När ridån åter går upp för den årliga påskmusikalen i Frikyrkan Insjön är det med föreställningen ”Vem är den mannen?” som förra året drog fulla hus. Musikalen, som berättar historien om Jesu liv, död och uppståndelse, är en tradition sedan 2006 och förenar dramatiskt berättande med gripande musik och reflektioner över tidlösa och aktuella frågor.
Den uppstickande teaterskådespelaren Alexander Östberg återkommer i rollen som Jesus, en roll han övertog så sent som ifjol. Östbergs förmåga att väva samman det mänskliga med det gudomliga ger rollen en djupare resonans som både berör och engagerar publiken.
Vid hans sida ser vi återigen Emma Tinnis som Maria Magdalena, vars känsliga och äkta porträtt ger liv åt karaktärens inre kamp och tro. Jakob Ragnegård spelar rollen som Judas med en komplex gestaltning som fångar karaktärens tragiska dilemman och moraliska tvivel.
Regissören, Anders Ragnegård, känd för sina kreativa och moderna grepp, lyckas på ett innovativt sätt i den här pjäsen förena det historiska och det nutida. Med minimalistisk men ytterst suggestiv scenografi, kompletterad av subtila ljuseffekter och projektioner, färdas åskådarna mellan antikens Jerusalem och nutidens samhälle. Denna metod förstärker pjäsens relevans och aktualitet och väcker viktiga frågor kring civilkurage, maktmissbruk och konsekvenserna av tystnad inför orättvisor.
Musikalen förstärks ytterligare av körens och orkesterns dynamiska framföranden under ledning av Niclas Westling.
Korsfästelsen efter Judas förräderi är ett gripande inslag i den över två timmar långa föreställningen. Foto: Nya Dagbladet
I Vem är den mannen?framstår en tydlig parallell mellan Jesu berättelse och vår samtid – en värld där människor fortfarande tvekar att höja sina röster i protest mot auktoritära tendenser och orättvisor. Precis som Jesus lärjungar tystades av rädsla, ser vi än idag hur människor skräms till tystnad när de utmanar etablissemang och rådande normer.
Denna parallell är både slående och tankeväckande, särskilt när vi reflekterar över nyliga historiska händelser såsom hanteringen ”pandemin” likväl som de historiska övergreppen kring häxprocesserna på 1600-talet.
Upplevelsen som föreställningen levererar är tidvis faktiskt rent av i klass med filmer som ”The Passion of the Christ”
Publiken bjuds in till en känslomässig berg- och dalbana, där djup sorg, glädje och hopp avlöser varandra i ett gripande tempo.
Budskapet om kärlek, försoning och hopp, som är centralt i berättelsen, blir en stark och aktuell påminnelse om det mänskliga behovet av medmänsklighet och förståelse.
Kulturredaktionen
Fakta om föreställningen
Påskmusikalen ”Vem är den mannen?” spelas under påskhelgen, långfredagen, påskdagen och annandag påsk med två föreställningar per dag, klockan 13 och 18, på Frikyrkan Insjön, Faluvägen 27.
Föreställningen har fri entré och möjliggörs tack vare ett stort engagemang från frivilliga krafter och lokala aktörer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Med hjälp av drönare och laserskanning har en detaljerad digital kopia av Bohus fästning skapats. Syftet är att underlätta underhåll, öka tillgängligheten – och bevara en exakt avbild för framtida generationer.
Bohus fästning grundades 1308 vid Göta älv och har genom historien belägrats av norrmän, danskar och svenskar – men aldrig blivit erövrad i strid. I dag är den en ruin och utsett till ett av Västra Götalands sju underverk samt ett statligt byggnadsminne, vilket innebär att staten ansvarar för dess bevarande.
För att förbättra underhåll och tillgänglighet har slottsarkitekten Allan Ahlman anlitats. Uppdraget visade sig dock vara utmanande, med över 26 000 kvadratmeter stenytor och murar som sträcker sig 22 meter upp i luften.
– Arbetet var ganska besvärligt och tidsineffektivt, samtidigt som det var svårt att få en uppfattning om underhållsbehovet på längre sikt. Till viss del tvingades vi reagera på saker snarare än att förebygga dem. Om något rasade eller gick sönder behövde jag gå igenom mina album och leta bland bilder för att kunna restaurera, säger han i ett pressmeddelande.
Lösningen blev att samarbeta med företaget Swescan och skapa en digital tvilling av fästningen. År 2022 genomfördes en omfattande laserskanning med hjälp av drönare och bärbar teknik. Resultatet blev en interaktiv modell i en digital portal, där användare kan utforska fästningen i detalj – från översiktskartor till högupplösta bilder, höjddata och mått.
Digital kopia ska underlätta inspektion
Portalen ger inte bara en exakt bild av nuläget utan gör det möjligt att planera underhåll, ta fram ritningar och inspektera svåråtkomliga delar, som den gamla fängelsehålan.
– Fästningen blir väldigt lättillgänglig på det här sättet. Alla med användaruppgifter kan använda portalen för att gå runt i området och studera miljön, även på svåråtkomliga platser som i den gamla fängelsehålan. I framtiden skulle det kunna bli en del av turistupplevelsen. Det finns många fördelar, och vi har upptäckt fler användningsområden än vad vi först förväntade oss.
