor rum, att inte kritisera dem bara för att de gör vad de vuxit upp med.

 

Foto: Privat

 

Hon konstaterar att stora förändringar skett inte bara för henne själv utan även i omvärlden under de 40 år hon varit aktiv.

– När jag började visste människor helt enkelt inte vad man skulle äta om man inte åt djur, idag kan man bara gå till affären och hitta ett massivt utbud av vegansk mat. Då fanns det ingenting.

Newkirk har själv en bakgrund som polis, men även om en juridisk aspekt finns som en del av Petas verksamhet ligger den inte i fokus. Inte heller lobbyismen ligger i förgrunden trots närheten till Capitol Hill. Hon återkommer istället flera gånger till två andra saker hon menar ger resultat när det kommer till aktivism.

– Vi har först visat på grymheter och sedan visat alternativ för att göra omställningen enkel från mat, kläder, underhållning eller andra produkter där djur far illa. Regeringar och myndigheter är långsamma till handling men vi kan göra saker här och nu genom våra val och vår livsstil som i sin tur förändrar omvärlden.

Två saker som Peta mött särskild kritik för är de wallraffande infiltrationer man gjort för att påvisa missförhållanden, och de fall där man gått utanför lagens råmärken med aktivistiska insatser. Ett exempel på det var när Petas aktivister avbröt bilutställningar i protest mot att apor och andra djur då användes av merparten av världens bilföretag för krocktester. Efter att man inte fick gensvar på de aktionerna eskalerade man till att slå sönder bilar som donerats av sympatisörer till Peta för ändamålet. Någon märkbar reaktion fick man dock inte före man brände de donerade bilarna i sina aktioner och fick efter det sedermera biltillverkare en efter en att ge efter. När vi frågar Newkirk om ämnet civil olydnad lyfter hon upp perspektivet att civil på engelska insinuerar att vara civiliserad eller artig och att man måste veta vad man gör när man tar sig sådana friheter.

– Om du inte måste bli arresterad, bli inte det. Men om någon går in i ett laboratorium och berättar att ni inte ska förgifta de här hundarna eller blockerar en pälsbutik eller och säger att de stannar tills de slutar – de människorna ger något av sig själv och de som kritiserar dem bör fråga sig själva om de gör vad man kan göra för åstadkomma en förändring själva och om det fungerar.

 

Foto: Peta

 

Newkirk nämner en historia där hon tillsammans med en annan aktivist sprang ut på ett fält för duvskytte mitt i skottlossningen och satt arresterad i 14 dagar för aktionen.

– Jag har blivit arresterad dussintals gånger och när jag varit inspärrad vet jag varför jag är där.

Med en organisation som vuxit under 40 år frågar vi henne om hennes tillvägagångssätt när hon byggt upp Peta till vad det är idag och vad andra ledare och aktivister kan lära sig av det.

– Man kan inte se till pengar först – utan att alltid göra sitt bästa. Om andra märker att du är ärlig och försöker göra skillnad så kommer de till ditt stöd – och på det sättet växer du. Alla insatser har varit värdefulla, från någon enstaka timmes volontärarbete till nedsatt pris på ett tryckeri.

Hon understryker också vikten av att se potentialen i människor och att börja från deras synvinkel för att sätta saker och ting efterhand i ett större sammanhang.

– Någon kanske kommer in och bryr sig väldigt mycket om en hund, men ser inte hela bilden och så snart som det är möjligt försöker vi få dem att se att det inte bara handlar om en enskild hund – utan om djurens rätt i stort.

Newkirk berättar också om misstag hon gjort på vägen och vad hon ångrar eller skulle göra annorlunda med den kunskap hon har idag.

