Google-anställda rasar mot jätteprojekt med Israels militär

Teknokratins framfart

Publicerad oktober 31, 2022
– av Markus Andersson
Google anklagas för att stärka den israeliska krigsapparaten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Project Nimbus, som involverar Google, Amazon och den israeliska staten, bedöms vara värt cirka 1,2 miljarder dollar.

Flera anställda på Google uttrycker samtidigt hård kritik mot projektet och menar att man tjänar miljarder på ett nära samarbete med den israeliska militären och övervakningsapparaten.

Google går ut med att man är ”stolta” över att Google Cloud valts ut av den israeliska regeringen för att erbjuda allmänna molntjänster och ”digitalt transformera landet”. Man påstår vidare att plattformen valts ut för att underlätta arbetet inom områden som finans, sjukvård, transport och utbildning – men att den inte riktar sig till mycket känsliga eller säkerhetsklassade områden.

Enligt flera visselblåsare på techjätten med judisk och arabisk bakgrund stämmer dock inte detta. Som en del i samarbetet erbjuder Google också avancerad artificiell intelligens och maskininlärning till Israels regering – något som man bland annat pekar på kan intensifiera massövervakningen i ockuperade palestinska områden. Google har också undertecknat ett kontrakt där man förbundit sig att inte neka att erbjuda sina tjänster till specifika enheter hos israeliska regeringen – exempelvis den israeliska armén (IDF).

Ariel Koren, som själv är anställd på Google och har judisk bakgrund, uttrycker hård kritik mot Googles relation med den israeliska militären. Koren har tidigare problematiserat företagets agerande i interna chattgrupper - varpå hon snabbt blev avstängd av moderatorerna.

Fick stöd av 700 anställda

Under mer än ett års tid fortsatte hon att protestera mot Project Nimbus och försöka få Google att dra sig ur samarbetet. Koren menar vidare att techjätten vägrat dela med sig av information om kontraktet och förstärkt en företagskultur helt utan transparens.

– Vad används den här teknologin till? Vad är projektets verkliga parametrar? Vad ska ni göra med den här teknologin? frågar hon vidare.

Koren fick sedan ett ultimatum – antingen flytta till företagets kontor i Brasilien eller förlora arbetet. Hon menar själv att det handlar om en ren hämndaktion från Googles sida som en följd av hennes aktivism. Över 700 anställda på företaget och 25 000 personer utanför Google signerade en namninsamling för att Koren skulle få vara kvar. Till slut valde hon ändå att lämna – efter att ha upplevt arbetsmiljön som direkt fientlig.

Koren och andra anställda på företaget valde sedan att starta gruppen Jewish Diaspora in Tech där man bland annat listar en lång rad vittnesmål angående anti-palestinska ställningstaganden inifrån Google och där man argumenterar för att techjätten har en ytterst osund relation med den israeliska regeringen.

Miljontals judar motsätter sig Israels förtryck av palestinierna. Google känner till det här och har medvetet tystat hundratals röster och värderat vinst högre än människor genom kontrakt som Project Nimbus”, skriver Koren i det brev där hon begär avsked.

En palestinsk Google-anställd är inne på samma spår och berättar att det för honom blivit omöjligt att uttrycka sina åsikter om situationen i Israel på grund av troliga repressalier. En annan berättar att fraser som ”stöd Palestina” betraktas som kränkande i interna forum och en tredje menar att det känns som att han tjänar sina pengar på förtryck av sitt eget folk.

Starka förpliktelser för techjättarna gentemot Israel

Enligt Google får deras AI inte användas för att orsaka skada, utveckla vapen eller genomföra övervakning som bryter mot internationella normer. Många anställda och tidigare anställda på företaget menar att Project Nimbus ändå gör just detta.

Vill vi ge världens nationalistarméer vår teknologi eller står vi bakom Googles ursprungliga ställningstagande: att vi kan tjäna pengar utan att begå onda handlingar?” frågar sig Google-anställde Gabriel Schubiner i ett vittnesmål.

Google står fast vid att fortsätta med sitt lukrativa arbete att bygga teknologi för att stödja den israeliska regeringen och militären, trots att Israel fortsätter bryta internationella lagar, tvångsförflyttar allt fler palestinska familjer från deras land och hem, fängslar barn och till och med har mördat en journalist”, skriver Mushtaq Syed, också han anställd på Google.

