MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 12 september 2025

fredag 12 september 2025

Därför slutade DN:s medicinreporter

publicerad 21 maj 2021
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den före detta medicinreportern på Bonniertidningen DN, Amina Manzoor, berättar nu i sin nya bok varför hon slutade på DN. Såväl chefredaktören Peter Wolodarski som den nya mediaombudsmannen får stark kritik av Manzoor som bland annat avslöjar att hon förbjuds att diskutera mediernas roll under den så kallade pandemin.

Amina Manzoor jobbade tidigare på Dagens Nyheter som vetenskaps- och medicinreporter men meddelande abrupt i februari i år att hon lämnar Bonnierkoncernens mest profilerade dagstidning. Hon förklarade för Journalisten att hon inte kunde jobba kvar, men ville inte gå närmare in på det.

Det här är ett beslut som har växt fram under en längre tid, men det har hänt några saker på senare tid som påskyndat beslutet. Jag har sagt upp mig för att jag tycker att jag inte kan jobba kvar på DN, sade hon då.

Nu har hennes nya bok ”Pandemier!” kommit ut och rätar ut flera frågetecken.

I sin bok och även för Schibsted-konkurrenten SvD berättar Manzoor nu bland annat om tiden på DN:s redaktion under coronakrisens första år. Hon menar att hennes kunskaper som medicinreporter ofta förbisågs och hur chefredaktören Peter Wolodarski hellre googlade till saker än att rådfråga henne.

Hon har även förbjudits att medverka i olika program där mediernas roll granskas. Förfrågningar om att medverka i mediegranskande programmet Medierna i P1 och ett annat medie-inslag i P1 morgon fick hon tacka nej till.

Redaktionschefen förbjöd mig att vara med i Sveriges Radios mediegranskande program Medierna och uppmanade mig att tacka nej till att diskutera mediernas roll under pandemin i P1 Morgon”, står att läsa i ett utdrag ur boken.

När hon på Twitter tackade en forskare som gett henne beröm fick hon kritik från dåvarande redaktionschefen Caspar Opitz eftersom det ”inte såg bra ut” på grund av att forskaren var ”kritisk till chefredaktören och ledarskribenterna” på DN. Opitz är sedan nyligen medieombudsman – med andra ord den som ska granska medierna.

Manzoor menar även att hon har ljudinspelningar där Opitz varnar och hotar henne. Hennes make har öppet kritiserat DN:s ledning på Twitter och Opitz hotade då Manzoor att om detta inte upphörde skulle det leda till ”konsekvenser och problem”. Tidningens HR-chef medverkade vid samtalet ifråga och kan bekräfta det, men ljudinspelningarna är inte publicerade då de innehåller privata uppgifter.

Hon menar också att Peter Wolodarski inte visat något stöd till henne och att hon först i efterhand konstaterat hur djupt osunt kontrollbehovet på DN var.

Jag har accepterat allt detta, kanske för att jag inte riktigt förstått hur sjukt det var. Alla dessa begränsningar kom inte samtidigt. Men när de vill hålla mig ansvarig för vad min man har gjort och indirekt vill begränsa vad han kan skriva i sociala medier så förstår jag hur långt det har gått, hur hårt tidningen kontrollerar mig. Så här i efterhand inser jag att utrymmet för att ha en annan åsikt än chefredaktören är extremt begränsat, något som också märks på journalistiken”, skriver hon.

Wolodarski själv håller inte med och säger till Schibstedägda Aftonbladet att han visst visat stöd, åtminstone efter att det blev offentligt att Manzoor skulle lämna DN.

Då uttryckte jag min uppskattning för henne på Twitter.

Han påstår också att han inte vet varför hon slutade.

Jag vet inte varför hon slutade. Jag talade själv med Amina innan hon slutade och försökte övertala henne att stanna, något som jag vet att även andra chefer gjorde. Mycket av det som står i hennes text kom inte riktigt fram när vi pratade, men hon får själv svara för sina bevekelsegrunder. Vi har verkligen uppskattat henne och visat det.

Caspar Opitz har också svarat på anklagelserna till Aftonbladet och menar att det inte är reporterns roll att delta i debatter och att han därför avrådde Manzoor från det.

Jag ville att våra reportrar skulle jobba faktabaserat, göra det som Amina är bäst på i Sverige – att skriva evidensbaserat om corona. Inte ge sig in i något skyttegravskrig, säger han.

På anklagelserna angående Manzoors mans twitterinlägg svarar han att det varit ”oansvarigt att inte agera”.

 Det är jättesvårt med en respektive som inte jobbar där, det är arbetsrättsligt knepigt. Så då bad jag vår HR-avdelning på DN om hjälp. Vi hade samtal där jag berättade att arbetskamrater var ledsna, att vi ska respektera varandra på jobbet och försöka hålla en god ton. Det här var heller inte första gången, han har twittrat ganska aggressivt mot DN många gånger. Och det får man göra, men när kollegor blir drabbade måste man in och agera.

