Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Efter 21 år som aktivt band är Faun att betrakta som veteraner inom neofolk-scenen. Nio studioalbum plus ett samlingsalbum har det hunnit bli sedan 1998, även om medlemmar har kommit och gått under åren.
Inspirationen är germansk, hednisk och medeltida och ålderdomliga och klassiska instrument blandas med ny teknik. Sången är mystisk och melodierna är alltifrån melankoliska till glada och livliga som för tankarna till folkdans eller medeltida festligheter.
Även om försäljningssiffrorna för neofolk inte kan mäta sig med mer strömlinjeformad musik så är Faun populära, i Tyskland har deras album varit bland de tre bäst säljande och även i Österrike och Schweiz har flera album legat högt upp på listorna.
Bandnamnet kommer från den grekisk-romerska mytologins värld och är taget från Faunus, skogs- och fruktbarhetsguden som avbildas som hälften get och hälften människa. För bandet är det en markering som visar medlemmarnas koppling till och vördnad för naturen.
Faun bandmedlemmar
Oliver Sa Tyr – sång, bouzouki, nyckelharpa, keltisk harpak, käkeharpa
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Film och filmaffischer är oskiljaktigt förenade med konst och kreativitet. Många lämnar övrigt att önska, men ett betydande antal är ren och skär magi.
Däremot betyder en bra film inte nödvändigtvis en dito filmaffisch – det finns gott om utsökta filmer med fantasilös layout och artwork – och samma devis gäller åt motsatta hållet. Det vill säga att en utsökt filmaffisch inte alltid borgar för en magisk filmupplevelse.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 12 oktober 2024.
Som cineast och filmtok deluxe råder det således, utöver själva filmtittandet, ingen brist på sidospår på området (vare sig det gäller undertecknad själv eller Mary B). Må det vara febrilt sökande efter filmmusik – förslagsvis otäckt dyra utgåvor och i begränsade upplagor från nischade skivbolag – eller för den delen autografer samt så kallad merchandise.
En annan källa till sinande plånbok, trångboddhet samt (o)sund besatthet är ett av mina favoritämnen: filmaffischer – en konstform av synnerligen fantasifullt och utsökt slag.
Att välja ut 50 favoriter kräver sin man. Att välja 25 stycken är än knepigare. Att plocka ut enbart tio guldkorn är en prövning som endast ett fåtal djärva själar vågar sig på. Jag avser här emellertid göra ett försök. Jag har valt att bocka av följande kriterier vad gäller min högst personliga lista:
1. Svenska affischer avsedda för biografer i Sverige (vän av ordning kommer dock märka ett undantag från denna punkt).
2. Affischerna måste finnas i min privata samling.
3. Affischens artwork och layout är primärt fokus, men filmerna som sådana är filmer jag håller högt.
Så, utan vidare krusiduller, låt oss skrida till verket med mina nuvarande tio favoriter – inklusive en solklar etta.
10. Död & Begraven (Dead & Buried) – 1981
Den kusliga affischen lyckas förmedla en ryslig stämning med minimalistisk design. Det bleka ansiktet som stiger upp ur marken är både oroande och hypnotiserande, vilket speglar filmens mörka undertoner perfekt. Kanske inte direkt en må-bra-film men dock en sjujäkla rysare. Bonuspoäng för varningsskylten. ”You can try to kill me, Dan. But you can’t. You can only make me dead.”
Död & Begraven, SF, 1981. Foto: Jan Sundstedt kollektion
9. Psycho II – 1983
En uppföljare i paritet med med Hitchcocks klassiker överraskar med en affisch som är både elegant och obehaglig. Det ikoniska huset i bakgrunden och Norman Bates skugga fångar filmens klassiska psykologiska skräck i ett enkelt men effektivt bildspråk. Filmen skrämde för övrigt livet ur mig i biosalongen år 1983. ”It’s starting again…”
PSYCHO II, UiP, 1982. Foto: Jan Sundstedt kollektion
8. Exorcisten (The Exorcist) – 1974
Den svenska affischen till Exorcisten fokuserar på mystik och religiös symbolik. Den ensamma gestalten (Fader Merrin/Max von Sydow) i mörkret under en ljuskägla skapar en känsla av att något övernaturligt är nära förestående – en lysande hyllning till filmens gotiska tema om hin håle, religion och tro. ”The power of Christ compels you!”