En annan anonym judisk Google-anställd berättar att han blivit kallad ”icke-jude” efter att han kritiserat Israels agerande. Flera andra vittnar om att den som uttrycker sympatier för palestinier riskerar hat och trakasserier.

Noterbart är att såväl Google som Amazon förbundit sig att inte dra sig ur samarbetet med den israeliska regeringen på grund av påverkanskampanjer eller krav om att bojkotta Israel.

Project Nimbus är ett molnprojekt där Google (Google Cloud) och Amazon (Amazon Web Services) valts ut av den israeliska regeringen och dess militär att erbjuda molnbaserade tjänster, inklusive artificiell intelligens och avancerad maskininlärning. Det formella syftet är att ”hålla information inom Israels gränser under strikta säkerhetsriktlinjer.”

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nick Boström och kampen att övervinna döden

Teknokratins framfart

Trots sitt betydande inflytande är det få som känner till hans namn. Svenske Nick Boström är professorn och transhumanisten som bland annat inspirerat profiler som Bill Gates och Elon Musk.

Publicerad today 16:45
– av Isac Boman
Nick Boström på TED-talks 2015.

Artikeln publicerades ursprungligen den 3 maj 2022.


Svenske Nick Boström är den relativt dolda profilen som tillhör toppskiktet bland transhumanistiska filosofer. Han använder sig ofta inte av konkreta förutsägelser utan förlitar sig på diverse sannolikhetsteorier där han vidare finner insikter och möjligheter. Boström har sedan 1990-talet varit uttalad transhumanist då han gick med i en rörelse med utopisk syn gällande den accelererande teknologin, som man redan då visste drastiskt skulle förändra den sociala, ekonomiska och biologiska vetenskapen. Hur människan kommer att gå in i ”singulariteten” var något Boström och hans vänner inom rörelsen gärna diskuterade. 

Som enda barn växte Nick Boström, född Niklas Boström, upp i Helsingborg. Det svenska skolsystemet föll aldrig Boström riktigt i smaken och han pinade sig igenom grundskolan. I tonåren kom den drömmande och filosoferande unge Boström över några verk författade av Friedrich Nietzsche och Arthur Schopenhauer och började samla på sig liknande texter och böcker som han ofta läste i en närliggande skog inte alltför långt från sitt barndomshem. Boström har även sagt att det var här han själv började utveckla sina egna tankar kring livet och fann inspiration till att skriva poesi och filosofi, och att det också var här han bestämde sig för att han hade slösat bort alldeles för mycket tid i sitt liv.

Boströms nyfikenhet och intresse för de djupare frågorna i livet, och hur man skulle kunna leva så handlingskraftigt som möjligt, ökade i takt med att han grävde djupare inom konst, litteratur och vetenskap. Boström tjatade på sina föräldrar att få avsluta sitt sista gymnasieår genom hemstudier, vilket de till slut accepterade och tillsammans med skolan ordnade de en läroplan med särskilda prov för sin son. Boströms val av hemstudier resulterade i att han avverkade hela året, alltså två gymnasieterminer, under loppet av endast tio veckor. 

Några år senare, som doktorand i Stockholm, studerade Boström den analytiske filosofen W.V Quines arbete om det svåra förhållandet mellan språk och verklighet. Under denna tid hade Boströms intresse mer och mer förflyttats från psykologi till matematik, och vidare till teoretisk fysisk. Internet började växa fram och Boström insåg att filosofin han tidigare blivit inspirerad av började bli föråldrad, vilket resulterade i att han 1995 skrev en dikt som var en avskedsbeskrivning till sitt tidigare jag.

Vad Boström då inte visste var att det fanns ett växande antal människor runt om i världen som delade samma tankar kring den omvälvande förändring internet medförde. Boström gjorde sig känd inom tillhörande kretsar och bekantade sig med många likasinnade i diskussionsgrupper online administrerad av en organisation i Kalifornien, som gick under namnet Extropy Institute. Termen extropi myntades 1967 och används för ”att beskriva livets förmåga att vända spridningen av entropi över tid och rum”. Extropianism beskrivs som en frihetlig stam av transhumanism som försöker styra mänsklig evolution i hopp om att eliminera sjukdom, lidande och död. Extropianerna förespråkade utveckling av artificiell superintelligens för att uppnå dessa mål, och de föreställde sig att mänskligheten skulle kolonisera universum.

