Annons:
Annons:
Ur arkivet

Den tibetanska dödsboken

Den urgamla text som läses för de döda i den tibetanska kulturen syftar till att hjälpa människan att hantera döden på bästa möjliga sätt. I modern tid fortsätter den att fascinera, särskilt i Väst där rädslan för vårt oundvikliga öde är påtagligt större än den är i Tibet.

Publicerad 6 maj 2022 · Återpublicerad 12 september 2025 – av Isac Boman
Tv. urgammalt mandala-mönster från Bardo Thodol-samlingen. Tibetanska munkar vid Drepung-templet i Lhasa till höger.

Orginaltexterna till Bardo Thodol skrevs troligen någon gång under 700-talet, upptäcktes på 1300-talet, och översattes till engelska på 1900-talet av den amerikanske forskaren och antropologen Walter Evans-Wentz (1878–1965). Översättningen blev den engelska standardversion som de flesta idag känner till som The Tibetan Book of the Dead och är den som andra författare brukar hänvisa till.

Evans-Wentz popularisering av verket, bland annat genom att relatera till psykologiforskaren Carl Gustav Jung (1875–1961), har etablerat boken inte bara som ett stöd inför döden utan också som en slags guide för att förstå och förändra medvetandet. Många uppger att de upplever att texterna kan hjälpa att frigöra sig från missuppfattningar som håller en bunden till upprepade cykler av självdestruktivt eller självbegränsande beteende, vilket dock inte var det ursprungliga syftet med Bardo Thodol.



Bardo Thodol betyder ungefär ”frigörelse genom att höra under det mellanliggande tillståndet” och skrevs för att läsas till den avlidnes ande i mellantillståndet ("bardo") i det skede då själen lämnar kroppen och inför den process där denna antingen återföds i en annan form eller befrias från cykeln av återfödelse och död ("samsara"). Enligt den tibetanska buddhistiska filosofin konfronteras den dödes medvetande bland annat med de gärningar man gjort i livet, vilka persofinieras i form av antingen ilskna eller fridfulla andar. Dessa andar anses i regel uppfattas som skrämmande för själen och därför läser en lama (tibetansk buddhistmunk) skriften högt invid den dödes kropp, dels för att hjälpa denne att förstå vad det är den stöter på, dels för att förståelsen möjliggör en mer harmonisk övergång från det mellanliggande tillståndet till en ny form av liv.

Texterna, hur man än tolkar dem, utgår mycket tydligt från att det finns ett konkret liv efter detta. Skrifterna används idag på vissa håll också som ett terapeutiskt verktyg inom sjukvården med patienter som inte har långt kvar att leva, för att ge dem stöd inför de rädslor som döden väcker hos dem.

Annons:

Upptäcktes i Väst först på 1900-talet

Enligt legenden uppstod Bardo Thodol på 700-talet när den så kallade "Lotusgurun" Padmasambhava bjöds in till Tibet av kejsaren Trisong Detsen (år 755 – 797), som krävde hans hjälp för att befria landet från de mörka andar man ansåg stod ivägen för en bredare acceptans av den buddhistiska läran. Padmasambhava förvandlade enligt detta dessa andar från själviska och rädda hinder till väktare av den kosmiska lagen - Dharma.

Bland de första som anammade en buddhistiskt inspirerad livsfilosofin var Yeshe Tsogyal i mitten av 800-talet, som antingen var fru eller gemål till Trisong Detsen. Hon kan ha varit en tidig anhängare av gudinnan Tara, en av de främsta i Padmasambhavas mer esoteriska buddhism än den moderna motsvarigheten. Tsogyal, ofta kallad den tibetanska buddhismens moder, studerade plikttroget med Padmasambhava och hjälpte gurun att skriva texterna som de sedan gömde på olika platser för att hittas senare av dem som skulle avslöja dem när det väl behövdes.

På 1300-talet upptäcktes texterna av Karma Lingpa, som i traditionen anses vara en reinkarnation av en av Padmasambhavas lärjungar. Lingpa upptäckte flera texter, inte bara Bardo Thodol, som bland annat noterats av forskaren Bryan J. Cuevas.