Idag jobbar Manzoor som medicinreporter på Bonnierkoncernens kvällstidning Expressen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Netflix tolkar svensk historia: Abdallah blir Gustav III

publicerad 5 september 2025
– av Jan Sundstedt
Från Snabba Cash till maskeradbaler i 1700-talets Stockholm. Alexander Abdallah är Netflix Gustav III.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den politiskt korrekta streamingjätten Netflix fortsätter sin fantasifulla tolkning av europeisk historia.

I den kommande serien Von Fersens ska den svenska teaterkungen Gustav III porträtteras av svensk-libanesen Alexander Abdallah, vilket snabbt lett till starka reaktioner på sociala medier.

På måndagen presenterade Netflix sin nya satsning. Serien om Axel von Fersen och hans syster Sophie Piper får Alva Bratt och Christian Fandango i huvudrollerna, medan rollen som den pudrade och franskinspirerade 1700-talskungen går till Alexander Abdallah.

Abdallah, tidigare känd från Netflix-serien Snabba Cash och Viaplays Thunder in My Heart, får nu chansen att ikläda sig kunglig mantel och peruker för att porträttera en av Sveriges mest välkända och omskrivna monarker.

Castingvalet följer vad som under det senaste decenniet närmast blivit något av en tradition – att kända europeiska historiska personligheter ska porträtteras av skådespelare med utomeuropeisk bakgrund.

Från påhittade till verkliga svenska kungligheter

Redan i Young Royals visade Netflix sin vision av det svenska kungahuset, där den fiktive kronprinsen Wilhelm förälskar sig i den fattige invandrarkillen Simon, men nu tar man alltså steget från påhittade svenska kungligheter till verkliga sådana.

I övriga roller syns ett uppbåd av svenska skådespelare: Jonas Karlsson, Lina Englund, August Wittgenstein, Alex Jubell, Sara Shirpey och Carl Heine Granat.

Det kan noteras att Netflix inte alls är ensamma om att vilja ”tolka om historien”.

Disney, Amazon Prime och andra underhållningsjättar har även de under de senaste åren fått hård kritik och anklagats för sätta ”woke-teman” och politisk korrekthet högst på dagordningen i sina produktioner – samtidigt som serierna ofta anses brista i autenticitet, trovärdighet och kvalitet.

Svårt att skilja satir från verklighet

På sociala medier argumenterar många frustrerade användare för att huvudsyftet med denna typ av rolltillsättningar inte alls är att verka för ”representation” av diverse minoriteter utan snarare att förlöjliga och skapa en medvetet förvrängd bild av Europas historia och kulturarv.

Andra användare tycks först ha trott att nyheten var satir – en fortsättning på de memer som cirkulerat där Vladimir Putin och George Washington ironiskt påstås spelas av svarta skådespelare.

Flera kritiker är också noga med att påpeka att de anser att Alexander Abdallah är en utmärkt skådespelare, och att kritikens udd inte främst är riktad mot honom som person, utan mot den kommande seriens producenter och högsta chefer.

Vem var Axel von Versen?

Axel von Fersen (1755-1810) var en greve och militär som blev en av sin tids mest omtalade svenskar. Han är främst känd för sin nära relation till Frankrikes drottning Marie Antoinette, vilket gav upphov till otaliga rykten om en kärleksaffär dem emellan.

Von Fersen tjänstgjorde i den franska armén och deltog i det amerikanska frihetskriget, där han var med vid den avgörande belägringen av Yorktown 1781. Efter franska revolutionen hjälpte han den kungliga familjen i ett misslyckat flyktförsök.

Som riksmarskalk mördades han senare brutalt av en uppretad folkmassa på öppen gata i Stockholm 1810, det så kallade fersenska mordet. Mordet skedde under kronprins Karl Augusts begravning, där rykten spridits om att von Fersen skulle ha förgiftat prinsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Billy Idols nya album hyllar punken

Billy Idol hyllar punken och bjuder som alltid på en fin blandning av distade gitarrer och grottmannavrål i sitt senaste album Dream Into It.

publicerad 30 augusti 2025
Billy Idol spelar på Summerside 2025 i Grenchen i Schweich.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vi som saknat och minns White Wedding, Rebel Yell och Mony Mony kan glädjas åt att disco-punk-rockaren William Broad, alias Billy Idol, äntligen släpper ett genomarbetat fullängdsalbum.

Titelspåret som namngivit hela albumet inleder också skivans nio spår och bildar därmed ett efterlängtat album med låtar som skapar en tidsaxel genom Billy Idols 69-åriga liv.

