Annons:
Annons:

Utvisade återvänder till Sverige – hemländerna vägrar ta emot dem

Publicerad 22 oktober 2020 – av Per Nordin
81 utvisade har återvänt till Sverige efter att deras hemländer vägrat ta emot dem.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Under de senaste fyra åren har Kriminalvården tvingats ta tillbaka minst 81 personer, trots att de förverkat sin rätt att leva i Sverige. Den vanligaste anledningen är att hemlandet vägrar att ta emot de utvisade personerna - något som ställer till stora problem.

En kartläggning som Uppdrag granskning har gjort visar att omkring 2000 utvisningar med bevakningspersonal genomförts varje år och i de flesta fallen går det enligt planerna, men ibland tvingas personalen återvända tillbaka till Sverige med de utvisade.

De länder som har vägrat ta emot sina medborgare är till majoriteten muslimska sådana som Iran, Marocko, Afghanistan, Jordanien, Algeriet, Sudan och Libyen - men även länder som Kenya, Tanzania och Uganda har nekat mottagande.

Ett exempel är från mars 2019 då en man från Ghana flögs till Accra tillsammans med svensk personal, men att svenskarna där blev meddelade att de var tvungna att ha ”mer konkreta bevis” på att den utvisade faktiskt kommer från Ghana, något som ofta är svårt eftersom pass och id-handlingar frekvent kastas innan migranterna söker uppehållstillstånd i Sverige. Ghananen flögs därefter tillbaka till Sverige igen.

Annons:

Ett annat exempel är från 2016 då en dömd brottsling skulle utvisas till Marocko av polisen. Väl framme i landet vägrar dock polisen att ta emot mannen, och man hänvisar även här till att mannen saknar giltiga id-handlingar. Fem dagar senare flyger svenskarna hem igen tillsammans med den kriminelle marockanen.

– När det gäller just verkställigheter av utvisningsbeslut har vi sedan 2016 börjat bygga upp en verksamhet med sambandsmän i länder dit det är särskilt svårt att verkställa, eller dit vi har särskilda behov, säger Patrik Engström vid gränspolisen.

Justitieministern Morgan Johansson (S) menar att de allra flesta utvisningarna lyckas utan problem, men medger också att man har problem med att verkställa utvisningar till flera muslimska länder. Ett sådant skräckexempel är Mahmoud Reza Beirani som redan 1993 dömdes för att ha sålt rökheroin i Sverige. Han dömdes till 7,5 års fängelse och utvisning på livstid – men är fortfarande kvar i Sverige.

Beirani flögs 1988 tillbaka till Iran, men helt utan id-handlingar och blir eskorterad tillbaka till det svenska flygplanet av iranska gränsvakter. En bidragande orsak till detta ska vara att den narkotikabrottsdömde mannen ensam ombads gå av planet och prata med iranska myndigheter, istället för att svensk personal följde med.

– Jag anser att det egentligen är just det beslutet de tog ombord i planet, att sitta kvar där och inte följa med in och förhandla, som har förstört hela ärendet, säger Tore Persson, tidigare chef för utlänningsroteln i Norrköping till skattefinansierade SVT.

22 år senare har Beirani fortfarande inte utvisats. Irans ambassad förklarar i en intervju med den svenska statsmediekanalen att man bara kommer att ta emot utvisade ”om de själva vill”, vilket innebär att de inte tar emot utvisade om dessa inte själva går med på det.

– För att vi respekterar människors vilja. Förväntar ni er att vi sätter handbojor på iranska medborgare och för dem till Iran? Och ni klagar på att vi inte respekterar mänskliga rättigheter, säger Mohammad Reza Nili, chef för konsulära enheten på Irans ambassad intervjun.

Beirani säger själv att han inte vill utvisas till Iran utan stanna i Sverige, något som alltså ser ut att bli verklighet - trots att det redan för 22 år sedan beslöts att han skulle lämna landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tydligt förtroendetapp för svenska val

Publicerad Idag 06:46 – av Emil Fjellstedt
AI-genererad illustration av händer som överlämnar valkuvert vid ett bord, med blå valskärmar i bakgrunden.
Förtroendet för att de svenska valen genomförs korrekt har minskat under det senaste året, enligt Indikator Opinions mätning för Ekot. AI-genererad genrebild.

Färre svenskar litar på att valen går rätt till, och tilltron har minskat tydligt under det senaste året.

I Indikator Opinions mätning, gjord i oktober på uppdrag av Ekot, uppger 69 procent att de har ett ganska eller mycket stort förtroende för att valen genomförs på ett korrekt sätt.

