Regeringen vill låta utländska intressen spionera på svenska medborgare

Övervakningssamhället

Uppdaterad september 20, 2021, Publicerad september 20, 2021
– av Sofie Persson
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) i ett tidigare möte med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Regeringen förbereder nu en ytterligare utvidgning av den kritiserade FRA-lagen. Bland annat ska möjligheterna att kartlägga svenska medborgare utökas, samtidigt som man nu också ska ge utländska underrättelsetjänster direktåtkomst till personuppgifter man hämtar från signalspaningen. Förslaget möts av hård kritik bland annat av folkrättsexperter.

I förslaget står bland annat att utländska underrättelse- och säkerhetstjänster ska få direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i försvarsunderrättelseverksamheten hos Försvarsmakten och FRA, rapporterar TT. Även utländsk organisation inom informationssäkerhetsområdet får den rätten. I utbyte ska FRA få större möjligheter att signalspana mot verksamhet även om den inte inriktas på Sverige.

Regeringen menar att det kan vara nödvändigt att ge direktåtkomst för utländsk underrättelsetjänst bland annat i brådskande ärenden.

Det kan till exempel handla om ett förmodat förestående terrordåd”, skriver regeringen.

Det kan också tillåtas i andra fall om Försvarsmakten eller FRA följer ett “underrättelsemässigt intressant skeende tillsammans med en utländsk myndighet”, med andra ord i stort sett enligt myndighetens eget godtycke.

Förslaget skulle vidare innebära att Försvarsmaktens och FRA:s behandling av personuppgifter utökas. Enligt gällande lagstiftning får uppgifter om en person endast behandlas om personen har en anknytning till en preciserad inriktning för underrättelseverksamheten. Det kravet kommer inte att vara kvar i det nya lagförslaget.

När FRA-lagen antogs 2006 gjordes en bedömning av regeringen att ”direktåtkomst för andra än svenska myndigheter inte kunde komma i fråga”, men nu har man alltså ändrat sig angående detta. Regeringen påstår att skyddet för personuppgifter “numera är möjligt att säkerställa”, samtidigt som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) menar att det finns en ökad risk för felaktig hantering av uppgifterna, bland annat eftersom det är svårt att kontrollera hur uppgifterna hanteras när de lämnar myndigheten.

Det är väl generellt så, att när personuppgifter lämnar en myndighet så minskar ju kontrollen av dem, det är svårare att veta vad som händer, och det gäller även när uppgifterna lämnas till utländska myndigheter, säger Annika Jäderlund, jurist på Siun, till TT.

Mark Klamberg, professor i internationell folkrätt, riktar kritik mot förslaget och menar bland annat att det kan skada Sveriges relationer till andra länder.

I vissa situationer kanske vi avlyssnar andra länder när vi inte är intresserade själva och det kan skada våra relationer till det landet, säger han till skattefinansierade SR.

Klamberg ser en risk att Sverige ska hamna i liknande situation som Danmark, där det under våren avslöjades att USA spionerade på svenska högt uppsatta politiker och tjänstemän genom landet, något som Nya Dagbladet rapporterade om.

I nuvarande lagstiftning måste signalspaning ske gentemot hot mot Sverige eller för att tillgodose svenska intressen. Detta krav försvinner med lagförslaget och är det som jag upplever som mest uppseendeväckande. Det är kopplat till direktåtkomst, Sverige blir mer av en avlyssningscentral eller filial till underättelsetjänster i större länder, säger Klamberg.

Försvarsminister Peter Hultqvist motiverar till Ekot förslaget med att ”säkerhetsläget för Sverige har förändrats” och att ”internationella samarbeten är avgörande för landets säkerhet”. Han tonar också ner oron för maktmissbruk när inte bara svenska utan även utländska myndigheter med detta får möjlighet att godtyckligt spionera på svenska medborgare.

– "Utländska myndigheter kommer bara att få direktåtkomst i vissa fall och regler om sekretess och dataskydd måste följas”.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI övervakar ChatGPT-chattar – kan polisanmäla användare

Övervakningssamhället

Publicerad september 20, 2025
– av Markus Andersson
Vad som uppfattats som privata AI-samtal kan nu hamna hos polisen.