1996 fortsatte Boström sina studier vid London School of Economics samtidigt som han blev alltmer aktiv inom Extropy-forumet. Ett år senare grundade han sin första egna organisation, World Transhumanist Association, och började med detta föra ut transhumanistiska värderingar och gav bland annat intervjuer till den brittiska statskanalen BBC. Gränsen mellan Boströms akademiska arbete och aktivism började suddas ut. 

AI, futurism och döden

Nick Boström talar mer än gärna om ämnet ”superintelligens” och lyfter ofta vilka konsekvenser äkta artificiell intelligens kan få. Boström menar att AI kan utgöra faror som överstiger alla tidigare hot från teknik, inklusive kärnvapen, samt att mänskligheten riskerar att utrota sig själv om utvecklingen inte noggrant hanteras och övervakas. Centralt i dessa orostankar är att AI under kort tid kan gå om och överskrida människans intellektuella potential om den når förmågan att kunna utveckla och förbättra sig själv. Boström liknar i dessa framtidsutsikter människor med gorillor; båda primater där den ena arten dominerar planeten, medan den andra får hålla sig långt ute på sin kant.

"Innan utsikten till en underrättelseexplosion är vi människor som små barn som leker med en bomb. Vi har liten aning om när detonationen kommer att inträffa, men om vi håller enheten mot örat kan vi höra ett svagt tickande ljud.”, skriver han.

Några av de kända namn som säger sig ha blivit inspirerade av Boströms arbete är bland andra entreprenören Elon Musk och globalisten Bill Gates. Även futuristen och miljonären James Martin stödjer Nick Boströms organisation Future of Humanity Institute ekonomiskt. Institutet har en filosofisk grund och bland stipendium som delas ut hittar man studier om ett ”mörkt eldscenario” - en kosmisk händelse som skulle kunna inträffa under vissa högenergiförhållanden som skulle mutera vardaglig materia till mörk materia, som vidare skulle kunna radera det mesta av det vi kallar universum. Här har även ämnen som en intergalaktisk maskinintelligens, stödd av ett stort antal sonder, en mer etisk framtid än ett kosmiskt imperium som innefattar miljontals digitala hjärnor.

Kampen för att övervinna döden har varit ett genomgående ämne i Boströms hundratals artiklar han släppt genom åren. 2008 skrev Boström en essä som en uppmaning till handling från en framtida utopi.

”Döden är inte en utan en masslönnmördare. Ta sikte på orsakerna till tidig död - infektion, våld, undernäring, hjärtinfarkt, cancer. Vänd din största pistol mot åldrandet och skjut. Du måste ta vara på de biokemiska processerna i din kropp för att övervinna sjukdom och åldrande. Med tiden kommer du att upptäcka sätt att flytta ditt sinne till mer hållbara medier,” skriver Boström i sin text.

Boström hävdar själv att framtiden kan studeras med samma noggrannhet som det förflutna, även om slutsatserna kommer att skilja sig markant. Som en liknelse menar han att det exempelvis kan vara svårt att säga var en resenär befinner sig om en timme, men efter fem timmar kan man vara någorlunda säker på att resenären förhoppningsvis nått sin destination. På samma sätt menar Boström att den långsiktiga framtiden för mänskligheten är relativ lätt att förutse, men det är svårare att kalkylera exakt när de stora tekniska genombrotten på riktigt kommer att slå igenom.

Foto: Future of Humanity Institute/CC BY-SA 4.0

Nick Boström är professor vid Oxford University och grundare av Future of Humanity Institute. Han har en bakgrund inom filosofi, teoretisk fysik, beräkningsneurovetenskap, logik och artificiell intelligens. Hans bok "Superintelligens: De tänkande maskinernas tidsålder" är en av New York Times bästsäljare.

Boström har listats på Foreign Policys topp 100 ”Globala tänkare” två gånger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Digital centralbanksvaluta: Framtidens verktyg för social kontroll

Teknokratins framfart

Digital centralbanksvaluta – i Sverige benämnd "e-krona" eller internationellt som CBDC – utmålas som framtidens betalsystem och säljs framförallt in som "bekvämt". I praktiken möjliggör det tilltänkta systemet samtidigt en totalitär kontroll över befolkningen som får covidpassen att framstå som frihetliga i sammanhanget.

