Annons:

Utvisade återvänder till Sverige – hemländerna vägrar ta emot dem

Publicerad oktober 22, 2020 – av Per Nordin
81 utvisade har återvänt till Sverige efter att deras hemländer vägrat ta emot dem.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 48 600,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

Under de senaste fyra åren har Kriminalvården tvingats ta tillbaka minst 81 personer, trots att de förverkat sin rätt att leva i Sverige. Den vanligaste anledningen är att hemlandet vägrar att ta emot de utvisade personerna - något som ställer till stora problem.

En kartläggning som Uppdrag granskning har gjort visar att omkring 2000 utvisningar med bevakningspersonal genomförts varje år och i de flesta fallen går det enligt planerna, men ibland tvingas personalen återvända tillbaka till Sverige med de utvisade.

De länder som har vägrat ta emot sina medborgare är till majoriteten muslimska sådana som Iran, Marocko, Afghanistan, Jordanien, Algeriet, Sudan och Libyen - men även länder som Kenya, Tanzania och Uganda har nekat mottagande.

Ett exempel är från mars 2019 då en man från Ghana flögs till Accra tillsammans med svensk personal, men att svenskarna där blev meddelade att de var tvungna att ha ”mer konkreta bevis” på att den utvisade faktiskt kommer från Ghana, något som ofta är svårt eftersom pass och id-handlingar frekvent kastas innan migranterna söker uppehållstillstånd i Sverige. Ghananen flögs därefter tillbaka till Sverige igen.

Annons:

Ett annat exempel är från 2016 då en dömd brottsling skulle utvisas till Marocko av polisen. Väl framme i landet vägrar dock polisen att ta emot mannen, och man hänvisar även här till att mannen saknar giltiga id-handlingar. Fem dagar senare flyger svenskarna hem igen tillsammans med den kriminelle marockanen.

– När det gäller just verkställigheter av utvisningsbeslut har vi sedan 2016 börjat bygga upp en verksamhet med sambandsmän i länder dit det är särskilt svårt att verkställa, eller dit vi har särskilda behov, säger Patrik Engström vid gränspolisen.

Justitieministern Morgan Johansson (S) menar att de allra flesta utvisningarna lyckas utan problem, men medger också att man har problem med att verkställa utvisningar till flera muslimska länder. Ett sådant skräckexempel är Mahmoud Reza Beirani som redan 1993 dömdes för att ha sålt rökheroin i Sverige. Han dömdes till 7,5 års fängelse och utvisning på livstid – men är fortfarande kvar i Sverige.

Beirani flögs 1988 tillbaka till Iran, men helt utan id-handlingar och blir eskorterad tillbaka till det svenska flygplanet av iranska gränsvakter. En bidragande orsak till detta ska vara att den narkotikabrottsdömde mannen ensam ombads gå av planet och prata med iranska myndigheter, istället för att svensk personal följde med.

– Jag anser att det egentligen är just det beslutet de tog ombord i planet, att sitta kvar där och inte följa med in och förhandla, som har förstört hela ärendet, säger Tore Persson, tidigare chef för utlänningsroteln i Norrköping till skattefinansierade SVT.

22 år senare har Beirani fortfarande inte utvisats. Irans ambassad förklarar i en intervju med den svenska statsmediekanalen att man bara kommer att ta emot utvisade ”om de själva vill”, vilket innebär att de inte tar emot utvisade om dessa inte själva går med på det.

– För att vi respekterar människors vilja. Förväntar ni er att vi sätter handbojor på iranska medborgare och för dem till Iran? Och ni klagar på att vi inte respekterar mänskliga rättigheter, säger Mohammad Reza Nili, chef för konsulära enheten på Irans ambassad intervjun.

Beirani säger själv att han inte vill utvisas till Iran utan stanna i Sverige, något som alltså ser ut att bli verklighet - trots att det redan för 22 år sedan beslöts att han skulle lämna landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Var sjätte oroar sig för överfall – nu ordnas hundpromenader

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 06:55 – av Jan Sundstedt
En vit hund i koppel går bredvid en person i mörka byxor på en gångväg med gräs och höstlöv intill.
Även personer utan hund är välkomna till de gemensamma kvällspromenaderna i Skellefteå. Genrebild, inte från arrangemanget.

Polisen i Skellefteå bjuder in till gemensamma kvällspromenader för att öka den upplevda tryggheten. Även den som saknar hund är välkommen.

Polisen, Skellefteå kommun och Medborgarskolan arrangerar promenaderna under hösten, skriver polisen. Syftet är att dela information och prata om hur invånarna tillsammans kan bidra till ett tryggare samhälle, med utgångspunkt i trygghetsundersökningar och lokala lägesbilder.