OpenAI har i tysthet börjat övervaka användarnas ChatGPT-konversationer och kan rapportera innehåll till polismyndigheter.

Avslöjandet kommer efter incidenter där AI-chatbottar kopplats till självskadebeteende, vanföreställningar, sjukhusinläggningar och självmord – vad experter kallar "AI-psykoser".

I ett blogginlägg erkänner företaget att de systematiskt scannar användarnas meddelanden. När systemet upptäcker användare som planerar att skada andra dirigeras konversationerna till ett granskningsteam som kan stänga av konton och kontakta polisen.

"Om mänskliga granskare fastställer att ett ärende gäller ett omedelbart hot om allvarlig fysisk skada mot andra kan vi skicka det vidare till rättsliga instanser", skriver OpenAI.

Den nya policyn innebär i praktiken att miljontals användare får sina konversationer skannade och att vad många uppfattat som privata samtal med en AI är nu föremål för systematisk övervakning där innehåll kan vidarebefordras till myndigheterna.

Teknikjournalisten Noor Al-Sibai på Futurism påpekar att OpenAI:s uttalande är "kort och vagt" och att företaget inte specificerar exakt vilka typer av konversationer som kan leda till polisanmälan.

"Det förblir oklart exakt vilka typer av chattar som kan resultera i att användarkonversationer flaggas för mänsklig granskning, än mindre att de rapporteras till polisen", skriver hon.

Säkerhetsproblem ignoreras

Ironiskt nog har ChatGPT visat sig sårbar för "jailbreaks" där användare kunnat lura systemet att ge instruktioner för att bygga neurotoxiner eller steg-för-steg-guider för självmord. Istället för att åtgärda dessa grundläggande säkerhetsbrister väljer OpenAI nu omfattande övervakning av användarna.

Övervakningen står i skarp kontrast till techbolagets agerande i rättegången mot New York Times, där företaget "bestämt avvisat" krav på att lämna ut ChatGPT-loggar med hänvisning till användarintegritet.

"Det är bisarrt att OpenAI ens nämner integritet, med tanke på att de i samma inlägg erkände att de övervakar användarnas chattar och potentiellt delar dem med polisen", konstaterar Al-Sibai.

Kan tvingas lämna ut chattar

OpenAI:s VD Sam Altman har nyligen erkänt att ChatGPT inte erbjuder samma sekretess som samtal med verkliga terapeuter eller advokater och på grund av rättegången kan företaget tvingas lämna ut användarchattar till olika domstolar.

"OpenAI sitter i en rävsax", skriver Al-Sibai. Företaget försöker hantera PR-katastrofen från användare som drabbats av mentala hälsokriser, men eftersom de "uppenbarligen har problem med att kontrollera sin egen teknik" faller de tillbaka på "tung moderation som går emot deras egen VD:s löften".

Techbolaget meddelar att de "för närvarande inte" rapporterar självskadefall till polisen, men formuleringen antyder att även detta kan kan komma att ändras. Företaget har heller inte svarat på förfrågningar om att förtydliga vilka kriterier som används för övervakningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Google slipper sälja Chrome – får behålla webbläsaren trots monopoldom

Övervakningssamhället

Uppdaterad september 4, 2025, Publicerad september 3, 2025
– av Markus Andersson

En federal domare i USA avfärdade justitiedepartementets krav på att Google skulle tvingas sälja sin Chrome-webbläsare för att bryta sitt sökmonopol. Domen markerar en viktig milstolpe i det mest betydelsefulla antitrustmålet mot ett teknikjätte på 25 år.

Domare Amit Mehta vid DC:s distriktsdomstol beslutade på tisdagen att Google inte behöver sälja sin Chrome-webbläsare, trots att företaget för över ett år sedan befanns ha brutit mot antitrustlagstiftningen (konkurrenslagstiftning) genom sitt olagliga monopol inom onlinesökning, skriver The Verge.

Mehta avfärdade flera av justitiedepartementets mest ambitiösa förslag för att återställa konkurrensen på marknaden. Förutom att låta Google behålla Chrome får företaget även fortsätta betala distributionspartners för förinstallation och standardplacering av sina sök- och AI-produkter.

