Annons:

Gates-sponsrat projekt i Afrika ska introducera biometriskt ID för betalningar och vaccinationer

Övervakningssamhället

I ett samarbete mellan den Bill Gates-sponsrade vaccinlobbyorganisationen Gavi, Mastercard och AI-företaget Trust Stamp ska en kombinerad biometrisk ID-handling och betallösning snart introduceras i fattiga regioner i Västafrika. ID-handlingen ska fungera som betalningsmetod och även inkludera information om användarens hälsotillstånd och genomförda vaccinationer.

Uppdaterad september 20, 2021, Publicerad september 21, 2020 – av Markus Andersson
Bill Gates har skänkt stora summor till projektet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur ultraglobalisten Bill Gates tillsammans med Rockefeller Foundation och den mäktiga vaccinlobbyorganisationen Gavi under lång tid haft som målsättning att skapa digitala ID-handlingar för alla världens människor i projektet ID2020. Även Sveriges regering har varit med och garanterat Gavis finansiering med närmare två miljarder kronor.

I ett samarbete mellan Gavi, Mastercard och AI-företaget Trust Stamp ska man med medel från bland annat Gates nu lansera vad man kallar för för "The Wellness Program" i Västafrika. Programmet kommer att integrera Trust Stamps digitala identitetsplattform i Gavi-Mastercards ”Wellness pass” – ett digitalt vaccinationsregister och identifikationssystem som också är sammanlänkat med Mastercards click-to-pay-system som styrs av artificiell intelligens och maskininlärningsteknologi som går under namnet NuData. Detta ska integreras med ett vaccinationsprogram, så snart som ett vaccin gjorts tillgängligt, skriver Mint Press News.

Tidigt i juni rapporterade Gavi att Mastercards så kallade Wellness Pass-program skulle införas på grund av coronapandemin. En månad senare klargjorde Mastercard att Trust Stamps biometriska identitetsplattform också skulle integreras in i Wellness Pass eftersom Trust Stamp kan användas för att med hjälp av biometri identifiera människor även i områden där det inte finns något internet eller mobilnät. Identifiering ska dessutom kunna ske även om man inte känner till personens namn eller fulla identitet.

Mastercard, som beskriver sig som en ledande aktör i att skapa en värld utan kontanter, har bland annat lovat att bistå i att centralisera registren för barnvaccinationer. Samarbetet med Gavi vittnar nu om ett försök att länka ihop identfikationssystem, vaccinationsregister och betallösning i en enda plattform. Hittills har man samlat ihop närmare 40 miljoner kronor från donatorer och en lika hög summa har skänkts av Bill & Melinda Gates Foundation.

Annons:

Den Gates-associerade techjätten Microsoft har tidigare uppmärksammats för liknande ambitioner, bland annat genom försök att utveckla elektroniska tatueringar och ett kontroversiellt patent för en biologiskt integrerad valuta som villkorar betalningar med kroppsdata från användaren.

 

Bill Gates på ett Gavi-möte med bland andra Norges statsminister Erna Solberg och Tysklands förbundskansler Angela Merkel.
(Foto: Guido Bergmann/BPA/CC BY-NC 2.0)

 

Försöken att använda biometri som en del i nationella ID-handlingar har pågått i många år i Afrika och är en mycket politiserad fråga i flera afrikanska länder. Motståndare till tekniken lyfter fram dels hur kostsamma de biometriska lösningarna är, men också att de kan missbrukas för att kartlägga, spåra och övervaka människor.

Trust Stamps biometriska identifikationssystem, som till stor del finansierats av Mastercard, använder en teknologi som kallas för Evergreen Hash som skapar en AI-genererad 3D-mask baserad på ett enda foto av personens ansikte, handflata eller fingeravtryck. När masken har skapats slängs ursprungsdatan och krypteringsnycklar skapas istället för mer traditionella identifieringsmarkörer som namn eller personnummer.

Vad du har är någonting mycket säkrare för lagring eftersom det inte kan användas direkt för att identifiera dig. Ingen skulle kunna känna igen dig i den stora mängd av siffror som finns” menar Trust Stamps vd Gareth Genner och förklarar vidare att den biometriska id-handlingen kan ”utvecklas” och uppdateras med ny information, exempelvis om du besökt ett sjukhus eller tagit något vaccin. All denna nya data sparas i den biometriska id-handlingen.

