USA:s ambassad kräver att Stockholms stadsbyggnadskontor undertecknar ett kontrakt där man förbinder sig att genast sluta ägna sig åt vänsterliberal aktivism i form av DEI-satsningar på ”mångfald, inkludering och jämställdhet”.
– Det är helt bisarrt, menar stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S).
I statsradion SR bedyrar han att ”värderingar som mångfald och jämställdhet är väldigt viktigt för Stockholms stad” och att man inte har några planer på att avvika från denna linje.
Ambassaden konstaterar att det under Trumps administration har införts en ny policy som innebär att alla aktörer som amerikanska myndigheter köper varor eller tjänster av måste skriva under kontraktet ifråga, och att Stockholms stadsbyggnadskontor har tio dagar på sig.
– Det tänker vi absolut inte göra, det är tvärtemot allt vi står för. De borde dra tillbaka de här konstigheterna, fortsätter en märkbart upprörd Valeskog i Bonniertidningen Dagens Nyheter.
Han hävdar att det är ambassaden som står i beroendeställning till Stockholms stad – inte tvärtom, och att amerikanerna själva kommer att drabbas hårdast om kontraktet sägs upp.
”Deras huvudvärk”
– Om USA säger upp bekantskapen med stadsbyggnadskontoret får ambassaden svårt att få bygglov om de till exempel vill bygga om. Det är deras huvudvärk, inte vår.
Det är inte bara Stockholms stad som fått dessa kontrakt och medföljande krav skickade till sig utan policyn har införts på global skala – och de aktörer som inte skriver under riskerar att gå miste om sina kontrakt.
Samtidigt har det också rått viss förvirring kring vad amerikanerna egentligen är ute efter.
Så sent som för en dryg månad sedan uppgav den amerikanska ambassaden i Sverige nämligen att kraven endast gällde företag som ”kontrolleras av en amerikansk arbetsgivare och anställer amerikanska medborgare”.
Vad är DEI?
DEI står för "Diversity, Equity, and Inclusion", eller på svenska mångfald, jämställdhet och inkludering. Det är ett samlingsbegrepp för olika initiativ och satsningar som syftar till att kvotera in eller på andra sätt gynna olika minoriteter inom exempelvis arbetsliv och utbildningar.
Kritiker menar dock att DEI baseras på vänsterideologisk världsbild snarare än på beprövad metodik. Det finns också farhågor om att fokus på sexuell läggning, kön, etnicitet eller religion snarare än kompetens riskerar att underminera meritokratin - och att DEI-initiativen används för att diskriminera vita människor.
Flera studier pekar också på att DEI-utbildningar har närmast obefintlig eller rent kontraproduktiv effekt. I takt med att dessa program blivit alltmer utbredda har även motreaktionerna vuxit, särskilt i USA där vissa universitet nu har börjat avveckla dem.
