Annons:

OS-stjärnor ska ”skyddas från näthat” av AI

Nätcensuren

Publicerad juli 23, 2024 – av Markus Andersson
OS i Paris startar den 26 juli.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Under OS i Paris kommer artificiell intelligens för första gången att användas på bred front för att i realtid plocka bort ”näthat” från sociala medier.

Internationella olympiska kommittén (IOK) ska med hjälp av AI-teknik skanna av tusentals konton på olika sociala medieplattformar, där inlägg och kommentarer som bedöms vara hatiska, hotfulla eller på andra sätt olämpliga kommer att raderas så fort de publicerats.

Man påstår själva att syftet är att skapa en tryggare miljö för idrottsstjärnorna, som idag sägs vara mycket utsatta för framförallt hat, rasism och sexism. Alla OS-deltagare som har öppna konton på Facebook, X, Instagram och TikTok kommer att få sina konton automatiskt skannade på 35 olika språk, varpå de sedan flaggas och raderas av techbolagen – ”i många fall innan den aktiva ens hunnit se dem”, rapporterar Bonnierägda Dagens Nyheter.

Den tidigare alpina skidåkaren Lindsey Vonn, som är en av initiativtagarna till projektet, säger att ”om detta hade funnits när jag höll på så hade det besparat mig mycket ångest och emotionellt trauma”.

Annons:

"Naturligtvis jätteviktigt"

Olika idrottsförbund runtom i världen har länge krävt ökad censur på sociala medier – och det hävdas att kvinnliga idrottare är mer utsatta än övriga. Förra året uppgav 20 procent av spelarna, under fotbolls-VM för damer, att de utsatts för kränkningar på sociala medier och fotbollsspelaren Olivia Schough uttryckte i samband med det en önskan om att kommentarerna stoppades.

– Man önskar att det fanns något slags stopp för det. För det är ju fruktansvärt hur det kan få folk att må.

Enligt Johan Flodin, sport- och utvecklingschef på Sveriges olympiska kommitté, har så kallat näthat ”blivit en viktigare och viktigare fråga” på senare tid.

– Vi vet att några av de vanligaste formerna av trakasserier och psykologiska övergrepp sker på nätet. Det är tydligt att man behöver ha det i beaktande för att skapa trygga och säkra miljöer, hävdar han.

– Jag är ingen expert på AI så jag vet inte i vilken mån, eller om, det här inkräktar på individens rättigheter. Men att man gör något åt det här är naturligtvis jätteviktigt ...Dels möjliggör det att kunna agera här och nu, dels är det ett sätt att kunna förstå vad människor är utsatta för. Nätet är en arena för en massa dumheter, men området är trots det ganska lite beforskat inom idrotten.

Risk för godtycklig censur

Sammanlagt kommer konton som tillhör drygt 15 000 idrottare att skannas av AI:n, och enligt IOK:s chef Kirsty Burrows är målsättningen ”att försöka göra OS till en säker plats”.

Alla är dock inte lika imponerade över retoriken och kritiker pekar på att det är vanskligt att använda AI-teknik och automatiska system för att masscensurera sådant som i de allra flesta fall är fullt lagliga yttranden.

Många pekar också på att ”näthat” är diffust och kan betyda lite vad som helst, och därför heller inte bör blandas samman med exempelvis hot eller uppmaningar till våld. Det finns också farhågor om att i princip alla former av negativ kritik eller vissa specifika termer riskerar att rensas bort av AI:n, varför det kan bli svårt att överhuvudtaget diskutera idrottarnas prestationer utan risk för censur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

EU gör frivillig kod till DSA-måttstock för techjättarna

Nätcensuren

Publicerad september 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
EU-flagga bredvid en mobiltelefon med appar för sociala medier.
Google, Meta, Microsoft och TikTok har lämnat nya rapporter till EU om hur innehåll märks och får minskad spridning.