Trust Stamps ID-system kan också komma att bli aktuellt att köpas in för fängelser som uttryckt ett intresse för tekniken när det kommer till att kontrollera villkorligt frigivna fångar utan att behöva använda dyr elektronisk övervakningsutrustning.

Tekniken kan också användas av polisen som vill spåra människor som protesterar mot eller bryter restriktionerna under coronapandemin eller dissidenter i största allmänheten. Ett liknande system som tagits fram av ett israeliskt teknikföretag används för närvarande på Rhode Island för att identifiera individer som bedöms sannolika att smittas av virus och vilka platser som kan bli föremål för upplopp och protester.

Kritiker är framför allt oroliga för att det nya initiativet med Wellness Pass kommer kombinera de här olika teknikerna till en kontantfri betallösning som snart kan bli obligatorisk att använda för allmänheten. Den bredare misstanken är att större delen av världens befolkning ska påtvingas teknik som kan användas för att övervaka och på andra sätt kontrollera dem, exempelvis att få dem att vaccinera sig av rädsla för att de annars inte kan använda betallösningarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Svensk polis har i hemlighet använt Palantirs övervakningssystem i flera år

Övervakningssamhället

Publicerad november 4, 2025 – av Markus Andersson
Palantir Technologies huvudkontor i Silicon Valley.

Den svenska polisen har under minst fem år använt ett AI-baserat analysverktyg från det ökända amerikanska säkerhetsföretaget Palantir.

Programmet, som specialanpassats för svenska förhållanden, kan på sekunder sammanställa omfattande profiler över enskilda personer genom att kombinera uppgifter från olika register.

Bakom systemet står det amerikanska tech-bolaget Palantir, som internationellt är kontroversiellt och bland annat anklagats för medverkan i övervakning och i somras pekades ut i en FN-rapport som medskyldigt till folkmord i Gaza.

Den svenska versionen av Palantirs plattform Gotham går under namnet Acus och bygger på artificiell intelligens för att sammanställa, analysera och visualisera stora informationsmängder. Enligt en granskning som vänstertidningen Dagens ETC gjort kan utredare med hjälp av systemet snabbt få fram detaljerade personprofiler som kombinerar data från spanings- och brottsregister med information från Bank-id, mobiloperatörer och sociala medier.

Annons:

En tidigare anställd analytiker hos polisen, som väljer att vara anonym, beskriver till tidningen hur systemet omgärdades av stor sekretess:

— Det var väldigt mycket hysch-hysch kring det där programmet.

Avslag på begäran om handlingar

När tidningen begärde ut uppgifter om systemet och hur det används möttes de av avslag. Polismyndigheten hänvisade till sekretess och meddelade att man varken kan "bekräfta eller förneka relationer med Palantir" med hänvisning till "fara för rikets säkerhet".

Det är inte första gången som Palantirs verktyg används i svensk brottsbekämpning. I den uppmärksammade operationen Trojan Shield lyckades FBI, med stöd av Palantirs teknik, infiltrera och avlyssna den krypterade meddelandeappen Anom.

Insatsen ledde till att ett stort antal personer med koppling till grov brottslighet greps, både i Sverige och internationellt. FBI kallade operationen "ett lysande exempel på innovativ brottsbekämpning".

Men metoden har också fått kritik. Advokaten Johan Grahn, som företrätt åtalade i flera Anom-relaterade mål, är kritisk till tillvägagångssättet.

— I de här fallen har det varit en urskillningslös massövervakning, konstaterar han.

Kartlägger dissidenter

Palantir har sedan länge väckt debatt på grund av sina uppdrag och metoder. Bolaget arbetar med både amerikanska myndigheter och utländska säkerhetstjänster.

I USA används övervakningsbolagets system för att kartlägga illegala invandrare. I Storbritannien har brittisk polis kritiserats för att använda företagets teknik för att bygga register över medborgares sexualliv, politiska åsikter, religionstillhörighet, etnicitet och fackliga engagemang – uppgifter som enligt bedömare strider mot grundläggande integritetsprinciper.