Poliser och kommunens brottsförebyggande samordnare inleder varje promenad med information. Hundägare kan komma en timme tidigare för att prova aktiviteter med hunden. Deltagarna måste anmäla sig i förväg via Medborgarskolan.

I Skellefteå har 17 procent av de tillfrågade oroat sig för att bli överfallna eller misshandlade i området där de bor, enligt skattefinansierade statskanalen SVT. Uppgiften kommer från Polisregion Nords undersökning 2025, som besvarades av 1 789 personer i Skellefteå. I samma undersökning uppgav 0,1 procent att de utsatts för fysiskt våld på allmän plats.

Måtten bygger på enkätsvar. De är varken brottsstatistik eller ett mått på den faktiska risken.

— Det är ett sätt att få människor att komma ut och träffas, säger polisen Carin Wiklund till SVT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Magdalena Andersson nedröstad med klar majoritet

Valet 2026

Publicerad Igår 14:35 – av Jan Sundstedt
Magdalena Andersson i närbild med mikrofoner i förgrunden och flera personer i bakgrunden. Faksimil från SVT.
Magdalena Andersson (S) i samband med statsministeromröstningen under torsdagen.

Riksdagen har sagt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister. Endast hennes egna partikamrater röstade ja till förslaget om en ren S-regering.

Voteringen i kammaren på torsdagen slutade 248 nej mot 99 ja.

Mot förslaget röstade Tidöpartierna tillsammans med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Ingen ledamot avstod. Två var frånvarande, en från V och en från MP.

Magdalena Andersson hade i förväg meddelat talmannen att hon inte såg någon möjlighet att bilda regering, och hon räknade själv med nederlaget.

— Jag kommer att falla, sade hon inför omröstningen.

Översikt över riksdagens kammare med talarstol och ledamöter.
Kammaren under prövningen av Magdalena Andersson som statsminister den 15 oktober 2026. Foto: Faksimil/SVT.

Centerpartiets samtliga 25 ledamöter röstade nej.

Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist menar att C kan släppa fram en regering med enbart Socialdemokraterna.

Enligt Thand Ringqvist saknas i dagsläget dock ett politiskt program förankrat i mitten.

— Magdalena Andersson är vår mest sannolika statsministerkandidat, men det krävs en samsyn på vilken politik som ska genomföras, säger hon.

Ledamöter i riksdagens blå bänkar under statsministeromröstningen.
Foto: Faksimil/SVT.

MP och V: Vi ska sitta i kommande S-regering

Vänsterpartiets Samuel Gonzalez förklarade partiets nej med de löften V har gett sina väljare.

Miljöpartiets Annika Hirvonen säger att Andersson fortfarande är partiets kandidat.

MP har däremot aviserat att man inte tänker släppa fram en regering där partiet självt inte ingår.

Talare klädd i svart vid mikrofonen i riksdagens kammare.
Anförande av Annika Hirvonen (MP) i kammaren inför statsministeromröstningen den 15 oktober 2026. Foto: Faksimil/SVT.

Från Tidösidan kritiserade Moderaternas gruppledare Mattias Karlsson bristen på enighet trots 176 mandat.

Sverigedemokraternas Matheus Enholm anser att Magdalena Andersson "saknar en plan".

Socialdemokraternas Lena Hallengren avvisar att läget är en kris för demokratin. Enligt henne har samtalen de senaste veckorna inte handlat om en enpartiregering.

Thand Ringqvist sade före voteringen att sonderingsuppdraget nu bör gå till Ulf Kristersson (M), och att ett extraval vore ett misslyckande för politiken.

Riksdagens talarstol och presidium med ledamöter i förgrunden.
Riksdagens kammare under statsministerprövningen den 15 oktober 2026. Foto: Faksimil/SVT.

Riksdagens talman Andreas Norlén ska nu ringa partiledarna. Vem som får nästa sonderingsuppdrag är ännu inte klart.

Magdalena Andersson är det första statsministerförslaget efter valet som riksdagen avvisar.

Enligt regeringsformen leder fyra avslag till extraval.

Något som flertalet riksdagspartier, med möjligt undantag för Moderaterna och Sverigedemokraterna, gärna undviker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lånar till mat och hyra – Stadsmissionen kräver skärpta kreditregler

Välfärdskollapsen

Publicerad Igår 10:23 – av Emil Fjellstedt
Kunder med rullkorgar i en butiksgång mellan livsmedelshyllor, med Matmissionens skylt i bakgrunden.
Matmissionen är Stockholms Stadsmissions sociala matbutiker, där medlemmar med låg inkomst kan handla till lägre priser.

