Övervakningsteknik kartlägger hur många vänner europeiska medborgare har

Den totalitära samhällsutvecklingen kombinerad med datainsamling och lättillgänglig teknologi har bland annat resulterat i att det blivit relativt enkelt att samla ihop information om människor – bland annat med hjälp av övervakning av mobiltelefoner.

Antropologen Robin Dunbar har nyttjat dessa faktum i sin forskning kring mänskliga relationer och drar slutsatsen att en europeisk medborgare i snitt har fyra nära vänner och elva kompisar i sin närmsta omgivning.

Dunbar har genom sin forskning om mänskligt beteende och meningsfulla relationer fått tillgång till möjligheten att samla in data från sex miljarder mobilsamtal av 35 miljoner människor runt om i Europa. Exakt vilka länder och vilka personer som ovetandes medverkat i forskningen har man ännu inte gått ut med. I undersökningen har man med hjälp av övervakningsteknologi sållat bort samtal gjorda i affärssyfte och heller inte tagit med personer som ringer färre än 100 personer under en viss tid. 

Metoden för insamlingen av data har enligt teamet varit relativt okomplicerad. Genom att använda enkla algoritmer inställda på rätt mätverktyg har man utan problem fått fram den data man vill ha för att kunna analysera européernas beteende angående relationer. Dunbar och hans team kom fram till att européer i genomsnitt ringer 3500 samtal per år fördelat på 130 personer.

Övervakningsmetoden resulterade i siffror som pekar på att den genomsnittlige europén har fyra nära vänner och elva personer i sin närmaste bekantskapskrets. Dunbar kallar dessa två för de närmsta lagren av relationer. Vidare finns det två yttre lager där de flesta har cirka 30 personer de ”känner” och därefter i snitt 129 personer man har en ytlig koppling till.

Resultaten som Robert Dunbar fick fram med hjälp av sin övervakningsundersökning, menar han även går i linje med upptäckten han gjorde när han studerade olika arter av apor på 1990-talet. Dunbar lade nämligen märke till att det fanns samband mellan apors hjärnstorlek och hur stora sociala grupper de olika arterna levde i. Ju större hjärna desto större sociala grupper klarade aporna av att integrera meningsfullt med. I och med denna upptäckt ville Dunbar vidare studera det mänskliga beteendet gällande just meningsfulla relationer, baserat på storleken av våra hjärnor, och menade då att människans naturliga gräns för antal meningsfulla relationer borde vara ungefär 150 personer.

Vidare tog Dunbar hänsyn till känslomässig närhet mellan individer, vilket ledde honom fram till idén om de olika lager som relationer kan kategoriseras i, så en individs grupp på 150 personer är alltså uppdelad i fyra olika lager. I allmänhet har individer fem personer i sin direkta innersta krets, alltså det närmsta lagret, följt av tio personer i nästa lager och därefter 35 personer och i sista lagret 100 personer.