MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 28 april 2025

måndag 28 april 2025


Exklusiv intervju med This is Europa

This is Europa är en pro-europeisk och pro-vit tankesmedja. NyD har varit i kontakt med svenske Jim som är en del av rörelsen.

publicerad 18 juni 2018

Hej, kul att ni ville medverka. Först och främst, vem är du?

Vi bakom This is Europa är som vilka som helst. Jag personligen är en småbarnsfar som går till jobbet under dagtid och gör mitt bästa för att pussla ihop familjeliv, privata intressen och inte minst metapolitik under de få timmar man har ledig tid över.

Berätta lite kort om This is Europa och ert syfte?

– This is Europa är en metapolitisk tankesmedja som i huvudsak har 3 syften:

– 1. Att förklara och upplysa för folk som inte är insatta i den demografiska utvecklingen i väst om att vi befinner oss in en situation där alla länder med en vit majoritetsbefolkning är på väg att bli befolkningar med en vit minoritet inom några decennier i mångkulturens namn. Det som sker är med andra ord ett pågående folkutbyte.

– Detta är något som vi även väljer att lyfta fram ur ett moraliskt perspektiv. För tänk om man hade fört en liknande politik i till exempel Afrika, där afrikaner på sikt hade riskerat att bli minoritet i sina egna länder genom massinvandring och öppna gränser, vilka av mångkulturalisterna hade då stöttat en sådan utveckling? Och hade man verkligen protesterat mot de som motsatte sig denna utveckling och beskyllt dem för att vara rasister och högerextrema? Vi tror inte det, och det är såna motsättningar vi vill förmedla.

– 2. På samma sätt som vi ser att det finns folk som är antisemitiska och har ett förakt mot judar så ser vi att det finns människor som har ett förakt mot vita/européer. Vi tror att det finns en underliggande antivit mentalitet som är grundorsaken till det ovanstående, vilket är något som vi försöker konkretisera och sätta ord på. Detta då vi tror att det som sker inte beror på någon tillfällighet utan det finns en underliggande intention (både undermedvetet och medvetet) bakom politiken som orsakar denna utveckling.

– Varför vi tror att det finns en bakomliggande antivit mentalitet är bland annat för att samma människor som tenderar att förneka resultatet av den demografiska utvecklingen när de får höra den kan i samma stund rättfärdiggöra det genom att hänvisa till historiska dåd som vi ska vara kollektivt skyldiga till. Det är i bakgrund av detta som vi poängterar om att de som kallar sig själva för ’antirasister’ i själva verket är antivita.

– 3. Utöver detta vill vi även bidra till att sprida en europeisk identitet och känsla av positivitet och samhörighet via våra kanaler. Vi vill även skifta samhällsdebatten till att bli mer lösningsorienterad än vad den är idag, t.ex. genom att lyfta fram frågan kring återvandring.

Hur gick ditt egna politiska uppvaknade till?

– Det var som för många andra en successiv process. Det var inför valet 2010 som mitt intresse för politik började komma igång mer medvetet och då jag började läsa på en del inför valet och kom i kontakt med alternativa nyhetssidor m.m. och fick upp ögonen för invandringsfrågan och andra samhällsfrågor. Sen jag blev ’rödpillrad’ har jag bara grävt mer i frågan och bildat min egen uppfattning kring det hela. Jag var dock väldigt objektivt inställd till en början, tills jag insåg att det som sker inte var någon tillfällighet utan att det faktiskt fanns en intention bakom det hela. Det var det som fick mig till slut att engagera mig.

När och hur bildades This is Europa?

– Jag bildade This is Europa redan i slutet av 2012 under tiden då jag var student. I början var det bara en Facebooksida där jag ville sprida information och bilder om europeisk historia, kultur och ideal, men det växte ganska fort till att bli något mer än det och till det det är idag. Idag är vi aktiva på flera plattformar och har vår egen hemsida (thisiseuropa.net) och har i skrivande stund över 115 tusen följare världen över.

