EU-övervakare: ansiktsigenkänning måste förbjudas på offentliga platser

publicerad 17 maj 2021
- av Markus Andersson
Övervakningsspaning med ansiktsigenkänning porträtterat i den franska spionserien "Falsk identitet".

EU:s interna övervakare EDPS sågar EU:s förslag om att införa artificiell ansiktsigenkänning på offentliga platser även om det sker med förevändning att bekämpa brott eller hitta försvunna personer. Man menar att åtgärden kränker mänskliga rättigheter och inkräktar på medborgarnas privatliv på ett otillåtet sätt.

I ett utkast till ett förslag kring regleringen av artificiell intelligens och ansiktsigenkänning meddelade EU att man förvisso ser risker med den integritetskränkande tekniken men att man ändå vill använda den för brottsbekämpning och införa ansiktsigenkänningstekniken på offentliga platser. Bland annat vill man kunna använda tekniken på publika platser för att leta efter försvunna barn, stoppa brottslighet eller förhindra terroristattacker, rapporterar Sweclockers.

Wojciech Wiewiórowski från den interna EU-övervakaren Europan Data Protection Supervisor (EDPS) är dock av en annan uppfattning och menar att det är direkt nödvändigt att förbjuda denna typ av biometrisk identifikation på offentliga platser samt att införandet av tekniken skulle leda till ett odemokratiskt intrång på medborgarnas privatliv.

Ett striktare förhållningssätt är nödvändigt eftersom fjärrbiometrisk identifiering där AI kan bidra till en aldrig tidigare skådad utveckling också innebär extremt stora risker för djupa och icke-demokratiska intrång i individers privatliv”, konstaterar man.

EDPS betonar att man inte är motståndare till tekniken som sådan, men att det är mycket viktigt att denna inte används för att kränka grundläggande rättigheter och medborgarnas personliga integritet. Man ser det också som positivt att EU säger sig vilja reglera användandet av tekniken inom unionen.

EDPS kommer att fortsätta förespråka en striktare approach till automatiserad igenkänning på offentliga platser gällande mänskliga drag som ansikten, gångstil, fingeravtryck, DNA, röster,tangenttryckningar och andra biometriska eller beteendemässiga signaler – oavsett om dessa används i en kommersiell eller administrativ kontext eller för brottsbekämpning”, skriver övervakaren.

Vidare konstaterar EDPS att man kommer fortsätta analysera kommissionens förslag med målsättningen att stärka skyddet för både individer och samhället i stort och att det är därför är viktigt att man hittar tydliga gränser för när och hur AI-tekniken ska användas.

Användandet av ansiktsigenkänningsteknik har också kritiserats av människorättsaktivister och medborgarrättsrörelser som uttrycker oro för att tekniken bland annat ska missbrukas av politiska regimer och makthavare för att kartlägga och förfölja dissidenter.

 

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!