MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 13 maj 2025

tisdag 13 maj 2025


Kommentar: En stilla bön för den fysiska filmen

Man kunde önska att Discshop haft andra ägare än Bonnier, men dess nedläggning är ändå en förlust för den fysiska filmen. Trenden till att vi allt mer gått över till streamingtjänster kan tyckas vara en teknikalitet, men faktum är att det finns mer än så bakom de fysiska formaten som i detta går förlorat.

publicerad 23 oktober 2021
– av Jan Sundstedt
Foto: Brett Jordan/Unsplash
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Igår kom nyheten att den anrika näthandelssidan Discshop lägger ner sin verksamhet. Rättare sagt den del av verksamheten som rör film och spel i (framför allt) fysisk form. Den sorgliga trenden med att allt fler bolag – såväl inom fysisk detaljhandel som nätbaserad försäljning – lägger ner helt eller säljer delar av verksamheten (som i fallet med Discshop) är enligt mig djupt beklagligt.

Discshop grundades 1999 och har sedan starten varit i förgrunden och gått i bräschen för den del av internetbaserad näthandel som innefattar främst film men som under åren fått en viss bredd utöver enbart film. Fokus har dock hela tiden legat på just film. Bra film, dålig film, inhemska releaser, import, boxar, begränsade upplagor av allt mellan himmel och jord samt en palett av film inom varje tänkbar genre en kan föreställa sig. Kunnigt och filmintresserad personal. En utomordentlig service. Hanterbara priser. Et cetera. Allt detta är det nu tack och godnatt med.

Först så var de 10, sedan blev de nio…och åtta…sju…och så vidare. Likt ramsan om ni-vet-vilka, fallerar och krackelerar samt upphör den verksamhet som i årtionden förgyllt min vardag. Möjligheten att gå in i en fysisk affär och botanisera. Botanisera bland film, film och återigen film. Ibland film kombinerat med musik i form av vinyl- och cd-skivor. Ibland endast nämnda skivformat. Bara känslan av att vara bland likasinnade kufar; doften av pressad plast och lukten av papper; den kaskad av färger och estetik som far emot en i form av till exempel filmaffischer och vhs-, dvd-, samt blu-rayomslag, kunde förgylla en grå vardag till ett någorlunda uthärdligt dygn. Allt detta och mer därtill är snart – om inget görs här och nu – ett minne blott.

Listan är lång på affärsverksamheter som idag känns som något ur en svunnen tid och en fantasivärld. Exemplen nedan är endast ett selektivt urval:

  • Skivfönstret
  • Mega Skivakademin
  • Åhléns Skivor & Film, Stockholm
  • Hemmakväll (några butiker finns dock fortfarande kvar)
  • Direkten (fysisk media)
  • Discshop Sverige AB (uppköpta av CDON)

Vart tog de vägen, dessa kulturinstanser? Vad gör de nu? Det kan jag berätta för er, kära läsare: Dessa hjältar och hjältinnor dog den tragiska men ack så ärevördiga hjältedöden. Dräpta av två elaka likformighetsdrakar. Nämligen Konformitetsdöden samt Streamingspöket. Dessa två ondskefulla entiteter är de två främsta anledningarna till att populärkulturen blir mer och mer urvattnad. Allt det ”gamla” och spännande ska schas, väck och bort. Bort för att ge plats åt en grå massa av likhet och upprepningar. Med något undantag så ser många filmer ut på nästan identiska sätt vad gäller manus, uppbyggnad, bildspråk och karaktärer. Se på Disneys smaklösa behandling av Star Wars (Rogue One är ett undantag) och den sedan länge mellanmjölkade MCU-världen (MCU = Marvel Cinematic Universe). Ett annat exempel är de brutala övergreppen på Ghostbusters och Halloween-serien.