När Indikator ställde samma fråga för SOM-institutet 2025 var siffran 77 procent. Förtroendet har alltså sjunkit med åtta procentenheter.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, pekar på diskussionerna om misstänkt valfusk i Borlänge som den främsta förklaringen.

Annons:

— Det som har hänt i Borlänge är väl det som förmodligen orsakar den största nedgången här, säger han till Sveriges Radio.

Även strulet med förtidsröstningen under själva valet kan enligt honom spela in.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Frysvaror för hundratusentals kronor slängs efter hackerattack

Publicerad Igår 15:30 – av Jan Sundstedt
ICA Kvantum i Sjöbo uppger att frysvaror för hundratusentals kronor har förstörts. OBS: Arkivbild från ICA Kvantum i Kiruna.

Kylar och frysar i flera ICA- och Coop-butiker har ställts på upp till 50 plusgrader under natten till måndagen. I Sjöbo slänger butiken frysvaror för hundratusentals kronor.

ICA Kvantum i Sjöbo meddelar att man tömmer frysarna på förstörda livsmedel efter vad butiken på Facebook beskriver som en hackning av kylar och frysar.

Butikschefen Rickard Nilsson uppger att någon tagit kontroll över frysarnas temperaturinställningar.

– Så de har höjt temperaturerna i frysskåpen till plus 50 grader. Frysvarorna är förstörda. Det är mat för flera hundratusen kronor.

Annons:

ICA Kvantum i Tomelilla, ICA Nära i Böda och ICA Nära Sankt Olof har meddelat på Facebook att de också drabbats.

Även butiker i Hammenhög och Brösarp uppges ha drabbats, enligt skattefinansierade SVT.

Flera kedjor drabbade

Också Coop har problem i sex butiker i mellersta Sverige.

— Vi har just fått information om att sex butiker i mellersta Sverige har upplevt problem med sina kylar och frysar, säger presschefen Carlos Cancino till TT.

Hur många butiker som totalt drabbats och hur temperaturen kunde höjas är ännu oklart. Ingen gärningsman har pekats ut.

Franska butikskedjorna Intermarché, Coopérative U och Leclerc utsattes den 12 oktober för en liknande attack, där temperaturen i frysarna skruvades upp mot 50 plusgrader.

På ICA Kvantum i Sjöbo är stämningen uppgiven.

— Det är bittert, det är för jävligt, det är tragiskt. Man undrar ju vad de får för vinning av detta, säger Rickard Nilsson.

ICA:s presstjänst beskriver händelsen däremot annorlunda än butikerna.

I ett mejl skriver bolaget att "ett begränsat antal butiker har drabbats av en incident under natten som påverkat butikernas kyl- och fryssystem". ICA uppger att man stöttar butikerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD uppges stoppa pengarna till Riks – mitt i striden om svenskheten

Uppdaterad 31 oktober 2026, Publicerad 31 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Två politiker i separata intervjumiljöer, åtskilda av en sned vit skiljelinje.
Riks fick åtta miljoner kronor från SD under sitt senaste förlängda räkenskapsår. Nu uppges stödet stoppas, medan Mattias Karlsson avvisar att pengarna ska flyttas till Oikos.

Sverigedemokraterna ska stoppa stödet till mediekanalen Riks redan vid årsskiftet, i stället för att trappa ned det fram till 2028, uppger Fria Tider. Bakom förslaget står enligt tidningen vice partiledaren Henrik Vinge och partiideologen Mattias Karlsson. Beskedet kommer mitt i en öppen strid inom partiet om vad svenskhet är, där Riks-kretsen ställt sig mot partitoppens syn på en kulturell svenskhet.

Vice partiledaren Henrik Vinge och partiideologen Mattias Karlsson ska båda ha ställt sig bakom förslaget. Den tidigare planen var att trappa ned finansieringen successivt fram till 2028. Pengarna ska enligt uppgifterna i stället gå till den SD-nära tankesmedjan Oikos, som planerar en satsning på videoproduktion från nya studiolokaler vid Engelbrektskyrkan på Östermalm i Stockholm.

Karlsson medger i ett svar på X att partiet ska banta utgifter. Han svarar inte på om Riks är en av posterna, men avvisar att pengar ska flyttas till Oikos.

"Partiet måste se över alla sina utgifter eftersom intäkterna minskat kraftigt i och med valresultatet, men varken jag eller någon annan har förespråkat att flytta pengar från Riks till Oikos", skriver han.

Annons:

Striden om svenskheten

Konflikten gäller principprogrammets skrivningar om så kallad öppen svenskhet. Kring Jimmie Åkesson, Vinge, Karlsson och Julia Kronlid finns en falang som ser svenskarna som en kulturell och social gemenskap snarare än en etnisk folkgrupp. Kretsen kring Riks vill att partiet tydligare ska bejaka sin nationalistiska särart och motsätta sig det de ser som ett etniskt byte av majoritetsbefolkningen.