Domaren beordrade dock Google att dela värdefull sökinformation med konkurrenter som kan hjälpa dem att konkurrera bättre, samt förbjöd företaget från att ingå exklusiva distributionsavtal som skulle kunna stänga ute rivaler.

Omfattande konsekvenser väntar

— Vi har farhågor om hur dessa krav kommer att påverka våra användare och deras integritet, och vi granskar beslutet noggrant, sade Lee-Anne Mulholland, Googles vicepresident för regulatoriska frågor, i ett uttalande.

Justitiedepartementets antitrustchef Gail Slater var mer triumferande i sitt uttalande:

— Den första Trump-administrationen stämde Google för att återställa konkurrensen för miljontals amerikaner som utsätts för Googles monopolmissbruk. Idag har den andra Trump-administrationen vunnit ett rättsmedel för att göra just det.

I sitt 230 sidor långa beslut förklarade Mehta att även om Googles standardstatus som sökmotor i Chrome "utan tvekan bidrar till Googles dominans inom allmän sökning", är ett påtvingat försäljning av webbläsaren ytterst "en dålig lösning för detta fall".

Det skulle vara otroligt rörigt och mycket riskabelt, sade domaren om en potentiell Chrome-försäljning, eftersom webbläsaren inte fungerar som en "fristående verksamhet" och är starkt beroende av Googles egen infrastruktur.

Konkurrenter kritiska till beslutet

DuckDuckGo:s vd Gabriel Weinberg, som vittnade som sökkonkurrent för regeringens sida, kritiserade Mehtas beslut hårt:

— Google kommer fortfarande att tillåtas använda sitt monopol för att hålla tillbaka konkurrenter, inklusive inom AI-sökning. Som resultat kommer konsumenterna att fortsätta lida.

American Economic Liberties Project, en grupp som förespråkar starkare antitrustövervakning av teknikindustrin, kallade Mehtas dom för en akt av "feghet".

— Man finner inte någon skyldig till bankrån och dömer honom sedan till att skriva ett tackbrev för bytet.

Målet, som ursprungligen lämnades in 2020, kan nu överklagas av Google hela vägen upp till Högsta domstolen. Implementeringen av eventuella lösningar kan därmed dröja år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Wifi-signaler kan identifiera personer med 95 procents säkerhet

Övervakningssamhället

Publicerad augusti 21, 2025
– av Markus Andersson

Italienska forskare har utvecklat en teknik som kan spåra och identifiera individer genom att analysera hur wifi-signaler reflekteras mot mänskliga kroppar. Metoden fungerar även när personer byter kläder och kan användas för övervakning.

Forskare vid La Sapienza-universitetet i Rom har tagit fram en ny metod för att identifiera och spåra människor med hjälp av wifi-signaler. Tekniken, som forskarna kallat "WhoFi", kan känna igen personer med en träffsäkerhet på upp till 95 procent, skriver Sweclockers.

Metoden bygger på att wifi-signaler reflekteras och bryts på olika sätt när de träffar mänskliga kroppar. Genom att analysera dessa reflektionsmönster med hjälp av maskininlärning och artificiella neuronnät kan forskarna skapa unika "fingeravtryck" för varje individ.

Fungerar trots klädbyten

Försöken visar att dessa digitala fingeravtryck är stabila nog för att identifiera personer även när de byter kläder eller bär ryggsäck. Den genomsnittliga igenkänningsgraden ligger på 88 procent, vilket forskarna menar är jämförbart med andra automatiska identifieringsmetoder.

Forskningsresultaten publicerades i mitten av juli och beskriver hur tekniken skulle kunna användas inom övervakningssammanhang. Enligt forskarna kan WhoFi lösa problemet med att återidentifiera personer som först observerats via en övervakningskamera på en plats och sedan behöver hittas i bildmaterial från kameror på andra platser.

Kan användas för övervakning

Tekniken öppnar för nya möjligheter inom säkerhetsövervakning, men väcker samtidigt frågor om integritet och personlig säkerhet. Att wifi-nätverk, som finns överallt i dagens samhälle, kan användas för att spåra människor utan deras vetskap innebär en ny dimension av digital övervakning.