EU kallar sin kod mot desinformation frivillig. Men sedan 1 juli 2025 används den som riktmärke när anslutna techjättars efterlevnad av lagen om digitala tjänster, DSA, prövas. I bolagens egna rapporter framgår hur samarbetet med "faktagranskare" påverkar vad användarna får se: Meta betalar sina partner och minskar spridningen av inlägg som de bedömer som falska.

EU-kommissionen meddelade den 24 september att plattformarnas senaste rapporter gäller första halvåret 2026. Det är andra rapportomgången sedan koden fick sin roll inom DSA. För anslutna mycket stora plattformar och sökmotorer följs deltagandet dessutom upp genom årlig oberoende revision.

Meta och TikTok återger kodens åtagande om samarbete med "the EU fact-checking community". EU-kommissionen sätter inte betyg på varje inlägg. Ändå påverkar "faktagranskarnas" bedömningar spridningen på Metas plattformar, samtidigt som koden används som riktmärke för anslutna mycket stora plattformars DSA-efterlevnad.

Meta betalar granskarna och minskar spridningen

Meta skriver att bolaget märker faktagranskat innehåll, ser till att färre ser det och vidtar åtgärder mot dem som upprepade gånger delar sådant innehåll. Inlägg som bedöms som falska eller ändrade får kraftigt minskad spridning. Även delvis falska inlägg får mindre spridning, men i lägre grad. Faktagranskat innehåll föreslås inte för användare, och återfallsaktörer tas bort från rekommendationerna.

Metas europeiska partner ska ha aktiv ackreditering hos EFCSN eller IFCN. Bolaget betalar dem enligt avtal kopplade till mätbara resultat. TikTok uppger att det har 13 IFCN-ackrediterade partner i EU, EES och övriga Europa.

Facebooks landstabell anger 28 840 106 visningar av innehåll som visats och behandlats med faktagranskningar i 31 listade länder under halvåret. För Sverige anges 334 630 sådana visningar och 27 202 artiklar från "faktagranskare". Frankrike har 2 052 817 visningar och Tyskland 1 768 156. Visningarna är inte ett antal borttagna eller unika inlägg.

TikTok redovisar borttagna videor

TikTok redovisar två skilda kategorier av borttagningar. Enligt reglerna för medborgerlig integritet och valintegritet togs 157 videor bort i Danmark, 257 i Portugal, 38 i Slovenien, 229 i Bulgarien, 194 i Ungern, 83 på Cypern och 22 på Malta.

Enligt bolagets bredare policy mot felaktig information togs 15 725 videor bort i Danmark, 11 667 i Portugal, 1 273 i Slovenien, 42 197 i Bulgarien, 16 159 i Ungern, 3 222 på Cypern och 501 på Malta. De siffrorna mäter borttagningar, inte samma sak som Facebooks redovisade visningar.

Kommissionen ska nu inleda dialoger med de anslutna storplattformarna om koden. Något beslut från Bryssel om varje enskilt inlägg behövs inte för att påverka flödet: Meta beskriver själv hur betalda "faktagranskare" bedömer innehåll som bolaget sedan ger mindre spridning. Och den kod som plattformarna frivilligt anslutit sig till är sedan 1 juli 2025 ett riktmärke när EU prövar om de följer DSA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bahnhof vägrar skriva under överenskommelse om webbplatsblockeringar

Nätcensuren

Publicerad juli 10, 2026 – av Markus Andersson
Serverhall och glasad mötesdel i Bahnhofs datacenter Pionen i Stockholm.
Serverhall och glasad mötesdel i Bahnhofs datacenter Pionen i Stockholm.

Internetoperatören Bahnhof uppger att bolaget har vägrat skriva under en branschöverenskommelse om att verka för lagändringar som skulle underlätta framtida webbplatsblockeringar.

