Under OS i Paris kommer artificiell intelligens för första gången att användas på bred front för att i realtid plocka bort ”näthat” från sociala medier.
Internationella olympiska kommittén (IOK) ska med hjälp av AI-teknik skanna av tusentals konton på olika sociala medieplattformar, där inlägg och kommentarer som bedöms vara hatiska, hotfulla eller på andra sätt olämpliga kommer att raderas så fort de publicerats.
Man påstår själva att syftet är att skapa en tryggare miljö för idrottsstjärnorna, som idag sägs vara mycket utsatta för framförallt hat, rasism och sexism. Alla OS-deltagare som har öppna konton på Facebook, X, Instagram och TikTok kommer att få sina konton automatiskt skannade på 35 olika språk, varpå de sedan flaggas och raderas av techbolagen – ”i många fall innan den aktiva ens hunnit se dem”, rapporterar Bonnierägda Dagens Nyheter.
Den tidigare alpina skidåkaren Lindsey Vonn, som är en av initiativtagarna till projektet, säger att ”om detta hade funnits när jag höll på så hade det besparat mig mycket ångest och emotionellt trauma”.
Annons:
"Naturligtvis jätteviktigt"
Olika idrottsförbund runtom i världen har länge krävt ökad censur på sociala medier – och det hävdas att kvinnliga idrottare är mer utsatta än övriga. Förra året uppgav 20 procent av spelarna, under fotbolls-VM för damer, att de utsatts för kränkningar på sociala medier och fotbollsspelaren Olivia Schough uttryckte i samband med det en önskan om att kommentarerna stoppades.
– Man önskar att det fanns något slags stopp för det. För det är ju fruktansvärt hur det kan få folk att må.
Enligt Johan Flodin, sport- och utvecklingschef på Sveriges olympiska kommitté, har så kallat näthat ”blivit en viktigare och viktigare fråga” på senare tid.
– Vi vet att några av de vanligaste formerna av trakasserier och psykologiska övergrepp sker på nätet. Det är tydligt att man behöver ha det i beaktande för att skapa trygga och säkra miljöer, hävdar han.
– Jag är ingen expert på AI så jag vet inte i vilken mån, eller om, det här inkräktar på individens rättigheter. Men att man gör något åt det här är naturligtvis jätteviktigt ...Dels möjliggör det att kunna agera här och nu, dels är det ett sätt att kunna förstå vad människor är utsatta för. Nätet är en arena för en massa dumheter, men området är trots det ganska lite beforskat inom idrotten.
Risk för godtycklig censur
Sammanlagt kommer konton som tillhör drygt 15 000 idrottare att skannas av AI:n, och enligt IOK:s chef Kirsty Burrows är målsättningen ”att försöka göra OS till en säker plats”.
Alla är dock inte lika imponerade över retoriken och kritiker pekar på att det är vanskligt att använda AI-teknik och automatiska system för att masscensurera sådant som i de allra flesta fall är fullt lagliga yttranden.
Många pekar också på att ”näthat” är diffust och kan betyda lite vad som helst, och därför heller inte bör blandas samman med exempelvis hot eller uppmaningar till våld. Det finns också farhågor om att i princip alla former av negativ kritik eller vissa specifika termer riskerar att rensas bort av AI:n, varför det kan bli svårt att överhuvudtaget diskutera idrottarnas prestationer utan risk för censur.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Internetoperatören Bahnhof uppger att bolaget har vägrat skriva under en branschöverenskommelse om att verka för lagändringar som skulle underlätta framtida webbplatsblockeringar.
Bakgrunden är två domar från Patent- och marknadsdomstolen i juni. I den första, som gäller livesänd sport, ålades Bahnhof att blockera ett antal webbplatser efter en talan från Premier League. Tio dagar senare kom en ytterligare dom om blockering av filmsajter, efter krav från bland andra Disney, Netflix, Warner Bros., Paramount, Universal och Svensk Filmindustri.
Bahnhof skriver i ett pressmeddelande att bolaget följer besluten eftersom alternativet är vite. Samtidigt riktar operatören skarp kritik mot rättighetsinnehavarna och deras företrädare.