Den tragiska ”utvecklingen” med att ta död på det fysiska, är måhända bara ytterligare ett steg på vägen mot total likgiltighet och konformism. Genom att sätta valboskapen framför skärmar av olika slag – närsomhelst och varsomhelst – blir två synnerligen tråkiga men logiska konsekvenser dessa:

  • Valfriheten begränsas. Vi som tittare får förvisso ett utbud att välja mellan men det är ett utbud som är begränsad till vad tillhandahållaren av streamingtjänsten bestämmer – inte tittaren själv. Den dagen till exempel Netflix väljer att plocka bort ett alster, är alstret borta. Jag som personligen äger mina filmer har inte det problemet. Jag väljer själv vad jag vill se.
  •  De spontana mötena människor emellan minskar eller upphör helt. Förvisso är detta säkert helt i linje med vad många politiker och makthavare kanske önskar? Ty den som stannar hemma och går all in soffpotatis, utgör såklart inget hot visavi Staten eller Statens intressen.

Jag ber en stilla bön att den smaklösa trenden med att ta kål på fysisk media – och därmed som sagt dels minskad möjlighet till dels fysiska möten och dels någorlunda valfrihet – får en annan utgång eller åtminstone bromsas upp. En liten strimma av hopp finner jag i det faktum att vinylförsäljningen – som många olyckskorpar skadeglatt dödförklarat i x antal omgångar – aldrig dog ut och faktiskt fått ett uppsving och en liten renässans de 10 senaste åren. Glädjande att se att det även bland den så kallade nyare generationen, tycks på mig ha uppstått ett intresse för detta schangtila medieformat.

Man kunde önska att Discshop haft andra ägare än Bonnier, men detta till trots får jag ändå tacka för alla fynd jag gjort och kärleken till film som ursprungligen gav upphov till företagsidén. Ett mindre tack för alla fakturor, men vad tusan; man kanske inte kan få allt gratis, här i livet? Det var kul så länge det varade.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bisarra barnserien beskrivs som ”digital drog”

Kulturrevolutionen i Väst

publicerad 9 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Cocomelon
Barnserien Cocomelons karaktärer med dess abnorma proportioner.

Barnserien Cocomelon lockar små barn världen över med sina färgglada animationer och trallvänliga sånger. Trots den enorma populariteten växer kritiken mot serien, där vissa varningar hörs om att dess extrema klippning kan påverka barns hjärnor mycket negativt.

Allt fler föräldrar och experter ifrågasätter det extremt snabba tempot i Cocomelon och om den massproducerade stilen verkligen är bra för unga hjärnor, eller om den snarare riskerar att göra barn överstimulerade och rastlösa.

En av de stora invändningarna mot Cocomelon är den snabba klipptekniken, där kameravinklar byts ut varannan till var tredje sekund. Ett hektiskt och överdrivet tempo som dessvärre är alltför vanligt i modern barnunderhållning, men som här tas till en ny nivå.

Enligt en studie från PubMed Central (PMC) riskerar 4-åringars exekutiva funktioner, som självkontroll och arbetsminne, att kraftigt försämras efter att ha exponerats alltför länge av snabba klipp.

Många föräldrar rapporterar också att deras barn blir uppjagade efter att ha tittat på barnserier som Cocomelon, och på sociala medieplattformar som X det finns rikligt med kritik.

Massproducerad estetik

Även annan forskning indikerar att snabba kamera- och klippväxlingar kan påverka små barns koncentration negativt. Det snabba tempot är heller ingen slump. Cocomelon är designat för att fånga barns uppmärksamhet, men vissa menar att det nu går för långt.

Enligt Findmykids.org kan de konstanta intrycken trigga dopaminpåslag, vilket gör att barn söker samma snabba belöning även utanför skärmen – något som kan göra det svårare för dem att fokusera på lugnare aktiviteter som läsning eller lek.

Utöver tempot får även seriens estetik kritik. Seriens karaktärer har, likt en majoritet av animerade produktioner av idag, oproportionerligt stora huvuden och överdrivet glättiga uttryck, vilket vissa upplever som obehagligt.