Exorcisten, Warner Columbia, 1974 (1982). Foto: Jan Sundstedt kollektion
7. Flykten Från New York (Escape From New York) – 1981
Här lyfts filmens postapokalyptiska värld fram med en iögonfallande design. Affischen till Flykten Från New York använder minimalistiska färger med fokus på Kurt Russel som Snake Plissken. Frihetsgudinnan i ruiner, vilket perfekt fångar filmens dystopiska atmosfär. ”I don’t give a fuck about your war. Or your president!”
Flykten Från New York, SF, 1981. Foto: Jan Sundstedt kollektion
6. De Vilda Gässen (The Wild Geese) – 1978
Affischen till De Vilda Gässen bjuder på tidlös actionestetik. Med ett explosivt färgschema och tydligt fokus på de hårdföra huvudkaraktärerna, återspeglar affischen filmens militära tema med intensitet och kraft. Hårdare kvartett har aldrig skådats på vita duken – en klassiker. ”My heels are where my balls used to be.”
De Vilda Gässen, Europa Film, 1978. Foto: Jan Sundstedt kollektion
5. Leva Och Låta Dö (Live And Let Die) – 1973
En affisch som lyser i ett färgsprakande och dynamiskt collage i form av inte minst Tarot-korten. De dramatiska poserande karaktärerna med Roger Moores James Bond i centrum, kombinerat med de exotiska miljöerna gör affischen till ett mästerverk i äventyr och action. Dessutom en fem-etta till Bond-film. ”My name is Bond…James Bond”.
Leva Och Låta Dö, United Artists, 1973 (1981). Foto: Jan Sundstedt kollektion
4. Alien – 1979
Den svenska affischen till klassikern Alien förmedlar perfekt filmens blandning av science fiction och skräck. Det mystiska ägget mot en mörk bakgrund väcker frågor och rädslor utan att avslöja för mycket. Affischen skiljer sig mot den internationella versionen på så sätt att filmens karaktärer syns på sidorna om ägget. ”I don’t wanna hear your goddam explanation!”
ALIEN (version’B’), Fox Film, 1979. Foto: Jan Sundstedt kollektion
3. Hajen (Jaws) – 1975 Ikoniska Hajen är ett mästerverk i all sin enkelhet. Kämpetorsken som stiger upp från djupet mot en ovetande simmare skapar en omedelbar känsla av fara och spänning. Den klassiska layouten med sin starka symbolik och effektiva minimalism gör affischen lika ikonisk som filmen själv – en perfekt representation av faran som väntar under ytan. ”I’m not going to waste my time arguing with a man who’s lining up to be a hot lunch”.
JAWS, US One Sheet, 1975 (re-issue ca. 2000). Foto: Jan Sundstedt kollektion
2. Jakten På Den Försvunna Skatten (Raiders of The Lost Ark) – 1981
Affischen till äventyrsfilmernas pièce de résistance kombinerar äventyr och nostalgi med starkt visuellt fokus på Harrison Ford som Indiana Jones. Enkla, jordnära färger och en klassisk äventyrskänsla gör den till en omedelbar favorit – precis som filmen i sig. ”Marion, don’t look at it. Shut your eyes, Marion. Don’t look at it, no matter what happens!”
Jakten på den Försvunna Skatten, Paramount Pictures, 1981. Foto: Jan Sundstedt kollektion
1. Stjärnornas Krig (Star Wars) – 1977
Kungen av filmaffischer. Dessutom den första filmaffischen jag fick vantarna på – blott tio år ung och för endast 15 (!) kronor (varmt tack till dåvarande Fox Film på Kungsgatan i Stockholm). Affischen för Stjärnornas Krig är en mäktig hyllning till filmens episka rymdäventyr. Med sin detaljrika design och suggestiva layout blir det en affisch som verkligen fångar fantasin och magin i George Lucas värld. Återigen en svensk affisch som skiljer sig en aning från sitt amerikanska original. ”I find your lack of faith disturbing…”
Stjärnornas Krig, Fox Film, 1977. Foto: Jan Sundstedt kollektion
Eftersnack
Det må vara självklart men kan ändå tilläggas att listan är som alla förstår högst subjektiv. Precis som de flesta listor är den, med undantag för medaljplatserna, även föremål för skiftningar beroende på dagsform. Överlag känner jag emellertid att den är hyfsat stabil, men underifrån kryllar det av bubblare som pockar på. Det finns hur många konstverk som helst att välja mellan – för många att nämna.