Vilka strategier har ni för att nå ut med ert budskap?

– Vi försöker använda alla våra kanaler för att nå ut våra budskap på olika sätt. På Twitter och Facebook fokuserar vi på att lägga ut enkla och korta poänger, delar nyhetsartiklar och försöker väcka ett allmänt intresse och uppvaknande kring europeisk identitet, samhörighet och ideal. På vår hemsida och på vår YouTube-kanal lägger vi extra fokus på att förmedla våra idéer och politiska perspektiv i form av video och artiklar. Vi har även en egen podcast där vi har bjudit in en hel del olika talare från olika europeiska länder för att ge oss och lyssnare bättre inblick om hur det är i deras länder.

Nationalistiska och invandringskritiska idéer är på frammarsch över hela Europa, känner även ni vind i seglen?

– Absolut, vi är extremt positiva till framtiden. Nu när vi har varit med i debatten en stund så kan man konstatera att vår sida har haft rätt i väldigt mycket när det kommer till att förutse framtiden. Nu kan man konstatera att den enda långsiktiga lösningen på invandringsfrågan är i slutändan återvandring. Det spelar ingen roll hur mycket politiker pratar och lägger pengar på integration och liknande. Mångkulturen är något som den tysta majoriteten är starkt emot och inte vill ha, vilket visar sig i varje valresultat i alla mångkultur-drabbade länder världen över. Det är inte en trend som kommer vända, tvärtom.

This is Europa är ju en europeisk rörelse, i vilka länder har ni medarbetare?

– Ingen som arbetar med This is Europa får betalt för det då det är en ideell verksamhet (mycket av våra intäkter kommer in i form av donationer via Paypal och sidor som Patreon som återinvesteras i projektet). Detta innebär i sin tur att det kommer vara folk som kommer och går och bidrar olika mycket och i olika perioder. Vi är ett fåtal i norden som är uppbärande av projektet kan man säga, sen utöver det har vi folk från många olika europeiska länder som bidrar till och från på olika vis. Vi har haft fransmän, engelsmän, italienare, tyskar, österrikare, ungrare m.m. som bidragit genom åren. Vi har även haft hjälpande händer från USA och Nya Zeeland. This is Europa är ett globalt projekt och vi sitter som bekant i samma båt.

Europa är en väldigt vacker och säregen världsdel, vilket är ditt egna favoritland?

– Jag vore väl förrädare om jag svarade något annat än Sverige? Skämt åsido, naturen står mig väldigt nära och där är Sverige och Norge väldigt svårslaget faktiskt, även om jag tycker att alla länder har något unikt vackert att erbjuda med. I slutändan är det här man känner sig som mest hemma.

 

 

Linus K

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

James Bond 26 – senaste fakta och rykten

publicerad Igår 14:40
– av Jan Sundstedt
James Bond Roger Moore
Amazon och "Bond 26": Klassisk 007 likt "Ur Dödlig Synvinkel" (bild) eller woke?

Amazons övertagande av James Bond-franchisen har satt fart på utvecklingen av film nummer 26, med en möjlig premiär redan 2027. Här är de senaste fakta och hetaste ryktena om vad som kan vänta agent 007 i hans nästa äventyr.

Det har snart gått fyra år sedan Daniel Craig hängde av sig axelhölstret och tackade för sig som James Bond i senaste äventyret No Time to Die. Sedan dess har fansen väntat otåligt på nästa kapitel i den ikoniska filmserien.

I mars i år annonserades att Amazon MGM Studios köpt den kreativa kontrollen av franchisen i en affär värd runt 1 miljard dollar, genom ett nytt samarbetsavtal med de tidigare producenterna Michael G. Wilson och Barbara Broccoli.

Redan i april meddelades på CinemaCon i Las Vegas att produktionen har påbörjats, med Amy Pascal och David Heyman som producenter.

Pascal, känd för sitt arbete med Spider-Man-serien, och Heyman, hjärnan bakom Harry Potter-filmerna, har enligt bekräftade uppgifter satt upp ett team i London för att forma ”Bond 26”.