Bakgrunden är två domar från Patent- och marknadsdomstolen i juni. I den första, som gäller livesänd sport, ålades Bahnhof att blockera ett antal webbplatser efter en talan från Premier League. Tio dagar senare kom en ytterligare dom om blockering av filmsajter, efter krav från bland andra Disney, Netflix, Warner Bros., Paramount, Universal och Svensk Filmindustri.

Bahnhof skriver i ett pressmeddelande att bolaget följer besluten eftersom alternativet är vite. Samtidigt riktar operatören skarp kritik mot rättighetsinnehavarna och deras företrädare.

Enligt bolaget har rättighetsinnehavarna, företrädda av juristbyrån Synch Law, och flera svenska internetoperatörer ingått en överenskommelse om att samarbeta för ny lagstiftning. Bahnhof uppger att syftet är att förenkla blockeringar i framtiden och att bolaget är ensamt bland de större operatörerna om att inte skriva under den delen.

Bahnhofs blockeringssida med texten ”Hemsidan du vill besöka är blockerad”.
Skärmdump av Bahnhofs blockeringssida. Foto: Bahnhof

Lanserar egen blockeringssida

Bolaget har även lanserat webbplatsen blockerat-av-upphovsmaffian.se. Där möts användare som försöker nå adresser som omfattas av blockeringarna av information om varför sidan inte går att öppna, enligt Bahnhof.

Bahnhof framhåller att internetoperatörers uppgift är att tillhandahålla uppkoppling, medan ansvar för innehåll bör prövas mot dem som står bakom det. Bolaget beskriver sin hållning som ett försvar för ett öppet internet och nätneutralitet.

Domstolen har i sportmålet bedömt att de yrkade åtgärderna är ändamålsenliga och effektiva, med hänsyn till såväl Premier Leagues rättigheter som Bahnhofs intresse av att kunna bedriva sin verksamhet och till informations- och näringsfriheten. Domen finns publicerad av Bahnhof.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-dom gör privat RT-spridning straffbar

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad juli 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med EU-domstolens byggnad och en RT-mikrofon.

EU-domstolen slår fast att förbudet mot Russia Today inte bara gäller traditionella medieaktörer, utan även personer som tillgängliggör RT-videor på öppna webbplatser utan vinstsyfte.

Domen i mål C-67/25 Traugott Ickeroth meddelades den 2 juli och rör tre personer i Tyskland som står åtalade för att vid flera tillfällen ha spridit videoklipp från RT – Russia Today Germany via en allmänt tillgänglig webbplats.

Webbplatsen var enligt EU-domstolens pressmeddelande gratis att besöka och finansierades endast genom donationer från användare. Den tyska domstolen ville därför få klarhet i om de åtalade ändå kunde räknas som ”operatörer” enligt EU:s sanktionsregler mot RT.

EU-domstolens svar är ja. Domstolen skriver att det saknar betydelse om spridningen sker inom ramen för ekonomisk verksamhet eller inte.

— Begreppet ”operatör” omfattar i detta sammanhang varje person som är direkt eller indirekt ansvarig för tillgängliggörandet av det förbjudna innehållet, heter det i den svenska versionen av pressmeddelandet.

Omfattning spelar ingen roll

Domstolen preciserar även att bedömningen varken beror på sändningens omfattning eller varaktighet. Inte heller det faktum att webbplatsen drivs utan ersättning eller med frivilliga bidrag förändrar bedömningen.

Därmed slår EU-domstolen fast en bred tolkning av de sanktioner som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt domstolen krävs tolkningen för att förhindra spridning av ”Ryska federationens propaganda” och skydda unionens allmänna ordning och säkerhet.

Formellt avgör EU-domstolen inte det tyska brottmålet. Domen är ett förhandsavgörande om hur EU-rätten ska tolkas, och den nationella domstolen ska nu avgöra målet i enlighet med EU-domstolens besked.

EU:s öppenhetslinje ifrågasätts

Domen väcker en principiell censurdebatt eftersom EU samtidigt framställer sig som en garant för öppenhet, mediefrihet och fri tillgång till information. Här slår unionens högsta domstol fast att ett medieförbud kan nå även privatpersoner som driver öppna webbplatser utan kommersiellt syfte.