Att så kallade genrefilmer dominerar kan förstås också förklaras dels av personlig filmsmak, men även av det faktum att de mest kreativa och fantasirika filmaffischerna ryms inom vad vi kan se exempel på ovan. Att det företrädesvis är alster från 70- och 80-talet som dominerar är logiskt, och inte enbart för att det var under den perioden jag själv lade grunden för mitt smått patologiska filmintresse, utan även för att decennierna som sådana var smått osannolika vad gäller magiska och vidunderliga filmskapelser.
Janne Bond. Foto: Jan Sundstedt
Analogt vs. digitalt
Tilläggas kan att dagens filmaffischer förvisso kan vara visuellt imponerande, men något gått har också gått förlorat jämfört med affischkonsten från förr. Den digitala eran må ha fört med sig intressanta verktyg, men också en viss standardisering där skaparkraften och den handgjorda känslan ofta får ge vika för enhetliga, datorgenererade bilder. Var är originaliteten?
Filmaffischerna från 70- och 80-talet, som dominerar min lista, är på många sätt en hyllning till en tid då affischen inte bara marknadsförde en film – den berättade en historia i sig. Varje streck, varje färgval, bar på en egen känsla – en förväntan som nästan kunde överträffa själva filmen.
Kanske är det just därför de här affischerna har stått emot tidens tand så väl? De har i mina ögon en förmåga att väcka nostalgi och återkalla den där första förväntansfulla sucken, när man som liten snoris stod framför biografen, och såg en helt ny värld breda ut sig på papper.
Jan Sundstedt
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Midsommarfirandet är en urgammal tradition som fortsätter att leva kvar starkt in i modern tid, i synnerhet i Sverige. Genom historien har det funnits en uppfattning om att denna tid på året bär på en alldeles särskild magi, där slöjan till en överfysisk verklighet ansetts vara tunnare än under andra tider på året. Detta har man under årens lopp har försökt ta till vara, med minst sagt innovativa metoder.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Midsommar markerar att sommaren definitivt har kommit. Det betyder just vad det låter som ”mitt i sommaren” och ordet fanns redan i fornsvenskans miþsumar. Högtiden firas i samband med sommarsolståndet, vilket är den tid på året då solen står som allra högst på det norra halvklotet. Midsommarafton firas alltid på en fredag.
Artikeln publicerades första gången den 22 juni 2023.
Midsommar firas även i Finland, där det i första hand kallas Juhannus som syftar på Johannes Döparen. I Danmark och Norge firar man också Johannes Döparens afton genom att bland annat tända bål och leka lekar. Just Johannes Döparens dag firas också till viss del i Tyskland, men generellt är firandet svalt i övriga Europa.
Förhistoriska anor
Hur länge midsommar har firats är högst oklart då den av allt att döma går långt tillbaka till förhistorisk tid, men man vet definitivt att den åtminstone firats i Norden sedan medeltiden. Midsommar har länge firats i samband med den kristna helgen Johannes Döparens dag, vilket också är anledningen till att lördagen blivit en helgdag.
Hur midsommarfirandet gick till under medeltiden vet man däremot väldigt lite om. Det finns antydningar om att firandet relaterade till fruktbarhet och vissa äldre källor som visar på att det bland annat förekom rituellt öldrickande samt även blot under vikingatiden.
Foto: Håkan Dahlström/CC BY 2.0
Sommarstädning och små grodor
Från omkring mitten av 1800-talet finns mer tydlig information omkring hur firandet gick till i Sverige. Ett viktigt moment var att hela huset skulle städas, sedan klädde man huset både inne och ute med blommor samt löv från bland annat björk. Även festplasterna lövades, samt även vagnar som man färdades i. Utanför huset sattes lövruskor, något som bönderna också kunde sälja till stadsborna.