Enligt branschmedier utlovar Amazon en ”frisk och exotisk” inriktning för filmen, men de lovar att samtidigt respektera franchisens arv – en balansgång som redan väckt diskussion bland fans.

James Bond Ian Fleming
Huruvida ”Bond 26” blir politiskt korrekt eller inte återstår att se. Illustration: Jan Sundstedt/privat samling

Premiär 2027?

En möjlig premiär har nämnts för sent 2027, och en budget på 250 miljoner pund har i sammanhanget nämnts. Detta skulle i sådant fall placera ”Bond 26” i samma ekonomiska liga som den senaste filmen, och visa Amazons ambition att inte snåla på produktionsvärdet.

Inspelningen kan komma att ske på Bray Studios, som Amazon köpte 2024, då Pinewood Studios är uthyrda till Disney för de kommande tio åren.

När det gäller vem som ska axla rollen som James Bond är det fortfarande höljt i dunkel. Rykten cirkulerar dock kring namn som Aaron Taylor-Johnson, som enligt vissa källor redan fått ett erbjudande, samt yngre stjärnor som Harris Dickinson och James Norton.

Regissörsrollen är också en öppen fråga, men Amazon verkar vilja ta en ny riktning. Det tisslas och tasslas om att de kan överväga en regissör med en mer experimentell stil.

Namn som är i omlopp är exempelvis fan-favoriten Christopher ”Batman” Nolan, Dune-regissören Denis Villeneuve och till och med Greta Gerwig, som regisserade Barbie.

Sistnämnda skulle kunna ge Bond en fruktad ton av woke, och med stor sannolikhet reta upp purister som föredrar den klassiska 007-formulan.

Förväntan vs. skepsis

Samtidigt som produktionen nu tycks ta fart finns det en känsla av förväntan i luften – men också en dos skepticism. Kommer Amazon att lyckas förena Bonds traditionella charm med moderna påfund och hyss, eller riskerar de att alienera de mest hängivna fansen?

Debatten är redan i gång på sociala medier, där vissa fans drömmer om en återgång till Sean Connerys maskulina tolkning eller Roger Moores mer charmfulla era.

I skrivande stund är mycket fortfarande osäkert, men en sak är klar: ”Bond 26” kommer att bli ett avgörande test för Amazons vision för 007.

Med en premiär som kan vara så nära som 2027, och med nya producenter vid rodret, väntar agent 007:s många supportrar spänt på nästa glimt av världens mest kända spion.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Från blygsam start till global succé – Mumintrollen firar 80 år

publicerad 18 april 2025
– av Redaktionen
Författaren och illustratören Tove Jansson 1956.

I år har det gått 80 år sedan Tove Janssons första bok om den magiska Mumindalen publicerades, något som föranleder festligheter framförallt i Finland, i synnerhet på Muminmuséet i Tammerfors och i Muminvärlden i Nådendal.

Finlandssvenska Tove Jansson började redan som 15-åring arbeta vid den satiriska tidskriften Garm som tecknare. Under åren tecknade hon åtskilliga omslag och andra illustrationer i tidningen, men det var år 1943 som hon första gången tecknade figuren Snork. Snork hade smal nos, var helsvart och hade röda ögon, men är faktiskt föregångaren till det rundare och mer kärvänliga mumintrollet.

Två år senare, 1945, publicerades Småtrollen och den stora översvämningen, den allra första Muminboken. Den tidigare Snork fick rundare former och blev nu istället vit, och namnet byttes ut till mumintroll. Boken publicerades i Finland på svenska, men fick först inget större genomslag hos finländarna och översattes inte ens till finska. I Sverige överskuggades den helt av Pippi Långstrump, som också kom ut första gången 1945.

Det magiska Mumindalen

I Mumindalen står ett blått cylinderformat flervåningshus. Här bor det nyfikna och äventyrliga Mumintrollet tillsammans med sina föräldrar, Muminpappan och Muminmamman. I dalen bor också den försiktigare figuren Sniff, den lite vresiga Lilla My, frihetsälskaren Snusmumriken, Mumins flickvän Snorkfröken, den träiga Hemulen och den oroliga Filifjonkan.