Dessa texter lärdes muntligen ut av mästare till lärjungar på 1400-talet och förmedlades sedan mellan eleverna på samma sätt. Cuevas noterar hur "överföring av religiös kunskap, oavsett om det är i form av texter eller direkt muntlig undervisning, faktiskt var en ganska flytande process i Tibet" vid denna tid, och även tidigare. Texterna trycktes först på 1700-talet då de började cirkulera mer.

År 1919 reste den brittiske officeren major W. L. Campbell, stationerad i Sikkim, Indien, runt i Tibet och köpte ett antal av dessa tryckta skrifter. Campbell hade ett intresse för tibetansk buddhism och efter sin återkomst till Sikkim delade han dem med Dr Walter Evans-Wentz, en antropolog i regionen som studerade de religiösa och andliga aspekterna av kulturen i Tibet. Evans-Wentz hade mycket dåliga kunskaper i språket och tog därför hjälp av Lama Kazi Dawa Samdup (1868 – 1922) som var rektor och lärare vid en lokal skola.

Dawa Samdup hade redan ett imponerande rykte som översättare eftersom han hade arbetat med den berömda reseskribenten och spiritualisten Alexandra David-Neel med att översätta tibetanska till engelska. Han gick med på att hjälpa Evans-Wentz med skrifterna, och de träffades för att översätta och tolka texterna fram till Dawa Samdups död 1922. Vid denna tidpunkt var det bara Bardo Thodols begravningstext som till största delen översattes. Evans-Wentz fyllde i de saknade delarna med sin egen tolkning och publicerade skrifterna 1927 under titeln The Tibetan Book of the Dead för att associera till titeln The Egyptian Book of the Dead, som publicerades på engelska 1867 genom British Museum.

Livet som formare av dödsupplevelsen

Centralt i Bardo Thodol ligger att alla levande ting är sammanlänkade som en konstant cykel av förändring; att alla ting blir till och försvinner enligt sin natur, och att mänskligt lidande uppstår när man försöker upprätthålla permanenta tillstånd i en värld där det föränderliga, inklusive döden, är oundvikligt. Forskaren Fung Kei Cheng utvecklar:

”För buddhister anses livet inte bara vara en process utan, ännu viktigare, en "stor tillblivelseprocess" med en oupphörlig cykel av levande och döende, vilket antyder att individer upplever döden otaliga gånger... Beroende på det individuella svaret på verkligheten, blir möjligt att överskrida lidande och dämpa dödsångest, när en person framgångsrikt söker efter mening med livet och därefter förbereder sig för att dö väl genom att släppa döden.”

Enligt den filosofi som boken förmedlar är det en människas svar på verkligheten i livet som formar dennes upplevelser efter döden. I livet efter detta manifesteras både de positiva och de negativa energierna i ens liv som andar som försöker blockera eller öppna ens väg i det mellanliggande tillståndet efter det att kroppen dött. Bardo Thodol läses därför upp för själen för att hjälpa den att förstå vad det är den möter och vad den kan förvänta sig härnäst.

När ritualen för läsningen av Bardo Thodol är klar anses den avlidnes familj ha gjort sin plikt när det gäller respekten för denne och kan då fortsätta med sina liv. Även om vissa ritualer bara pågår under tidsspannet av en vecka, eller ibland blott några dagar, tros detta kunna vara till ovärderlig hjälp för den avlidne och också förebygga att dennes ande fastna i ett tillstånd av oro och till och med förfölja de levande med otur, sjukdom eller vedergällning.

Delar av filosofin har även porträtterats i en dokumentär från 1994, samproducerad av japanska, franska och kanadensiska producenter med ett rikt filmmaterial från Tibet.

 

 

Vägledning i döden - och i livet

Ritualen med högläsning för att hjälpa den dödes själ är det enda ursprungliga syftet med den ursprungliga tibetanska texten, men när den väl översattes av Dawa Samdup och publicerades av Evans-Wentz fördes dess texter fram i Väst även som en källa till vägledning för de levande. Evans-Wentz tog inspiration av mystikern Helena Blavatskys (1831 – 1891) teosofi som grundades i att det gudomliga och odödliga absoluta finns närvarande hos varje själ och hämtade stora delar av filosofin från buddhismen och särskilt den mer esoteriskt inriktade buddhismen. Tibet, som Blavatsky uttryckte det, betraktades ”ett säte för forntida visdom”.