– Det är mycket jag skulle göra annorlunda, och jag skulle börja med att födas mer intelligent. Jag har varit väldigt otålig och ibland är det bra men inte alltid. Jag har haft dåligt tålamod med människor som inte presterat på grund av personliga problem eller andra olika orsaker. Jag brukade också anställa människor för att jag tyckte de var trevliga – men om du inte driver en välgörenhetsorganisation som ett företag så kommer du inte få saker gjorda. Bara för att någon tycker om djur betyder det inte att de automatiskt ska ha ett jobb i din organisation – för kanske är de inte lika bra som någon som kan göra jobbet för djuren bättre eller snabbare. Det är också hemskt att behöva avskeda en trevlig människa.

I slutet av intervjun hinner vi också lyfta frågan om hur hon själv hanterat sina kritiker.

– Det finns exempelvis jägare som blir upprörda över att vi kritiserar jakt för underhållning och de kan säga att de passar på att steka en extra hamburgare ikväll. Men det är inget man kan haka upp sig på, huvudsaken i slutändan är att meddelandet går fram – det är så människor förändras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

En dikt om barnen i Gaza medan världen ser på

Folkmordet i Gaza

De gråter av hunger och drömmer om fred – men omvärlden tiger. Konstnärinnan och poeten Malin Sellergren skildrar i denna dikt barnens outhärdliga verklighet.

publicerad Igår 21:41

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Daglig skräck och daglig fasa,
lever barnen med i Gaza.
Sex tusen lastbilar med livsnödvändig mat
förvägras inträde i Gazas habitat.
Bilarna tvingas vänta där utanför,
medan barn och vuxna utav svälten dör.

Bomberna har fallit, och pulveriserat nästan allt
barnen får sova på marken där det är hårt och kallt.
På natten gråter de av mardrömmar
och de gråter även på dagen,
för hungern river hål i magen.

Var finns slutet på befolkningens plåga?
Snart sinar livet, och hoppets sista låga!
Knappt någon mat, någon enda i Gaza får
och en mammas älskade pojke blev skjuten i huvudet igår.
– Jag är nästan framme nu, jag klarade mig, tänkte han.
Men då träffades han av en kula, och i dimmorna försvann.

Han och tusentals andra försökte mot en matutdelning kuta.
Men precis när de var framme, började militären på dem skjuta.
Och runt omkring i staden har barn skjutits till döds,
endast på grund av att de som palestinier fötts.
Livrädda är världens politiker – detta folkmord får inte kritiseras,
och minsta lilla sanktion mot Israel måste i veckor planeras.
Kanske kan man bojkotta importen av israeliska apelsiner?
eller vore det kanske mer effektivt att bojkotta mandariner?

Samtidigt förser USA Israel med tonvis av krigsmaterial
och skänker några luftburna matlådor, för att lindra sitt samvetskval.
En svältande miljonbefolkning behöver förstås mer än så
men någon större hjälp från omvärlden tycks de inte kunna få.

Nej, ingen får säga till Israels ledare att de borde skämmas,
i rädsla för att Israel då ska hämnas.
Och ingen vill riskera att bli kallad för antisemit
för den som kritiserar en jude, är själv en skit.
Israels makt över världen, lamslår ledarna i passivitet
medan ledarna skäms och är djupt uppgivna i hemlighet.

Under tiden offras barnen på löpande band
och israeliska ledare hävdar öppet,
att de ska erövra palestiniernas land.
Så de palestinska barnen måste så snabbt som möjligt försvinna
för att bulldozers ska kunna jämna alla bosättningar
– och hela folket bort tvinga.

Hos barnen själva är förtvivlan ofantligt stor.
Många har förlorat sina syskon, sina vänner, sin far och sin mor.
Nu tvingas de överleva utan knappt någon mat
fångade i en råttfälla, i skräckens habitat.

