Annons:

Utvisade återvänder till Sverige – hemländerna vägrar ta emot dem

Publicerad oktober 22, 2020 – av Per Nordin
81 utvisade har återvänt till Sverige efter att deras hemländer vägrat ta emot dem.

Under de senaste fyra åren har Kriminalvården tvingats ta tillbaka minst 81 personer, trots att de förverkat sin rätt att leva i Sverige. Den vanligaste anledningen är att hemlandet vägrar att ta emot de utvisade personerna - något som ställer till stora problem.

En kartläggning som Uppdrag granskning har gjort visar att omkring 2000 utvisningar med bevakningspersonal genomförts varje år och i de flesta fallen går det enligt planerna, men ibland tvingas personalen återvända tillbaka till Sverige med de utvisade.

De länder som har vägrat ta emot sina medborgare är till majoriteten muslimska sådana som Iran, Marocko, Afghanistan, Jordanien, Algeriet, Sudan och Libyen - men även länder som Kenya, Tanzania och Uganda har nekat mottagande.

Ett exempel är från mars 2019 då en man från Ghana flögs till Accra tillsammans med svensk personal, men att svenskarna där blev meddelade att de var tvungna att ha ”mer konkreta bevis” på att den utvisade faktiskt kommer från Ghana, något som ofta är svårt eftersom pass och id-handlingar frekvent kastas innan migranterna söker uppehållstillstånd i Sverige. Ghananen flögs därefter tillbaka till Sverige igen.

Annons:

Ett annat exempel är från 2016 då en dömd brottsling skulle utvisas till Marocko av polisen. Väl framme i landet vägrar dock polisen att ta emot mannen, och man hänvisar även här till att mannen saknar giltiga id-handlingar. Fem dagar senare flyger svenskarna hem igen tillsammans med den kriminelle marockanen.

– När det gäller just verkställigheter av utvisningsbeslut har vi sedan 2016 börjat bygga upp en verksamhet med sambandsmän i länder dit det är särskilt svårt att verkställa, eller dit vi har särskilda behov, säger Patrik Engström vid gränspolisen.

Justitieministern Morgan Johansson (S) menar att de allra flesta utvisningarna lyckas utan problem, men medger också att man har problem med att verkställa utvisningar till flera muslimska länder. Ett sådant skräckexempel är Mahmoud Reza Beirani som redan 1993 dömdes för att ha sålt rökheroin i Sverige. Han dömdes till 7,5 års fängelse och utvisning på livstid – men är fortfarande kvar i Sverige.

Beirani flögs 1988 tillbaka till Iran, men helt utan id-handlingar och blir eskorterad tillbaka till det svenska flygplanet av iranska gränsvakter. En bidragande orsak till detta ska vara att den narkotikabrottsdömde mannen ensam ombads gå av planet och prata med iranska myndigheter, istället för att svensk personal följde med.

– Jag anser att det egentligen är just det beslutet de tog ombord i planet, att sitta kvar där och inte följa med in och förhandla, som har förstört hela ärendet, säger Tore Persson, tidigare chef för utlänningsroteln i Norrköping till skattefinansierade SVT.

22 år senare har Beirani fortfarande inte utvisats. Irans ambassad förklarar i en intervju med den svenska statsmediekanalen att man bara kommer att ta emot utvisade ”om de själva vill”, vilket innebär att de inte tar emot utvisade om dessa inte själva går med på det.

– För att vi respekterar människors vilja. Förväntar ni er att vi sätter handbojor på iranska medborgare och för dem till Iran? Och ni klagar på att vi inte respekterar mänskliga rättigheter, säger Mohammad Reza Nili, chef för konsulära enheten på Irans ambassad intervjun.

Beirani säger själv att han inte vill utvisas till Iran utan stanna i Sverige, något som alltså ser ut att bli verklighet - trots att det redan för 22 år sedan beslöts att han skulle lämna landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Alle man till Södertörn!

Länsförsäkringar-affären

  • Det har gått tre år sedan Länsförsäkringar Bank inledde sina angrepp på både den oberoende mediestifelsen som startats för att stötta oberoende journalistik, på mediebolaget bakom Nya Dagbladet och på redaktionsledningen och dess privata bankkonton.
  • Den 10-11 december möter vi slutligen banken i Södertörns tingsrätt där huvudförhandlingen kommer att äga rum.
  • Läsare som följt processen välkomnas att deltaga på plats och utnyttja allmänhetens rätt att närvara under förhandlingen och se banken ställas till svars för sitt övergrepp på den fria journalistiken.
Uppdaterad Idag kl 08:01, Publicerad Igår 17:34 – av Jan Sundstedt
Isac Boman och Markus Andersson från redaktionsledningen står också bakom den oberoende mediestiftelsen som nu möter Länsförsäkringar Bank i rätten.

