Annons:

Våldtäktsdömd migrant döms för rånöverfall på 91-årig kvinna

Ökade otryggheten

Publicerad november 11, 2024
– av Jan Sundstedt
Det grova överfallet har väckt stark avsky på sociala medier och krav på fler utvisningar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Karam Kanjo, syrisk medborgare, döms till fängelse och utvisning efter att ha rånat och knuffat en 91-årig kvinna nedför en trappa vid Sollentuna pendeltågsstation.

Rånöverfallet fångades av en övervakningskamera och det framgår att förbipasserande vittnen varken försökte stoppa överfallet eller hjälpa den gamla skadade kvinnan.

Den brottsbelastade syriske medborgaren har tidigare avtjänat fängelsestraff för överfallsvåldtäkt, men motsätter sig utvisning med hänvisning till risken för "omänsklig behandling" i hemlandet Syrien.

Det var i augusti i år som Karam Kanjo förföljde och överföll en äldre kvinna på Sollentuna pendeltågsstation. Hon var på väg för att besöka sin avlidne makes grav i Norrviken, när Kanjo slet av hennes halsband och knuffade den 91-årige kvinnan nedför trappan.

Annons:

Ett flertal vittnen, som tycks vara unga kvinnor, kan på samma övervakningsfilm ses fly fältet och nonchalera kvinnas hjälplösa tillstånd och rop på hjälp.

Enligt tingsrätten var rånet livsfarligt för kvinnan, som på övervakningsbilderna ses falla handlöst ner för trappan. Något som Attunda tingsrätt framhåller i domen.

"Redan ett fall i marken skulle ha kunnat orsaka frakturer som varit allvarliga. Nu skedde fallet handlöst nedför en trappa. Det framstår som en tursam tillfällighet att XX inte drabbades av mycket allvarliga skador i fallet. Även om det inte presenterats rättsintyg eller liknande i frågan anser rätten att det med hänsyn till XX ålder står klart att det våld Karam Kanjo använde mot henne var livsfarligt".

Dömd för ett flertal allvarliga brott

Kanjo, som kom till Sverige under massinvandringsvågen 2015, har tidigare dömts för flera brott, inklusive våldtäkt och stölder. Han förekommer i belastningsregistret under 19 avsnitt.

Trots sin omfattande brottshistorik har han motsatt sig utvisning till Syrien, då han menar att han riskerar tortyr vid återkomst. Migrationsverket anser dock att säkerhetsläget i Syrien inte längre utgör hinder för utvisning.

Kriminalvårdens utredning visar att Kanjo lever under destruktiva sociala förhållanden och saknar fast boende. Attunda tingsrätt framhåller i domen att han saknar en sådan anknytning till Sverige som skulle förhindra utvisning och poängterar att en utvisning är nödvändig efter att straffet avtjänats.

Den 4 november dömde Attunda tingsrätt Karam Kanjo till fem och ett halvt års fängelse för grovt rån, brott mot knivlagen och ringa narkotikabrott. Tingsrätten beslutade även om utvisning till Syrien och förbjuds att återvända till Sverige.

Rånöverfallet mot den 91-årige kvinnan har även uppmärksammats internationellt, som ett varnande exempel på konsekvenserna av Sveriges invandringspolitik.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

”Svensk” gängkriminalitet sprider sig i hela Norge

Organiserade brottsligheten

Publicerad Idag 09:46
– av Isac Boman
Norges statsminister Jonas Gahr Støre ser bekämpning av gängkriminaliteten som en huvudprioritet och vill stoppa utvecklingen innan Norge hamnar i samma situation som Sverige.

Samma gängkriminalitet som länge plågat Sverige har nu också nått alla norska polisdistrikt. Det slog Norges statsminister Jonas Gahr Støre fast under Nordiska rådets session i Stockholm, där han krävde ett fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna för att stävja brottsligheten.