I somras pekade dessutom en FN-rapport ut Palantir som medansvarigt för folkmordshandlingar i Gaza, efter att bolagets analysverktyg påstås ha använts vid attacker där civila palestinier dödades.

Hur omfattande den svenska polisens användning av systemet är, och vilka rättsliga ramar som styr hanteringen av svenskars personuppgifter i plattformen, förblir dock oklart så länge polismyndigheten väljer att hemlighålla uppgifterna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

IT-expert varnar: ID-krav på nätet för oss närmare totalitär övervakning

Övervakningssamhället

Publicerad november 3, 2025 – av Markus Andersson
Nina Larsson (L) vill införa åldersverifiering – men it-experter varnar för allvarliga konsekvenser.

IT-säkerhetsspecialisten Karl Emil Nikka avråder Sverige från att följa Storbritanniens exempel med obligatorisk åldersverifiering på porrsajter. Risken för dataintrång och ökad övervakning är för stor, menar han.

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) vill att Sverige inför tekniska spärrar som kräver åldersverifiering på porrsajter för att skydda barn från grovt sexuellt innehåll.

Förslaget bygger på den brittiska modellen där sajter måste kontrollera användarnas ålder eller identitet, till exempel genom legitimering med ID-kort eller kreditkort.

Men Karl Emil Nikka, it-säkerhetsspecialist, är starkt kritisk till förslaget. Han pekar på allvarliga brister i den brittiska lösningen, inte minst risken för dataintrång.

Annons:

Som exempel nämner han läckan från meddelandeplattformen Discord, där foton på 70 000 användare hamnade i orätta händer efter en cyberattack i samband med lagändringen. Dessutom är spärrarna lätta att kringgå med hjälp av VPN-tjänster, vilket fick användningen av sådana tjänster att skjuta i höjden när den brittiska lagen trädde i kraft.

Riskerar övervakning

Nikka varnar också för att krav på identifiering på nätet för Sverige närmare en typ av övervakning som annars bara förekommer i totalitära stater.

— Det är ju ett litet problem så länge som vi bor i en demokrati, men det är förbannat farligt att tro att vi alltid kommer göra det, säger han.

I stället bör föräldrar uppmuntras att använda de kontroller som redan finns inbyggda i telefoner och andra enheter, där man enkelt kan välja vilka sajter som ska spärras.

— Ur ett säkerhetsperspektiv är det den enda rimliga lösningen, konstaterar Nikka.

Utländska sajter lockar

En ytterligare risk med tekniska spärrar är att unga användare söker sig till mindre välkända sajter utomlands som inte bryr sig om lagkrav, menar Nikka. Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen, bekräftar bilden.

— Enligt experter i olika länder verkar det som att man har vänt sig till andra mindre kända webbplatser i utlandet, säger hon.

Tillå tror dock att tekniska lösningar kan ha en plats, förutsatt att de är mer anonyma än de brittiska och kombineras med andra insatser.

— Det kan bidra till att höja trösklarna och minska exponeringen.

Samtal avgörande

Samtidigt betonar hon vikten av att komplettera eventuella tekniska lösningar med satsningar på digital kompetens och framför allt samtal mellan föräldrar och barn.

— Det är där det verkliga skyddet börjar. Vi vet att många föräldrar tycker det är jobbigt att ta porrsamtalet, men det bör man göra tidigt, säger Jannike Tillå.

Hon understryker att frågan om integritet och frihet på nätet inte får ställas mot barnskydd.

— Vi måste hitta den balansen och klara av båda sakerna, avslutar hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trygghetsappar normaliserar övervakning av barn

Övervakningssamhället

Publicerad oktober 15, 2025 – av Markus Andersson
Katarina Winter varnar för att övervakning av barn normaliserats när tekniken paketeras som omsorg istället för kontroll.

Appar som lovas öka tryggheten används ofta för vardagslogistiken – och normaliserar hemlig övervakning.

Forskare vid Stockholms universitet har granskat 48 svenska trygghetsappar och varnar för att tekniken paketeras som omsorg medan etiska frågor försvinner.

I två forskningsprojekt vid Stockholms universitet undersöker forskare olika trygghetsteknologier i Sverige – allt från digitala trygghetskartor och säkerhetssensorer till appar som marknadsförs som verktyg för att skapa tryggare samhällen. Men istället för att mäta om tekniken fungerar granskar forskarna kritiskt vad den får för konsekvenser.

