MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 23 januari 2025

torsdag 23 januari 2025

Utredaren: Polischefen bör sparkas för jäv

publicerad 22 februari 2023
– av Sofie Persson
Mats Löfving och Linda Staaf hade en långvarig relation enligt utredaren.

En utredning är nu klar angående huruvida Stockholms regionpolischef Mats Löfving begått grovt tjänstefel i relation till sin underordnade Linda Staaf, som han uppges ha haft en relation med och som Löfving tillsatte som underrättelsechef vid polisens nationella operativa avdelning Noa 2015.

Utredaren menar att Löfving varit jävig i sitt beslut att ge Staaf löneförhöjning och tjänstevapen, varför Löfving bör ”skiljas från sin anställning” på polisen.

Det var i december förra året som rikspolischef Anders Thornberg gav Runar Viksten, tidigare domare vid Stockholms tingsrätt och ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen, i uppdrag att utreda händelserna kring polischef Mats Löfving och hans agerande gentemot Linda Staaf, som han enligt Vikstens bedömning hade en nära relation med från 2015 fram till 2021.

Löfving anställde Staaf som underrättelsechef på Nationella operativa avdelningen (Noa) i februari 2015. Viksten menar att själva anställningen inte varit jävig eftersom han bedömer att de inte hunnit bli ett par då. Han bedömer också Staaf som ”lämpad för tjänsten”, trots att hon inte hade genomgått utbildning vid polishögskolan.

Viksten anser däremot att Löfving varit jävig när han givit Staaf tjänstevapen och löneförhöjning, något som han dock också menar varit korrekt – men att det beslutet inte borde ha fattas av Löfving. Utredaren anser sammantaget att Löfving varit jävig och att man bör överväga att ”skilja” honom från hans anställning eller åtminstone från positionen som polischef.

Hela bilden här med jävssituationen och bristande lojalitet gör att jag tycker att det här måste få konsekvenser, säger Viksten enligt TT.

Löfving har själv nekat till att han ska ha haft en relation med Staaf.

Polisen: 300 skjutningar förra året

Organiserade brottsligheten

publicerad 21 januari 2025
– av Redaktionen
Polisen ser en tydlig minskning av det skjutvapenrelaterade våldet.

Enligt en rapport från Polismyndigheten minskade skjutvapenvåldet i Sverige 2024 för andra året i rad. Förra året ägde 296 bekräftade skjutningar rum – vilket är nästan 20 procent lägre än 2023.

– Vår bedömning är att minskningen beror på vår ökade förmåga att förhindra och avvärja våldsdåd, säger Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Han betonar dock att ”konfliktnivån och efterfrågan på våld” fortfarande är hög och att gängen fortsatt försöker använda digitala miljöer för att rekrytera nya medlemmar och personer som kan begå våldsdåd.

Enligt polisen har man blivit bättre på att snabbt gripa misstänkta mördare och antalet identifierade misstänkta gärningsmän per skjutning har också ökat.

– Det innebär att vi idag uppnår en bredare lagföring och kommer åt fler av de inblandade än tidigare, fortsätter Olsson.

Polismyndigheten uppger att man under de två senaste åren, utvecklat förmågan att inhämta och analysera information, både vad gäller jakt på gärningsmän och själva utredningsarbetet efteråt. Därtill har förmågan att föra samman information som finns i lokalpolisområden, brottsutredning när det gäller grova brott, underrättelseverksamhet och internationella verksamhet stärkts, hävdas det vidare.

Anhöriga fortfarande ”legitima” måltavlor

Förra året dödades 44 personer i skjutvapenvåld jämfört med 54 under 2023 – medan 66 skadades. Man ser också en viss minskning av anhöriga och oskyldiga som skadas eller dödas vid skjutningar och sprängdåd.

– Vår uppfattning är att det tillvägagångssätt som framträdde 2023 där anhöriga ses som legitima måltavlor tyvärr kvarstår, påpekar Johan Olsson.

Polisen noterar också att de misstänkta gärningsmännen blir allt yngre och att andelen misstänkta under 18 år mer än fördubblats sedan 2019.

Förra året var en fjärdedel av alla misstänkta skyttar minderåriga och några av dem var också under 15 år gamla. För skjutningar med dödlig utgång under 2024 var runt en tredjedel av de misstänkta under 18 år och ett tiotal under 15 år.

Svenska kriminologer: Ingen koppling mellan invandring och våldsbrott

Invandrarvåldet

publicerad 20 januari 2025
– av Jan Sundstedt
"Andelen invandrare förklarar inte våldsbrotten i en kommun", enligt kriminologen Amber Beckley.

– Utifrån vår analys har vi sett att det finns liten till ingen koppling mellan proportionen av invandrare i en kommun och rapporterade våldsbrott, uppger Amber Beckley, docent i kriminologi och lektor vid Örebro universitet.