Tillsammans lever de ett lugnt liv i den idylliska dalen där man odlar i trädgården, går på upptäcktsfärder eller plockar fina stenar. Även om Mumindalen är en trygg plats gränsar den samtidigt till Ensliga bergen, där monstret Mårran bor, som fryser marken till is där hon rör sig. Många andra märkliga figurer, som Hattifnattarna, rör sig i världen. Dessa är små, spökliknande varelser som kan bli elektriska vid åskväder.

Tredje boken nådde framgång

Det var inte förrän den tredje boken, Trollkarlens hatt, som Muminböckerna fick sitt stora genomslag. Denna kom ut 1948 och översattes tidigt till engelska, som även fick en betydande internationell spridning. Bokserien avslutades 1970, men flera bilderböcker har senare tillkommit.

1973 blev berättelsen om Mumintrollen julkalender i SVT och spelades in med mumintrollsdräkter. Senare producerades den kända japansk-finska animerade serien I Mumindalen, som kom att bli en stor succé. Den släpptes 1990 i Japan och visades först året efter i Finland och Sverige.

Här firar mumintrollen

I år firar mumintrollen 80 år och som sig bör firas det förstås i Finland där Muminhuset lyfts fram som det centrala temat för Muminjubileet, som beskrivs representera en känsla av samhörighet och en plats där dörren alltid är öppen.

Vid Muminmuséet i Tammerfors firar man stort hela året med evenemang och festligheter som inte sker enbart på museet, utan även på kulturella platser i staden. För den som vill uppleva mumintrollen på nära håll pågår det förstås också firanden i Muminvärlden, temaparken som ligger i Nådendal i Finland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Historiska fästningen i Bohus fick digital tvilling

Digitaliseringen

publicerad 12 april 2025
– av Redaktionen

Med hjälp av drönare och laserskanning har en detaljerad digital kopia av Bohus fästning skapats. Syftet är att underlätta underhåll, öka tillgängligheten – och bevara en exakt avbild för framtida generationer.

Bohus fästning grundades 1308 vid Göta älv och har genom historien belägrats av norrmän, danskar och svenskar – men aldrig blivit erövrad i strid. I dag är den en ruin och utsett till ett av Västra Götalands sju underverk samt ett statligt byggnadsminne, vilket innebär att staten ansvarar för dess bevarande.

För att förbättra underhåll och tillgänglighet har slottsarkitekten Allan Ahlman anlitats. Uppdraget visade sig dock vara utmanande, med över 26 000 kvadratmeter stenytor och murar som sträcker sig 22 meter upp i luften.

Arbetet var ganska besvärligt och tidsineffektivt, samtidigt som det var svårt att få en uppfattning om underhållsbehovet på längre sikt. Till viss del tvingades vi reagera på saker snarare än att förebygga dem. Om något rasade eller gick sönder behövde jag gå igenom mina album och leta bland bilder för att kunna restaurera, säger han i ett pressmeddelande.

Lösningen blev att samarbeta med företaget Swescan och skapa en digital tvilling av fästningen. År 2022 genomfördes en omfattande laserskanning med hjälp av drönare och bärbar teknik. Resultatet blev en interaktiv modell i en digital portal, där användare kan utforska fästningen i detalj – från översiktskartor till högupplösta bilder, höjddata och mått.

Digital kopia ska underlätta inspektion

Portalen ger inte bara en exakt bild av nuläget utan gör det möjligt att planera underhåll, ta fram ritningar och inspektera svåråtkomliga delar, som den gamla fängelsehålan.

Fästningen blir väldigt lättillgänglig på det här sättet. Alla med användaruppgifter kan använda portalen för att gå runt i området och studera miljön, även på svåråtkomliga platser som i den gamla fängelsehålan. I framtiden skulle det kunna bli en del av turistupplevelsen. Det finns många fördelar, och vi har upptäckt fler användningsområden än vad vi först förväntade oss.