Närmare 500 000 svenskar är överskuldsatta, och många har lånat till hyra och mat. Sveriges Stadsmissioner kräver att kreditavtal ska kunna ogiltigförklaras när långivaren slarvat med kreditprövningen.

Siffran gäller 2025 och omfattar cirka 450 000 personer med aktiva skulder hos Kronofogden samt cirka 50 000 med pågående skuldsanering. Det framgår av Fattigdomsrapporten 2026, som Stadsmissionen publicerade. Det motsvarar fem procent av befolkningen och en ökning med 13 procent sedan 2019.

Skuldbeloppet hos Kronofogden har under samma tid vuxit med 86 procent, till 154 miljarder kronor. Unga vuxnas skulder där har fördubblats på tio år till 2,2 miljarder kronor, och omkring 30 000 personer mellan 18 och 25 år hade fastställda skulder 2025.

Hyra och mat, inte lyx

Stadsmissionens generalsekreterare Jonas Rydberg avvisar bilden av att överskuldsättning handlar om lyxkonsumtion. Det säger han i en intervju med Epoch Times. Budget- och skuldrådgivarna i kommunerna ger enligt honom en helt annan bild.

— Det är otroligt vanligt att man tar skulder för att betala hyra och fixa mat – sådana här grundläggande saker, säger Jonas Rydberg.

Rapporten noterar att Kronofogden anger överkonsumtion som vanligaste orsak bland dem som söker skuldsanering, utan att precisera vad begreppet innebär. Forskarna Julia Callegari och Frida Wallander vid Mälardalens universitet beskriver i stället "överlevnadskonsumtion", ett ord de hämtat från en budget- och skuldrådgivare. Lånen tas ofta för hyra, el och mat när inkomsten saknas eller inte räcker.

Rydberg pekar på en lång urholkning av välfärds- och socialförsäkringssystemen, samtidigt som kreditmarknaden har liberaliserats.

— Vi ska inte ha ett samhälle där människor hamnar under skälig levnadsnivå och blir desperata, säger han.

Krav på långivarna

Stadsmissionen vill att lån till människor som saknar möjlighet att betala tillbaka ska kunna ogiltigförklaras. Organisationen kräver också en stödgaranti med öronmärkta resurser till budget- och skuldrådgivningen samt lättare tillgång till skuldsanering. Vid skuldsanering bör den skuldsatte enligt Stadsmissionen först få betala själva skulden och därefter räntor och avgifter.

Riksrevisionen har uppskattat samhällskostnaden för överskuldsättning till uppemot 200 miljarder kronor om året, bland annat för sjukvård och produktionsbortfall.

— Kreditprövningen måste vara mycket precis. Har man inte gjort den så får företaget stå sitt kast, säger Jonas Rydberg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finansutskottet stoppade SD:s bränsleförslag

De höga bränslepriserna

Publicerad oktober 14, 2026 – av Jan Sundstedt
Bensinpumpar och butik vid en Circle K-station i Örnsköldsvik
Arkivbild från en bensinstation i Örnsköldsvik.

Finansutskottet sa på tisdagen nej till SD:s försök att förlänga skattesänkningarna på bensin och diesel. Utan nytt riksdagsbeslut höjs bränslepriserna därmed kraftigt den 1 december.

I efterspelet till årets riksdagsval styrs Sverige av en övergångsregering vilket försvårar möjligheten att förlänga skattesänkningarna på drivmedel.

SD ville dock försöka stoppa vad partiet kallar en "chockhöjning av bränslepriserna", och tog frågan till finansutskottet genom ett utskottsinitiativ, rapporterar Aktuell Hållbarhet.

Finansutskottet sa efter tisdagens möte emellertid nej till förslaget.

Utskottets ordförande Mikael Damberg (S) om beskedet: — Det var inte möjligt att sänka skatten från den 1 november eller få igenom de förändringar som SD föreslog i sitt utskottsinitiativ, säger Mikael Damberg till TT.

Det som återstår är koldioxidskattesänkningen på 2,40 kronor litern exklusive moms, som gäller till och med den 30 november i år. Inklusive moms motsvarar den 3 kronor litern för både bensin och diesel.

Enligt Moderaternas Edward Riedl har Finansdepartementet bedömt att en sänkning från den 1 december skulle kunna genomföras om den politiska viljan finns.

Energiskattesänkningen löpte ut vid månadsskiftet september/oktober.

Om riksdagspartierna inte enas om en lösning före den 1 december höjs bränsleskatterna därmed kraftigt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.