Annons:

Därför slutade DN:s medicinreporter

Publicerad maj 21, 2021 – av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Den före detta medicinreportern på Bonniertidningen DN, Amina Manzoor, berättar nu i sin nya bok varför hon slutade på DN. Såväl chefredaktören Peter Wolodarski som den nya mediaombudsmannen får stark kritik av Manzoor som bland annat avslöjar att hon förbjuds att diskutera mediernas roll under den så kallade pandemin.

Amina Manzoor jobbade tidigare på Dagens Nyheter som vetenskaps- och medicinreporter men meddelande abrupt i februari i år att hon lämnar Bonnierkoncernens mest profilerade dagstidning. Hon förklarade för Journalisten att hon inte kunde jobba kvar, men ville inte gå närmare in på det.

Det här är ett beslut som har växt fram under en längre tid, men det har hänt några saker på senare tid som påskyndat beslutet. Jag har sagt upp mig för att jag tycker att jag inte kan jobba kvar på DN, sade hon då.

Nu har hennes nya bok ”Pandemier!” kommit ut och rätar ut flera frågetecken.

Annons:

I sin bok och även för Schibsted-konkurrenten SvD berättar Manzoor nu bland annat om tiden på DN:s redaktion under coronakrisens första år. Hon menar att hennes kunskaper som medicinreporter ofta förbisågs och hur chefredaktören Peter Wolodarski hellre googlade till saker än att rådfråga henne.

Hon har även förbjudits att medverka i olika program där mediernas roll granskas. Förfrågningar om att medverka i mediegranskande programmet Medierna i P1 och ett annat medie-inslag i P1 morgon fick hon tacka nej till.

Redaktionschefen förbjöd mig att vara med i Sveriges Radios mediegranskande program Medierna och uppmanade mig att tacka nej till att diskutera mediernas roll under pandemin i P1 Morgon”, står att läsa i ett utdrag ur boken.

När hon på Twitter tackade en forskare som gett henne beröm fick hon kritik från dåvarande redaktionschefen Caspar Opitz eftersom det ”inte såg bra ut” på grund av att forskaren var ”kritisk till chefredaktören och ledarskribenterna” på DN. Opitz är sedan nyligen medieombudsman – med andra ord den som ska granska medierna.

Manzoor menar även att hon har ljudinspelningar där Opitz varnar och hotar henne. Hennes make har öppet kritiserat DN:s ledning på Twitter och Opitz hotade då Manzoor att om detta inte upphörde skulle det leda till ”konsekvenser och problem”. Tidningens HR-chef medverkade vid samtalet ifråga och kan bekräfta det, men ljudinspelningarna är inte publicerade då de innehåller privata uppgifter.

Hon menar också att Peter Wolodarski inte visat något stöd till henne och att hon först i efterhand konstaterat hur djupt osunt kontrollbehovet på DN var.

Jag har accepterat allt detta, kanske för att jag inte riktigt förstått hur sjukt det var. Alla dessa begränsningar kom inte samtidigt. Men när de vill hålla mig ansvarig för vad min man har gjort och indirekt vill begränsa vad han kan skriva i sociala medier så förstår jag hur långt det har gått, hur hårt tidningen kontrollerar mig. Så här i efterhand inser jag att utrymmet för att ha en annan åsikt än chefredaktören är extremt begränsat, något som också märks på journalistiken”, skriver hon.

Wolodarski själv håller inte med och säger till Schibstedägda Aftonbladet att han visst visat stöd, åtminstone efter att det blev offentligt att Manzoor skulle lämna DN.

Då uttryckte jag min uppskattning för henne på Twitter.

Han påstår också att han inte vet varför hon slutade.

Jag vet inte varför hon slutade. Jag talade själv med Amina innan hon slutade och försökte övertala henne att stanna, något som jag vet att även andra chefer gjorde. Mycket av det som står i hennes text kom inte riktigt fram när vi pratade, men hon får själv svara för sina bevekelsegrunder. Vi har verkligen uppskattat henne och visat det.

Caspar Opitz har också svarat på anklagelserna till Aftonbladet och menar att det inte är reporterns roll att delta i debatter och att han därför avrådde Manzoor från det.

Jag ville att våra reportrar skulle jobba faktabaserat, göra det som Amina är bäst på i Sverige – att skriva evidensbaserat om corona. Inte ge sig in i något skyttegravskrig, säger han.

På anklagelserna angående Manzoors mans twitterinlägg svarar han att det varit ”oansvarigt att inte agera”.

 Det är jättesvårt med en respektive som inte jobbar där, det är arbetsrättsligt knepigt. Så då bad jag vår HR-avdelning på DN om hjälp. Vi hade samtal där jag berättade att arbetskamrater var ledsna, att vi ska respektera varandra på jobbet och försöka hålla en god ton. Det här var heller inte första gången, han har twittrat ganska aggressivt mot DN många gånger. Och det får man göra, men när kollegor blir drabbade måste man in och agera.