Efter en långdragen process där Länsförsäkringar Bank med sina tre olika advokatbyråer gjort sitt yttersta för att kringgå rättvisan och göra processen maximalt utdragen, tvingas de till slut stå till svars för sitt agerande.

I den första rättsprocessen handlar det om hur banken hösten 2022 i samband med bildandet av en stiftelse som ska stötta oberoende journalistik i Sverige i slutskedet av processen efter att initialt ha välkomnat stiftelsen som kund plötsligt avbryter processen. Banken hade vid tidpunkten redan accepterat alla handlingar, gjort en kundkännedomsprövning och upplåtit ett bankkonto där stiftelsekapitalet på 100 000 kronor sattes in för att kunna slutföra registreringen av stiftelsen hos Länsstyrelsen och erhålla ett organisationsnummer från Skatteverket.

När stiftelsen slutligen erhållit organisationsnumret kom stiftelsen tillbaka till banken och meddelande sitt organisationsnummer för att att få tillgång till att disponera sitt bankkonto där pengarna fanns. Banken meddelar då att man plötsligt vägrar detta utan vidare förklaring.

Tillgångarna på 100 000 kronor som är stiftelsens egendom blir därmed infrysta på kontot och lamslår stiftelsens arbete. Banken vägrar att förklara sig vidare och enligt stiftelsens advokat Carl Riddarstråle saknar rättsfallet och omständigheterna motstycke i Sverige.

Annons:

Då banken redan välkomnat stiftelsen som kund, godtagit alla handlingar och gjort en kundkännedomsprövning finns ingen annan förklaring än att banken kontaktats av utomstående som utövat påtryckningar mot banken.

Banker är skyddade genom banksekretess vars syfte inte minst är integriteten för sina kunder, vilket bland annat innebär att banken överhuvudtaget varken kan bekräfta eller förneka vilka som är kunder i banken. Därmed ska banken kunna skyddas mot påtryckningar.

I fallet med den oberoende mediestiftelsen tyder allt istället på att banken å ena sidan kontaktats av utomstående som utövat påtryckningar mot banken för att stänga ned stiftelsens planerade verksamhet och sedan även tidningens ekonomi, samtidigt som banken själva sedan valt att agera på detta med full kraft. Detta trots att allt tyder på att det inneburit brott mot både banksekretessen och en rad andra i lag skyddade rättigheter till bankkonton och andra regler som även medieföretaget och redaktionsledning tydligt omfattas av i samband med att man hastigt även stängde ned dessa konton.

Banken har i efterhand systematiskt också försökt belasta stiftelsen med tidningen Nya Dagbladets verksamhet, tidningens profil, publicerade artiklar och annat som är helt fristående från stiftelsen. Även mediebolaget bakom tidningen, Aeon Media, och dess ekonomi har banken försökt övertyga tingsrätten om är högst besvärande trots att även mediebolaget tvingades genomgå en omfattande kundkännedomsprocess där banken inte kunde peka på en enda konkret transaktion som mediebolaget inte kunde förklara på ett godtagbart sätt.

Enligt stiftelsens advokat handlar det från bankens sida om efterhandskonstruktioner som man fabricerat för att försöka rättfärdiga sitt agerande och menar att man ursprungligen troligen inte räknat med det motstånd man mött och att man till slut skulle tvingas försvara handlingarna i rättssalen liksom Nya Dagbladets exponering av banken och dess övergrepp.

Domstolsbyggnaden vid Södertörns Tingsrätt. Foto: Nya Dagbladet

Så deltar du på rättegången

Allmänheten har i Sverige möjlighet och rätt att närvara på rättsprocesser och sitta med i rättssalen när processen utspelar sig. Undantagen är i regel brott med hänsyn till offrens integritet såsom i sexualbrottsfall där man utlyser stängda dörrar.

Nya Dagbladet välkomnar därför läsare som följt rättsfallet till Södertörns tingsrätt och möjligheten att under 10-11 december kunna närvara på det unika rättsfallet och förhandlingen.

Fotografering är inte tillåtet i rättssalen. Däremot får man göra ljudupptagningar, något tidningen dock kommer att göra och publicera för de som inte har möjlighet att närvara på plats. Allmänheten har inte möjlighet att ställa frågor och får inte på annat sätt påverka förhandlingen.

Klockan 09.30 öppnar dörrarna till rättssalen. Antalet platser är begränsat. Adressen till Södertörns tingsrätt är Björnkullavägen 5A i Huddinge. Parkeringsmöjligheter finns i anslutning till tingsrätten.