Den digitala kopian finns också kvar som en minnesbild för eftervärlden om fästningen skulle drabbas av större skador. När exempelvis Notre-Dame brann ner kunde man återställa den franska katedralen med hjälp av den laserskanning som skett 2010.
– Det är en trygghet och en anledning till att skanna fler kulturminnen. En dag kanske det kan bli det största värdet av den digitala kopian, men fram till dess kan vi använda den till mycket annat, säger Ahlman.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Val Kilmer är död, endast 65 år gammal, efter en lång kamp mot sjukdom. Från rockikoner till superhjältar och skarpskjutande västernhjältar präglade han en generation med sitt breda register och en filmografi som få kan mäta sig med.
Val Kilmer föddes 1959 i Los Angeles och tog sina första steg mot stjärnstatus genom teaterstudier vid prestigefyllda Juilliard. Redan i debuten Top Secret! (1984), visade Kilmer sin komiska talang som den blonde rockstjärnan Nick Rivers i en absurd spionparodi – en roll som satte tonen för hans unika förmåga att skifta mellan genrer.
Hans genombrott kom dock med Top Gun (1986), där han som den iskalle piloten ”Iceman” blev en ikon vid sidan av Tom Cruise, en prestation som cementerade hans plats i actionfilmens översta skikt.
Val Kilmer var aldrig rädd att ta sig an utmaningar. I Oliver Stones The Doors (1991), förvandlades han till Jim Morrison, frontmannen i The Doors, med en intensitet som gjorde att många glömde att det inte var rockstjärnan själv på duken.
Hans röst och gestaltning var så träffsäkra att han själv sjöng flera av låtarna – ett bevis på hans hängivenhet och bredd som skådespelare.
Ikoniska roller som lever kvar
Få skådespelare har som Kilmer lyckats lämna så starka avtryck i så många olika roller. I klassiska västerneposet Tombstone (1993) gestaltade han Doc Holliday, den tuberkulossjuke revolvermannen, med en blandning av charm och tragik som gjorde repliker som ”I’m your huckleberry” odödliga.
Samma decennium tog han på sig Batman-dräkten i Batman Forever (1995), där han gav Bruce Wayne en melankolisk tyngd mitt i filmens färgsprakande kaos – en roll som, trots blandad kritik, visade hans förmåga att axla tunga arv.
Action och spänning präglade också hans insatser i Heat (1995), där han som Chris Shiherlis höll jämna steg med giganter som Robert De Niro och Al Pacino i Michael Manns mästerverk.
I The Saint (1997), axlade han Roger Moores mantel som Simon Templar, den elegante mästertjuven, och bevisade återigen sin förmåga att kombinera stil med substans. Kilmer var en kameleont, lika hemma i västern som i storstädernas undre värld eller på rockscenen.
Val Kilmer kämpade i många år med strupcancer, en diagnos han fick 2014, vilket begränsade hans röst och karriär under hans senare år. Trots detta gjorde han en gripande återkomst som Iceman i Top Gun: Maverick (2022), en roll som blev ett värdigt farväl till fansen och en påminnelse om hans storhet.
Hans tidiga komiska genombrott i Top Secret! kontrasterar vackert mot de djupare, mörkare rollerna i filmer som The Doors och Tombstone. Kilmer var en skådespelare som kunde vara allt – rockstjärna, hjälte, skurk och våghalsig stridspilot.
Hans envishet och passion för konsten lyste igenom även i motgång, och hans sista framträdanden bar en särskild tyngd. Val Kilmers filmroller har inte bara underhållit, utan också inspirerat generationer av filmskapare och skådespelare att våga mer.
När vi nu sörjer Val Kilmer är det med en tacksamhet för allt han gav oss. Hans mångsidighet och mod att ta sig an de mest skilda roller, och hans förmåga att göra varje karaktär minnesvärd gjorde honom till en legend. Filmvärlden är nu betydligt fattigare utan Kilmer, men hans verk kommer helt klart att leva vidare.
Här ett urval av kända roller i kronologisk ordning:
Top Secret! (1984) – Debutrollen som den blonde rockstjärnan Nick Rivers.
Real Genius (1985) – Spelade Chris Knight, en begåvad student.
Top Gun (1986) – Ikonisk roll som den iskalle piloten "Iceman".
Willow (1988) – Huvudrollen som Madmartigan.
The Doors (1991) – Porträtterade Jim Morrison med intensitet och autenticitet.
Tombstone (1993) – Gestaltade Doc Holliday med charm och tragik.
Batman Forever (1995) – Gav Bruce Wayne en melankolisk tyngd.
Heat (1995) – Spelade Chris Shiherlis, en skicklig tjuv.
The Saint (1997) – Axlade rollen som den elegante mästertjuven Simon Templar.
Top Gun: Maverick (2022) – Återvände som Iceman i en gripande comeback.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
På bara några år besegrade El Salvador den brutala gängkriminalitet som hade plågat landet i decennier. Presidenten Nayib Bukele har av sina globalistiska motståndare anklagats för att vara "odemokratisk", men hos salvadoranerna själva har han i det närmaste uppnått folkhjältestatus och går nu i bräschen för en Bitcoin-revolution.