Idag jobbar Manzoor som medicinreporter på Bonnierkoncernens kvällstidning Expressen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Unik upptäckt i vikingagrav

Publicerad november 14, 2025 – av Redaktionen

Ett skelett från vikingatiden har hittats i Norge med begravningsdetaljer som aldrig tidigare har dokumenterats i förkristna gravar i Norden. Fyndet har fått arkeologerna att arbeta i hemlighet, och nu ska DNA-analyser ge svar på gåtan kring kvinnan från 800-talet.

Upptäckten gjordes i Bjugn i Trøndelag efter att Roy Søreng tidigare i år letade med metalldetektor på åkern i Val. När han hittade ett bältespänne, ett typiskt smycke från vikingatiden, kopplade han in myndigheterna.

Arkeologer från NTNU Vitenskapsmuseet och Trøndelag kommun inledde därefter arbetet på platsen där de kunde konstatera att det rörde sig om en grav.

Vikingatidsgraven innehåller det vi tror är en kvinna, gravlagd med typisk vikingatidsdräkt och smyckesuppsättning från 800-talet. Detta tyder på att hon var en fri och troligen gift kvinna, kanske husmor på gården, sade senioringenjör Raymond Sauvage vid institutionen för arkeologi och kulturhistoria vid Vitenskapsmuseet i ett pressmeddelande.

Annons:

Anmärkningsvärt fynd

Arbetet har sedan dess pågått i hemlighet eftersom fyndet bedömdes vara så betydelsefullt. Nu avslöjar arkeologerna att man hittat smycken bestående av två ovala skålspännen som fäst remmarna till hängselklänningen, samt ett litet ringspänne som stängt halsöppningen på underkjolen. Det var ett av dessa skålspännen som Søreng ursprungligen upptäckte. Skelettet var också väldigt väl bevarat.

Men det mest uppseendeväckande är det som hittades vid den döda kvinnans mun.

Det mest anmärkningsvärda är två kammusslor placerade vid den dödes mun. Detta är en praxis som inte tidigare är känd från förkristna graver i Norge. Symboliken vet vi ännu inte vad den betyder, sade Sauvage.

Begravningsseden med musslor blev inte vanligt förrän cirka 300-400 år senare, och man har aldrig tidigare hittat förkristna gravar med musslor i Skandinavien, förklarar Sauvage.

—  Vi måste försöka ta reda på vilken betydelse detta hade, säger han till norska statskanalen NRK.

Andra fyndet på kort tid

Musslorna låg med den böjda sidan utåt och raka kanten uppåt, så att de delvis täckte munnen. Längs graven fann forskarna även små fågelben, troligen från vingar.

Under vikingatiden var begravningar rituella iscensättningar där smycken, kläder och gravgods uttryckte status och identitet. Den döde visades upp med dräkt, sängkläder och symboliska föremål för att skapa ett starkt minne och framhäva släktens sociala position.

Tidigare i år hittades en annan grav på samma åker, som daterats till 700-talet. Nästa steg är att DNA-analysera fyndet för att lära sig mer om kvinnan i graven, bland annat om hon kan vara släkt med personen i den andra graven.

Vi ska undersöka skelettet, konservera föremålen och ta prover för datering och DNA-analys. Målet är att lära mer om personen och om möjligt släktskap till det tidigare fyndet från samma plats, sade Sauvage.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Då kan du besöka Kina – utan visum

Uppdaterad november 7, 2025, Publicerad november 7, 2025 – av Isac Boman
Ett av palatsen i "Förbjudna staden" i Kinas huvudstad Beijing som är ett av landets mesta populära turistmål.

Jättelandet i öster underlättar för svenskar som vill utforska det kinesiska kultur- och affärslivet. Från och med den 10 november kan nu svenskar resa till Kina utan visum för vistelser på upp till 30 dagar.

Sverige har varit det sista nordiska landet där medborgare måste söka visum för att besöka Kina medan visumfria resor infördes i våra grannländer i november förra året. Visumansökningar innebär både kostnader och kräver större planering inför resor med stora begränsningar i flexibilitet.

Researrangörer har påpekat att detta begränsat såväl turismen som affärsresandet. Nu blir det enklare att spontant boka en resa, oavsett om syftet är att upptäcka landets kultur eller utveckla affärskontakter och regellättnaden är ett tecken på att relationerna mellan Sverige och Kina har förbättrats.

Kina, som till ytan nästan är lika stort som hela Europa, bär på en 5 000-årig civilisation och kultur som är välbevarad och har en stor mångfald av lokala kulturer, traditioner, mat och etniska minoriteter med sina unika uttryck.

Annons:

I norr lockar huvudstaden Beijing med ikoniska sevärdheter som Kinesiska muren, Förbjudna staden och Himmelska fridens torg. Västerut ligger den historiska staden Xi'an med den berömda Terrakottaarmén och spår från den gamla Sidenvägen.

Södra Kina bjuder på dramatiska sockertoppsbergen kring Guilin, gröna risfält och möjligheter till bambuflottfärder på lugna floder. Shanghai kombinerar storstadspuls med modern arkitektur och historiska kvarter där gammalt möter nytt.