Enligt bolaget har rättighetsinnehavarna, företrädda av juristbyrån Synch Law, och flera svenska internetoperatörer ingått en överenskommelse om att samarbeta för ny lagstiftning. Bahnhof uppger att syftet är att förenkla blockeringar i framtiden och att bolaget är ensamt bland de större operatörerna om att inte skriva under den delen.
Annons:
Skärmdump av Bahnhofs blockeringssida. Foto: Bahnhof
Lanserar egen blockeringssida
Bolaget har även lanserat webbplatsen blockerat-av-upphovsmaffian.se. Där möts användare som försöker nå adresser som omfattas av blockeringarna av information om varför sidan inte går att öppna, enligt Bahnhof.
Bahnhof framhåller att internetoperatörers uppgift är att tillhandahålla uppkoppling, medan ansvar för innehåll bör prövas mot dem som står bakom det. Bolaget beskriver sin hållning som ett försvar för ett öppet internet och nätneutralitet.
Domstolen har i sportmålet bedömt att de yrkade åtgärderna är ändamålsenliga och effektiva, med hänsyn till såväl Premier Leagues rättigheter som Bahnhofs intresse av att kunna bedriva sin verksamhet och till informations- och näringsfriheten. Domen finns publicerad av Bahnhof.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU-domstolen slår fast att förbudet mot Russia Today inte bara gäller traditionella medieaktörer, utan även personer som tillgängliggör RT-videor på öppna webbplatser utan vinstsyfte.
Domen i mål C-67/25 Traugott Ickeroth meddelades den 2 juli och rör tre personer i Tyskland som står åtalade för att vid flera tillfällen ha spridit videoklipp från RT – Russia Today Germany via en allmänt tillgänglig webbplats.
Webbplatsen var enligt EU-domstolens pressmeddelande gratis att besöka och finansierades endast genom donationer från användare. Den tyska domstolen ville därför få klarhet i om de åtalade ändå kunde räknas som ”operatörer” enligt EU:s sanktionsregler mot RT.
EU-domstolens svar är ja. Domstolen skriver att det saknar betydelse om spridningen sker inom ramen för ekonomisk verksamhet eller inte.
— Begreppet ”operatör” omfattar i detta sammanhang varje person som är direkt eller indirekt ansvarig för tillgängliggörandet av det förbjudna innehållet, heter det i den svenska versionen av pressmeddelandet.
Omfattning spelar ingen roll
Domstolen preciserar även att bedömningen varken beror på sändningens omfattning eller varaktighet. Inte heller det faktum att webbplatsen drivs utan ersättning eller med frivilliga bidrag förändrar bedömningen.
Därmed slår EU-domstolen fast en bred tolkning av de sanktioner som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt domstolen krävs tolkningen för att förhindra spridning av ”Ryska federationens propaganda” och skydda unionens allmänna ordning och säkerhet.
Formellt avgör EU-domstolen inte det tyska brottmålet. Domen är ett förhandsavgörande om hur EU-rätten ska tolkas, och den nationella domstolen ska nu avgöra målet i enlighet med EU-domstolens besked.
EU:s öppenhetslinje ifrågasätts
Domen väcker en principiell censurdebatt eftersom EU samtidigt framställer sig som en garant för öppenhet, mediefrihet och fri tillgång till information. Här slår unionens högsta domstol fast att ett medieförbud kan nå även privatpersoner som driver öppna webbplatser utan kommersiellt syfte.
EU Court of Justice rules that the prohibition of broadcasting for Russia Today extends to 3 German private individuals which are subject to criminal charges for publishing, on four occasions, videos form RT in a non commercial site they run.
Kritiker ser detta som ett tydligt hyckleri. När EU talar om ”mediefrihet” och ”informationsintegritet” hänvisar man ofta till pluralism och motståndskraft mot påverkan. Men när samma institutioner förbjuder spridning av ett mediebolags innehåll och öppnar för straffrättsliga följder mot enskilda blir gränsen mellan säkerhetspolitik och censur svårare att dra.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En tysk domstol har beslutat att ett Facebook-inlägg om förbundskansler Friedrich Merz ska lagföras i ”allmänhetens intresse”. Mannen bakom kommentaren döms till böter på över 2 000 euro efter att ha kallat Merz ”lögnaktige Fritz”.
Fallet är ett av flera där tyska myndigheter har gått vidare mot medborgare efter hånfulla eller kritiska kommentarer om den tyske förbundskanslern på sociala medier.