El Salvador, bokstavligen ”Frälsaren” eller med andra ord ”Frälsarens land”, blev formellt ett självständigt land år 1842. Frigörelsen för det latinamerikanska landet kom efter ett inbördeskrig i det relativt nybildade landet Centralamerikanska federationen som år 1823 hade frigjort sig från det mexikanska kejsardömet, ett Mexiko som bara två år tidigare, år 1821, hade utropat sig som självständigt från den spanska kronan.
Namnet till trots skulle den lilla nationen samtidigt få vänta tålmodigt på sin frälsning. El Salvador skulle komma att domineras av korrupta krafter och har i modern tid mer än något annat varit känt som en del av Centralamerikas så kallade ”bananrepubliker”, inte bara på grund av närvaro av USA-baserade företagsjättar där landet gick så långt som att anamma den amerikanska dollarn som sin egen valuta, utan även för att El Salvador under lång tid blivit känt som ett alldeles särskilt näste för brutala och bokstavligen djävulsdyrkande kriminella gäng, som MS-13 och Barrio 18 som fortfarande har en stark närvaro även i den organiserade kriminella världen.
Dessförinnan var landet främst förknippat med det utdragna inbördeskrig som härjade där under 13 långa år mellan 1979 och 1992 i en av Kalla krigets många proxykonflikter mellan pro-amerikanskt och pro-sovjetiskt inriktade krafter i landet.
Två år efter det salvadoranska inbördeskrigets utbrott föddes Nayib Bukele år 1981 i huvudstaden San Salvador. Fadern, Armando Bukele Kattán, var en framstående palestinskättad affärsman och muslimsk ledare som såg till att hans förstfödde son började studerade juridik vid Centralamerikanska universitetet i El Salvador. Nayib fullföljde dock aldrig sin examen, utan gav sig istället in i näringslivet. Enligt honom själv skulle denna erfarenhet låta honom utveckla två förmågor som han senare beskrivit som avgörande för sin politiska bana – att kommunicera och leda med tydlighet.
Bukeles politiska karriär började på allvar år 2012 när han valdes till borgmästare i Nuevo Cuscatlán, en liten kommun utanför huvudstaden San Salvador. Hans framgångar där – inklusive ekonomiska reformer och sociala program – ledde till att han 2015 blev borgmästare i huvudstaden San Salvador. Under denna tid profilerade han sig som en samtidigt pragmatisk, frispråkig och visionär ledare.
Trots de enorma risker som var förknippade med att utmana det politiska etablissemanget, som var fullständigt infesterat av gängkriminalitetens tentakler, kom Bukele att alltmer öppet kritisera dem för att ha förstört landet och för att ha förrått sina väljare.
Bukele möter folket.
2017 blev Bukele utesluten ur sitt dåvarande parti, FMLN, efter interna konflikter och grundade då sitt eget parti Nuevas Ideas, ”Nya Idéer”, som skulle bli plattformen för hans vågade kampanj att aspirera på presidentposten med budskap om att förnya och modernisera landet. Trots svåra hinder, som lades ut i vägen av politiska motståndare, lyckades Bukele till sist vinna valet 2019 med en historisk marginal, och blev så den förste presidenten sedan 1992 som inte tillhörde de två dominerande partierna, det socialistiskt inriktade FMLN eller det mer borgerligt-konservativt profilerade ARENA.
”De kunde döda vem som helst”
Svårigheterna var dock inte över trots valvinsten för den salvadoranske presidenten, där hans motståndare inte skydde några medel för att stoppa honom. Dessa kontrollerade fortfarande Högsta domstolen och 90 procent av den lagstiftande församlingen.
– Jag var tvungen att lägga in mitt veto mot allt, och de upphävde mina veton och godkände de lagar jag lagt in veto mot, förklarar Bukele om den första tiden i en intervju med den amerikanske journalisten Tucker Carlson.
Den enda lösningen Bukele såg var att även vinna en majoritet i landets kongress, något han också skulle komma att lyckas med. Idag är det bara valdomstolen som kontrolleras av den liberala oppositionen och som utan framgång försökte få presidenten åtalad och fängslad, något som enligt Bukeles egen bedömning misslyckades endast på grund av etablissemangets rädsla för en storskalig folklig revolt om han skulle avsättas.
Till Carlson berättar Bukele vidare att hans första prioritet var att fylla sitt vallöfte att en gång för alla ta itu med den organiserade brottsligheten.
– Man kan inte göra någonting om man inte har fred. När man väl har uppnått det kan man kämpa för de andra sakerna, som infrastruktur, välstånd, välbefinnande och livskvalitet. Men man måste börja med fred, och i fallet El Salvador var vi bokstavligen världens mordhuvudstad, konstaterar Bukele.
Bukele hälsar den salvadoranska armén.
En av de första åtgärderna han genomförde var att fördubbla antalet soldater i landets armé, förse dem med modern utrustning och sedan sätta in dem systematiskt för att bekämpa den organiserade brottsligheten med en bestämdhet som tidigare saknats. Gängen uppskattade av förklarliga skäl inte detta utan försökte slå tillbaka – bland annat i en mordvåg där man dödade 87 människor i det lilla landet på bara tre dagar.
– De kan döda vem som helst, och om staten ger sig på dem har staten inte för avsikt att döda eller skada någon annan än gängmedlemmarna. Så du har 70 000 mål, som var de 70 000 gängmedlemmarna, men de har 6 miljoner möjliga mål (landets befolkning). Så det var nästan en omöjlig uppgift, säger presidenten.