Landet rymmer också mindre kända pärlor som taoismens heliga berg, buddhistiska tempel och traditionella byar där gamla hantverkstraditioner fortfarande bevaras.

Bra att veta

Visumfriheten gäller för affärs-, turist-, familje- och vänskapsbesök samt utbytesresor och transit. Resenärer måste ha ett ordinarie svenskt pass som är giltigt i minst sex månader efter inresa. Vistelsen får inte överstiga 30 dagar, och undantaget gäller fram till och med den 31 december 2026.

Vid inresa får resenärer lämna fingeravtryck och ansiktsfoto. Sedan landet drabbades av en svår period av terrorism infördes hårdare kontroller både vid inpassering i landet och på vissa resesträckor inom landet.

Övervakningskameror är mycket utbyggda på allmänna platser och i trafiken.

Landet anses samtidigt vara ett av världens säkraste att vistas i med mycket få våldsbrott. Kina har numer världens modernaste infrastruktur med låga levnadskostnader och hög tillgänglighet på vardagstjänster, sociala aktiviteter och ett rikt kulturliv.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

David Icke tillbaka på YouTube efter fem år – kastades ut för covid-uttalanden

Nätcensuren

Publicerad november 4, 2025 – av Markus Andersson
"Det är skönt att se er igen", hälsar David Icke sina YouTube-följare.

David Icke är tillbaka på YouTube efter att ha varit avstängd i över fem år. I ett videomeddelande bekräftar han att han kastades ut från plattformen i april 2020 på grund av uttalanden som stred mot den officiella covid-narrativet.

Icke, 73, var tidigare professionell fotbollsspelare och BBC-sportkommentator innan han på 1990-talet började skriva och föreläsa om alternativa förklaringar till världshändelser och makstrukturer. Han har gett ut ett flertal böcker och byggt upp en global följarskara genom sina teorier om hur världen fungerar.

I sitt comeback-meddelande beskriver Icke hur han plötsligt kastades ut från plattformen efter en direktsänd intervju som nådde stor publik.

— Det var i april 2020 när jag, ska vi säga, sa saker som var i konflikt med covid-narrativet, som jag kastades ut från YouTube och allt annat, summariskt, en halvtimme efter en direktsänd intervju som fick en massiv publik, säger han i videon.

Annons:

Allt material ska återställas

Icke uppger att han fått besked om att allt tidigare innehåll från hans kanal, som raderades för fem och ett halvt år sedan, kommer att återställas på plattformen. Han nämner också att det finns "massor av annat innehåll" som inte kunnat publiceras under avstängningsperioden.

Författaren har även en ny bok på gång med titeln "The Roadmap: Escaping the Maze of Madness", som han beskriver som "en riktig ögonöppnare" när det gäller att förklara "hela konspirationens" omfattning.

— Det är med stor glädje som jag tillkännager att jag är tillbaka på YouTube på grund av räckvidden, på grund av den påverkan som kanalen har och den påverkan den kan ha på att kommunicera information, säger Icke.

Han uppmanar sina följare att prenumerera på kanalen och hänvisar till att det "hjälper algoritmen". Icke driver också webbplatsen ickonic.com där han under avstängningsperioden publicerat material.

Oklarheter kring tvärvändningen

YouTube-kanalen stängdes ned i april 2020 som en del av plattformens åtgärder mot innehåll som stred mot plattformens mycket hårda riktlinjer kring covid-19. Icke hade vid flera tillfällen uttryckt åsikter som avvek från hälsomyndigheternas officiella direktiv om viruset och de experimentella mRNA-vaccinen, vilket också ledde till att han förbjöds från flera sociala medieplattformar.

Hans arbete har under årens lopp omfattat teorier om globala maktstrukturer, teknologi och samhällsutveckling. Han har också byggt upp en närvaro genom böcker, föreläsningar och digitalt innehåll.

Varför YouTube nu väljer att återställa Ickes konto är dock oklart och plattformen har inte offentligt kommenterat beslutet.

— Det är skönt att se er igen, avslutar Icke sitt meddelande till sina följare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Humor: Dietisten från framtiden

Publicerad november 3, 2025 – av Redaktionen
Det var enklare när maten bara skulle mätta – inte rädda världen.

När klimatet nu ska styra middagsmenyn i stället för kroppens faktiska behov, kan vi åtminstone glädjas åt att "experterna" inte kan tidsresa bakåt och terrorisera hemmets lugna middagar. Tänk om alla dessa kostrådgivare bara kunde låta maten tysta munnen.

Ägget har firats och fördömts i kost- och hälsokretsar de senaste åren. Köttet far fram och tillbaka, men ska helst försvinna av miljöskäl. I dessa tider av kostförvirring är det inte helt uppenbart vad som egentligen är hälsosamt. Man kan ju tycka att det var betydligt enklare förr.

I en värld där självutnämnda experter låter klimatpolitik och underliga studier forma den forna tallriksmodellen, är det kanske en välsignelse att tidsresor inte finns – för hur skulle det annars te sig?

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.