Evans-Wentz tolkning av Bardo Thodol var därför influerad av hans teosofiska övertygelser - inte bara som en begravningsrit utan med ett innehåll som även, som han uppfattade det, kunde hjälpa en att leva ett bättre liv på detta verklighetsplan. I sin inledning till The Tibetan Book of the Dead skriver Evans-Wentz följande på det spåret:

”Det är mycket förnuftigt av Bardo Thodol att klargöra för den döde själens företräde, för det är det enda som livet inte klargör för oss. Vi är så instängda av saker som tränger och förtrycker att vi aldrig får en chans att, mitt i alla dessa "givna" saker, undra av vem de "givs". Det är från denna värld av "givna" ting som den döde frigör sig själv; och syftet med instruktionen (Bardo Thodol) är att hjälpa honom mot denna befrielse. Vi, om vi sätter oss i hans ställe, kommer att få ingen mindre belöning av det, eftersom vi redan från de första styckena lär oss att "givaren" av alla "givna" ting bor inom oss.”

Evans-Wentz ingång har lyft fram perspektivet att The Tibetan Book of the Dead således kan vara lika värdefull för de levande som för de döda, något som även den tibetanske laman Sogyal Rinpoches instämt i och lyft fram. Klart är att Bardo Thodols texter skrevs för att ge tröst och vägledning till de döda i livet efter detta, och uppmuntrar till att "göra något åt" döden genom att engagera sig i dödsprocessen. Idag kan den också vara ett bidrag till att möta det psykologiska behov Jung nämner av en tro på överlevnaden bortom den kroppsliga döden, som kan hjälpa människor i processen att släppa taget och gå vidare, alldeles oavsett vilken personlig livsåskådning eller filosofi man själv relaterar närmast till.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Mörkret som försvann ur våra kvällar

Publicerad 17 november 2026 – av Redaktionen
Kvinna vid en persienn i skymningen till vänster och händer som håller ett tänt ljus till höger.
När belysning kostade både pengar och arbete väntade hushållen med att tända. Genrebilder.

Att kura skymning är att låta mörkret falla en stund, med plats för stillhet, samtal och berättelser. Forskningen om hur kvällsljus påverkar kroppens dygnsrytm ger ett nytt perspektiv på den gamla vanan.

I praktiken innebar det att hushållet satt kvar medan dagsljuset avtog och väntade med att tända lamporna. Dagens arbete fick övergå i en stunds vila, tystnad eller gemensamt berättande, i det sista dagsljuset eller vid skenet från spisen.

Seden fanns i hela landet och i alla samhällsklasser. Det har Isof dokumenterat i förteckningen Levande kulturarv. Den hade också många namn. I olika delar av landet sade man fira, hålla eller lura skymning, sitta skumme eller mörska kväller.

Skälet var praktiskt. Innan den elektriska belysningen slog igenom under första halvan av 1900-talet var ljuset något att hushålla med. Ljus, tjärstickor och senare fotogen kostade pengar, så lampan tändes först när det var riktigt mörkt. När det blivit för skumt för att arbeta ute, men ännu var för ljust för att tända, vilade man, småpratade, sjöng, berättade historier eller stickade i halvmörkret.

Annons:

På nordiska breddgrader är skymningen dessutom utdragen. Solen sjunker i en flack bana, och övergången till kvällsmörker kan ta över en timme.

Skvallertimman vid spisluckan

Minnena av stunden finns kvar i arkiven hos Isof och Nordiska museet, från 1800-talet och början av 1900-talet. Aina Resare, född 1912 i Säfsnäs socken i Dalarna, beskriver i Isofs arkiv skvallertimman som "tiden innan lampan tändes på mörka höst- och vinterkvällar". Hennes mor satt med spisluckan öppen och stickade strumpor och vantar i det svaga skenet, för att spara på fotogenet.