 

Malin Sellergren, PoeticArtstories

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Afrikandernas ovissa framtid

Befolkningsutbytet i Väst

Brutala våldsdåd och eskalerande rasistisk retorik har fått vissa att varna för ett öppet folkmord i Sydafrika. Detta skulle inte bara vara ödesdigert för de vita afrikanderna, utan även för Sydafrika som helhet.

publicerad 2 augusti 2025
– av Markus Andersson
Afrikander har levt i Sydafrika sedan mitten av 1600-talet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En av de första presidentorderna från Trumpadministrationen var den amerikanske presidentens adresserande av europeiskättade sydafrikaners situation, även kända som afrikander eller boer, och beredvillighet att öppna upp för att ta emot dem som flyktingar mot bakgrund av deras allt svårare läge i Sydafrika. Initiativet tycks dock ha mötts med blandade reaktioner bland afrikanderna själva, vilka i stort frågar sig varför man från första början skulle överge det land man bebott i hundratals år, långt innan USA ens var en självständig nation.

Redan på 1650-talet grundades Kapkolonin av holländaren Jan van Riebeeck och de första europeiska bosättarna, huvudsakligen holländare och fransmän. Dessa etablerade sig som jordbrukare vid Kaphalvön som en förlängning av det holländska ostindiska kompaniets handelsrutt mellan Europa och Asien.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 8 mars 2025


Trots blodiga konflikter med bantustammar som expanderade in på området, utvecklade man under de följande århundradena ett avancerat jordbrukssystem i Sydafrikas varierade klimat och landskap. I praktiken uppstod nu även en helt ny europeisk kultur, afrikanderna, från vilka flera statsbildningar skulle komma att uppstå. Afrikanderna skulle dock få svårt att hävda sig mot det mäktiga brittiska imperiets anspråk på Kaphalvön och de afrikandiska staterna Oranjefristaten och Transvaal utkämpade en dramatisk konflikt mot Storbritannien för att bevara sin självbestämmanderätt. Trots att man segrat i vad som blev känt som det första boerkriget år 1881 blev den brittiska militärmakten till slut för svår att stå emot och efter det andra boerkriget annekterades man år 1902 in i det brittiska koloniala imperiet.

Under 1800- och 1900-talen växte samtidigt jordbruket i omfattning, och de afrikandiska jordbrukarna fortsatte att spela en nyckelroll i att etablera effektiva produktionsmetoder, moderna bevattningssystem och exportmarknader. Under 1900-talet blev Sydafrika en av Afrikas största producenter av vete, majs, frukt och boskap – en position som fortfarande till stor del upprätthålls tack vare boerjordbrukarna.

Tusentals attacker

Sedan Nelson Mandelas ANC tog makten, 1994, har situationen för boerna blivit alltmer osäker. De senaste årtiondena har tusentals av dem mördats i brutala attacker på sina gårdar. Dessa farmarmord har fått viss internationell uppmärksamhet, men den sydafrikanska regeringen har ofta avfärdat eller tonat ned problemet med vad som av allt att döma rör sig om rasistiskt motiverade attacker.

Att överhuvudtaget få en klar bild över exakt hur många afrikanderbönder som dödats de senaste 30 åren är mycket svårt – bland annat eftersom den sydafrikanska regeringen slutat att redovisa statistiken separat och istället klumpar ihop denna med övriga mord begångna i det kraftigt våldsbrottsdrabbade landet. Istället blir det upp till intresseorganisationer som värnar om afrikandernas rättigheter att själva försöka identifiera alla fall och sammanställa statistiken.

Gemensamt för morden är att de ofta kännetecknas av extremt våld, tortyr och övergrepp, vilket har lett till teorier om att motiven sträcker sig långt bortom vanlig kriminalitet – utan snarare handlar om hat och ressentiment som riktas mot afrikanderna. Bedömare menar också att den rasistiskt laddade retoriken från vissa politiska ledare, som exempelvis den kommunistiske ledaren Julius Malemas, har bidragit till att skapa en direkt livsfarlig miljö för boerna där många varnat för att situationen riskerar att eskalera till ett öppet folkmord.

Den eskalerande hetsen och våldet, som redan lett till att många av de vita farmarna satts under allt större press att lämna sina gårdar, eller flytta utomlands, är därtill något som i sin tur samtidigt påverkat Sydafrikas livsmedelsproduktion och ekonomiska stabilitet. Boernas expertis och kunskap om jordbruk bedöms i praktiken vara ovärderlig för landets ekonomi, särskilt med tanke på att jordbrukssektorn sysselsätter miljontals människor och står för en betydande del av Sydafrikas BNP.