För många föräldrar och tittare känns det som att serien är gjord på löpande band där kvantitet går före kvalitet, och resultatet blir en estetik som snarare skrämmer än charmar.

Åsikterna går isär

Till skillnad från traditionellt tecknade serier som Scooby-Doo är Cocomelon animerad på ett sätt som prioriterar kvantitet över kvalitet, vilket märks i de oproportionerliga karaktärerna och den löpande band-känslan.

Åsikterna om Cocomelon går isär. Vissa experter, som Rebecca Cowan vid Walden University, menar att det saknas tillräckliga bevis för att peka ut just Cocomelon som problemet – istället är det den totala skärmtiden som kan vara skadlig.

Utan empirisk forskning om programmet Cocomelon finns det inga data som kan underbygga påståenden om att programmet är överstimulerande på grund av tempot i scenerna, menar hon.

Men andra varnar för att seriens tempo och överstimulerande element kan påverka barns utveckling mycket negativt, särskilt när det gäller koncentration och lugn.

Cocomelon kan verka som en enkel lösning för att underhålla små barn, men det är värt att fundera på vad det snabba tempot och den massproducerade stilen gör med unga tittare.

Tre tips på kvalitativa barnserier i behagligt tempo

Arriettys dolda värld, berömd animerad japansk film

Nalle Puh

Pettson och Findus

Bluey - en ny populär barnserie

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Ishockey-VM 2025 inte en turnering bland andra

Årets Ishockey-VM är lite extra speciellt när det spelas på hemmaplan. Att få känna energin i arenan och ha hela landet bakom sig är en kraft som kan lyfta Tre Kronor till sevärda höjder.

publicerad 8 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Sam Hallam Tre Kronor Hockey-VM 2025
Blir det ett efterlängtat guld för förbundskapten Sam Hallam och Tre Kronor i årets hockey-vm på hemmaplan?
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ishockey-VM 2025 är inte bara en VM-turnering bland andra. Varje gång Sverige har arrangerat VM har det blivit verkliga folkfester och värdiga hyllningar sporten. Av biljettförsäljningen att döma – här delas dock ett litet minus ut för de skyhöga biljettpriserna – lär det också bli bra drag även denna gång.

Två länder står som värdar när världens ishockeynationer gör upp om mästartiteln. Grupp A spelas i Avicii Arena, Stockholm, och Grupp B spelas i Jyske Bank Boxen, Herning.

Sverige kommer till start med en stark och välbalanserad trupp, där förbundskapten Sam Hallam har lyckats kombinera NHL-stjärnor med en Schweiz-duo och några SHL-namn till en kryddstark och spännande mix.

Totalt är 19 NHL-spelare uttagna, inklusive stjärnor som Mika Zibanejad, Filip Forsberg och Jakob Markström. Det ger laget en bredd och erfarenhet som är svårslagen.

Det är också glädjande att se att William Eklund, trots sin otäcka skada i den sista uppladdningsmatchen, fortfarande finns med i Sam Hallams tankar som energispridare kring laget.

Bland SHL-spelarna sticker Max Friberg, Christoffer Ehn och Anton Bengtsson ut som viktiga kuggar, som kan överraska och bidra med energi och kampvilja.

Guldfavoriterna

Det blir dock ingen enkel resa för Sverige om man vill skriva ny idrottshistoria på hemmaplan. Finland och Tjeckien är alltid svåra motståndare, och Kanada är en gigant som aldrig lämnar något åt slumpen. Gruppspelet kommer att kräva fokus och disciplin, där varje poäng blir viktig för att säkra en bra position inför slutspelet. Sverige, tillsammans med Kanada och Tjeckien, är dock mina guldkandidater i turneringen.

Kanada bjuder alltid på en fysisk och tekniskt briljant hockey och i år har man fått över superstjärnor som Sidney Crosby (Pittsburgh Penguins), Nathan MacKinnon (Colorado Avalanche) och Marc-André Fleury (Minnesota Wild).