Publicerad augusti 16, 2025
– av Isac Boman
Bank for International Settlements i Basel, Schweiz.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Sveriges Riksbank har sedan 2017 bedrivit ett projekt för att implementera den svenska versionen av så kallad digital centralbanksvaluta: e-kronan. Man talar om “ett digitalt komplement till kontanter” och förklarar i en av sina egenpublicerade videor i ämnet hur “deltagare” skickar “tokens” i “nätverk”. I grunden för denna teknologiskt omvälvande lösning återfinns blockkedjetekniken, vilken ofta betraktats som en nyckel till frihet från statlig kontroll. I detta fall riskerar den dock att tjäna rakt motsatt syfte.


Artikeln publicerades ursprungligen den 18 mars 2023.


En fundamental skillnad mellan e-kronor och de nuvarande pengarna på våra vanliga bankkonton är att de förstnämnda i likhet med kontanter ges ut direkt av Riksbanken – inte av privata affärsbanker. Det låter till en början ganska lovande mot bakgrund av de kommersiella bankernas oförtjänta privilegium att driva en verksamhet där man själva skapar pengar ur tomma intet, som man sedan lånar ut mot ränta. Problemet är dock att den moderna digitala infrastruktur som ligger till grund för e-kronan ger den som administrerar systemet avsevärt mycket mer långtgående kontroll över användarens transaktioner än vad som är möjligt idag.

Riksbanken förklarar hur e-kronor exempelvis kan laddas på ett kort som ett vanligt betalkort, men i praktiken kommer de nya pengarna med stor sannolikhet i första hand att finnas på en mobilapp. Staten kommer med detta system, via Riksbanken, att ges full insyn i medborgarnas transaktionshistorik och kommer dessutom att kunna införa kriterier som begränsar möjligheterna för individer att fritt handla med varor och tjänster – i realtid.

I augusti 2016 släppte World Economic Forum, i samarbete med globala redovisningssgiganten Deloitte, rapporten “A Blueprint for Digital Identity – The Role of Financial Institutions in Building Digital Identity”. Av titeln framgår att det egentligen inte är pengar som är centralt i sammanhanget, utan snarare “digital identitet”. Läser man vidare deklareras det att vi med hjälp av modern teknik kan och bör förenkla vardagen, där frånvaron av en centraliserad digital identitet utgör en "flaskhals" för att göra detta - inte bara för finansbranchen utan för samhället som helhet.

Ett ytterligare exempel kunde vara att köpa alkohol på systembolaget utan att legitimera sig, eftersom systemet vid betalningsögonblicket erhåller omedelbar kännedom om kundens ålder och därmed godkänner eller nekar köpet automatiskt - utan någon mänsklig inblandning i form av en sedvanlig legitimationskontroll. Andra tänkbara exempel kan vara låneansökningar, påskrivning av avtal som exempelvis hyreskontrakt, onlineköp, resor och så vidare. Allt vi behöver göra för att åtnjuta vad man menar är en åtråvärd bekvämlighet är att koppla vår individuella identitet till en digital dito - direkt kopplad till och kontrollerad av vår centralbank och andra statliga myndigheter. Det råder dock inga tvivel om att detta också är ett potentiellt maktmedel av sällan skådat slag.

Riksbanken skulle exempelvis kunna införa restriktioner kring hur mycket drivmedel en enskild medborgare tillåts köpa under en given tidsperiod, exempelvis med hänvisning till klimatpolitiska motiv. Under en pandemi skulle staten kunna bestämma hur långt ifrån ditt hem du tillåts handla med varor och tjänster och har du inte tagit dina obligatoriska injektioner, ja då kanske du inte får handla något alls.

Med tanke på vilken fundamental roll pengar spelar i vår vardag är det närmast fantasin som sätter gränser för vilka kontrollmekanismer som med detta skulle kunna införas.

I och med centralbankernas framträdande roll i sammanhanget är det knappast förvånande att den internationella regleringsbanken för världens centralbanker, Bank for International Settlements i Schweiz (BIS), är en av de viktigaste initiativtagarna till utvecklingen kring CBDC och digital identitet.