Dragkampen om partiets nationalism är inte ny. Den 8 oktober gick Oikos-medarbetaren Carl Eos till försvar för Vinge i Bulletin under rubriken "Begrav etno-nationalismen en gång för alla". "Nationell gemenskap kräver inte biologiska band", skrev han.

Riks-skribenten Mira Klang svarade samma dag med frågan när svensk nationalism blev en integrationskampanj. "Att erkänna de etniska svenskarnas betydelse för den svenska nationens fortlevnad är ren självbevarelsedrift", skrev hon.

På fredagen gav även den tidigare moderate riksdagsledamoten Hanif Bali sig in i debatten med ett angrepp på Karlssons idé om en kulturell svenskhet. "Det finns inga områden där etniska svenskar är i minoritet men där den kulturella svenskheten överlevt", skrev Bali på X.

Halva omsättningen från partiet

Ett stopp skulle slå hårt mot Riks. Kanalens bolag Rplay fick åtta miljoner kronor från SD under sitt senaste räkenskapsår, som förlängdes till 16 månader och sträckte sig från september 2024 till december 2025, rapporterar Dagens Opinion. Det motsvarade ungefär hälften av omsättningen på 16,2 miljoner kronor.

Utan externa bidrag låg intäkterna på 6,8 miljoner kronor. Rörelseresultatet föll samtidigt till 257 000 kronor.

Själv avfärdar Karlsson hela uppgiften om att stödet flyttas.

"Ni hade fel om i princip allt i er förra artikel och ni har fel nu igen. Skaffa er bättre källor. Det är direkt pinsamt faktiskt", skriver han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre söker återvandringsbidrag trots höjningen

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad 30 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Johan Forssell vid en presskonferens till vänster och Migrationsverkets logotyp på en glasentré till höger.
Ansökningarna om återvandringsbidrag minskar, men migrationsminister Johan Forssell vill inte se över fler ändringar. Arkivbilder.

Intresset för återvandringsbidraget sjunker trots höjningen till 350 000 kronor. Drygt 200 har fått ja hittills i år, och i september kom bara 24 nya ansökningar.

Sedan höjningen den 1 januari har 786 ansökningar kommit in till Migrationsverket. Av dem är 635 avgjorda, visar myndighetens månadsstatistik till och med september.

Bonnierägda DN skriver att drygt 200 ansökningar har beviljats. Samtidigt har 350 fått avslag och drygt 70 avskrivits.

Utfallet ligger långt under myndighetens egen förväntan. Migrationsverket har bedömt att omkring 600 personer per år skulle få bidraget. Till och med september motsvarar antalet beviljade ungefär en tredjedel av den nivån.

Annons:

Rusning i januari, sedan nedgång

Ansökningarna kom i en våg direkt efter höjningen. Samnytt uppger att 276 ansökningar kom in i januari och 160 i februari. Därefter har kurvan pekat nedåt, och septembers 24 är årets lägsta siffra.

Året innan, när bidraget var 10 000 kronor, sökte 133 personer. En enda fick pengarna.

Beviljat är inte utbetalt

Ett beviljat bidrag är inte detsamma som 350 000 kronor på kontot. Pengarna betalas ut i tre steg: första delen i Sverige, andra vid ankomsten till det nya landet och den sista ungefär 15 månader efter ankomsten, enligt Migrationsverkets presstjänst.

Samma sajt återger myndighetens redovisning till regeringen. Till och med augusti hade Migrationsverket betalat ut 13,5 miljoner kronor, till största delen första delbetalningar. Informationsinsatserna om bidraget kostade under samma tid omkring 9,1 miljoner kronor.

Fel tillstånd och skulder

Det vanligaste skälet till avslag är fel sorts uppehållstillstånd, vilket gäller 145 fall. Ytterligare 31 har fått nej för att tillståndet beviljats efter den 12 september 2024.

Många stoppas också av skulder. Skulder hos Kronofogden fällde 42 sökande och CSN-lån 34.

Syrien är destinationen i 465 av ansökningarna. Därefter följer Irak med 37, Demokratiska republiken Kongo med 35 och Afghanistan med 25.

Forssell vill inte ändra något

Migrationsminister Johan Forssell anser att det har framgått vem bidraget är till för. "Vårt intryck är att det varit tydligt vem bidraget riktar sig till, men givet höjningen har också intresset ökat", skriver han i ett svar till DN.

Några planer på att begränsa bidraget finns inte heller. "Det är inte aktuellt för en övergångsregering att se över ytterligare ändringar", skriver Forssell.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.