Kritiker ser detta som ett tydligt hyckleri. När EU talar om ”mediefrihet” och ”informationsintegritet” hänvisar man ofta till pluralism och motståndskraft mot påverkan. Men när samma institutioner förbjuder spridning av ett mediebolags innehåll och öppnar för straffrättsliga följder mot enskilda blir gränsen mellan säkerhetspolitik och censur svårare att dra.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kallade Merz ”lögnaktige Fritz” – bötfälls

Hotet mot yttrandefriheten

Uppdaterad juni 5, 2026, Publicerad juni 5, 2026 – av Emil Fjellstedt
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz under sommarpresskonferens i Berlin
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz under sin sommarpresskonferens i Berlin den 18 juli 2025.

En tysk domstol har beslutat att ett Facebook-inlägg om förbundskansler Friedrich Merz ska lagföras i ”allmänhetens intresse”. Mannen bakom kommentaren döms till böter på över 2 000 euro efter att ha kallat Merz ”lögnaktige Fritz”.

Fallet är ett av flera där tyska myndigheter har gått vidare mot medborgare efter hånfulla eller kritiska kommentarer om den tyske förbundskanslern på sociala medier.

Bakgrunden är ett besök som Merz gjorde i sydvästra Tyskland i oktober förra året. Inför besöket gick lokal polis ut med en varning om ett tillfälligt flygförbud för drönare. Under inlägget följde en rad upprörda kommentarer där Merz bland annat kallades ”lögnaktig clown”, ”Pinocchio” och ”lakej”, enligt tyska medier.

Åklagarmyndigheten i Heilbronn uppger för Die Welt att 39 förundersökningar inleddes med stöd av paragraf 188 i den tyska strafflagen. Bestämmelsen gäller förolämpningar mot personer i det politiska livet om angreppen bedöms kunna försvåra deras offentliga verksamhet i väsentlig grad. Femton av ärendena lades senare ned på grund av bristande bevisning.

I fallet med uttrycket ”lögnaktige Fritz” gjorde domstolen dock en annan bedömning. Enligt beslutet från mars kunde formuleringen bidra till att väcka ytterligare negativa fördomar eller aggressioner bland likasinnade. Bötesbeloppet motsvarar mer än en genomsnittlig tysk månadslön.

Regeringen kallar det normal rättsprocess

En talesperson för den tyska regeringen fick frågor om fallen vid en pressträff i veckan, men ville inte kommentera med hänvisning till respekten för rättsväsendet. Talespersonen uppgav samtidigt att Merz själv inte hade gjort någon anmälan och beskrev ärendena som ”normala rättsliga processer” som måste skyddas.

Att staten driver ärenden mot medborgare för öknamn och politiska tillmälen mot landets högsta regeringsföreträdare är samtidigt svårt att beskriva som något annat än ett direkt ingrepp i den politiska yttrandefriheten.

Merz pressas av svaga opinionssiffror

Merz har under sin tid som kansler väckt starka reaktioner med uttalanden om att välfärdsstaten i sin nuvarande form är föråldrad och att tyskar bör arbeta mer i stället för att sjukskriva sig.

Han har också haft svaga opinionssiffror. Enligt en färsk internationell mätning har Merz pekats ut som en av världens minst populära ledare, och tyska medier har rapporterat att delar av hans eget parti diskuterat hans framtid efter rekordlågt stöd.

Frågan om yttrandefriheten i Tyskland har även aktualiserats genom uppgifter om att tyska tillsynsmyndigheter vill tvinga sociala medieplattformar att lyfta fram regeringsgodkända medier i sina algoritmer. EU har tidigare riktat kritik mot den tyska regeringen och hävdat att hatbrottslagstiftning missbrukats för att begränsa yttrandefriheten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.