Billy har valt att kategorisera skivans melodier till ett part I och ett part II. Dream Into It ger en skön start samtidigt som andra spåret, titulerat 77, är en hyllning till det året då punken slog igenom, vilket också var starten för Billy Idol med sitt tidiga Generation X. Bästa låten i part I väljer vi den energifyllda och självsäkra John Wayne.

Det är smakfulla arrangemang och gitarrsolon skapade av mångårige samarbetspartnern Steve Stevens. Part II inleds med ett intressant samarbete med den kvinnliga rock-front-och I Love Rock ´n Roll-konen Joan Jett här i den lämpliga låttiteln Wildside.

Det är ett coolt album både musikaliskt med stundtals återkommande läckra syntslingor, som ibland är vackra och ibland effektfulla. Steve bjuder till med effektpedaler så att låtarna stundtals flyter och flyger iväg, når fler dimensioner och därmed når djupare där det även ger ståhår på armen.

Coola gitarrsolon

Musikerna som bidragit är Billy Idol som huvudsångare och bakgrundssångare, Steve Stevens på gitarr och bakgrundssångare, Tommy English på synt, gitarr och bakgrundssång, Chris Chaney på bas samt Josh Freese på trummor. Vissa melodier gästas av andra musiker som:  Glen Sobel med trummor i låten Dream Into It, Joe Janiak på  keyboard i Dream Into It, I’m Your Hero samt Still Dancing. Nick Long bjuder på gitarr på låten 77 samt Wildside.

Hela papperskonvolutet andas punkrock med inslag av fräscha syntslingor och coola gitarrsolon. Coverfoto är framtaget av David Raccuglia. Art Director design by Shepard Fairey and Studio Number One. Det coola CD-konvolutet skyddar även CD-skivan med ett extra skivfodral precis på det där viset som LP-skivan har och samma chockrosa färg återkommer i hela konvolutet.

Hårt och mjukt

Bästa numret efter att ha lyssnat igenom detta konstverk blir så John Wayne. Kompositionen har den där sköna sugande Billy Idol energin och här sker ytterligare ett artistsamarbete med sånginsats av Alison Mosshart.

Det känns motiverande och förlösande om Sweden Rock eller Time To Rock vill bjuda sin publik på detta rock-ikon-möte 2026.

Billy kan den här konstarten att vandra mellan sensualism, erotik, och sedan övergången till distade gitarrer och grottmannavrål men ändå i oerhört snygga ackords- och harmoniföljder. Det är balans mellan hårt och mjukt, sinnligt och svulstigt.

Som summering kan vi konstatera vilken framgångsfaktor det blev att korsa punkiga Generation X-kromosomer med disco, rock, blues, soul, funk kungliga Bill(y)-kromosomer.

Ett slutligt tips för er som vill lära känna William Broad, alias Billy Idol, är att läsa självbiografin: Dancing With Myself.

Det är bara att konstatera, Billy Idol – i musikens tjänst!

 

Mikael Rasmussen alias Artist Razz

 

 

Dream Into It är Billy Idols nionde album och gav ut 25 april 2025 av Dark Horse Records.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Woody Allen på ukrainsk ”dödslista”

Kriget i Ukraina

publicerad 29 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Woody Allen
Woody Allen, 89.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den amerikanske regissören och skådespelaren Woody Allen har lagts till på Ukrainas kontroversiella Mirotvorets-lista. Orsaken sägs vara hans videomedverkan vid en filmfestival i Moskva.

Woody Allen, 89, har hamnat i Ukrainas omstridda Mirotvorets-databas – även känt som ”dödslistan”. Listan beskriver Allen som en ”fiende till Ukraina” och anklagar honom för att ha deltagit i ”ett ryskt propagandistiskt evenemang”.

Bakgrunden är att Allen nyligen deltog via videolänk i Moscow International Film Week. Där talade han framför allt om sin långa karriär och sina personliga erfarenheter som filmskapare.

Ukrainas utrikesministerium fördömde hans medverkan och beskrev den som ”en skymf och en förolämpning mot offren bland ukrainska skådespelare och filmskapare”.

Allen: ”Putin har fel”

Som konsekvens har Lviv National Academic Theatre ställt in planerade uppsättningar av Allens musikal Bullets Over Broadway.

Den Oscarsbelönade regissören har försvarat sitt deltagande och betonar att hans medverkan inte var politisk.

När det gäller konflikten i Ukraina tror jag starkt att Putin har helt fel, sade Allen, men underströk att konstnärliga samtal bör kunna fortsätta.

Mirotvorets har funnits sedan 2014 och listar personer som anses hota Ukrainas säkerhet eller deltar i rysk propaganda. Sajten har länge kritiserats internationellt, eftersom flera personer som lagts till på listan har utsatts för hot, våld och även dödats.

