MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 14 juni 2025

lördag 14 juni 2025


Uppgifter: Sverige ansöker till Nato på måndag

Det nya kalla kriget

publicerad 12 maj 2022
– av Jan Sundstedt
Magdalena Andersson förväntas skicka in en ansökan på måndag.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Trots löften om omfattande diskussioner om ett svenskt medlemskap i Nato blir det allt tydligare att det kontroversiella beslutet om att Sverige ska gå med i den USA-dominerade militäralliansen redan är fattat. Enligt uppgift kommer regeringen att skicka in en officiell ansökan redan på måndag.

Sveriges regering ska hålla ett sammanträde på måndagen där det formella beslutet om ett inträde i Nato ska tas. Enligt uppgiftslämnare till Bonniertidningen Expressen är dock beslutet redan fattat och omedelbart efter detta möte kommer också en officiell ansökan att skickas in.

Det bedöms som särskilt viktigt att Sverige och Finland ansöker tillsammans och den finska politiska ledningen har under torsdagen deklarerat att man ”utan dröjsmål” ska ansöka om att ansluta till Nato.

Officiellt ska diverse möten och debatt först hållas där frågan ska diskuteras – bland annat hos Socialdemokraternas medlemmar, i riksdagen och den säkerhetspolitiska analysgruppen som ska presentera en rapport på en presskonferens. På söndag ska även Socialdemokraternas partistyrelse formellt fatta beslut om ett medlemskap.

I praktiken är dock allt redan klart, om man får tro uppgiftslämnarna, och under måndagen kommer statsminister Magdalena Andersson att kalla till ett extra regeringssammanträde där beslutet klubbas igenom och omedelbart efter detta kommer en ansökan att skickas in till Nato.

Socialdemokraternas officiella linje är att Natomedlemskapet fortfarande är en ”öppen fråga”. Som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om tycks huvudskälet till detta vara att ge bilden av en levande interndemokrati inom partiet. Medlemmar vittnar samtidigt om att partiledningen sedan en tid bestämt sig för ett Natointräde – även trots att stora delar av medlemskåren är motståndare till detta.

– Alla som fysiskt var med på mötet i går var positivt inställda till Nato. Det var snarare en informationsträff om att Socialdemokraterna svänger i den här stora frågan. På papperet är det bra att säga att man har en dialog, men då måste man ha det också, berättar socialdemokraten Kent Vilhelmsson som deltog på ett digitalt medlemsmöte där frågan skulle förankras och diskuteras.

Ingen av de 1800 deltagarna fick komma till tals under den knappa timme som partitopparna höll låda”, konstaterar han vidare på Facebook.

De enda politiska partier som förväntas reservera sig mot ett svenskt Nato-medlemskap är Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Sedan tidigare har bland annat Vänsterpartiet krävt att det folkomröstas i frågan och att det svenska folket för demokratins skull bör vara involverade i att fatta ett beslut av den här magnituden. Denna typ av förslag har dock konsekvent förkastats av de större partierna som bland annat hävdar att det är ”farligt” att låta folket bestämma i denna typ av frågor.

– Det finns viktiga frågor i en sådan folkomröstning som man inte kan diskutera, viktig fakta i en sådan folkomröstning som inte kan komma upp på bordet, hävdar integrations- och migrationsminister Anders Ygeman.

Motståndare till Natointräde har bland annat pekat på att den militära alliansen i praktiken domineras av USA som har en mycket lång historik av att bedriva imperialistiska anfallskrig mot länder och regimer som i första hand handlar om att vinna geopolitiska fördelar och kontroll över naturresurser.

Kritik riktas i sammanhanget även till att svenska soldater med ett Natomedlemskap kan tvingas att delta i krig och konflikter med mycket avlägsen koppling till Sverige – exempelvis ett potentiellt krig mellan Nato-landet Turkiet och Syrien. Detta eftersom alla medlemsländer förbinder sig att på olika sätt hjälpa ett medlemsland som blir attackerat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark godkänner nytt försvarsavtal – öppnar för amerikansk militärnärvaro på Grönland och Färöarna

Det nya kalla kriget

publicerad 12 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Mette Frederiksen Danmark Nato USA
Danmarks statsminister Mette Frederiksen ser fram emot ett utökat samarbete med USA.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det danska Folketinget har röstat igenom ett avtal som ger USA tillgång till danska militärbaser – inklusive möjligheter till militär infrastruktur i de självstyrande regionerna Grönland och Färöarna. Kritiker varnar för en glidning i dansk suveränitet, medan regeringen beskriver avtalet som ett nödvändigt steg.