Midsommarstången har sina anor i förstamajfirandet då man brukar resa en så kallad majstång i Tyskland och andra delar av världen. Troligen kom traditionen från Tyskland till Sverige under medeltiden, men eftersom det sällan hunnit börja grönska i Norden under maj så flyttades denna tradition till midsommarfirandet. En utbredd föreställning är att midsommarstången är tillägnad fruktbarhet och således kan utgöra någon form av fallossymbol, något som det dock inte finns bekräftelse på från kända historiska källor.
Midsommarstången har under åren haft olika utseenden, men under 1900-talet standardiserades utseendet och midsommarstängerna blev allt mer lika varandra över hela landet. Dans kring midsommarstången har troligen funnits åtminstone sedan 1800-talet, menar Jonas Engman, intendent på Nordiska museet.
– Men dansen med sånger tog fart under 1920-talet. Då gavs det ut sångböcker med melodier och texter som kopplades till högtider.
Den kanske mest klassiska svenska midsommarsången – ”Små grodorna” – har spårats till militärmarsch från den franska revolutionen som heter ”La Chanson de l’Oignon”, eller ”Löksången”. Denna sång gjordes om till en nidlåt av engelska soldater där man bytte ut ordet ”camarade” (kamrat) till ”grenouille” (groda). När eller hur sången kom till Sverige är oklart, men man vet att den funnits länge på Nääs slott i Västergötland i samband med kurser i slöjd och lekar, där just ”Små grodorna” var en lek som lärdes ut där och trycktes i Sånglekar från Nääs 1922.
Mat
Vad man brukat äta kring midsommar har berott lite på var i landet man befunnit sig. Olika typer av fisk, men även fläsk samt annat kött har alla varit delar av festmåltiderna på olika håll. Vitgröt, det vill säga gröt som kokats på mjölk och ofta även med vetemjöl, är en något mer specifik rätt som varit vanlig som festmåltid på olika håll. Även filbunke hörde som regel till festmåltiden.
Idag är det framför allt sill och färskpotatis som står på menyn, tillsammans med de klassiska jordgubbarna. Brännvin av olika slag är lika självklara – givetvis tillsammans med en god snapsvisa.
Foto: Magnus D/CC BY 2.0
Midsommarens magi
Det har länge ansetts att gränserna till den överfysiska verkligheten varit tunnare under midsommar. Allt som växte ansågs särskilt under denna tid laddas med magiska krafter. Det var därför exempelvis vanligt att man under midsommar band en krans som man sparade. Det fanns av samma anledning också en föreställning om att man kunde återfå energi under vintern genom att lägga en torkad midsommarkrans i det årliga julbadet.
I synnerhet midsommardaggen ansågs ha speciella krafter och det var inte ovanligt att rulla omkring naken i den, eller samla daggen i exempelvis lakan, detta gjorde man för att det ansågs ge bättre hälsa. Att dricka ur källor var också vanligt under midsommaren, vilket ansågs vara välgörande för kropp och själ. Alla aktiviteter som involverade någon form av magiska aspekter skulle dock ske under tystnad – för att inte bryta deras mystiska inverkan.
Att vaka tyst vid vissa speciella platser skulle också kunna ge syner från kommande tider. Det förekom bland annat att man gick så kallad ”årsgång”, som kunde innebära att man på fastande mage gick motsols runt exempelvis en kyrka eller annan helig plats.
– Om årsgångaren genomförde hela ritualen fick han på vägen hem uppleva syner eller ljud som berättade om händelser under det kommande året, berättar Tora Wall, folklorist på Nordiska museet.
Kärlekens natt
Midsommar är sedan länge framförallt förknippat med just kärlek. Många unga kvinnor i Sverige kan än idag plocka sina sju eller nio blommor och lägga under kudden för att få veta vem man ska gifta sig med.
”Midsommarnatten är inte lång men sätter sju och sjuttio vaggor igång”, brukar en äldre svensk ramsa lyda.
Ett annat sätt att spå om sin framtida partner var att äta så kallad drömgröt som var gjord på mjöl, vatten och väldigt mycket salt. Den som senare i drömmen kom och gav en dryck för att släcka törsten var ens framtida partner. Vad för typ av dryck det handlade om kunde också ge en antydan om huruvida man skulle få ett rikare, eller fattigare liv, tillsammans.