— Vi vill återigen tacka alla läsare som stöttat oss hela vägen fram hit! Även om processen bara på allvar har börjat med flera instanser att vänta är det en seger att vi orkat ta oss hit efter bankens utnötningskrig och hårda slag mot tidningens ekonomi. Alla donationer är oerhört värdefulla för vår hårt ansträngda redaktion som fått avsätta mycket tid och resurser till att överhuvudtaget kunna existera som tidning och medieföretag på grund av att bankens angrepp mot våra helt grundläggande behov att kunna förvalta ett bankkonto och ha en fungerande ekonomi.

Välkommen att följa oss i Södertörns tingsrätt där rättvisan ska prövas och den oberoende journalistikens framtid i Sverige!, säger tidningens chefredaktör Markus Andersson.

I skrivande stund saknas bara drygt 60 000 kronor till det uppsatta insamlingsmålet på 250 000 kronor. Redaktionen är mycket tacksam för hjälpen hela vägen fram.

Bakgrund stiftelsen

Stiftelsen hette initialt Stiftelsen Nya Dagbladet men bytte sedan namn till Nordiska Stiftelsen för oberoende medier då ambitionen breddades att stötta oberoende journalistik inte bara i Sverige utan kunna stötta verksamheter i hela Norden och eftersom stiftelsens arbete är helt fristående från Nya Dagbladets redaktionella verksamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kriminalvården vill inte låsa in 13-åringar

Publicerad Igår 10:14 – av Redaktionen

Regeringens förslag att sänka straffbarhetsåldern till 13 år möter kraftig kritik. I sitt remissvar skriver Kriminalvården att den inte är rustad att ta emot så unga barn i fängelse och att de bör tas om hand på andra sätt.

Till den 1 juli nästa år ska Kriminalvården ha byggt fängelseavdelningar för barn där både 15–17-åringar och 13–14-åringar som dömts för grova brott ska avtjäna straff. Samtidigt avvecklas platserna på de särskilda ungdomshemmen, SiS-hem.

I remissvaret skriver Kriminalvården att fängelse i ung ålder kan leda till negativa konsekvenser, och att barn "så unga som 13 år bör tas om hand på andra sätt".

De här synpunkterna blir mer påtagliga ju yngre barn det handlar om, säger Elisabeth Lager, tillförordnad rättschef, till TT.

Annons:

Kriminalvården är tydlig med att organisationen inte har de resurser som krävs. Man saknar både kompetens och lämpliga lokaler för att hantera barn ner i 13-årsåldern inom fängelser, häkten eller öppna påföljder som frivård. Även praktiska problem som undervisning måste kunna hanteras. Samtidigt påpekas att straffbarhetsålderns nivå i slutändan är en politisk fråga.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver att regeringen kommer att "analysera alla remissvar noggrant". Han betonar att samhället måste "på ett helt annat sätt än i dag omhänderta barn" vid de allvarligaste brotten, både för att skydda offer och samhället, men även barnen själva.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lidingö vill skicka ointegrerade invandrare till återvandringskritiska kommuner

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad november 11, 2025 – av Markus Andersson
Lidingömoderaterna med Daniel Källenfors i spetsen har fått mycket positiv kritik för att stå upp för tryggheten på Lidingö och problemen kring integration och mottagande av migranter.

Den moderatstyrda kommunen Lidingö med ordförande Daniel Källenfors i spetsen föreslår att kommuner som bojkottar regeringens återvandringsdialog ska förlora statsbidrag. Dessutom vill Lidingö kunna flytta nyanlända som inte integrerats till just dessa kommuner.

Ett stort antal kommuner runt om i landet har sagt nej till regeringens dialog om frivillig återvandring. De flesta är socialdemokratiskt styrda, men även vissa moderatstyrda kommuner har tackat nej till möten med Teresa Zetterblad, den nationella samordnaren för arbetet, skriver Fria Tider.

Lidingö går en helt annan väg. Där har de styrande moderaterna tackat ja till möte med Zetterblad, och kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M) riktar nu skarp kritik mot de kommuner som väljer att stå utanför.

Anklagar S-kommuner för hyckleri

I ett inlägg på Facebook anklagar Källenfors socialdemokratiskt styrda kommuner för att försöka "vinna falska godhetspoäng genom att ta avstånd från sin egen politik". Han påpekar att återvandringsbidraget ursprungligen infördes av Olof Palme.