Med bred majoritet – 94 röster för och 11 emot – antog det danska parlamentet i veckan ett nytt försvarsavtal med USA. Avtalet ger amerikanska styrkor rätt att använda flera militära anläggningar på dansk mark, däribland Karup, Skrydstrup och Aalborg, samt tillgång till områden på Färöarna och Grönland.

Enligt den danska regeringen syftar uppgörelsen till att förstärka Danmarks samarbete med USA inom ramen för Nato. Försvarsminister Troels Lund Poulsen betonar att avtalet inte innebär någon permanent truppnärvaro, utan att det rör sig om logistiska möjligheter och operativ flexibilitet.

Försvarsdepartementet framhåller att USA:s militära närvaro ses som en förberedelse för att snabbt kunna svara vid kriser i Arktis och Nordatlanten – områden som fått ökad militär betydelse i takt med förändrade säkerhetslägen.

Avtalet väcker samtidigt kritik från flera håll. Särskilt ifrågasatt är klausulen som innebär att amerikansk militärpersonal lyder under USA:s jurisdiktion – även om de begår brott mot civila i Danmark. Flera oppositionspolitiker har pekat på att detta undergräver rättssäkerheten och går emot dansk rättstradition.

Strax före omröstningen sade ledaren för Enhetslistan, Pelle Dragsted, att avtalet är ”skadligt för landet”.

Det är ett avtal som innebär att vi kommer att ha områden i Danmark som står under amerikansk jurisdiktion – där danska myndigheter inte kan utöva kontroll, och där misshandel av fångar kan förekomma. Det är ett gigantiskt svek mot den danska befolkningen.

Danska soldater kan i och med landets nya DCA-avtal med USA se den amerikanska närvaron i Danmark förstärkas kraftigt. Foto: 7th Army Training Command/CC BY 2.0

Stormaktslogik styr beslut

Andra menar att avtalet innebär ett steg mot att Danmark i praktiken upplåter delar av sitt territorium till främmande makt.

Grönland och Färöarna, som båda har ett långtgående självstyre, har formellt informerats om avtalet, men varken det färöiska Lagtinget eller det grönländska Inatsisartut har haft rätt att blockera beslutet. Det har lett till ytterligare kritik, då många ser det som att Köpenhamn rundar lokala intressen till förmån för stormaktslogik.

I bakgrunden ligger också det geopolitiska skifte som pågår i Arktis, där Ryssland, Kina och USA försöker stärka sina positioner. USA har tidigare visat intresse för Grönland – inte minst efter Donald Trumps omtalade förslag att köpa ön – och anser att ön har strategisk betydelse för övervakning och kontroll över Nordatlanten.

Den danska regeringen ser avtalet som en nödvändig anpassning till en ny verklighet.

Problemet är inte ett alltför stort engagemang från USA:s sida i Europa. Tvärtom är risken att USA drar sig tillbaka och flyttar bort trupper eller stoppar donationer till Ukraina, uttryckte statsminister Mette Frederiksen tidigare i veckan.

Samtidigt växer farhågor om att Danmark därmed också gör sig mer sårbart – både politiskt och militärt – i händelse av en framtida stormaktskonflikt.

Folketingets beslut markerar inte bara ett fördjupat samarbete med USA, utan också en förändrad dansk hållning till militära allianser och suveränitet – ett vägval som långt ifrån alla danskar är nöjda med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tulsi Gabbard: Krigshetsarna driver världen mot kärnvapenförintelse

Det nya kalla kriget

publicerad 11 juni 2025
– av Redaktionen
Tulsi Gabbard har tidigare anklagat Nato-ledarna för att vara "galna" och för att försöka dra in mänskligheten i ett tredje världskrig.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s nationella underrättelsechef Tulsi Gabbard varnar i en dyster videohälsning för risken för ett fullskaligt kärnvapenkrig.

Hon riktar skarp kritik mot ”den politiska elitens krigshetsare” och anklagar dessa för att driva världen ”närmare randen av kärnvapenutplåning än någonsin tidigare”.

I det tre minuter långa videoklippet berättar Gabbard om sitt senaste besök i Hiroshima, Japan, där hon studerade följderna av USA:s kärnvapenattack mot staden 1945. Videon blandar bilder från resan med arkivmaterial på offren för bombningen och visar Gabbard när hon talar direkt till kameran om konsekvenserna av en modern kärnvapenattack.

Gabbard påpekar att dagens kärnvapen är betydligt kraftfullare än dem som användes i andra världskriget.