Expropriering och diskriminering

Vid sidan av den eskalerande våldsspiralen har Sydafrikas regering genomfört en rad lagförslag och policyer som syftar till att omfördela mark från vita lantbrukare till svarta sydafrikaner, ofta utan ersättning. Exproprieringen av mark som brukats av afrikandiska familjer i sekler har väckt en växande oro både inom och utanför landet. Afrikander driver de flesta av landets storjordbruk, som står för 95 procent av den inhemska produktionen av viktiga livsmedel. Dessa inkluderar majs, vete, frukt, grönsaker och andra grödor som är centrala för både den lokala marknaden och exporten.

Sydafrika är fortfarande i stort sett självförsörjande på livsmedel, men importen av vissa produkter har ökat. Samtidigt har i princip alla försök att ”omfördela” mark till svarta jordbrukare misslyckats och endast en mycket liten andel av de svarta kommersiella jordbrukare har lyckats bli vinstgivande. Om afrikanderna fortsätter att marginaliseras, attackeras och mördas kan konsekvenserna därför bli ödesdigra, inte bara för dem själva, utan för hela Sydafrikas livsmedelsförsörjning och ekonomiska stabilitet.

Trots den alltmer fientliga miljön ihärdar många boer att odla marken och bidra till landets livsmedelssäkerhet, men många experter och analytiker varnar för att Sydafrika är på väg att gå ett liknande öde till mötes som Zimbabwe, där en liknande politik av presidenten Robert Mugabe, hårdfört riktad mot den vita befolkningen, ledde till en internationellt uppmärksammad kollaps av jordbruket, livsmedelsbrist och ekonomisk kris.

”Vill inte flytta någonstans”

Afrikanderna ser Sydafrika som sitt självklara hem och har levt där längre än vad många europeiska nationer existerat och, till skillnad från vad som ofta förespeglas, även innan bantuexpansionen nådde området. Många av dem ser det av naturliga skäl inte som ett alternativ att lämna Sydafrika, utan vill bara leva sina liv i lugn och ro, utan att diskrimineras eller utsättas för blodiga attacker.

– Vi ska inte åka någonstans. Våra medlemmar arbetar här och vill stanna här, och de kommer att stanna. Vi är fast beslutna att bygga en framtid här, förklarar Dirk Hermann, verkställande direktör för Afrikanderfacket Solidarity.

– Vi måste göra ett kategoriskt uttalande: Vi vill inte flytta någon annanstans, fyller Kallie Kriel, vd för intresseorganisationen AfriForum i.

Det har spekulerats kring att Elon Musk, med sitt afrikandiska ursprung och sin roll i USA:s nya regering, varit bidragande till Trumps presidentorder att öppna dörren för afrikanderna. Om man på riktigt månar om deras framtid från amerikansk sida räcker det samtidigt inte med att öppna dörrarna, de behöver även allt stöd de kan få för att stänga sina dörrar gentemot fortsatt eskalerande rasism och brutalisering inom Sydafrikas gränser.

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Clint Eastwood 95 år – en levande filmlegend

uppdaterad Idag 10:08 publicerad 31 juli 2025
– av Jan Sundstedt
En ikonisk bild på Clint Eastwood ur Sergio Leone-regisserade "För en handfull dollar" (1964).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Clint Eastwood må ha fyllt 95 år för ett par månader sedan – men myten, blicken och filmarvet är ständigt unga. En stillsam titan i en skrikig samtid.

Clint Eastwood fyllde den 31 maj i år 95 år. En ålder som för de flesta innebär långa promenader, pensionärsrabatt och eftermiddagsslummer – men för Clint har det snarare blivit ännu ett kapitel i en redan sällsynt livsresa.