Studien har genomförts av kriminologer vid fem svenska universitet och man säger sig ha jämfört de 20 kommuner i Sverige som haft störst ökning av våldsbrott under perioden 2000 till 2020 med de 20 kommuner som haft minst negativ utveckling och kontrollerat hur många invandrare som bor i dessa sammanlagt 40 kommuner.

– De mesta våldsbrotten i en kommun kan förklaras av andra faktorer, som hur många som arbetar och utbildning, hävdar Beckley vidare i en intervju med statsradion SR.

Det bör noteras att forskarna bara har tittat på personer som själva invandrat till Sverige och fått svenska uppehållstillstånd eller medborgarskap – inte asylsökande eller barn till invandrare. Just andra generationens invandrare har enligt tidigare studier pekats ut som en grupp med allra störst andel brottsmisstänkta.

Våldsbrotten ökade i alla kommuner

Huvudförfattare till rapporten som uppmärksammats flitigt i etablissemangsmedierna är den kände vänsteraktivistiske kriminologen Jerzy Sarnecki, och Amber Beckley som är delaktig, medger också för Samnytt att våldsbrotten ökat i nästan samtliga av de analyserade kommunerna.

– Nästan alla har ökat. Det var nästan ingen kommun under de här tjugo åren där våldsbrotten minskade.

– Det vi har visat var att andelen invandrare i de kommuner som hade störst ökning av våldsbrott inte var så annorlunda än andelen i de kommuner som hade minst ökning… Andelen invandrare förklarar inte våldsbrotten i en kommun, och den kan inte förklara ökningen i de tjugo kommunerna, slår hon fast.

Exporten av farligt avfall ökar

publicerad 17 januari 2025
– av Sofie Persson

Tullverket stoppade rekordmycket farligt avfall under förra året. Störst var ökningen i Stockholmsområdet.

Över 1 529 ton farligt avfall stoppades från att exporteras från Sverige till länder i Latinamerika, Afrika och Asien under 2024. Det är en markant ökning jämfört med de 627 ton som stoppades 2023 och ett nytt rekord. Den tidigare högstanivån uppmättes 2022 och var 1 043 ton. Avfallsexporten kopplas till organiserad brottslighet och uppskattas generera omkring 6,1 miljarder kronor årligen, enligt polisen.

Vi vet att avfallsexport till utvecklingsländer är en växande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Därför är jag extra nöjd över att vi under 2024 lyckades stoppa så många exporter av farligt avfall, säger generaltulldirektör Johan Norrman i ett pressmeddelande.

Sexdubblades

Totalt hanterade Tullverket 88 ärenden om olaglig avfallsexport till länder utanför EU, en ökning från 47 ärenden året innan. Den största ökningen skedde i Stockholmsområdet, där mängden avfall mer än sexdubblades jämfört med föregående år.

Den vanligaste typen av avfall som exporteras är fortfarande fordon och fordonsdelar. Av de 88 stoppade exporterna innehöll 71 antingen hela fordon, som bilar, traktorer och lastbilar, eller delar som däck, motorer, växellådor och fälgar.

Få av fallen leder dock till rättsliga följder, enligt Tullverket. Den vanligaste åtgärden är att utfärda exportförbud för sändningar med miljöfarligt avfall, medan allvarliga fall kan leda till böter.

Samtal till Bris ökade under jullovet: ”Vuxna har ett ansvar att agera”

publicerad 17 januari 2025
– av Sofie Persson

Samtalen till Bris ökade under julen jämfört med jullovet året innan. De vanligaste anledningarna till att barn sökte stöd var psykisk ohälsa och familjekonflikter.

För många barn i Sverige är ledigheten från skola och fritidsaktiviteter en svår tid. Många är i behov av stöd från vuxna, vilket inte alltid finns tillgängligt i hemmet.

Vi har länge sett att lov är en extra känslig tid för barn eftersom det kan vara svårt att få stöd på annat sätt. De vuxna som barnet i vanliga fall kanske vänder sig till i skolan eller på fritidsaktiviteten finns inte där under lovet och det ställer högre krav på att vuxna i familjen har möjlighet att vara det stöd som barnet behöver, säger Magnus Jägerskog generalsekreterare på Bris i ett pressmeddelande.

Mellan den 21 december och 6 januari ökade samtalen till Bris med 23 procent jämfört med samma period förra jullovet. Det är den högsta uppmätta siffran någonsin.

Den vanligaste orsaken till kontakten var psykisk ohälsa, vilket 41 procent av samtalen handlade om. Var femte samtal rörde familj och familjekonflikter, medan 15 procent rörde våld, kränkningar och övergrepp.

Barn som har stödbehov eller lever i olika former av utsatthet gör det varje dag, hela året om. Det är viktigt att vi vuxna har med oss det, att vi ser barnen och att vi lyssnar till dem. Här har alla vuxna ett stort ansvar att agera, säger Jägerskog.