– Ett enda kärnvapen idag kan döda miljontals människor på bara några minuter, förklarar hon och fortsätter:

– Detta är verkligheten av vad som står på spel, vad vi står inför nu. För när vi står här idag, närmare randen av kärnvapenutplåning än någonsin tidigare, driver den politiska elitens krigshetsare vårdslöst fram rädsla och spänningar mellan kärnvapenmakter.

”Upp till oss – folket”

Gabbard antyder vidare att mäktiga personer är övertygade om att de själva skulle ha tillgång till ”kärnvapenskydd” och att de därför tror sig vara skyddade från konsekvenserna av ett kärnvapenkrig.

– Det är upp till oss, folket, att tala ut och kräva ett slut på denna galenskap. Vi måste avvisa denna väg till kärnvapenkrig och arbeta mot en värld där ingen behöver leva i rädsla för en kärnvapenförintelse, uppmanar hon avslutningsvis.

Det är oklart exakt när videon spelades in, men Gabbard besökte Japan under förra veckan, bland annat en amerikansk militärbas tillsammans med USA:s ambassadör i landet. Enligt hennes stab besökte hon dock inte Hiroshima under sitt första besök i Japan som underrättelsedirektör i mars.

På en fråga om att förtydliga uttalandena svarade Gabbards ställföreträdande stabschef, Alexa Henning, att även president Donald Trump delar hennes oro för ett framtida kärnvapenkrig.

President Trump har upprepade gånger sagt att han inser det omätliga lidandet och utplåningen som kan orsakas av kärnvapenkrig, vilket är anledningen till att han har varit tydlig med att vi alla måste göra allt möjligt för att arbeta mot fred”, sade Henning i ett skriftligt uttalande och tillade att Gabbard stödjer Trumps mål om varaktig fred och stabilitet.

”Försöker dra in oss i tredje världskriget”

Det är heller inte första gången som den tidigare demokratiska kongressledamoten och presidentkandidaten varnat för att ett kärnvapenkrig kan vara nära förestående – samt riktat hård kritik mot politikers och militära företrädares krigshets.

Under sin presidentkampanj 2019 sade hon att världen befann sig ”på randen av kärnvapenkrig”, och i kongressen var hon en stark förespråkare för kärnvapennedrustning och förnyade internationella avtal.

Så sent som 2023 anklagade hon också ledande företrädare för USA, Nato och Ukraina för att ha ambitioner att starta ett tredje världskrig och riskera hela mänsklighetens överlevnad.

Krigshetsarna försöker dra oss in i tredje världskriget, som bara kan sluta på ett sätt: kärnvapenutplåning och lidandet och döden för alla våra älskade. Zelenskyj, Biden, Nato, kongressens och medias neokonservativa är galna, och vi är galna om vi passivt låter dem leda oss in i denna förintelse som får till slakt”, varnade hon på X.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Välfärden kan offras när Danmark Nato-rustar

Det nya kalla kriget

publicerad 3 juni 2025
– av Redaktionen
Danmarks statsminister Mette Frederiksen har lovat att satsa mångmiljardbelopp på att rusta upp landets militära styrkor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Danmark förbereder sig på att kraftigt öka försvarsutgifterna för att möta Natos nya mål – men notan blir hög.

Enligt beräkningar från Aarhus universitet kommer upprustningen att kräva ytterligare omkring 90 miljarder danska kronor utöver dagens nivåer. Frågan är nu var pengarna ska tas ifrån – och vad som måste offras i utbyte.

– Det här kommer att vara något den enskilda dansken faktiskt märker av, säger Bo Sandemann Rasmussen, professor i nationalekonomi vid Aarhus universitet, till TV 2.

Statsminister Mette Frederiksen meddelade efter ett toppmöte i Vilnius att Danmark är redo att höja sina försvarsutgifter till 3,5 procent av BNP, samt lägga ytterligare 1,5 procent på annan säkerhetsrelaterad verksamhet såsom cybersäkerhet, gränsskydd och kustförsvar.

Totalt skulle alltså fem procent av landets bruttonationalprodukt gå till säkerhet – mer än dubbelt så mycket som det nuvarande målet på två procent.

Men enligt professorn krävs då ytterligare 90 miljarder kronor i budgeten – pengar som knappast kan hämtas från det så kallade ekonomiska reformutrymmet.

– Det framstår som alltmer osannolikt att vi kan räkna med att täcka 90 miljarder, bedömer han.

Nedskärningar i välfärden?