Titelförsvarande Tjeckien (grupp B) har en tradition av att överraska med en stark defensiv och laganda, och med skickliga spelare som Boston Bruins-duon Jakub Lauko och David Pastrňák i laget finns god chans till medalj av ädel valör.

Sam Hallam: ”Guld är målet”

Förbundskapten Hallam har sagt det rakt på sak: målet är att vinna. Det är precis den inställningen som krävs när man spelar på hemmaplan inför en engagerad och hockeypublik.

Sverige har historiskt varit framgångsrikt i VM med 11 guld, 19 silver och 18 brons, och efter bronset 2024 finns en tydlig hunger att ta klivet upp på toppen igen.

Vi känner oss beredda på det som kommer och vet att vi har ett uppdrag, som är att ta VM-guld. Vi tog ett brons ifjol och vill växla upp två steg i år, säger Sam Hallam i en officiell kommentar.

Sveriges grupp A är tuff men hanterbar. Premiärmatchen mot Slovakien på fredag kväll blir en viktig start, följt av matcher mot Österrike, Finland, Lettland, Slovenien, Frankrike och avslutningsvis Kanada – en riktig höjdpunkt som kan bli avgörande för gruppsegern.

Låt pucken släppas och kampen om guldet börja!

Sveriges trupp i Hockey VM 2025

Målvakter
25. Jacob Markström, New Jersey Devils
33. Samuel Ersson, Philadelphia Flyers
40. Arvid Söderblom, Chicago Blackhawks

Backar
4. Rasmus Andersson, Calgary Flames
6. Adam Larsson, Seattle Kraken
8. Jonas Brodin, Minnesota Wild
27. Gabriel Carlsson, EV Zug
29. Marcus Pettersson, Vancouver Canucks
52. Erik Gustafsson, Detroit Red Wings
77. Simon Edvinsson, Detroit Red Wings

Forwards
9. Filip Forsberg, Nashville Predators
10. Alexander Wennberg, San José Sharks
11. Mikael Backlund, Calgary Flames
12. Max Friberg, Frölunda HC
21. Christoffer Ehn, Linköpings HC
23. Lucas Raymond, Detroit Red Wings
26. Anton Bengtsson, Rögle BK
28. Elias Lindholm, Boston Bruins
37. Isac Lundeström, Anaheim Ducks
51. Emil Heineman, Montréal Canadiens
82. Jesper Frödén, ZSC Lions
90. Marcus Johansson, Minnesota Wild
91. Leo Carlsson, Anaheim Ducks
93. Mika Zibanejad, New York Rangers

Källa: vmhockey.se

 

Tre Kronors spelschema, 2025 IIHF Ishockey-VM

9 maj, 20:20: Sverige-Slovakien Avicii Arena
10 maj, 16:20: Sverige-Österrike Avicii Arena
12 maj, 20:20: Finland-Sverige Avicii Arena
14 maj, 20:20: Lettland-Sverige Avicii Arena
16 maj, 20:20: Sverige-Slovenien Avicii Arena
17 maj, 16:20: Frankrike-Sverige Avicii Arena
20 maj, 20:20: Sverige-Kanada Avicii Arena

Slutspel

22 maj, 16:20: Kvartsfinal 1 (Stockholm)
22 maj, 16:20: Kvartsfinal 2 (Herning)
22 maj, 20:20: Kvartsfinal 3 (Stockholm)
22 maj, 20:20: Kvartsfinal 4 (Herning)

24 maj, 14:20: Semifinal 1 (Stockholm)
24 maj, 18:20: Semifinal 2 (Stockholm)

25 maj, 15:20: Bronsmatch (Stockholm)
25 maj, 20:20: Final (Stockholm)

Källa: Svenska Ishockeyförbundet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump vill ha 100-procentig tull på utländska filmer

Donald Trumps USA

publicerad 8 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Donald Trump

Donald Trump har meddelat att han startat en process för att införa 100-procentig tull på alla filmer producerade utanför USA som sedan importeras till landet. Kritiker varnar för konsekvenserna och menar att tullar förvärrar situationen för amerikansk filmindustri.