Seden lever vidare, men i ny form. I dag tänds levande ljus gärna redan från början, och berättandet har ofta blivit högläsning. Bibliotek och skolor kurar skymning under Nordiska litteraturveckan, som hölls första gången 1997 och återkommer varje år i vecka 46. Konceptet är enkelt: släck lamporna, tänd ett ljus och läs.

Den äldre skymningsvilan tog slut när lampan tändes. Med elektriskt ljus behövde ingen längre vänta på mörkret. Ett knapptryck räcker för att fortsätta arbeta och vara vaken långt efter att det blivit mörkt ute. Just det kvällsljuset har forskare undersökt, eftersom ljus påverkar hur kroppen ställer in sin dygnsrytm.

Kvällsljuset flyttar kroppens natt

Hormonet melatonin är kroppens inre signal om att det är mörkt. Forskare vid Brigham and Women's Hospital i Boston undersökte i en studie publicerad 2011 totalt 116 friska personer mellan 18 och 30 år i två delstudier. I jämförelsen av ljus före läggdags tillbringade 104 av dem kvällen i både vanligt rumsljus, under 200 lux, och dämpat ljus, under 3 lux.

I dämpat ljus började melatoninet utsöndras knappt två timmar före sänggåendet, i rumsljus bara 23 minuter före. Kroppens melatoninperiod blev därmed omkring 90 minuter kortare, och nivåerna före sömnen sjönk med drygt 70 procent. Sömntiden var densamma, åtta timmar, så det var kroppens nattsignal som kortades. Vilka hälsoeffekter det blir på sikt är enligt forskarna okänt.

En studie från University of Colorado Boulder 2013 pekar åt samma håll. Åtta personer tältade en vecka i Klippiga bergen med bara solljus och lägereld. Med elektriskt ljus hemma började deras biologiska natt i snitt två timmar senare. Efter campingveckan började den nära solnedgången. Deltagarna fick samtidigt betydligt mer dagsljus, ungefär fyra gånger så mycket ljus som i vardagen, så studien skiljer inte ut vad den mörka kvällsstunden ensam betyder.

— Det som är anmärkningsvärt är hur våra klockor, när vi utsätts för naturligt solljus, synkroniseras med soldygnet på mindre än en vecka, säger professor Kenneth Wright, som ledde studien, i ett pressmeddelande från University of Colorado Boulder.

Wright föreslår mer dagsljus på morgonen och dämpad belysning och mindre skärmtid på kvällen. Det är ljusvanorna forskarna har mätt, inte skymningsstunden vid spisluckan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Han blir nye James Bond!

Uppdaterad Igår kl 17:36, Publicerad 16 november 2026 – av Jan Sundstedt
Robert Pattinson i svart smoking och fluga, med ansiktet belyst av varmt sidoljus mot en mörk bakgrund.
Robert Pattinson presenteras som den nye James Bond i filmseriens officiella presentationsklipp.

Robert Pattinson, 40, blir nästa James Bond. Amazon MGM Studios bekräftade på måndagen att Batman-stjärnan tar över rollen som agent 007 efter Daniel Craig. Filmen, som för stunden bär arbetstiteln "Bond 26", kommer att regisseras av kanadensiske Denis Villeneuve.

Robert Pattinson är född i London den 13 maj 1986 och känd från bland annat Twilight-filmerna, The Batman och Christopher Nolans Tenet.

Han medverkar dessutom i Denis Villeneuves kommande Dune: Part Three och kommer under 2028 tillbaka som Batman i The Batman Part II.

I ett skriftligt uttalande kallar Pattinson James Bond en av filmhistoriens mest legendariska gestalter och beskriver förtroendet att få axla rollen som agent 007 som en stor ära.

Annons:

Han säger att rollen är en dröm som blivit verklighet.

Flera namn har provspelat

"Bond 26"-regissören Denis Villeneuve säger sig vara överlycklig över att få välkomna Pattinson, som enligt honom bär på 007:s tidlösa själ och samtidigt tillför något helt nytt.