Danmark har redan ökat sina försvarsutgifter markant efter att kriget i Ukraina inleddes, och låg 2023 på cirka 2,4 procent av BNP – motsvarande 68 miljarder kronor. Men för att nå fem procent krävs betydligt mer – och det får konsekvenser.

– Befolkningen blir äldre, vilket kräver mer resurser till offentliga tjänster. Om vi vill behålla dagens servicenivå behöver vi sannolikt att hitta nya finansieringskällor, säger nationalekonomen.

Han menar att det politiska vägvalet nu står mellan att skära i offentliga utgifter – eller att höja skatterna, till exempel genom att införa en särskild krigsskatt.

– Det är svårt att se att vi inte skulle behöva en skattehöjning för att nå 90 miljarder. Det är trots allt en mycket stor summa.

”Andra saker vi inte har råd med”

För att sätta siffran i perspektiv lade Danmark under 2023 155 miljarder på utbildning och 14,9 miljarder på polisen. En upprustning på 90 miljarder motsvarar alltså sex gånger hela den samlade polisbudgeten.

– Om beloppet blir lägre än så är det kanske mer realistiskt att finansiera det, men då är det andra saker vi inte har råd med, förklarar Rasmussen.

Ett formellt beslut om de nya försvarsmålen väntas vid Nato-toppmötet i Haag i slutet av juni. Fram till dess återstår frågan om vilka delar av välfärden som kommer att få stryka på foten – och hur mycket danska hushåll själva kommer att få betala.

Krav från USA

Det kan noteras att Danmark inte är det enda Natoland som nu lägger mångmiljardbelopp på att rusta upp militären – satsningar som på många håll finansieras just med nedskärningar i välfärden.

Trump-administrationen kräver att Europa och Kanada tar ett större ”ansvar” för kontinentens försvar – och försvarsminister Pete Hegseth har deklarerat att han vill att medlemsländernas militärbudgetar uppgår till cirka fem procent av BNP.

– Två procent är en början, men det är inte tillräckligt som president Trump har förklarat. Det är inte heller tre procent eller fyra procent utan snarare fem procent, betonade han tidigare i år och uppmanade Nato-länderna till ”verkliga investeringar”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storbritannien miljardsatsar på nya vapenfabriker

Det nya kalla kriget

publicerad 1 juni 2025
– av Redaktionen
BAE Systems, med bas i Storbritannien, är Europas största vapentillverkare med drygt 83 000 anställda - och tillverkar bland annat stridsvagnen Challenger.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Storbritannien kommer att investera 2 miljarder dollar i nya vapenfabriker som en del av en omfattande militär upprustning, meddelar försvarsminister John Healey inför regeringens strategiska försvarsöversikt som genomförs under morgondagen.

Satsningen omfattar minst sex nya fabriker för ammunition och sprängmedel samt inköp av över 7 000 inhemskt producerade långdistansvapen, inklusive drönare och missiler.

– De hårda lärdomarna från Putins illegala invasion av Ukraina visar att ett militärt försvar bara är så starkt som den industri som stöder det, säger Healey.

Premiärminister Keir Starmer understryker också behovet av att bemöta påstådda hot från stater med avancerad militär kapacitet – och pekar särskilt ut Ryssland, Iran och Nordkorea.

– Vi måste vara vara redo att slåss och vinna, deklarerar han

Investeringen uppges också syfta till att stimulera ekonomin, och innebär att Storbritannien sammanlagt kommer att spendera omkring 6 miljarder pund på ammunition under den nuvarande mandatperioden.

AI ska förbättra beslutsfattandet i strid

– Vi välkomnar investeringar i nya ammunitionsfabriker, men vi vet inte när de kommer att stå klara – bara att beställningarna borde ha lagts för månader sedan, säger James Cartlidge, försvarspolitisk talesman för den liberalkonservativa oppositionen.

Storbritannien, en av Ukrainas mest generösa finansiärer, har beslutat att höja försvarsbudgeten till 2,5 procent av BNP senast 2027, med ett långsiktigt mål på 3 procent till 2034.

Samtidigt varnar Moskva för ökad spänning och anklagar den tidigare premiärministern Boris Johnson för att ha saboterat fredsförhandlingarna 2022, och pressat Ukraina att lämna samtalen – ett påstående han själv dock förnekar.

Sedan tidigare har den brittiska regeringen aviserat att man tänker investera miljardbelopp i artificiell intelligens som kan användas för att förbättra beslutsfattandet på slagfältet, och man har även åtagit sig att spendera ytterligare 1,5 miljarder pund för att förbättra landets militärbostäder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.