El Salvadors nya högsäkerhetsfängelse CECOT, Centro de Confinamiento del Terrorismo – eller ”terroristfängelset” på svenska, huserar de allra grövsta gängmedlemmarna med kapacitet för 40 000 fångar. Livet i fängelset är ytterst strängt, där den enda fritiden består av enkel motion och gudstjänster av präster.
Även oberoende analytiker pekar på att El Salvador idag är ett helt annat land än vid Bukeles tillträde och att det enligt landets officiella statistik kommit att bli det minst brottsdrabbade på de amerikanska kontinenterna, även inräknat Kanada och USA.
– Vi är säkrare än något annat land i västra hemisfären. Om jag hade sagt det för fem år sen hade de sagt att jag var galen, eller hur?
Bukele själv betonar att hans regering inte haft tillgång till några magiska recept, utan att man har kunnat lösa problemet med gängbrottsligheten för att man haft den politiska viljan och beslutsamheten att faktiskt göra det.
– Det kommer alltid att finnas brott, människor som bryter mot lagar, men våldsbrott, människor som mördar och våldtar varandra, är ett frivilligt beslut som en regering fattar. Varför skulle en regering välja att tillåta detta? frågar han sig.
Massivt stöd hos folket
Politiskt har Bukeles El Salvador även brutit mönstren vad gäller covidpolitiken, där man från statligt håll valde att uppmuntra sund kost och motion och heller inte påtvinga befolkningen de kontroversiella covidvaccinerna med några covidpass. Som ett av få länder erbjöd man även preparatet hydroxiklorokin som ett alternativ till behandling för covid, något som Bukele bland annat hänvisade till att de flesta världsledare själva använde sig av.
Fokus för Bukeles politik har i övrigt varit att driva på för ekonomiska reformer och han har som ett led i detta gjort El Salvador till det första landet i världen där Bitcoin accepteras som lagligt betalningsmedel – vilket gör att det ska accepteras som giltigt betalningsmedel för alla former av skulder och transaktioner. Entusiaster för den nya kryptoekonomin samlas nu i El Salvador, som av många bedöms kunna bli en ny ”tigerekonomi” i Amerika.
I västmedia har Bukele framförallt porträtterats som något av en ”diktator” som förkastat ”mänskliga rättigheter” i samband med massarresteringarna av misstänkta gängmedlemmar och perioder av långvarig militär övervakning av särskilda områden i landet. Både inhemska och internationella kritiker har riktat anklagelser mot presidenten för att försöka centralisera makten, bilda en polisstat och undergräva så kallade demokratiska institutioner och principer.
I samband med att han 2024 återvaldes med en spektakulär jordskredsseger, med hela 84,6 procent av rösterna, bemötte han denna kritik i det uppmärksammade tacktalet till befolkningen med att han satte deras rättigheter före organiserade kriminellas.
– Vi är det säkraste landet på den amerikanska kontinenten, och vad sa de till oss? ”Ni kränker mänskliga rättigheter.” Vems mänskliga rättigheter? De hederliga människornas rättigheter? Nej. Kanske har vi prioriterat de hederliga människornas rättigheter framför brottslingarnas rättigheter. Det är allt vi har gjort, och det är det ni säger är en kränkning av mänskliga rättigheter, deklarerade Bukele.
Bukele med sin hustru Gabriela Roberta Rodríguez de Bukele. Foto: Casa Presidencial El Salvador
I en ironisk replik till liknande epitet som riktats mot honom har han själv bland annat benämnt sig på Twitter/X som ”World’s coolest dictator” – ”världens coolaste diktator”. Presidenten har också i övrigt blivit känd för sitt flitiga användande av sociala medier, särskilt X, som han använder för att kommunicera direkt med folket, och ibland för att rådgöra med allmänheten i samband med sitt beslutsfattande.
Denna digitala närvaro har gjort honom mycket populär också bland yngre generationer som ofta betraktar honom som en modern ledare av en helt annan typ än det politiska etablissemang som tidigare styrde landet.
Varningen till Väst
Bukele uttrycker personlig kritik till den mjuka synen på brottslingar i Västvärlden, och som han själv betraktar El Salvador som varande en del av, där han pekar på att dessa ofta betraktas som individer med rättigheter som måste skyddas – även om de är våldsamma mördare och organiserade gängmedlemmar. Denna inställning leder enligt Bukele i slutändan till en punkt då själva civilisationen börjar raseras.
– Den västerländska civilisationen har nått sin topp. Vi kan alla vara överens om att vi är på väg ner och att det sker för att vi inte underhåller civilisationen på rätt sätt, säger han och förklarar att vi inte längre strävar efter att göra saker så bra och storslaget som möjligt.
– Demokratin fungerar, men om man inte underhåller den kommer den att falla sönder som en mur. Så vad vi har just nu är en enorm erosion av den västerländska civilisationen, sammanfattar Bukele.
Han pekar på att regeringar idag mest tycks vara intresserade av att blidka enskilda väljargrupper för att få deras röster – exempelvis genom att ge dem stora summor pengar eller andra frikostiga löften, och att man inte längre tycks bry sig om vad som är bra för nationen som helhet.