— Det är viktigt att fråga sig vilken trygghet vi är ute efter, och för vem? Vad är värt att kallas trygghet? Vilka aktörer och intressen styr vad som är trygghet i ett samhälle? Projektet om trygghetsappar visar bland annat hur övervakning normaliseras när vi använder den här teknologin, säger Katarina Winter, docent och universitetslektor i kriminologi samt doktor i sociologi vid Stockholms universitet.

Annons:

Hon leder projekten som pågår i samarbete med forskare från Högskolan i Gävle och Södertörns högskola. Forskarna har kartlagt 48 svenska trygghetsappar och intervjuat både utvecklare och användare, däribland föräldrar som använder appar för att hålla koll på sina barn.

"Tekniken är så snällt inramad"

Ett centralt fynd är hur normaliserat det blivit att övervaka barn, ofta utan deras vetskap.

— Ett exempel är hur normaliserat det har blivit att övervaka sina barn fast de inte vet om det, även om vissa har en överenskommelse med sina barn. Eftersom tekniken är så snällt inramad – att det handlar om att skydda barnen – så blir det inte något man måste stå för som förälder. Normaliseringen kan därför ske under radarn. När tekniken paketeras som omsorg tappar vi lätt bort de etiska frågorna, förklarar hon.

Övervakningen påverkar också relationerna i familjen.

— Många använder apparna för att slippa tjata på sina barn och i det korta loppet kanske det är smidigt och förenklar logistik i familjen. Men det sker något på mellanmänsklig nivå, vi kapar en del av interaktionen mellan varandra. Det ses som ett avvikande beteende om man inte vill dela sin plats, något jag tror är negativt.

Förvirrande budskap vid Komvuxskjutning

Forskarna ser en tydlig diskrepans mellan utvecklarnas ideal om ett tryggare samhälle och hur apparna faktiskt används. För privatpersoner handlar det ofta om helt andra saker än trygghet.

— På ett sätt reproducerar de här föräldrarna en otrygghet i samhället som har att göra med brott och utsatthet när de motiverar varför de använder en app. Men i verkligheten så är det ofta extremt kopplat till vardagslogistik – när ska jag börja koka pastan beroende på var mitt barn befinner sig? förklarar kriminologen.

Forskarna har också undersökt skolsäkerhetsappen CoSafe som användes vid skjutningen på Campus Risbergska. Appen kritiserades för att ha skickat motstridiga larm om både utrymning (att lämna byggnaden) och inrymning (att stanna kvar och söka skydd inomhus). Av de totalt elva personer som dödades följde två elever uppmaningen att utrymma istället för att söka skydd inomhus.

— Risbergska-fallet visar på komplexiteten i tekniska lösningar för krissituationer. Samtidigt som appen kan ha hjälpt vissa att söka skydd, väcker händelsen viktiga frågor om ansvarsfördelning och teknisk tillförlitlighet när det gäller liv och död, konstaterar Winter.

Privata aktörer tjänar på otrygghet

Forskaren ser också hur privata företag använder samhällsdebatten om otrygghet för att sälja in sina lösningar, särskilt till kommuner.

— Vi har både ett politiskt landskap som fokuserar på otrygghet och en marknad som tar sig an det eftersom det är i fokus. Det är logiskt att man hittar möjligheter till företagande i samhällsdebatten vi befinner oss i, men det blir mer brutalt när det gäller trygghet än med andra fenomen. Dels för att aktörer tjänar på att framställa ett samhälle som otryggt, dels för att företagen generellt sett är intresserade av specifika användargrupper som kanske inte har så mycket trygghetsproblem.

Hon uppmanar till en kritisk hållning mot teknikoptimismen.

— Det är viktigt att stanna upp i de frågorna som annars tenderar att rusa iväg i en slags tilltro till att 'nu blir allt bättre för att vi har ny teknologi'. När det övergripande ordet är trygghet, riskerar frågor om övervakning och integritet att nedprioriteras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Telenor lämnade ut användaruppgifter – oppositionella dödades

Övervakningssamhället

Publicerad oktober 7, 2025 – av Isac Boman
Telenors informationschef kallar kravet för ett "PR-jippo" och menar att saken redan har behandlats av polisen och rättsväsendet.

