Regeringen vill ha avlyssning av andra än brottsmisstänkta

Regeringen vill se ny lagstiftning som bland annat innebär att polisen ska kunna avlyssna och kameraövervaka människor – även om de inte är misstänkta för några konkreta brott. Kritiker pekar på att denna typ av utökade tvångsåtgärder kan missbrukas och att de bryter mot grundläggande medborgerliga rättigheter.

Regeringen förklarar sina önskemål med att man vill ”förebygga, förhindra och upptäcka allvarliga brott” och har tillsatt en utredning för att se vilka möjligheter man har att införa ”hemliga tvångsmedel i preventivt syfte” – alltså möjligheterna att använda kameraövervakning och annan elektronisk övervakning mot människor utan att det finns någon förundersökning eller konkret brottsmisstanke.

Det är den organiserade gängkriminaliteten som påstås kräva denna typ av åtgärder och inrikesminister Mikael Damberg (S) säger under en pressträff att polisen måste få ökade befogenheter på grund av den eskalerande brottsligheten i Sverige.

– Nu har våldet nått en sådan nivå i Sverige att vi måste ge polisen nya verktyg att förhindra en våldsspiral, sa han och hävdade vidare att regeringen med dessa nya totalitära befogenheter kan ”avstyra skjutningar och rädda liv”.

Redan idag får hemlig avlyssning användas preventivt för att förhindra exempelvis terroristbrott, men nu vill regeringen utreda om det finns möjlighet att få den att omfatta även våldsbrottslighet i organiserade miljöer.

– Vi ska göra allt för att stoppa gängen, hävdar inrikesminister Mikael Damberg (S) och menar vidare att svensk polis länge har efterfrågat denna typ av hemliga tvångsmedel.

Många är dock kritiska till regeringens förslag, bland annat advokaten Hanna Larsson Rampe som ser stora risker att medborgarnas grundläggande rättigheter i praktiken urholkas på detta sätt.

– Det är ju givetvis oerhört integritetskränkande att bli avlyssnad i hemlighet och framförallt då om det inte finns någon konkret misstanke och man är inte misstänkt för brott men man riskerar att avlyssnas i vanliga miljöer.

– Det är problematiskt. Vi har rättigheter som medborgare att inte bli avlyssnade och att inte staten ska kunna övervaka oss och det finns ju alltid risk för att detta kommer att användas när det inte borde användas, tillägger hon.

Även Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander har tidigare uttryckt skarp kritik mot att förändra lagen och poängterat att medborgarnas rättssäkerhet hotas.

– Man ska komma ihåg att det i grund och botten handlar om statens maktapparat mot den enskilda personen. Och vi kan faktiskt inte utgå från att polisen, staten, alltid vet och har rätt innan saker och ting är färdigutrett. Det är det som rättssäkerheten går ut på, säger hon till SVT och menar att det finns en risk att gränserna för mänskliga fri- och rättigheter gång på gång förskjuts.