Ofta gjorde ungdomarna så kallade lekbröllop och man kunde välja ut en midsommarbrud och en brudgum, ofta hade de båda en varsin blomsterkrans. Det var inte heller helt ovanligt för flickor att binda kransar till pojkarna för att visa att de var ett par.
En de facto nationaldag i Sverige
I Sverige har nationaldagsfirandet den 6 juni, till minne av kröningen av Gustav Vasa år 1523, traditionellt sett inte varit en lika stor högtidsdag som nationaldagen är i många andra länder. En av flera förklaringar till detta, vid sidan av den långa tiden av fred i Sverige, är troligen att det närliggande midsommarfirandet de facto varit den verkligt stora och självklara högtiden vid sidan av den mer stillsamma julen.
Med detta sagt vill vi önska alla läsare en trevlig midsommar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nordens största musikfestival Sweden Rock hölls i år i Norje i Sölvesborg. Givetvis var Nya Dagbladets kulturreporter Mikael Rasmussen på plats för att ta del av krigande scenkonst, dramaturgi och poetisk närvaro som kunde vara hämtad direkt ur sagovärlden.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Mer av allting sammanfattar årets upplaga av Sweden Rock Festival. Mycket media, massa fotografer, enormt publikhav, merch, partnerföretag, vikinga- och medeltida kraftdemonstrationer i form av att lyfta stock på ett sätt som skulle ha passat på vilken vikingamarknad som helst. Publiken kunde ta del av högoktanig scenkonst, dramaturgi och poetisk närvaro som hämtat ur film- och teatervärldar.
Framförallt levererade årets festival fantastiska framträdanden. En av de starkast kvalitativa som levererade musikaliskt med show, låtar, röst och balanserad helhet är bandet som undertecknad såg, hörde och lyriskt betraktade på Palladium i Stockholm 1995. Då var det med skivsläppet Helpyourselfish och med de karaktäristiska kompositionerna… Nu 30 år senare bättre än någonsin levererar de danska D-A-D med bandmedlemmarna Jesper Binzer sång och gitarr, brodern Jacob Binzer gitarr och sång, den alltid karismatiske Stig Pedersen bas och sång samt Laust Sonne trummor, serverar nästan med deras kroppar på silverfat de coola låtarna Sleeping My Day Away, Bad Craziness, Rim Of Hell med mera. Med ett nytt konst-CD-släpp i form av Speed Of Darkness så håller de sitt varumärke med god självkänsla samt gott självförtroende. Rockikonerna håller det samman med den röda tråden av igenkänningsfaktorn ur sitt framgångsrika sound, sin unika sångröst, de vackra scenkläderna, scenspråket, utstrålningen, tight fett trum- och basgångar där publiken svarade med upphöjda klappande händer och unison körsång till de kända rocklåtarna.
”Vi vill bli bäst i världen”
Artist Razz fick även en inbokad pratstund med gitarrist Oskar Lindroos och basist Jonathan Thyberg från bandet Bloodstain, ett band som tar sikte på att bli störst i världen. Först beskrev de att målet är att nå största scenen Festival Stage på Sweden Rock men efter en stund insåg de att ju redan nått det målet.
– Ja, det är lika bra att ta sikte på att vi vill bli bäst i världen, uttryckte Oskar och Jonathan.
Vidare berättar de att Bloodstain som bandnamn kom till av att fingret på en av bandmedlemmarna började blöda vid för ivrig strängekviliblirism och det blev så bärande och symboliskt att alla i bandet därmed kände blodsbandet unisont.
De beskriver att låtarna skapas gemensamt i replokalmiljö och valet av metal togs också i sann demokratisk anda. Alla medlemmar i bandet har olika bakgrund och det finns en stark plattform av blues och rock och metal som innehåller mycket av dess skalor. På frågan om munspel kan passa i deras sättning så är svaret självklart.
– Ja för tusan, uttrycker Oskar med glimten i ögat.
Tiden går och tiden kommer där intervjun med Oskar och Jonathan går så fort och Jessica Lindroos, en av bandets co-managers, kommer in i vårt intervjurum och vi inser att det är dags att avrunda med hopp om att få se, höra och se Bloodstains fortsatta fram- och medgångar.