– Det kan inte fortsätta. Det är som om någon äter för mycket. Man kan vara lite fet, eller hur? Det är okej. Men om någon är sjukligt fet, kommer någon att komma och säga att du måste sluta, eller hur? Eftersom ditt hjärta inte klarar av det längre.
US taxpayers should know that their government is using their money to fund communist movements against a democratic elected (and with a 90% approval rating) government in El Salvador.
Ett fokusområde för den frispråkige presidenten, efter att gängen nu besegrats, är att attrahera investerare och turister till landet – snarare än att vara en fristad för mördare och våldsbrottslingar. ”Det finns tillräckligt med pengar så länge ingen stjäl dem” är ett av många liknande citat som sammanfattar Bukeles syn på landets framtid och gjort honom så populär bland den egna befolkningen.
Bukele publicerar ofta bilder som visar hur landets militär och polis bekämpar den organiserade brottsligheten. Foto: Nayib Bukele/FB
Många menar också att framgångarna är ett uttryck för vågen av en ny generation nationalpopulistiska ledare i en närmast global revolt mot det globalistiska ”regnbågsimperium” som präglats av genusideologi, demografiska omvälvningar, daltande med våldsbrottslingar samt ett enormt gap mellan det politiska etablissemanget och befolkningen i stort.
Den salvadoranske presidenten har heller inte varit blyg för att uttryckligen kritisera inflytelserika globalister som George Soros och andra som han menar drivit på för denna typ av utvecklingslinjer i Väst, och fortfarande har en alltför stor makt över politiken i många länder.
I sitt segertal till folket 2024 formulerade Bukele även vikten för små nationer att vara vakna för den globala politikens aktörer, där El Salvador bara är ett exempel på många nationer som fått lida i kölvattnet av olika falanger av globalistiskt inriktade aktörer och stormakter.
– Inbördeskriget i El Salvador, som officiellt dödade över 85.000 salvadoraner och tvingade över 1 miljon människor på flykt, sponsrades av två olika makter. Det fanns en konflikt mellan väst och Sovjetunionen, och de ville slåss, men inte på sin egen mark. De ville inte tillhandahålla kanonmat. Så de bestämde sig för att strida på andra platser runtom i världen, och en av de platser de valde att strida på var här i El Salvador. De lurade oss. De sa åt oss att döda varandra och vi gjorde som de sa.
Bukele avslutade med att tillägga sin uppfattning att det nu finns mäktiga spelare på den globala arenan som fruktar det exempel El Salvador redan har visat.
– Vi kommer att fortsätta att göra det omöjliga, och El Salvador kommer att fortsätta att sätta ett exempel för omvärlden.
Isac Boman
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Astrid Lindgrens mest älskade karaktär firas i Sverige under hela 2025. Här är berättelsen om hur den rebelliska fröken Långstrump först kom till världen - och sedan tog den med storm.
Pippi Långstrump är Astrid Lindgrens mest kända karaktär och berättelserna om den rödhåriga barnrebellen är sålda i över 70 miljoner exemplar. I år är det 80 år sedan den första boken om Pippi släpptes, men berättelserna om den nioåriga flickan började faktiskt redan långt tidigare i hemmet tillsammans med Astrids dotter.
Den folkkära barnboksförfattarinnans mest älskade karaktär är Pippi Långstrump. Pippi är mest populär i alla länder, förutom i Ryssland där Karlsson på taket är mest populär samt i Polen och Tjeckien där det är böckerna om barnen i Bullerbyn som är de mest lästa.
Pippi är också en av världens mest översatta barnboksfigurer och är översatt till 79 språk i skrivande stund. I Frankrike heter hon Fifi Brindacier, i Albanien Pipi Çorapëgjata och på Island Lína Langsokkur.
Astrids dotter döpte Pippi
År 1941 låg Astrid Lindgrens sjuåriga dotter Karin sjuk i lunginflammation och ville höra sin mor berätta en saga. Karin bad att få höra en berättelse om en flicka som hette Pippi Långstrump och där började den rödhåriga barnkaraktären få liv.
– Eftersom det var ett märkligt namn blev det också en märklig flicka, har Astrid förklarat.
Astrid hämtade inspiration till Pippi från många håll och kanter. Det röda håret och fräknarna kom från en av Karins skolkamrater som hette Sonja, och som alltid var den vildaste ungen på barnkalasen.
Familjen Lindgren hade ett sommarhus vid Furusund, och en sommar flyttade en ung flicka in i en villa i området, något som barnboksförfattaren Lennart Hellsing berättat om. Flickan som hyrde den ”Ofärdiga villan”, som den kallades, beskrevs som ”äventyrlig” och även hon hade fräknar. På verandan hade hon sin häst, något som grannarna, inklusive Astrid, förundrades över. Astrid ska också ha inspirerats av en av sina favoritböcker, Anne på Grönkulla, som också var en rödhårig och föräldralös flicka. Filmer med stumfilmsstjärnan Mary Pickford har också uppmärksammats som en inspirationskälla till Pippi. I en av hennes filmer spelar hon en liten flicka som bor ensam med en häst och i en annan knyter hon fast skurborstar vid fötterna när hon städar.