Villeneuve tackar också de övriga skådespelarna i urvalet, men konstaterar att det bara kan finnas en 007.

I maj rapporterade NyD om att Tom Francis uppgavs ha provspelat för rollen. Sedan dess har namn som Callum Turner, Jack Lowden, Nicholas Hoult och Jacob Elordi snurrat i ryktesflödet.

Robert Pattinson kommer från ett starkt år. Variety uppger att Chris Nolans The Odyssey, där han spelar Antinous, har dragit in 1,8 miljarder dollar.

Pattinson har i ett officiellt uttalande från The Ian Fleming Estate fått tummen upp och man välkomnar honom in i den lilla men exklusiva klubben av numera sju skådespelare (ej inräknat inofficiella produktioner som till exempel 1967 års vansinnesparodi "Casino Royale") som förärats rollen som agent 007.

Sedan februari/mars 2025 har Amazon kreativ kontroll över serien genom ett samriskbolag med Barbara Broccoli och Michael G. Wilson.

Den senaste James Bond, Daniel Craig, gjorde fem Bondfilmer, från Casino Royale 2006 till No Time to Die 2021.


Artikeln kan komma att uppdateras.

Skådespelarhistorik James Bond på vita duken

  • Sean Connery; 1962–1967
  • George Lazenby; 1969
  • Sean Connery; 1971
  • Roger Moore; 1973–1985
  • Sean Connery; (1983)*
  • Timothy Dalton; 1987–1989
  • Pierce Brosnan; 1995–2002
  • Daniel Craig; 2006–2021
  • Robert Pattinson; 2026–?

*avser den inofficiella** filmen "Never Say Never Again", som är en nyinspelning av filmen "Åskbollen" (1965), baserad på 1961 års roman "Thunderball".

**dvs. ej producerad av det ursprungliga produktionsbolaget EON Productions, grundat av Albert R. "Cubby" Broccoli och Harry Saltzman.

OBS: Faktarutan inkluderar inte 1967 års inofficiella, smått galna och märkliga parodi "Casino Royale", mot (främst) bakgrund av att James Bond i den filmen gestaltas av minst tre olika skådespelare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Miljonrån mot Pokémonbutik i Danmark

Uppdaterad 16 november 2026, Publicerad 16 november 2026 – av Jan Sundstedt
En rödvit pokéboll ligger bland utbredda Pokémonkort. Arkivbild.
Efter rånet i Lyngby har Rogerz tagit bort sina dyraste samlarkortsprodukter från butikerna. Arkivbild.

Maskerade män rånade på söndagen samlarkortsbutiken Rogerz i Lyngby Storcenter och tog Pokémonkort för preliminärt omkring en miljon danska kronor. Nu plockar kedjan bort sina dyraste produkter från samtliga butiker.

Rånet anmäldes klockan 11.15 på söndagen, mitt under köpcentrets öppettid.

Enligt Nordsjællands Politi var de maskerade männen redan inne i centret vid tidpunkten för rånet. Där krossade de en monter med medhavda verktyg och gick målinriktat på ett paket med Pokémonkort.

Personalen hotades med ett pistolliknande föremål, men ingen har enligt rapporterna kommit till skada. Polisen har inte fastställt att det var ett riktigt skjutvapen.

Annons:

Rånet tog omkring en minut. Uppgifterna går isär om rånarna var tre eller fler till antalet.

— Det har varit mycket målinriktat, säger vakthavande befäl Thomas Ratzlaff.

Polisen kallar rånet "allvarligt och omfattande" och pekar på "en viss planering och kapacitet".

Flyktbilen, en röd Mazda, hittades på Hellerupvej, 10–15 minuters körning från centret, och togs om hand för teknisk undersökning.


Kedjan rensar hyllorna

Rogerz, som även har butiker i Rødovre Centrum och Field's, meddelade på Facebook att alla så kallade high-end-produkter tas bort.

Produktinlägg har också försvunnit från kedjans sociala medier, "enbart av hänsyn till våra medarbetares säkerhet", skriver butiken.