Bakgrunden är ett besök som Merz gjorde i sydvästra Tyskland i oktober förra året. Inför besöket gick lokal polis ut med en varning om ett tillfälligt flygförbud för drönare. Under inlägget följde en rad upprörda kommentarer där Merz bland annat kallades ”lögnaktig clown”, ”Pinocchio” och ”lakej”, enligt tyska medier.
Åklagarmyndigheten i Heilbronn uppger för Die Welt att 39 förundersökningar inleddes med stöd av paragraf 188 i den tyska strafflagen. Bestämmelsen gäller förolämpningar mot personer i det politiska livet om angreppen bedöms kunna försvåra deras offentliga verksamhet i väsentlig grad. Femton av ärendena lades senare ned på grund av bristande bevisning.
I fallet med uttrycket ”lögnaktige Fritz” gjorde domstolen dock en annan bedömning. Enligt beslutet från mars kunde formuleringen bidra till att väcka ytterligare negativa fördomar eller aggressioner bland likasinnade. Bötesbeloppet motsvarar mer än en genomsnittlig tysk månadslön.
Regeringen kallar det normal rättsprocess
En talesperson för den tyska regeringen fick frågor om fallen vid en pressträff i veckan, men ville inte kommentera med hänvisning till respekten för rättsväsendet. Talespersonen uppgav samtidigt att Merz själv inte hade gjort någon anmälan och beskrev ärendena som ”normala rättsliga processer” som måste skyddas.
Att staten driver ärenden mot medborgare för öknamn och politiska tillmälen mot landets högsta regeringsföreträdare är samtidigt svårt att beskriva som något annat än ett direkt ingrepp i den politiska yttrandefriheten.
Merz pressas av svaga opinionssiffror
Merz har under sin tid som kansler väckt starka reaktioner med uttalanden om att välfärdsstaten i sin nuvarande form är föråldrad och att tyskar bör arbeta mer i stället för att sjukskriva sig.
Han har också haft svaga opinionssiffror. Enligt en färsk internationell mätning har Merz pekats ut som en av världens minst populära ledare, och tyska medier har rapporterat att delar av hans eget parti diskuterat hans framtid efter rekordlågt stöd.
Frågan om yttrandefriheten i Tyskland har även aktualiserats genom uppgifter om att tyska tillsynsmyndigheter vill tvinga sociala medieplattformar att lyfta fram regeringsgodkända medier i sina algoritmer. EU har tidigare riktat kritik mot den tyska regeringen och hävdat att hatbrottslagstiftning missbrukats för att begränsa yttrandefriheten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU:s censurapparat klassificerar fullt lagliga konservativa och EU-kritiska åsikter som 'Borderline'-innehåll och bekämpar dem via NGOs, algoritmisk nedrangning och – som Rumäniens annullerade presidentval 2024 visar direkta ingrepp i demokratiska val.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Innehåll av typ "Borderline" har av EUIF definierats som "a combination of disinformation/conspiracy theories and hate speech". Hate speech har definierats av EU enligt (1) och disinformation som (2). EUIF har gett ut en bok avseende s k "Borderline content", vilket alltså gäller inlägg, som troligen inte kränker existerande lagar eller relevanta regelsystem, men ogillas av Kommissionen. De områden, som täcks, gäller främst: "Populist rhetoric" samt innehåll, som kan karakteriseras som: Anti-government/anti-EU, Anti-elite, Anti-migrants and Islamophobia, Anti-refugee/immigrant sentiment, Anti-LGBTIQ, Political satire, Meme subcultures. Detta kompletteras med rekommendationer om ytterligare innehåll från en vänsterorienterad NGO.
Ett konkret exempel gällande plattformen TikToks tolkning av innebörden av Hate Speech framgår av dess riktlinjer för censur under det slovakiska valet 2023 gällande kön/genus. Man betecknar följande som Hate Speech: "There are only two genders; We need to stop the sexualization of young people/children; I think that LGBTI ideology, gender ideology, transgender ideology are a big threat to Slovakia, just like corruption...; Targeted misgendering. (Sid.103)". I plattformens Summary Report efter valet betecknar man som "degrading speech" (del av Hate Speech) kommentarer såsom: "the absurdity of the existence of more than two genders and the forced inclusive language" såsom t ex uttrycket "pregnant people." Åsikten om "the need to stop gender ideology from schools" betecknades på samma sätt.