Över tusen personer kan ha förföljts, torterats, gripits eller dödats när Telenor lämnade ut känsliga kunduppgifter till militärjuntan i Myanmar. Nu hotar offer och anhöriga med stämning och kräver hundratals miljoner kronor i skadestånd.

I måndags fick Telenors ledning ett varsel om stämning där kravet om ersättning motiveras med att telebolaget olagligt delat känsliga personuppgifter med Myanmars militärjunta.

"Vi ber om svar på om grunden för kravet bestrids så snart som möjligt, men senast inom två veckor", stod det i brevet.

Bakom kravet står den nederländska organisationen Centre for Research on Multinational Corporations (Somo) tillsammans med flera myanmariska ideella organisationer.

Annons:

Efter militärkuppen i februari 2021 tvingade juntan teleoperatörer som Telenor att lämna ut känsliga uppgifter om sina kunder. Informationen användes sedan för att identifiera, spåra och gripa regimkritiker och aktivister.

Politiker avrättades

Bland de drabbade finns en profilerad politiker och Telenor-kund och efter att bolaget lämnat ut uppgifterna arresterades mannen, dömdes till döden och avrättades i fängelset.

— Vi vet att den potentiella gruppen av offer är mer än 1000 personer, säger Joseph Wilde-Ramsing, direktör och förhandlingsledare på Somo till Dagens Næringsliv.

Han betonar att några av offren är döda och avrättade, medan flera är arresterade.

— Vi är i kontakt med deras familjemedlemmar och kräver ekonomisk kompensation från Telenor för det de blivit utsatta för.

Krav på hundratals miljoner

Advokat Jan Magne Langseth, partner vid den norska advokatbyrån Simonsen Vogt Wiig, representerar Somo i ärendet. Han uppger att kravet kommer att bli omfattande.

— Vi har ännu inte satt något beloppskrav, men att det kommer att handla om många hundra miljoner kronor är det liten tvivel om, säger han.

Både enskilda personer och organisationer som arbetar för demokratirörelsen i Myanmar kräver ersättning.

— Vi har nummerlistorna som lämnats till juntan, men vi har inte alla namn på abonnenterna ännu, säger Langseth.

I varslet slås det fast att Telenor systematiskt lämnade ut personuppgifter till militärjuntan, väl medvetna om att detta skulle leda till brott mot mänskliga rättigheter – däribland förföljelse, godtyckliga arresteringar och likvidering av motståndare.

"Detta kan dokumenteras med omfattande bevis", står det i skrivelsen.

Telenor: "Inga goda val"

Telenors informationschef David Fidjeland avfärdar det hela och hävdar att saken redan är utagerad.

"Den tragiska utvecklingen i Myanmar har varit föremål för flera utredningar inom polisen och rättsväsendet utan att de lett fram. Telenor Myanmar hamnade i en förfärlig och tragisk situation och hade tyvärr inga goda val", skriver han i ett mejl och fortsätter:

"Att journalister från Bangkok och Kuala Lumpur till Marienlyst fått detta varsel långt innan vi själva fått det säger tyvärr lite om var Somo har sitt fokus. Detta verkar tyvärr mer som ett PR-jippo i en tragisk sak än en seriös skrivelse".

Sålde verksamheten 2022

Telenor fick mobillicens i Myanmar 2014 . På kort tid blev företaget en stor mobiloperatör med över 18 miljoner kunder i landet. Efter militärkuppen i februari 2021, då den tidigare regeringen störtades, valde Telenor att sälja sin mobilverksamhet i Myanmar till libanesiska M1 Group – inklusive kunddata. Försäljningen slutfördes i mars 2022.

Enligt lokala medier har M1 Groups lokala samarbetspartner nära band till militärjuntan.

Advokat Langseth bemöter frågan om huruvida en vägran att lämna ut uppgifter skulle ha gått ut över de lokala anställda.

— De anställda i Telenor Myanmar behövde inte vara delaktiga. Det kunde ha styrts från Norge eller andra länder i koncernen. Vittnen har berättat för oss att det fanns internt motstånd bland flera av de centrala lokala anställda i Telenor Myanmar mot att lämna ut data till juntan, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.