Annons:

De kommuner som nu stoltserar med att vägra möte med den nationella samordnaren slänger sig med trötta uttryck så som att 'alla behövs'. Men det stämmer tyvärr inte i det högteknologiska och högkvalificerade samhälle som Sverige är i dag, skriver Källenfors.

Han menar vidare att det kan finnas fall där återvandring är det bästa alternativet:

Om man dessutom inte önskar bli en del av vår svenska kulturella gemenskap eller att ens barn ska bli svenskar med samma rättigheter och friheter som svenska barn, så kan det vara så att man trivs och mår bättre i sitt eget hemland.

Kopplar vägran till integrationsproblem

Källenfors kopplar samman kommunernas vägran med stora så kallade integrationsproblem och hög kriminalitet. Samtidigt påpekar han att dessa kommuner ofta är beroende av höga statsbidrag från det kommunala utjämningssystemet.

Lidingö betalar över en miljard kronor per år till andra kommuner genom utjämningssystemet. Källenfors ifrågasätter varför Lidingöborna ska fortsätta finansiera kommuner som påstår sig sakna integrationsproblem.

Hans förslag är att kommuner som inte vill "ta tag i sina utanförskapsproblem" ska förlora sina bidrag från utjämningssystemet. Dessutom vill han att Lidingö ska kunna anvisa nyanlända som inte integrerat sig inom den tvååriga etableringstiden till just de kommuner som vägrar delta i återvandringsdialogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Våldtäktsdömd syrier kvar i Sverige sex år efter utvisningsdom

Migrantvåldet

Uppdaterad november 10, 2025, Publicerad november 10, 2025 – av Markus Andersson
Tältet vid Emmabodafestivalen 2017 där den syriske migranten Noraldin Alhamamy, numer "Emil Jordensson", våldtog en 15-åring flicka.

En migrant som dömdes till utvisning för överfallsvåldtäkt av en 15-årig flicka på en musikfestival 2017 är fortfarande kvar i Sverige. Under tiden har 30-åringen begått nya brott och ställde upp i kyrkovalet i somras. Nu kallar migrationsminister Johan Forssell (M) situationen för "sjuk" och lovar lagändringar.

Den 30-årige syriske medborgaren Noraldin Alhamamy kom till Sverige 2015 och fick permanent uppehållstillstånd hösten 2016. Redan sex dagar före beslutet dömdes han för sitt första brott i landet – sexofredande, skriver Fria Tider.

Sommaren 2017 begick han det brott som skulle leda till utvisning. På Emmabodafestivalen våldtog han en 15-årig flicka i hennes tält. Han hotade henne med kniv och höll för hennes mun under övergreppet. Flickan utvecklade posttraumatiskt stressyndrom och har beskrivit hur hon lever i ständig rädsla och ångest.

Han har förstört mitt liv, sade flickan under rättegången.

Annons:

Mannen, som numera går under namnet Emil Jordensson, dömdes till två år och åtta månaders fängelse samt utvisning med tioårigt inreseförbud. Men utvisningen har inte kunnat verkställas eftersom han anmält flera verkställighetshinder.

Hävdat konvertering och militärtjänst

Först hävdade han att han riskerade att kallas in för militärtjänst i den syriska armén. Senare påstod han att han konverterat till kristendomen, vilket han hävdade skulle utsätta honom för fara i hemlandet. Hans fall har varit uppe i Migrationsöverdomstolen och blivit vägledande för andra domstolar. Trots att han nekats flyktingstatus på grund av brottets grovhet är han kvar i Sverige mer än sex år efter domen.

Under tiden har han begått ytterligare brott. Förra året dömdes han för grov förgripelse mot tjänsteman efter ett hämndbesök hos en polis som gripit honom, samt för misshandel av sin fru, bilstöld och ofredande. Brotten bedömdes ha begåtts under en psykos och han dömdes till skyddstillsyn.

I somras avslöjades det i Smålandsposten att mannen kandiderade till kyrkovalet, vilket var möjligt eftersom han är folkbokförd i Sverige. Han drog tillbaka sin kandidatur efter avslöjandet.

Ny lagstiftning planeras

Det är naturligtvis sjukt. Det är under all kritik, säger migrationsminister Johan Forssell till Bonniertidningen Expressen.

Regeringen kommer att föreslå en ny lag kallad "tolerated stay" för att hantera personer i denna situation. De ska då inte få tidsbegränsat uppehållstillstånd, förbjudas lämna ett visst område, få anmälningsplikt och inte kunna ta del av svensk välfärd eller folkbokföra sig.

Mannen sitter sedan september i häkte efter att Migrationsverket beslutat att han inte kan sitta i vanligt förvar på grund av sin brottslighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.