Astrid började regelbundet berätta sagor om Pippi för sin dotter Karin, som älskade dem – och snart blev även hennes vänner förtjusta i berättelserna. Några år senare, 1944, stukade Astrid foten och för att fördriva tiden i hemmet beslöt hon att skriva ner berättelserna om Pippi Långstrump för att sedan ge till Karin när hon fyllde år. En kopia av berättelserna skickade hon till Bonniers förlag tillsammans med ett långt brev där hon försökte förklara, och även ursäkta, Pippis ytterst ovanliga beteende. Hennes brev slutade ”i förhoppning om att ni inte alarmerar barnavårdsnämnden”.
Bonnier valde dock att refusera manuset i slutändan. Däremot hade Astrid vid det tillfället deltagit i en manustävling hos Rabén & Sjögren. Med boken ”Britt-Mari lättar sitt hjärta” vann hon andra pris och debuterade därmed som författare. Året efter, 1945, publicerade förlaget den första boken om Pippi Långstrump.
Pippilotta visar sin styrka i den klassiska filmatiseringen av Pippis äventyr. (Foto: faksimil/SVT)
Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump är, som många vid det här laget känner till, en nioårig flicka som en dag flyttar in i Villa Villekulla. Det röda håret är i flätor som står rakt ut från huvudet och det fräkniga ansiktet är fullt av bus och trots. Den egendomliga klänningen har Pippi sytt själv, den skulle egentligen ha blivit blå men tyget räckte inte, så hon fick lov att sy in lite röda tygbitar på den. Skorna, som är ungefär dubbelt så stora som hennes fötter, köpte hennes pappa en gång i tiden för att hon skulle ha något att växa i. Några föräldrar är inte med henne när hon flyttar in, men däremot apan Herr Nilsson och hästen Lilla Gubben. Hennes mamma är en ängel som bor i himlen och hennes pappa uppges enligt originalberättelsen vara negerkung på Kurrekurreduttön i Söderhavet. Hon är starkast i hela världen och dessutom rik eftersom hon har en kappsäck full med guldmynt, eller ”gullmynt” som det står i böckerna.
Vännerna Tommy och Annika är från början lite av Pippis motsatser. Innan Pippi flyttar in är de två snälla och väluppfostrade barn som är de vuxna väldigt till lags. De varken biter på naglarna, bråkar eller smutsar ner sig. Däremot känner de sig ensamma i området där de bor eftersom det inte finns några andra barn att leka med och önskar så innerligt att någon med barn ska flytta in i grannhuset – Villa Villekulla. När Pippi flyttar in blir livet genast roligare och ingenting sig likt. Till och med att städa lär Pippi Tommy och Annika kan vara en rolig syssla, för städar – det gör Pippi varje fredag med skurmoppar på fötterna.
Tommy och Annikas föräldrar har blandade känslor gentemot den nyinflyttade flickan. Eftersom de har jobbat hårt för att få sina barn väluppfostrade och lydiga blir det en stark kontrast till Pippis friare natur. Pippi är ju en självständig flicka som klarar sig utan sina föräldrar och alla andra vuxna för den delen. Hon gör precis som hon vill hela tiden. Växa upp, nej det tänker hon inte göra, och hon tar därför så kallade krumelurpiller för att fortsätta vara barn. Tommy och Annikas föräldrar har samtidigt helt klart en mer positiv inställning till Pippi jämfört med andra vuxna i staden, som är mer förskräckta över hennes frisinnade livsstil där hon mer än gärna gör tvärtom och ofta trotsar de vuxna. Inom barnens värld, som kan ses genom Tommys och Annikas ögon, blir hon något av en rebell som trotsar alla vanliga regler, i allt från att sova med fötterna på kudden, köpa 18 kilo karameller till lördagsgodiset eller undkomma de vuxna som vill sätta henne på barnhem.
Det som dock kanske mest av allt gjort Pippi till en förebild är hennes egen syn på sig själv. Något man med säkerhet kan förknippa fröken Långstrump med är hennes självförtroende och självkänsla, där hon helt enkelt slår fast att man duger som sig själv. Ett exempel kan man se i tv-serien Pippi Långstrump i avsnittet ”Pippi går i affärer”. Vid den här tiden var fräknar inte enligt alla skönhetsnormer och i serien erbjuder en skönhetssalong också borttagning av just fräknar.
”Lider ni av fräknar?” står det utanför salongen. Varpå Pippi, tillsammans med Tommy och Annika, går in i butiken och säger klart och tydligt ”Nej!” samt berättar att hon inte alls lider av fräknar utan gillar dem hon har i ansiktet.
Jag är fräknigare och vackrare än någonsin. Fortsätter det så här blir jag direkt oemotståndlig. – Pippi, ur ”Pippi Långstrump i Söderhavet”
Den berömda jantelagen säger att man inte ska sticka ut eller ”tro att man är någon”, en oskriven lag som uppenbarligen dock inte bekommer Pippi överhuvudtaget.
Pippi med sin gode vän Herr Nilsson. Foto: faksimil/SVT
Men Pippi är ett kontroversiellt barn som inte går i skolan, hon har ett träd som det kommer sockerdricka ur och hittar på egna ord som exempelvis ”pluttifikation”. Det är ju fullt förståeligt att vuxna blir provocerade av henne, men samtidigt är hon en karaktär som lyser av frihet och kanske också visar att det fyrkantiga skolsystemet inte är för alla barn och att hennes klokhet inte kommer från skolan, utan från hennes goda instinkter, som hon bevisligen utvecklat längre än de flesta.