Beslutet, som presenterades den 4 maj, syftar enligt Trump till att skydda den amerikanska filmindustrin som han menar är på väg att ”dö en mycket snabb död”, rapporterar branschorganet Variety, .

Detta är en samordnad insats av andra nationer och därför ett hot mot den nationella säkerheten. Det är, förutom allt annat, meddelanden och propaganda, skriver Trump på sin plattform Truth Social.

Trump uppgav att han har gett handelsdepartementet och USA:s handelsrepresentant i uppdrag att snabbt påbörja processen för att införa tullarna.

Exakta detaljer om hur tullarna ska genomföras, exempelvis om de även ska omfatta streamingtjänster eller hur tullens storlek ska beräknas, har ännu inte offentliggjorts.

Handelsminister Howard Lutnick har bekräftat att myndigheterna arbetar med frågan.

”Korkat”

Många amerikanska produktioner sker idag i flera länder som erbjuder ekonomiska incitament för filmproduktion, däribland Kanada, Storbritannien och Australien, och branschrepresentanter oroar sig nu för hur tullarna skulle påverka redan pågående projekt och samarbeten.

Ordföranden för Film- och tv-producenterna i Sverige, Eva Hamilton, kallar förslaget ”otroligt korkat” och varnade för att det kan isolera USA kulturellt och ekonomiskt.

Det låter bara otroligt korkat och jag har svårt att se att det kan bli genomfört. Att Hollywood inte hängt med har han rätt i, men att stoppa all utländsk kunskap låter som att skjuta sig i foten, säger Eva Hamilton i en intervju med Schibstedkanalen TV4.

Trump har tidigare pekat ut Hollywood som en ”mycket problematisk plats”, och tillsatte i början av 2025 skådespelarna Jon Voight, Mel Gibson och Sylvester Stallone som ambassadörer för att främja amerikansk filmproduktion.

Den amerikanska filmindustrin har redan påverkats av Trumps handelskrig och bland andra Kina har minskat sin kvot för amerikanska filmer som tillåts visas som ett svar på de nya amerikanska tullarna mot landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Näsan i boken – rekordmånga läste förra året

publicerad 8 maj 2025
– av Redaktionen
Två tredjedelar av svenskarna läste eller lyssnade på en bok vid minst ett tillfälle i veckan under förra året.

Under 2024 läste eller lyssnade rekordmånga svenskar på böcker, visar en ny undersökning. Det är den högsta nivån som uppmätts hittills under 2000-talet.

Över hälften, 51 procent, av svenskarna mellan nio och 87 år läste eller lyssnade på en bok en vanlig dag, visar 2024 års Mediebarometer från Nordicom vid Göteborgs universitet. Veckovis läste hela 66 procent.

Det är den högsta siffran som vi sett i Mediebarometern sedan mätningarna startade i slutet på 1970-talet, säger Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare vid Nordicom i ett pressmeddelande.

Den tryckta boken är fortfarande det vanligaste formatet, med 38 procent som använder den dagligen. Som jämförelse når ljudböcker 15 procent och e-böcker endast sju procent.

För antalet sålda böcker förra året låg även trycka böcker fortsatt högst i topp, även om försäljningen minskade. Ljudboken blir också allt vanligare att köpa och lyssna på.

Äldre högutbildade kvinnor läser mest

De svenskar som läser allra mest, särskilt tryckta böcker, är högutbildade kvinnor över 65 år, och de som läser minst är yngre män utan universitetsutbildning. I regel läser kvinnor i högre grad än män medan klyftorna däremot inte är lika stora när det gäller att lyssna på ljudbok.

De här mönstren ser vi dock inte på samma sätt för ljudboken. Möjligheten att lyssna på böcker verkar sänka tröskeln till litteraturen, vilket gör att ljudboken minskar de socioekonomiska klyftor som vi ser hos den traditionella bokläsningen, säger Ohlsson.

Undersökningen gjordes på 6000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.