Under det nordiska toppmötet i samband med Nordiska rådets pågående session i Stockholm samlades de nordiska statsministrarna tillsammans med EU-kommissionens ökända ordförande Ursula von der Leyen. Kriminaliteten stod högt upp på dagordningen, inte minst mot bakgrund av att gängkonflikterna i Sverige under de senaste åren alltmer har spridit sig till grannländerna.

Särskilt i Norge har svenska kriminella nätverk expanderat sin verksamhet och Jonas Gahr Støre konstaterade att spår av "svensk" gängkriminalitet nu går att finna i samtliga norska polisdistrikt, vilket enligt honom understryker problemets gränsöverskridande karaktär.

— Det är ett mindre omfattande problem i Norge än i Sverige, men för mig är det en huvudprioritet att bekämpa detta, sade den norske statsministern.

Annons:

Djupt oroad över Sveriges utveckling

Gahr Støre välkomnade att gängkriminaliteten nu diskuteras på statsministernivå, men efterlyste samtidigt en ytterligare intensifiering av samarbetet. Han vill att frågan ska föras upp även vid kommande möten mellan de nordiska regeringscheferna.

— Det vi ser är att när en sådan kriminalitet får utveckla sig, så är den väldigt svår uppgift att klara av att trycka tillbaka den, varnade Norges ledare, och fortsatte:

— Vi har följt detta samhällsproblem som Sverige har haft under de senaste åren med en djup oro.

Den svenske statsministern Ulf Kristersson uttryckte förståelse för att de övriga nordiska länderna till varje pris vill undvika att Sveriges gängkriminalitet också etablerar sig på deras territorier.

— Gängkriminella respekterar inga gränser alls. Det vet vi bättre än någon eftersom vi nu rent fysiskt hämtar dem i helt andra länder långt borta. De respekterar inte de nordiska gränserna och de missbrukar den öppenhet som finns i Norden. Vår ambition är inte att exportera gängkriminella till Norge utan att låsa in dem i svenska fängelser, hävdade han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill göra utvisningsyrkande obligatoriskt för fängelsedömda

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igår 18:03
– av Jan Sundstedt
Migrationsminister Johan Forssell och statsminister Ulf Kristersson.

Den moderatledda regeringen är nära att införa en lag som tvingar åklagare att yrka på utvisning när utlänningar döms till fängelse. Strafftröskeln sänks från sex månader, vilket väntas kraftigt öka antalet utvisningar de kommande åren.

Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar att regeringen snart lämnar lagförslaget som gör det obligatoriskt att yrka på utvisning för personer som döms till fängelse. Reformen kan sexdubbla antalet utvisningar de första åren.

Beskedet kommer efter internationell kritik mot att en man som våldtagit den då 16-åriga Meya i Skellefteå förra året inte utvisats.

— Jag blev väldigt berörd när jag läste om det här fallet, både som minister men framförallt som förälder, säger Forssell till skattefinansierade SR.

Annons:

Han understryker att systemet brister:

— Brottsoffren de ska få upprättelse och systemet ska vara rättvist, men här finns det ett systemfel. Jag vill vara ärlig med att säga att det systemfelet innebär att det snarare är gärningsmännens väl och ve som det tas hänsyn till.

— Man får ändå vara kvar i Sverige trots att man begått väldigt allvarliga brott, till exempel en våldtäkt, och det tycker jag är stötande, tillägger ministern.

"Tuffaste regelverket i Norden"

Den kommande lagstiftningen bygger på en utredning som regeringen tog emot i maj. Förslaget innebär att åklagare måste yrka på utvisning vid fängelsestraff, och domstolar ska besluta om utvisning när förutsättningarna är uppfyllda.

Strafftröskeln sänks från sex månader till alla fängelsestraff, vilket innebär att även brott som misshandel och bedrägeri kan leda till utvisning. Enligt utredningen kan antalet utvisningar öka med 500–600 procent under de första åren.

— Sverige får därmed det tuffaste regelverket i hela Norden, hävdar Forssell och säger att regeringen också vill se över de EU-regler som försvårar utvisningar.

— Jag hoppas att vi ska bli framgångsrika där, men det är en mer komplicerad process än den svenska lagstiftningen som vi förfogar över själva.