Utestängd från Hollywood

Woody Allen har varit föremål för anklagelser om sexuella övergrepp mot sin adoptivdotter Dylan Farrow, som modern Mia Farrow menar ska ha skett år 1992.

De påstådda övergreppen utreddes då av sociala myndigheter och polis, men ärendet lades ner utan åtal på grund av brist på bevis.

I samband med den kontroversiella #MeToo-rörelsen fick anklagelserna nytt liv och väckte omfattande debatt, även denna gång dock utan att någon faktisk rättsprocess var aktuell.

Allen har sedan dess i praktiken varit utestängd från Hollywood, men har fortsatt att släppa filmer internationellt, bland annat Rifkin’s Festival (2020) och Coup de chance (2023).

Fakta: Mirotvorets "dödslista"

Mirotvorets, på svenska ungefär "fredsmäklaren" eller "fredsskiparen", är en ukrainsk databas som publicerar namn på personer som anses hota Ukrainas säkerhet eller delta i rysk propaganda. Listan startades 2014 och är mycket kontroversiell, kritiserad för bristande transparens och kopplas till hot och våld mot listade personer.

Bland exempel på bekräftade och uppmärksammade namn på listan finns:

  • Alexander Ovechkin, rysk hockeyspelare, listad för sitt stöd till Putin.
  • Roger Waters, musiker och aktivist, efter uttalanden som stödjer Rysslands hållning om Krim.
  • Gerhard Schröder, tidigare tysk förbundskansler, listad för "pro-ryska" uttalanden.
  • Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, placerad på listan 2022.
  • Zoran Milanović, Kroatiens president, tillagd för "pro-ryska" kommentarer.
  • Vasyl Lomachenko och Oleksandr Usyk, ukrainska boxare, listade efter medverkan i ryska projekt.
  • Anatolij Shariy, ukrainsk oppositionspolitiker och journalist.

Källor: Wikipedia (”Myrotvorets”), UNIAN, OSSE, Human Rights Watch.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Artister uppmanar till bojkott mot Spotify: ”Kulturfientliga”

publicerad 26 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Allt fler artister väljer nu att hoppa av musiktjänsten Spotify.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler artister lämnar nu musikplattformen Spotify och uppmanar till bojkott. Kritik riktas särskilt mot vd Daniel Eks privata investeringar i ett företag som utvecklar AI-drönare för militären.

Under de senaste månaderna har en ström av artister valt att lämna den populära musikströmningstjänsten Spotify, skriver Schibstedägda TV4. Missnöjet grundar sig bland annat i bolagets bristande ersättningar till artister och utvecklingen av AI-musik.

Framför allt riktas kritiken mot vd:n Daniel Eks privata investeringar i Helsing, ett företag som utvecklar drönare och AI-system för militära ändamål.

Dennis Lyxzén, sångare i hardcorebandet Refused, är en av de mest kritiska rösterna. Han anklagar Spotify för att ha varit ”kulturfientliga sedan dag ett” och menar att företaget satsar på vapenindustrin istället för kultur.

Indiebanden Xiu Xiu, Deerhoof och King Gizzard & the Lizard Wizard har alla tagit bort sin musik från plattformen i protest mot Eks investeringar.

Nya affärsmodeller

Musikbranschforskaren Daniel Johansson vid Universitetet i Innlandet i Norge påminner om att strömningsekonomin fortfarande är ung och att många artister har fått anpassa sig till nya affärsmodeller. Han betonar att Spotify också fått skulden för bristande lagstiftning kring AI och digital ekonomi.

När det gäller Eks investeringar i Helsing menar Johansson att företaget levererar drönare till Ukraina, vilket han säger är en fråga om försvar snarare än anfall.

Saxofonisten och skivbolagsägaren Jonas Kullhammar har aldrig lagt upp sin musik på Spotify. Han beskriver villkoren som ”slavliknande” och föredrar att folk laddar ner musiken illegalt än att streamingbolaget tjänar pengar utan att artisten får ersättning.

Daniel Ek, grundare av musiktjänsten Spotify. Montage. Foto: Spotify, Avid Photographer/iStock

Prishöjningar allt vanligare

Samtidigt har Spotify höjt priserna på flera marknader, inklusive den svenska marknaden. Fram till 2021 hade priset på premiumtjänsten till exempel legat stilla i 12 år.

År 2023 höjdes priset på samtliga abonnemang, vilket tillsammans med sparpaket samma år bidrog till att Spotify 2024 redovisade vinst på årsbasis. Vice vd Alex Norström flaggar dessutom för fler prisökningar när bolaget nu säger sig utveckla tjänsten.

Kritiken mot Spotify handlar i grunden således om två saker: otillräckliga ersättningar till artister och bolagets investeringar i krigsteknologi.

Debatten visar också på en kultur- och teknikvärld i snabb förändring, där många söker nya sätt att förena kreativitet med etik och ekonomi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.