 

Systemet har beskrivits av en brittisk medborgarjournalist i målande termer i sammanställningen ovan.

 

Riksbanken skriver att e-kroneprojektet sedan 2020 gått in i en mer praktisk fas och att man tillsammans med den Dublinbaserade globala teknikjätten Accenture påbörjat utvecklingen av en möjlig teknisk plattform för e-kronan. John Velissarios, Accentures VD och expert på kryptografi, förkunnade i maj 2021 också att vi bara är ”några få år ifrån en fullskalig lansering av digital centralbanksvaluta på flera marknader". I nuläget ser det ut som att antingen Sverige eller Ryssland kan bli först i Europa med att implementera systemet, och är vid sidan av Ukraina de två länder som hunnit med pilottester. Jamaica återfinns bland andra mindre önationer i det karibiska havet som redan infört systemet rent tekniskt i nuläget.

Den kommunistiska världen öster om Kalla krigets järnridå kunde under lång tid stå oöverträffad som exempel på hur långt det totalitära kontrollsamhället kan dras, men under 2000-talet har även den moderna kapitalistiska världen antagit en allt mer tydligt motsvarande skepnad. Massövervakningssamhället, som infördes i kölvattnen av 11 september 2001, har följts upp av coronapolitikens tidevarv, som visade att något tidigare så självklart som grundlagsskyddade medborgerliga rättigheter, även i ett land som Sverige, i praktiken inte är så mycket mer än tomma papperskonstruktioner. Den digitala centralbanksvalutan är ett nytt sjumilakliv i samma riktning – som snart kan få covidpassens apartheid-system att framstå som förhållandevis frihetligt i sammanhanget.

 

Isac Boman

Här kan du följa CBDC-projekten

Bank for International Settlements har inrättat ett flertal innovationshubbar runt om i världen, bland annat i New York, London, Hong Kong och Stockholm, där akademi och näringsliv kommer samman för att konkretisera och tekniskt realisera de lösningar för digital centralbanksvaluta som tänkts ut i diverse tankesmedjor världen över. Här är en lista över de CBDC-projekt som just drivs via BIS innovationshubbar och här återfinns en överblick av implementationsstatus för systemet i världens olika länder, listade av den Nato-nära tankesmedjan Atlantic Council.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Specialistläkaren: Sociala medier hackar våra hjärnor

Teknokratins framfart

Publicerad maj 17, 2025
– av Redaktionen
På 15 år har ätstörningarna nästan fördubblats - något som till stor del tillskrivs sjukliga trender på sociala medier.

Användarna är inte de sociala mediejättarnas kunder – utan själva produkten, där det absolut viktigaste är att fånga vår uppmärksamhet så länge som möjligt och till vilket pris som helst.

Det konstaterar psykiatrispecialistläkaren Anders Hansen, som pekar ut TikTok som ett exempel på en plattform som ”skapar information som vår hjärna inte kan titta bort ifrån”.

I statskanalen SVT förklarar han vad som händer med användarnas hjärnor när de använder sociala medier och hur skadligt mycket av innehållet faktiskt är – i synnerhet för unga användare.

– Vi människor vill tillhöra en grupp till vilket pris som helst. Det är ren överlevnad. Vi ställer oss hela tiden frågan: ’Duger jag för gruppen, är jag tillräckligt snygg, eller smart, eller smal?’ När vi får det här till oss två till tre timmar per dag uppfattar vi att vi inte är tillräckligt bra, att vi inte duger.

– I våra hjärnor registreras det här som livsfara, och det är därför vi mår så dåligt av det. En del försöker då göra någonting åt det och exempelvis svälta sig själva...Det är djupt biologiska mekanismer inom oss som hackas av den här extremt avancerade och sofistikerade tekniken.

"Bolagen bryr sig inte"

Trots att det egentligen är förbjudet på de flesta plattformar att rikta viktminskningstips och liknande smalhetsideal till barn och unga, är detta ändå mycket vanligt förekommande.

Även om ätstörningar är en komplicerad sjukdom med många potentiella orsaker, går det enligt Hansen inte att bortse från att dessa nästan har fördubblats sedan 2010 i hela västvärlden – och att detta sannolikt beror just på de ideal som lyfts fram i sociala medier.