Den 9-åriga busungen må vara en riktig bråkstake och ibland en direkt plåga för många vuxna att hantera, men hon är egentligen ett snällt barn med ett varmt hjärta som i grunden bara vill väl. Mobbare kastar hon upp i träden och hon finns alltid där för sina vänner. I en scen ska tjuvarna Dunder-Karlsson och Blom försöka stjäla Pippis kappsäck med gullpengar. Pippi överraskar dem och lyfter upp dem på ett skåp och ber dem sedan dansa schottis med henne. Tjuvarna blir så rädda att de börjar gråta. Pippi tycker så synd om tjuvarna att hon ger dem varsin gullpeng att köpa mat för, efter det kommer det kända citatet:
Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll – Berättaren i ”Känner du Pippi Långstrump?”
Rädslan för att barnen skulle bli som Pippi
Pippi Långstrump togs emot väl av många, men när den andra boken om Pippi släpptes året efter började den skapa debatt angående barnuppfostran. Bland annat tyckte John Landquist, professor i psykologi och pedagogik, att Pippi betedde sig sinnessjukt. Han pekade mot att andra barn kunde få för sig att härma Pippis beteende. Även Eva Sällberg, sekreterare i utrikesdepartementets pressrum, som var motståndare till ”fri uppfostran”, riktade kritik mot Pippi. Tidningen Husmodern hade en diskussionsserie angående barnuppfostran och i samband med det publicerade Sällberg en debattartikel där hon gick hårt åt mot Astrids frimodiga barnkaraktär. Astrid, som inte lagt sig i diskussionerna kring Pippi och barnuppfostran tidigare, skrev nu ett svar i en debattartikel:
”Om ungarna nu för tiden saknar ”folkvett”, så skyll inte på fri uppfostran! Fri uppfostran utesluter inte fasthet. Den utesluter inte heller, att barnen har tillgivenhet och aktning för sina föräldrar, och – det viktigaste av allt – den innebär att föräldrarna också har aktning för sina barn. Aktning för barnet, det är vad jag skulle önska att de vuxna hade i litet större utsträckning. (—) Behandla dem med ungefär samma hänsyn som ni är nödsakade att visa edra vuxna medmänniskor. Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv”.
Den sista meningen har gått och blivit ett av Astrids mest kända citat vad gäller barnboksförfattarens personliga syn på barnuppfostran.
Även 1995 blossade en ny debatt upp när kristdemokraten Carin Stenström i Svenska Dagbladet skrev att Pippi bidrog till bristen på mognad och att ”Pippidyrkan” har ”förlöjligat ordning och hänsyn, ärlighet och artighet”. Astrid deltog inte i debatten, men på en fråga från en journalist kallade hon den ”fånig” och menade att många, särskilt flickor och vuxna kvinnor, har sagt att Pippi hjälp dem.
Pippi filmatiseras
Den allra första filmatiseringen av Pippi Långstrump skedde redan 1949. Per Gunnvall regisserade filmen som till en början skildrar Astrid Lindgrens bok, men som sedan avviker från originalet. Gunnvall lade till nya karaktärer och ändrade i handlingen, något som Astrid protesterade starkt mot. Att Pippi spelades av en vuxen skådespelerska (Viveca Serlachius) ogillade också Astrid och efter att filmen släpptes valde hon själv att skriva manus till kommande filmatiseringar.
Olle Hellbom regisserade sedan tv-serien Pippi Långstrump, som släpptes 1969, och som skulle bli den som de flesta svenska barn sedan växte upp med. Serien blev sedan också omklippt till en långfilm (Här kommer Pippi Långstrump). Han regisserade sedan filmerna Pippi Långstrump på de sju haven och På rymmen med Pippi Långstrump. Redan från att serien visades första gången blev den omåttligt populär bland svenskarna och hade omkring tre miljoner tittare per avsnitt de första sändningsveckorna.
Pippi spelades av barnskådespelerskan Inger Nilsson medan kamraterna Annika och Tommy spelades av Maria Persson och Pär Sundberg. Astrid skrev själv manus till tv-serien och filmerna. Fröken Prysselius, ”Prussiluskan”, som aktivt arbetar för att få in den rödhåriga ungen på barnhem, fanns inte med i böckerna utan skrevs in till serien av Astrid. Prussiluskan spelas också av den tyska skådespelerskan Margot Trooger, som ska ha varit lite väl frikostig med flaskan under inspelningarna och uppges inte alltid ha varit helt nykter, men hon sydde sina egna scenkläder. Det fanns även ett antal andra tyska skådespelare med, vilket beror på att produktionen delvis finansierades av tyska Beta Film och Hessischer Rundfunk – något man valde att göra eftersom man trodde att produktionen annars skulle bli alltför kostsam. Den omåttligt populära introlåten Här kommer Pippi Långstrump komponerades av Jan Johansson och är skriven av Astrid Lindgren med Inger Nilsson som sångerska.
Inger Nilsson som Pippi Långstrump under en föreställning på RAI Amsterdam 1972. Foto: Hans Peters
Det var även under seriens inspelning som den svartfläckiga hästen, Lilla Gubben, fick sitt namn. I böckerna är hästen från början namnlös, men Inger Nilsson började kalla hästen för Lilla Gubben under inspelningen och det var något man valde att behålla. Apan Herr Nilsson är i böckerna en markatta, men är en döskalleapa i serien. Tydligen ska Herr Nilsson, som lånades från en familj i Stockholm, inte riktigt ha kunnat sköta sig under inspelningarna. Han hade en förkärlek till att bitas och kissade gärna på sina medskådepelare. Han betedde sig så pass illa att man till slut fick lov att skriva ut honom ur manus och bums skicka hem honom med svansen mellan benen.