Den digitala kopian finns också kvar som en minnesbild för eftervärlden om fästningen skulle drabbas av större skador. När exempelvis Notre-Dame brann ner kunde man återställa den franska katedralen med hjälp av den laserskanning som skett 2010.

Det är en trygghet och en anledning till att skanna fler kulturminnen. En dag kanske det kan bli det största värdet av den digitala kopian, men fram till dess kan vi använda den till mycket annat, säger Ahlman.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gripande påskmusikalen ”Vem är den mannen?” tillbaka i Insjön

publicerad 6 april 2025
– av Redaktionen
Alexander Östberg, i rollen som Jesus, talar inför sina lärjungar.

När ridån åter går upp för den årliga påskmusikalen i Frikyrkan Insjön är det med föreställningen ”Vem är den mannen?” som förra året drog fulla hus. Musikalen, som berättar historien om Jesu liv, död och uppståndelse, är en tradition sedan 2006 och förenar dramatiskt berättande med gripande musik och reflektioner över tidlösa och aktuella frågor.

Den uppstickande teaterskådespelaren Alexander Östberg återkommer i rollen som Jesus, en roll han övertog så sent som ifjol. Östbergs förmåga att väva samman det mänskliga med det gudomliga ger rollen en djupare resonans som både berör och engagerar publiken.

Vid hans sida ser vi återigen Emma Tinnis som Maria Magdalena, vars känsliga och äkta porträtt ger liv åt karaktärens inre kamp och tro. Jakob Ragnegård spelar rollen som Judas med en komplex gestaltning som fångar karaktärens tragiska dilemman och moraliska tvivel.

Regissören, Anders Ragnegård, känd för sina kreativa och moderna grepp, lyckas på ett innovativt sätt i den här pjäsen förena det historiska och det nutida. Med minimalistisk men ytterst suggestiv scenografi, kompletterad av subtila ljuseffekter och projektioner, färdas åskådarna mellan antikens Jerusalem och nutidens samhälle. Denna metod förstärker pjäsens relevans och aktualitet och väcker viktiga frågor kring civilkurage, maktmissbruk och konsekvenserna av tystnad inför orättvisor.

Musikalen förstärks ytterligare av körens och orkesterns dynamiska framföranden under ledning av Niclas Westling.

Korsfästelsen efter Judas förräderi är ett gripande inslag i den över två timmar långa föreställningen. Foto: Nya Dagbladet

I Vem är den mannen? framstår en tydlig parallell mellan Jesu berättelse och vår samtid – en värld där människor fortfarande tvekar att höja sina röster i protest mot auktoritära tendenser och orättvisor. Precis som Jesus lärjungar tystades av rädsla, ser vi än idag hur människor skräms till tystnad när de utmanar etablissemang och rådande normer.

Denna parallell är både slående och tankeväckande, särskilt när vi reflekterar över nyliga historiska händelser såsom hanteringen ”pandemin” likväl som de historiska övergreppen kring häxprocesserna på 1600-talet.

Upplevelsen som föreställningen levererar är tidvis faktiskt rent av i klass med filmer som ”The Passion of the Christ”

Publiken bjuds in till en känslomässig berg- och dalbana, där djup sorg, glädje och hopp avlöser varandra i ett gripande tempo.

Budskapet om kärlek, försoning och hopp, som är centralt i berättelsen, blir en stark och aktuell påminnelse om det mänskliga behovet av medmänsklighet och förståelse.

 

Kulturredaktionen

Fakta om föreställningen

Påskmusikalen ”Vem är den mannen?” spelas under påskhelgen, långfredagen, påskdagen och annandag påsk med två föreställningar per dag, klockan 13 och 18, på Frikyrkan Insjön, Faluvägen 27.

Föreställningen har fri entré och möjliggörs tack vare ett stort engagemang från frivilliga krafter och lokala aktörer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.