Sådana tolkningar avviker mycket kraftigt från åsikter hos stora delar av europeiska länders befolkningar. Man kan observera, att ämnena ovan väl täcker vad allmänheten främst ogillar, och vad mycket av debatten på nätet avser. Det allra mesta av den offentliga kritiken mot EU kan sägas falla inom dessa områden. Samtidigt väcks många frågor om, hur EU överhuvudtaget kan rätt behandla t ex populistisk retorik eller innehåll av karaktären Anti-government/anti-EU samt Anti-elite. Subjektiviteten i dessa bedömningar är säkerligen hårresande, och yttrandefriheten blir därmed kraftigt begränsad.
Man kan observera, att ämnena ovan väl täcker vad allmänheten främst ogillar, och vad mycket av debatten på nätet avser.
Att skribenters kränkningar av gränser för yttrandefriheten naturligtvis inte sällan förekommer (behandlas då av plattformens egna regler och landets lagar) är en sak, men kraven gällande vad man behandlar här innebär myndigheters ingrepp mot legalt tillåtet innehåll. Att särbehandla sådan information under förevändning att det gäller "borderline" yttranden bör – som den amerikanska utredningen (JCAR) påpekar – inte tillåtas.
Enligt en EUIF-rapport från 2023 gällande bl a "våldsam högerextremism" kallades t ex uttrycket "refugees do not belong" för "a white supremacy idea. Sid 91". Att invända mot okontrollerad immigration tolkas alltså lätt som borderline "anti-migrants" och "anti-refugee" retorik.
Vilka åtgärder vidtas då vanligen beträffande borderline-material? Ja, där är EU-organet helt klart på vad som ska göras och understryker detta med ett Orwelliskt språkbruk: "EUIF stressed that 'positive interventions'—meaning active censorship measures—'need to be adopted in order to prevent the spread of' this lawful, nonviolative political content, specifically calling for 'downranking' and 'demonetization' of it. Sid. 92f." Man talar i sammanhanget också om metoden att "add friction to access". Google och YouTube försäkrade i sammanhanget myndigheten om, att man just arbetade med sådan de-ranking via sina algoritmer.
Partiskhet och tvång
Partiskhet är en egenskap, som Kommissionen och dess censurapparat tar lätt på. En vänsterorienterad think-tank utnyttjades i arbetet att utforma censurregler. Det holländska inrikesministeriet utsågs inför ett val att vara "trusted flagger" dvs ha rätt att ställa särskilda krav på plattformarna gällande censur av publicerat material. Att utan hänsyn till den klara intressekonflikten bete sig så före ett val, där regeringen självfallet hotades, visar en utpräglad arrogans och likgiltighet för demokratiska regler.
Ännu värre var beteendet inför det europeiska parlamentsvalet i juni 2024. Där krävdes och genomfördes särskilda åtgärder för att strängt kontrollera genomförd censur av plattformarna, och vilka dessa naturligtvis godtog. Att Kommissionen aktivt arbetade för striktare censur i ett val, som direkt angick dess arbete och policies, är självfallet en överträdelse av demokratisk kutym. Det säger något om EUs attityd till de europeiska folken, att sådant beteende godtas.
Att följa DSA och fastställda regler och bestämmelser för censuren är idag inte frivilligt för plattformarna. Beträffande arbetet under valtider är JCARs omdöme följande: "The European Commission has issued de facto binding political censorship rules for European elections". Plattformarna lyder vanligen de instruktioner, som de får vid sina kontakter med EUs personal, pga de olika hot som finns vid olydnad.
Det rumänska valet 2024
Kommissionens beteende visar dess uppenbara intresse att motverka EU-kritiska partier och opinioner, och dess inflytande omfattar numera självfallet regeringar och rättsväsende. När en starkt EU-oppositionell politiker – Călin Georgescu – vann första omgången av rumänska presidentvalet och syntes ha goda utsikter att vinna den andra, sades säkerhetstjänster i Rumänien ha upptäckt, att Ryssland genom 25 000 konton i TikTok bedrivit en systematisk påverkan på den inledande valomgången.