"Det ska alltid vara en trygg plats att vistas på för både kunder och medarbetare", skriver Rogerz.

Pokémonkort är lätta att frakta och sälja vidare, förklarar spelexperten Thomas Bense.

— Det är ett samlarobjekt, men det är också ett investeringsobjekt.

Priserna har skjutit i höjden även i Sverige. I september betalade en samlare en miljon kronor för ett enda kort, vilket han själv kallar ett rekord.

Enligt söndagens rapportering i danska medier har ingen misstänkt ännu gripits. Thomas Ratzlaff sa på eftermiddagen att polisen lägger betydande resurser på utredningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Videobutiker återigen på frammarsch

Publicerad 7 november 2026 – av Jan Sundstedt
Montage med filmfyllda hyllor inne i Stock Home Video, butikens fasad och en gatupratare med information om videobutiken.
Stock Home Video öppnade på Karlbergsvägen i Stockholm i juli 2026 och erbjuder film på bland annat VHS, Blu-ray och 4K UHD.

Streamingjättarna har, trots envisa och smått ondskefulla försök, inte lyckats ta död på den fysiska filmen. Vid S:t Eriksplan i Stockholm har Stock Home Video öppnat en videobutik där en gammal filmnörd genast känner sig hemma.

Stock Home Video på Karlbergsvägen 59 slog upp portarna i juli 2026. Butiken har finansierats främst tack vare en crowdfundingkampanj som mängder av engagerade filmälskare glatt bidragit till.

Det re-animerade intresset för fysiska filmmedier kan på sätt och vis jämföras med vinylskivans vägran att ge upp.

Gång på gång försöker mörka och subversiva krafter dödförklara fysiska medier, som dock vägrar kapitulera.

Annons:

Jag har givetvis besökt butiken vid ett flertal tillfällen, och det goda och inbjudande första intrycket har hållit i sig.

Jan Sundstedt står vid den öppna entrén till Stock Home Video i Stockholm.
Jan Sundstedt på väg in i Stock Home Video på Karlbergsvägen i Stockholm. Foto: Privat

Hyllorna är välfyllda och välsorterade, atmosfären är inbjudande och den filmtokiga personalen kan sin film, och samtalar gärna med kunderna om stort och smått.

Det är just den sortens samtal över disken som streamingtjänsternas algoritmer aldrig har kunnat ersätta.

I butiken finns också en sitthörna med soffa och hemmabiosystem. Där kan man slå sig ner med en kopp kaffe medan filmsnuttar rullar på skärmen.

Stock Home Video
Stock Home Video erbjuder inte bara film utan också en liten myshörna. Foto: Jan Sundstedt.

Från VHS-band till 4K

Sortimentet spänner över hela den fysiska filmens historia: VHS, DVD, Blu-ray och 4K UHD.

För samlaren finns samlarutgåvor från bolag som Arrow Video, Vinegar Syndrome, Shout/Scream Factory, Eureka och Second Sight.

Själv drar jag mig som vanligt först mot en av mina favoritgenrer: skräck och rysare! Väl där har jag hittills inte blivit besviken.

Förnämliga fynd har även gjorts vid hyllorna för bland annat svensk film, drama och action.

Höstens nyheter i butikens katalog visar bredden. Där hittar vi exempelvis Arrow Videos 4K-utgåvor av Cujo och The Frighteners, men också VHS:er av Halloween och The Beyond.

Soffrygg i förgrunden och filmfyllda hyllor inne i Stock Home Video, med entrétrappan till höger.
Stock Home Video: Från filmhörnan har besökaren utsikt över butikens välfyllda hyllor. Foto: Jan Sundstedt

Stockholm är inte ensamt. Även i Malmö har hyrvideobutiken som företeelse gjort förtjänstfull comeback.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om filmuthyrningskaféet Fleurus på Karlskronaplan 11, där Paul Kraus och Elise Fritzson kombinerar filmuthyrning med kafé.

För den som saknar känslan av att bläddra bland omslag, läsa baksidestexter och gå hem med en film i handen är adressen på Karlbergsvägen värd att spara.

En besöksorder är härmed utfärdad!

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.