Filmatiseringen av Pippi Långstrump blev väldigt framgångsrik och Inger Nilsson uppträdde i folkparker och andra sammanhang, och LP-skivan Här kommer Pippi Långstrump sålde diamant.
Pippi Långstrump visades givetvis i Tyskland, men även i andra länder som exempelvis Spanien och Frankrike.
Den amerikanska filmen Pippi Långstrump – starkast i världen släpptes 1988 och fick blandade reaktioner i USA. I Sverige fick den mestadels negativa recensioner. En anekdot är att Astrid från början inte ville att Pippi skulle filmatiseras utanför Sverige, men den amerikanske frilansproducenten Gary Mehlman lyckades övertala henne efter att Astrid fått träffa hans två döttrar som tittade på Pippi.
Debatten om negerkungen
Liksom med åtskilliga äldre skapelser har samtidens censuriver även gått hårt åt Astrid Lindgrens verk. Under 40-talets Sverige, och inte förrän långt senare, fanns det någon social laddning överhuvudtaget i ordet ”neger”, något som bland annat framkommer i böckerna om Pippis pappa som beskrivs som kung över kurrekurredutterna på en ö i Söderhavet och där Astrid kortfattat använde ordet ”negerkung”.
Redan på 70-talet hade dock klimatet delvis ändrats. I en intervju 1970 menade Astrid exempelvis att hon skulle ha skrivit den annorlunda om hon hade skrivit den där och då.
– En vit kille som kommer till Söderhavet och sätter på sig bambukjol[!]. Men det är ju inte så att jag tänkte att vi är så överlägsna de svarta att om vi kommer till Söderhavet blir vi genast kungar. Det är några som har tyckt att detta var en sådan oerhörd rasism. Vad de än kan säga om mig personligen, om de tror att jag har några som helst rasistiska tendenser, så är det fel, och det hade Pippi inte heller. Men tiderna har ändrats och i dag skulle jag inte gjort honom till negerkung. Han skulle antagligen varit sjökapten eller pirat, kommenterade hon saken vid tiden.
2014 klippte statskanalen SVT bort ordet från serien, något som kritiserades skarpt, liksom i andra fall när man självsvåldigt ändrat originalverk. Man valde också att klippa bort en scen där Pippi leker ”kines”. Debatten handlade främst om huruvida det är acceptabelt att ändra i ett verk utan möjlighet att konsultera författaren i fråga, men till slut valde Astrid Lindgrens familj, inklusive dottern Karin, och Astrid Lindgren Aktiebolag tillsammans med förlaget Rabén & Sjögren att ändra de delarna i alla nya svenska upplagor av böckerna. Den främsta, och till synes rimliga orsaken som uppgavs, var att man inte ville att något barn skulle läsa böckerna och bli ledsna av innehållet.
Pippi hemma i Villa Villekulla. Foto: faksimil/SVT
Så firas Pippi i Sverige
Även om den första Pippi-boken kom ut i november 1945 firar man traditionellt Pippis födelsedag den 21 maj, samma dag som Astrids dotter Karin fyller år. I år fyller alltså den älskvärda busungen 80 år och hon kommer därför att dyka upp lite varstans för att fira.
Under hashtagen #bemorepippi ska Pippis jubliemsår främst ge inspiration att vara mer som Pippi – det vill säga snäll, modig och stark.
I samband med 80-årsjubileet har exempelvis artisten Laleh skapat en helt ny födelsedagssång som heter ”Hurra” och är i andan av Pippi Långstrump.
Flera företag hakar på firandet där bland andra SIA Glass har skapat en krumelurglass, Krönleins bryggeri lanserar Pippis sockerdricka, Kungsörnen vill hjälpa till att sprida ”Pippi-yra” i köket, och TePe har tagit fram Pippi-tandborstar som kan vara behändiga när man druckit för mycket sockerdricka.
Även organisationen Friends ”Snällkalender”, som fyller tio år i år, görs i år med Pippi-tema. Snällkalendern innehåller 24 snälla handlingar som sprider glädje och bidrar till Friends arbete att stoppa mobbning. Som vi alla vet är ju Pippi en stor motståndare till mobbning och har lärt ut att den som är stark också måste vara snäll …
Under året kommer särskild biblioteken i Sverige att ha diverse evenemang med Pippi-tema som lässtunder, pyssel och tävlingar. För bibliotek och skolor finns ett gratis teatermanus som man får använda under året. Ett tips är att kika in på det lokala biblioteket och låna en Pippi-bok när man ändå är i farten?
Hur känner då Pippi själv inför sitt 80-årsjubileum kan man undra? Utan sina krumelurpiller hade hon kanske inte haft det helt lätt att finna sig i sitt 80-åriga jag. ”Ja, tiden går och man börjar bli gammal. Fram på höstkanten fyller jag tio år, och då har man väl sett sina bästa dar”, som hon själv formulerade ”Pippi Långstrump går ombord”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