Bristande trovärdighet

Även om många är överens om att invandrade brottslingar bör kunna utvisas, kritiserar motståndare migrationsministern för bristande trovärdighet och ifrågasätter hur många utvisningar som verkligen kommer att verkställas.

Under Moderaternas tidigare regeringsperiod, under Fredrik Reinfeldt, utökades Sveriges redan generösa massinvandring, vilket enligt kritiker har lett till att många av de personer som nu kan komma att utvisas, eller deras föräldrar, fick tillträde till Sverige till att börja med.

Trots det plötsliga retorikskiftet menar många att det är ytterst osannolikt att omfattande utvisningsprogram kommer att genomföras under en moderatledd regering.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungdomsfängelser för 13-åringar öppnar i sommar

Organiserade brottsligheten

Publicerad Igår 16:29
– av Redaktionen
Gängkriminella
Antalet unga som döms för grova brott har ökat dramatiskt de senaste åren.

Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda särskilda ungdomsfängelser även för 13- och 14-åringar som begår grova brott.

Syftet är att anpassa verkställigheten till barnets ålder och att skilja yngre brottslingar från äldre ungdomar och fängelseavdelningarna ska stå klara redan till sommaren.

Sedan tidigare har Kriminalvården fått i uppdrag att förbereda ungdomsfängelser för 15–17-åringar som döms för grov brottslighet. Nu utvidgas uppdraget till att även omfatta kriminella som är 13 och 14 år gamla, i samband med regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern för allvarliga brott.

I augusti 2023 tog regeringen emot betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga, som föreslår att sluten ungdomsvård ersätts med fängelse på särskilda ungdomsavdelningar vid befintliga anstalter.

Annons:

– En sänkning av straffbarhetsåldern för de allvarligaste brotten behövs av flera skäl. Det är viktigt för att stärka upprättelsen för brottsoffer, att skydda samhället och att hjälpa barn att lämna den kriminella banan. Detta ger också en femårsfrist för det preventiva arbetet att komma ikapp dagens verklighet. Kriminalvården får nu i uppdrag att på bästa sätt förbereda verksamheten på att ta emot den yngsta målgruppen, säger justitieminister Gunnar Strömmer ((M).

Anpassning efter ålder

Kriminalvården ska anpassa både lokaler och verksamhet utifrån barnens ålder. Yngre barn ska hållas åtskilda från äldre ungdomar och verksamheten måste uppfylla bestämmelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter.

– När 13–14-åringar springer runt med automatvapen måste det mötas med samhällets fulla kraft. För att skydda andra måste de kunna låsas in och genom att sänka straffbarhetsåldern öppnar vi upp polisens verktygslåda. Det ger oss en chans att både stoppa fortsatt våld och vända utvecklingen för de här barnen innan det är för sent, säger Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet.

Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, påpekar att behovet är akut:

– Antalet barn, så unga som 13–14 år, som begår grova våldsbrott har ökat dramatiskt. Insatser för att förhindra detta och att även vidta åtgärder efter fullbordade brott är ett måste. Samtidigt behöver verkställigheten anpassas utifrån gärningspersonens ålder. Det är välkommet att Kriminalvården nu får i uppdrag att se hur verksamheten behöver anpassas.

Martin Melin (L) instämmer:

– Jag har stort förtroende för Kriminalvården och hur de löser den ansträngda situation de har, inte minst med platsbrist. Jag är övertygad om att de även kommer kunna se till att de 13 och 14-åringar som döms till fängelse kommer tas om hand på bästa sätt.

Planerade anstalter och tidsplan

Kriminalvården planerar särskilda ungdomsavdelningar för pojkar vid anstalterna Högsbo, Rosersberg, Österåker, Kumla, Skenäs och Täby. För flickor planeras avdelningar vid Ystad och Sagsjön. Införandet sker i etapper, och inte alla avdelningar kommer vara i drift från den 1 juli 2026.