Forskarna presenterar sin upptäckt som ett genombrott inom området för automatisk personidentifiering, men påpekar inte de etiska implikationer som tekniken kan medföra för privatpersoners integritet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Facebooks lömska övervakning: Använde VPN-appen för att spionera

Övervakningssamhället

Publicerad augusti 9, 2025
– av Markus Andersson

År 2013 köpte Facebook det israeliska företaget Onavo för omkring 120 miljoner dollar. Onavo marknadsfördes som en VPN-app som skulle skydda användarnas data, minska mobilanvändningen och säkra onlineaktiviteter. Över 33 miljoner människor laddade ner appen i tron att den skulle stärka deras integritet.

I själva verket gav Onavo Facebook fullständig insyn i användarnas telefoner – inklusive vilka appar som användes, hur länge de var öppna och vilka webbplatser som besöktes.

Enligt domstolsdokument och tillsynsmyndigheter använde Facebook dessa data för att identifiera trender och kartlägga potentiella konkurrenter. Genom att analysera användarmönster i appar som Houseparty, YouTube, Amazon och Snapchat kunde företaget avgöra vilka plattformar som utgjorde ett hot mot dess marknadsdominans.

När Snapchats popularitet började explodera 2016 stötte Facebook på ett problem: krypterad trafik förhindrade insyn i användarnas beteende, skriver Business Today. För att kringgå detta lanserade Facebook en intern operation kallad ”Projekt Ghostbusters”.

Ingenjörer på Facebook tog fram specialanpassad kod baserad på Onavos infrastruktur. Appen installerade ett så kallat root-certifikat på användarnas telefoner – samtycke doldes i juridisk dokumentation – vilket möjliggjorde att Facebook kunde skapa falska certifikat som imiterade Snapchats servrar.

Detta gjorde det möjligt att dekryptera och analysera Snapchats trafik internt. Syftet var att använda informationen som underlag för strategiska beslut, produktutveckling eller eventuella förvärv.

Snapchat sa nej – Facebook kopierade istället

Med utgångspunkt i data från Onavo erbjöd Facebook att köpa Snapchat för 3 miljarder dollar. När Snapchats vd Evan Spiegel tackade nej, svarade Facebook genom att lansera Instagram Stories – en direkt kopia av Snapchats mest populära funktion. Detta blev ett avgörande drag i konkurrensen mellan de två plattformarna.

År 2018 tog Apple bort Onavo från App Store, med hänvisning till att appen bröt mot bolagets dataskyddsregler. Facebook svarade genom att lansera en ny app: Facebook Research, internt kallad Project Atlas, som erbjöd liknande övervakningsfunktioner. Den här gången betalade företaget användare – vissa så unga som 13 år – upp till 20 dollar i månaden för att installera appen.

När Apple upptäckte detta agerade bolaget kraftfullt och drog in Facebooks företagsutvecklingscertifikat. Det innebar att samtliga interna iOS-appar tillfälligt stoppades – en av Apples mest långtgående åtgärder någonsin.

År 2020 stämde den australiska konkurrens- och konsumentkommissionen (ACCC) Facebook, som nu heter Meta, för att ha vilselett användare med falska löften om integritet. År 2023 bötfälldes Metas dotterbolag med totalt 20 miljoner australiska dollar för vilseledande beteende.

Varför det fortfarande spelar roll

Business Insider är noga med att poängtera att Onavo-historien inte bara handlar om en missvisande app. Den illustrerar även hur ett av världens mäktigaste teknikbolag byggde ett övervakningssystem maskerat som ett integritetsverktyg.

Det faktum att Facebook använde datan för att kartlägga konkurrenter, kopiera funktioner och behålla kontrollen över sociala medier-marknaden – och dessutom riktade sig mot minderåriga användare för datainsamling, väcker ytterligare etiska frågor.

"Även tio år senare är Onavo fortfarande ett typexempel på hur "data är makt" – och hur långt företag är villiga att gå för att få tag på den", konstaterar tidningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.