Från starten i 1950-talets tv-westernserier till rollen som ikonisk revolverman i Sergio Leones Dollartrilogi, från cynisk antihjälte i Dirty Harry (1971) till hyllad regissör av Oscarsvinnare som Unforgiven (1992) och Million Dollar Baby (2004) – Clint Eastwoods karriär är så nära amerikansk filmhistoria man kan komma i ett enda liv.

Clint Eastwood Firefox
Clint Eastwood som Mitchell Gant i 1982 års action-spion-thriller ”Firefox”. Foto: faksimil

Lågmäld och magnetisk

Han har varit actionhjälte och dramaregissör, symbol för tyst styrka och kreativ envishet. I en bransch där många skådespelare tvingas in i fack, har Clint alltid lyckats vara både publikfavorit och auteur.

Det är få som både har suttit på hästryggen i ökenstoft och samtidigt lett en regiproduktion med stram precision bakom kameran – gärna med ett jazzstycke av Monk eller Brubeck i lurarna.

Hans närvaro, oavsett om han mumlar genom tänderna i Gran Torino (2008), stulit ryska stridsplan i Firefox (1982) eller gestaltar emotionell sårbarhet i The Bridges of Madison County (1995), har alltid burit ett slags gravitationsfält: lågmält men magnetiskt.

Clint Eastwood har aldrig behövt skrika för att synas – han har alltid litat på att publiken lyssnar.

Clint Eastwood tillsammans med Donald Sutherland (t. v.) och Telly Savalas (t. h.) i ”Kellys Hjältar” (1970). Foto: Jan Sundstedt kollektion

Medan andra i branschen pensionerar sig långt tidigare, ångade han på som regissör upp i 90-årsåldern. Juror No. 2, som hade premiär i slutet av 2024, ser förvisso ut att bli hans sista film – men ingen vet säkert. Clint själv ger inga besked. Kanske är tystnaden i sig ett slags avskedsreplik.

För alla som växt upp med hans filmer – oavsett om det var spaghettiwestern, hårdkokta 70-talsthrillers eller moderna moraliska dramer – är det något märkligt trösterikt i att han fortfarande är med oss. Levande, närvarande, värdig.

95 år. Ett liv av film, envishet och kompromisslöshet. Vi lyfter på hatten – och hoppas han fortsätter att blicka mot horisonten, med samma lugna, genomträngande blick som alltid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tv-serien Solsidan slutar sändas

publicerad 30 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Komediserien Solsidan läggs ner efter tio säsonger. Nu ska de sista två säsongerna spelas in.

Solsidan handlar om fyra vänner och deras liv i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Där tampas man med familjeliv och andra vardagliga bekymmer samt diverse typiska svenska pinsamheter.

Serien sändes första gången under 2010 på TV4 och blev snabbt populär bland svenskarna. Det är bland annat skådespelaren Felix Herngren, som också spelar en av huvudpersonerna, som har skrivit manus. Under åren har serien blivit en av de mest streamade på TV4 Play.

Nu planerar man att lägga ner den populära serien.

Det är det allra sista avsnittet. Det är vad som är sagt, säger Henrik Dorsin, som spelar Ove, till Bonniertidningen Expressen.

TV4:s kärna

Serien tog en paus under 2015 och återkom sedan med en långfilm 2017, som blev den mest sedda på bio det året. Sedan återupptogs serien 2019. Under 2023 beställde TV4 de sista två säsongerna och serien beskrevs av kanalen som ”en av nycklarna” för TV4:s framtid.

Vi behöver några sådana här tältpinnar som vi vet att vi kan återkomma till och som vi med god framförhållning kan stå stadigt i och som symboliserar det som vi tycker är TV4:s kärna, sade kanaldirektör Fredrik Arefalk vid den tidpunkten.

Trots det kommer man inte att fortsätta med serien. Totalt kommer det att bli tio säsonger och hundra avsnitt. I nuläget spelas de två sista säsongerna in.

Säsong nio kommer att sändas på TV4 Play under hösten 2025. Det är oklart när den sista säsongen kommer att sändas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.