TikTok kunde dock snabbt fastställa, att sådana konton och en sådan samverkan inte funnits eller skett, vilket företagets interna undersökning och dokument visade. Den mindre påverkan som skett hade genomförts av andra rumänska partier men inte från Rysslands sida. TikTok framförde snabbt denna information till myndigheter och Kommissionen, vilka dock inte brydde sig om materialet.
Istället stoppade Högsta Domstolen i Rumänien den andra valomgången beroende på den påstådda inverkan av Ryssland. I det presidentval, som sedan genomfördes 2025, tilläts Georgescu inte delta, och en EU-vänlig politiker vann naturligtvis. Detta visar då på åtgärder från EU, som i kraft gick långt utöver de censuringrepp som Kommissionen vanligen genomför för att främja EU-vänliga partier. Framtiden får utvisa om handlandet här främst berodde på antingen att Rumänien är ett för EUs befolkning rätt okänt land (vilket ökade handlingsfriheten), eller att det var ett engångsbeslut, eller om klart EU-skeptiska kandidater inte längre godtas i de högsta positionerna i medlemsstaterna.
Utnyttjandet av NGOs
Användningen av NGOs som vakthundar för den detaljerade granskningen av plattformarna i ett speciellt land mångdubblar förmågan att observera även små avvikelser från "tillåtna" yttranden på nätet. Sådana NGOs sägs av EU vara objektiva, men eftersom de är utvalda av EU för övervakning kan det betvivlas. De är naturligtvis vänsterorienterade. De kan vara Trusted Flaggers eller arbeta inom EUs Rapid Response System och då ställa krav med prioritet på plattformarna. Dessa NGOs är troligen ofta beroende av offentlig finansiering.
Några slutsatser
I och med att censurorganisationen inom EU inte ens dragit sig för partiska åtgärder av det slag, som kommenterades ovan, bekräftas dess politiska orientering. Från att inledningsvis dess karaktär av ett internt tullfritt område gjorde EU populär inom europeisk höger, har dess senare lagstiftningsarbete, policies och fientlighet mot självständiga nationer och nationalism gjort EU till ett vänsterprojekt. Det som motarbetas och censureras bort enligt ovan som Borderline är t ex genomgående fullt legala högeråsikter.
Sådant beteende och EUs mål att ta över den politiska makten från självständiga nationer gör, att organisationen blivit en fiende till europeisk höger. Det är beklagligt, att många borgerliga partier inom Europas länder ännu inte insett detta. Beträffande de aktiviteter, som granskats här, framgår tydligt, att de aktiva inom censurområdet tolkar regler ytterst fritt och brett och ofta troligen i överensstämmelse med sin ideologiska övertygelse. EUs ledning avser också att alltmer bygga ut systemet, vilket medför att traditionell yttrandefrihet får ett alltmer begränsat utrymme.
Sådant beteende och EUs mål att ta över den politiska makten från självständiga nationer gör, att organisationen blivit en fiende till europeisk höger.
En viktig fråga är, om Europa rör sig och snart gränsar mot ett system för övervakning av yttranden på nätet, som mycket liknar dem diktaturer använder. Genom att successivt vidga definitioner såsom avseende Hate Speech och omfånget av Borderline-området, tvingas kritiken av dagens samhälle bli allt mera begränsad.
Dessutom finns också tydliga tecken på, att EU önskar vidga sitt inflytande över nätet territoriellt, och att man ser det som önskvärt att europeisk lagstiftning i detta avseende gäller i andra delar av världen. Detta är säkerligen ett mål också för FN och allmänt globalister i världen. Dessa personer och organisationer förstår ju, att begränsningar av yttrandefriheten är vital för deras möjlighet att nå sina mål. Så EUs verksamhet på detta fält är – förutom att vara en europeisk katastrof – också en del i byggandet av den mardröm, som politisk globalism innebär.
Dan Ahlmark
Källor och referenser:
1 European Commission against Racism and Intolerance (ECRI), General Policy Recommendation No 15 on "hate speech" 8.12.2016
2 Disinformation, as defined by the EU, refers to false or misleading information that is deliberately spread to deceive and manipulate public opinion, particularly in the context of online communications. The EU aims to combat this issue through various strategies, including the EU Code of Practice on Disinformation, which seeks to enhance transparency and accountability in digital platforms.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