Den 24 september remitterade Justitiedepartementet ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år för brott som har minimistraff fängelse i fyra år eller mer, samt för försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Förslaget är i nuläget tidsbegränsat till fem år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark: En majoritet av gängkriminella har utomeuropeisk bakgrund

Ökade otryggheten

Uppdaterad oktober 27, 2025, Publicerad oktober 27, 2025
– av Jan Sundstedt
Danmark gäng
Enligt en färsk rapport är mer än två tredjedelar av samtliga gängdömda i Danmark av utomeuropeisk härkomst.

Nästan tre fjärdedelar av alla som dömts för gängrelaterade brott i Danmark har invandrarbakgrund från icke-västerländska länder, visar nya uppgifter från landets justitieministerium. Siffror som återigen väckt en politisk debatt om brottslighet, kultur och integration i landet.

Enligt den danska regeringsrapporten har 72 procent av alla dömda enligt landets så kallade gängparagraf invandrarbakgrund, rapporterar Berlingske.

Uppgifterna, som tagits fram av Danmarks Statistik och riksåklagaren, på begäran av den konservativa riksdagsledamoten Mai Mercado, omfattar åren 2018 till 2025.

Under denna period dömdes totalt 213 personer enligt paragrafen. Av dessa hade 54 dansk bakgrund, 36 var invandrare från icke-västerländska länder och 117 var ättlingar till invandrare från samma regioner.

Annons:

Paragraf § 81a i den danska strafflagen gör det möjligt för domstolar att fördubbla straffet om ett brottet är begånget inom gängkriminella kretsar.

Forskaren Lars Højsgaard Andersen vid Rockwool Foundation konstaterar att flera länder utmärker sig i statistiken: Irak, Turkiet, Somalia och Libanon. Han menar att kulturella skillnader i synen på lag och auktoritet "kan spela viss roll."

Den konservative talespersonen i migrationsfrågor, Frederik Bloch Münster, beskriver siffrorna som "anmärkningsvärt höga."

Tydlig skillnad mot befolkningssammansättningen

Att siffran är så markant hög väcker uppmärksamhet, då endast omkring 15 procent av Danmarks befolkning består av personer med utländsk bakgrund. Även om denna procentsats i sig inte är obetydlig, visar statistiken på en kraftig överrepresentation av utomeuropeiska invandrare.

Enligt Danmarks Statistik är Libanon det vanligaste ursprungslandet bland dömda gängmedlemmar (35 fall), följt av Somalia (29), Irak (23) och Turkiet (17).

Statsminister Mette Frederiksen har tidigare kallat okontrollerad invandring för Danmarks "största hot."

I ett uttalande i maj sade hon: — Om det kommer för många människor som begår brott, som inte är demokrater och som hotar vårt tillitsfulla och öppna samhälle, då är det den största faran.

Arkivbild. Foto: Welcomia/iStock

Dansk Folkeparti mobiliserar

De nya uppgifterna offentliggörs samtidigt som Dansk Folkeparti (DF) lanserar ett av Europas mest restriktiva invandringsprogram inför det kommande valet. Partiet föreslår massåtervändanden, medborgarskapsgranskningar och förbud mot islamiska sedvänjor.

I sitt manifest hävdar DF att massinvandringen från Mellanöstern och Nordafrika fört med sig "brottslighet, parallellsamhällen och kulturell förändring."

Partiet varnar dessutom för att invandring från länder som Turkiet, Syrien, Irak, Libanon, Pakistan, Afghanistan och Somalia har lett till "den största demografiska förändringen i Danmarks historia", och menar att "mellanösternska förhållanden måste tryckas tillbaka så att alla i landet kan känna sig hemma."

Till skillnad från exempelvis Tyskland och Frankrike registrerar Danmark brottsstatistik utifrån migrationsbakgrund. Syftet är att bättre kunna utvärdera integrationen även bland medborgare med utländska föräldrar.

Men siffrorna är uppseendeväckande: andra generationens invandrare visar enligt Danmarks Statistik ännu högre brottslighet än den första generationen – som redan ligger på en nivå långt över etniska danskar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.