En salig blandning av band
Många besökare uttrycker en eloge till Sweden Rock-ledningen att de lyckats genomföra en festival med så otroligt många band att kunna avnjutas, charmas av, ibland skrämmas av och återkommande bli helt hänförd av. Ett av många bra rockband var helt klart The Mercury Riots med medryckande artisteri och låtkatalog. En fascinerande upplevelse var King Diamond med sin karaktäristiska underbara falsettsång och en dynamisk teater- och dramaföreställning. En förlösande svensk akt som påverkade hela Pistonhead tältet var Knogjärn med dess scenspråk, ljus- och färgspel, text och musik som inte går att värja sig mot, som kan inspirera vilken fegis som helst att börja våga ta tag i sin situation.
Ja, det är helt klart minnesvärt med ynnesten att uppleva dessa urkompetenta band, där vissa är i 70-80-års åldern såsom 60-årsjubilerande Scorpions. Det blir minnen för livet som når alla sinnen och berör känslosträngarna till att förgylla samt sätta guldkant för alla dem som uppskattar dessa upplevelser. Extra effektfullt blev det då bandet Meshuggah mitt i natten levererade en ljusshow utan dess like. Soen bjöd musikalisk eldshow med ett poetiskt och smakfullt framträdande. Slipknot frammanade alla möjliga varelser och fick publiken att nästan tala eller rättare sagt sjunga i tungor utifrån call-and-response. De som avslutade hela festivalsessionen blev de bombastiska hårdrockande historieberättarna i det svenska hårdrocksbandet Sabaton – ett stycke teaterdrama med rekvisita av både stridsvagn, karolinerdräkter, gasmasker, eldkastare och med ett crescendo till fyrverkeri så att det kändes som att hela Sweden Rockauditoriet firade nyårsafton.
Många band på festivalen uttalade även tacksamhet och eftertankar till alla de som jobbade inne på festivalområdet till att det fanns band såsom Cruzified Barbara med sin sångerska Mia Karlsson som uttryckte medlidande till alla de barn som drabbas i Gaza.
Imponerande organisation
Inför Sweden Rock skrevs många spaltmillimetrar, bland annat om att SVT visade en dokumentär om Sweden Rock och dess general, Ingolf Persson, som förhållit sig skeptisk gentemot många journalister, liksom även gentemot boksläppet om Sweden Rocks memoarer med dess tillkomst och fram till 30-årsjubileet då den släpptes 2023. Ingolf betraktar den i första hand som något av en sagobok och har en egen klar uppfattning och syn på Sweden Rocks själ som skiljer sig klart gentemot denna.
Många är för övrigt camparna som anländer i stil och uttrycker att campingen är halva nöjet. Det har också beskrivits att Visit Blekinge testar Sweden Rock för att locka nya invånare. Festivalen beskrevs av viss annan media som pompöst och maximalt. Någon uttryckte också ”faktiskt lite rockigt”…
Det kan konstateras att festivalen samlar många olika människor, målgrupper, åldrar och det hela kan nog sammanfattas med glädje, kärlek, intresse och den största känslan av dem alla – tacksamhet. Med facit i hand kunde vi se och höra så mycket som 93 band från fem scener med blandad repetoar, med ett imponerande arrangemang utifrån vilken otrolig logistik med artist, musiker och bandväxlingar till samordnandet och ackrediteringarna av journalister, fotografer till alla publikvärdar, säkerhetspersonal, vakter, scenarbetare, elektriker med mera.
När festivalen började närma sig sitt slut förstod de flesta att de fått något sting av de farliga djur och band som deltagit på Sweden Rock, såsom Huggorm tillika Scorpions där nervgifterna stundom verkade med öronbedövande, näsvisa och direkt synbara förlamande dödsryckningar. Vi längtar redan efter att bli stungna igen på Sweden Rock Festival 2026.
Mikael Rasmussen alias Artist Razz
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Brian Wilson, den legendariske musikern och kreativa kraften bakom The Beach Boys, har avlidit vid 82 års ålder. Wilson, som var en av grundarna till bandet och dess ledande låtskrivare, lämnar efter sig ett arv som förändrade pop- och rockmusiken för alltid.
Brian Wilson föddes den 20 juni 1942 i Inglewood, Kalifornien, och visade tidigt prov på enastående musikaliska talanger. Redan i början av 1960-talet bildade han tillsammans med sina bröder Dennis och Carl, kusinen Mike Love och vännen Al Jardine The Beach Boys.