– Bolagen bryr sig inte om att du får en skev självuppfattning, de vill bara squeeza ur varenda sekund ur dig. Om man tänker på det, så kanske man kan väcka den inre rebellen i sig och inte låta bolagen få ens tid, förklarar han.

Förlorar på begränsningar

Psykiatriläkaren poängterar också att alla typer av regleringar och begränsningar av algoritmer och innehåll innebär att användarna kommer att lägga mindre tid på sociala medier – och att det är därför de sociala mediebolagen systematiskt motsätter sig sådana krav.

– De har inget intresse alls av att försöka stoppa sådant här.

Även om TikTok lyfts fram som det tydligaste exemplet, finns det idag en lång rad konkurrenter som fungerar på liknande sätt – bland annat Instagram Reels (Meta), YouTube Shorts (Google) och Snapchat Spotlight.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Robotinsekter ska revolutionera jordbruket

Teknokratins framfart

Uppdaterad maj 6, 2025, Publicerad maj 6, 2025
– av Redaktionen
En tidig version av robotinsekten från MIT.

Forskare utvecklar olika typer av robotinsekter. Tanken är att de ska revolutionera jordbruket när andra pollinatörer hotas av utrotning, men också att kunna syssla med övervakning.

Idag går en stor del av världens pollinatörer som exempelvis bin och fjärilar mot utrotning, och FN uppskattat att nära 35 procent är utrotningshotade globalt. Robotinsekter ska dock inte ersätta riktiga insekter, utan snarare utveckla jordbruket.

Pollinering är kritisk när det kommer till hela livsmedelsindustrin då 75 procent världens livsmedel som odlas är beroende av pollinering. Forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) menar att med artificiell pollinering, med robotinsekter, skulle jordbrukare i framtiden kunna odla frukt och grönsaker i lagerbyggnader med flera våningar. Detta uppges i sin tur öka avkastningen och samtidigt minska vissa av jordbrukets skadliga miljöeffekter.

Under en period har forskarna arbetat med att ta fram olika robotinsekter. Tidigare versioner av robotinsekten bestod av fyra identiska enheter, var och en med två vingar, som var kombinerade till en rektangulär enhet ungefär lika stor som en mikrokassett.

Nu har man tagit fram mycket mindre och mer hållbara robotinsekter. De nya robotarna kan sväva i cirka 1 000 sekunder, vilket är mer än 100 gånger längre än vad som tidigare visats. Samtidigt väger de ungefär som ett gem och kan flyga mycket snabbare.

Jämfört med den gamla roboten kan vi nu generera ett tre gånger större styrmoment än tidigare, vilket gör att vi kan utföra mycket sofistikerade och mycket exakta flygningar, säger forskaren Kevin Chen i ett pressmeddelande.

Målet är att uppnå en flygning som pågår längre än 10 000 sekunder. Vidare vill man förbättra precisionen så att den kan landa och starta från en blomma, något den i nuläget inte kan.

Foto: Harvard SEAS

Inspirerad av harkranken

Forskare vid Harvard University har även arbetat med att ta fram robotinsekter. RoboBee kan flyga, dyka och sväva som en riktig insekt, väger endast en tiondels gram och har ett vingspann på tre centimeter. Tanken med RoboBee är att den ska kunna användas för artificiell pollinering, men även för övervakning och räddningsinsatser.

Länge har forskare dock haft problem med att få den att landa på ett effektivt sätt, men nu har man lyckats lösa problemet. Med hjälp av inspiration från naturen har man nu lyckats uppgradera en till synes graciös landning för RoboBee.

Harkranken tillbringar en stor del av sitt korta liv med att landa och lyfta, och den har en stark förmåga att dämpa landningen med hjälp av sina långa ben som nästan fungerar som stötdämpare. Eftersom även robotens storlek och form redan liknade harkrankens valde forskarna att utveckla robotens ben likt den.

RoboBee kan dock inte flyga utan extern energi och är trådbunden. Tanken är nu att fortsätta utveckla roboten.

Det långsiktiga målet är full autonomi, men under tiden har vi arbetat med utmaningar för elektriska och mekaniska komponenter med hjälp av kopplade enheter, säger forskaren Robert Wood, från Harvard, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.