Gruppen blev snabbt synonym med det så kallade ”kaliforniska soundet” – musik som fångade surfkulturen, ungdomslivets frihet och soliga stränder.
Men det var Brian Wilsons visionära låtskrivande och produktion som verkligen satte bandet på kartan. Hans arbete med albumet Pet Sounds från 1966 anses än idag som ett av de mest inflytelserika i musikhistorien.
Med komplexa arrangemang och känsliga texter tog Wilson popmusiken till nya höjder och inspirerade generationer av artister världen över.
Rock & Roll Hall of Fame och Grammys
The Beach Boys släppte officiellt 29 studioalbum, 11 livealbum och 75 singlar. Wilson och bandet valdes in i Rock & Roll Hall of Fame redan 1988. Som soloartist vann Wilson två Grammy Awards av totalt nio nomineringar, och 2001 hedrades The Beach Boys med en Grammy Lifetime Achievement Award.
År 2000 valde Paul McCartney in Wilson i Songwriters Hall of Fame och hyllade honom som ”en av de stora amerikanska genierna”. 2007 fick Wilson ta emot Kennedy Center Honors för sitt livslånga bidrag till amerikansk kultur genom musik och scenkonst.
Paul Stanley från KISS hyllade nyligen Wilson på Twitter: ”Brians häpnadsväckande musikaliska briljans kommer att glädja och påverka generationer framöver. Tack, Brian, och vila i frid”.
Brian Wilson Has Died. ”Genius” is a term used too often and too loosely. ”Tortured Genius” even more so. Brian’s astonishing output of musical brilliance will bring joy while it influences generations to come. Thank you Brian and Rest In Peace. pic.twitter.com/rAJry3bMnH
Trots sin framgång kämpade Brian Wilson under stora delar av sitt liv med psykisk ohälsa och drogmissbruk, vilket påverkade både hans personliga liv och karriär. Han drog sig tidigt tillbaka från turnélivet för att fokusera på studion, där han skapade några av sina mest banbrytande verk.
Hans kamp och återhämtning blev en viktig del av hans historia och bidrog till att göra honom till en ännu mer komplex och beundrad artist. Hans sista soloalbum blev No Pier Pressure, som släpptes 2015.
Brian Wilson fortsatte att skapa musik långt in i vuxen ålder och gjorde sin sista offentliga konsert 2022. Hans inflytande sträcker sig över flera musikgenrer, från surfrock och pop till art rock, och låtar som Good Vibrations och God Only Knows är odödliga klassiker.
Familjen meddelade hans bortgång med orden: ”Vi är förkrossade över att meddela att vår far Brian Wilson har avlidit. Vi saknar ord just nu. Vänligen respektera vår integritet vid denna tidpunkt då vår familj sörjer. Vi inser att vi delar vår sorg med världen”.
Brian Wilson lämnar efter sig ett rikt musikalisk arv och en plats som en av de mest betydelsefulla och innovativa musikerna i 1900-talets populärkultur. Nu sörjer musikvärlden en sann pionjär, men hans toner och melodier kommer att leva vidare och fortsätta inspirera.
Namn: Brian Douglas Wilson
Född: 20 juni 1942, Inglewood, Kalifornien, USA
Död: 11 juni 2025, 82 år gammal
Yrke: Musiker, låtskrivare, producent, sångare, basist
Band: The Beach Boys (grundare och kreativ ledare)
Milstolpar i musiken:
I Get Around (1964)
Help Me, Rhonda (1965)
California Girls (1965)
Pet Sounds (1966) – banbrytande album med komplexa arrangemang
Good Vibrations (1966) – en av popmusikens mest hyllade singlar
God Only Knows (1966)
Musikaliskt arv:
Pionjär inom studioteknik och flerspårsproduktion
Känd för innovativa vokalharmonier och orkestreringar
En av 1900-talets mest inflytelserika låtskrivare och producenter
Påverkade artister som The Beatles och många inom pop och rock
Förde surfrock till konstnärligt nya höjder med Pet Sounds
Hans verk kombinerar kommersiell pop med djup och känslomässig komplexitet
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
