MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 1 juli 2025

tisdag 1 juli 2025


Tusentals svenska åldringar tvingas bo kvar hemma

Välfärdskollapsen

publicerad 5 juli 2024
– av Redaktionen
Förra året fick nästan 3000 svenska åldringar avslag på sina ansökningar om platser på särskilda boenden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Att beviljas plats på ett särskilt boende när man blir gammal är långt ifrån någon självklarhet idag. Trots att de ofta är över 90 år, lider av olika sjukdomar och krämpor och känner sig ensamma och isolerade tvingas tusentals svenska åldringar att bo kvar hemma mot sin vilja.

Hem & Hyra har granskat hur svårt det idag är för många att få en plats på något av kommunens särskilda boenden och hur många tvingas bo kvar i sina hus eller lägenheter, fast de mår mycket dåligt av det och känner att de inte längre klarar av att ta hand om sig själva.

Ett sådant fall är 93-åriga Ingrid Johansson i Sundsvall som ansökt hos kommunen om att få stå i kö till ett särskilt boende där det finns andra i samma generation som henne själv och en trygghet med vårdpersonal på plats.

–  Jag känner mig så långt ifrån samhället. Jag saknar närhet, att få höra till… Krämporna blir fler och livet går ju bara åt ett håll. Jag är gammal men vill ändå känna att jag fortfarande har ett värde för andra, förklarar hon.

”Skälig levnadsnivå”

Hennes ansökan avslogs och hon erbjöds i stället utökad hemtjänst för att ”uppnå en skälig levnadsnivå”. Inte heller hjälpte det att överklaga, och domstolen uppmanade henne att på egen hand leta efter en ny lägenhet om hon inte trivs i den gamla.

– Så jag ska flytta till en annan lägenhet? Det löser ju ingenting. Jag blir ju lika ensam där. Och när jag blir sämre måste jag överleva ännu en flytt. Jag förstår inte hur de tänker.

– De säger att jag är för frisk för ett särskilt boende. Men är man verkligen det om man mår psykiskt dåligt, känner sig orolig och otrygg? Är tanken att jag ska bo kvar här och vara ensam tills jag dör? Det vill jag inte, fortsätter hon.

Hemtjänsten är ingen gemenskap

Ett par mil västerut bor Sig-Britt Olsson, 91 år gammal. Även hon har nekats plats på boende, trots att hon har ständig verk, har förlorat synen på ett öga, opererat bort ena njuren och gjort en bypassoperation.

– Jag ser dem på boendet gå förbi här i lag och fika tillsammans. Att äta med en främmande människa från hemtjänsten sittandes mittemot är inte direkt något sällskap, förklarar hon.

Enligt socialtjänstlagen har alla medborgare rätt till en offentligt finansierad äldreomsorg och en ”skälig levnadsnivå” ska garanteras där hänsyn bland annat tas till just ålder, fysiskt och psykiskt mående. Samtidigt är det kommunerna som avgör vem som är i behov av vård och vilken vård som är aktuell.

3000 avslag

Granskningen visar att såväl kommuner som förvaltningsrätter slentrianmässigt når slutsatsen att åldringarna kan bo kvar hemma med hjälp av hemtjänst – och att de inte tillåts flytta till något särskilt boende, trots att det är vad de själva vill och mår bäst av.

Bara under förra året fick 2998 svenskar över 65 år avslag på sina ansökningar om platser på särskilda boenden och åtta av tio som överklagar till högre instans får avslag ännu en gång.

Domstolsdokument visar också att inte ens den som lider av hallucinationer, svår demens och irrar omkring utomhus eller har slutat äta själv kan vara säker på att beviljas en plats. Ofta krävs det att kommunens avslag först överklagas för att ens de allra sjukaste får hjälp.

De kommande 20 åren förväntas antalet svenskar över 80 år att öka till närmare en miljon från dagens cirka 500 000 – något som också förväntas leda till att det blir ännu svårare än idag att få plats på ett äldreboende.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Konkurrensverket: Matpriserna har ökat mer än motiverat

Välfärdskollapsen

publicerad 26 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Under 2021-2023 steg de svenska matpriserna med 28 procent - en inflationsspiral utan motsvarighet i modern svensk historia.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under åren 2021 till 2023 steg matpriserna i Sverige med över 28 procent – en prisutveckling som inte skådats på decennier. Nu släpper Konkurrensverket en rapport som visar att prisökningarna på flera baslivsmedel i butik överstigit vad som kan förklaras av ökade kostnader i leverantörsledet.

Myndigheten pekar på brister i konkurrensen, framförallt i dagligvaruhandeln, som en avgörande faktor bakom de höga priserna.

Konkurrensverkets rapport – en uppföljning på en tidigare genomlysning från 2024 – visar att dagligvaruhandeln, livsmedelsindustrin och dess grossister har haft en stabil lönsamhet under de senaste 15 åren – även under den period då matpriserna steg kraftigt.

Det innebär enligt myndigheten att prisökningarna i butik inte enbart kan förklaras av ökade kostnader, utan att butikerna i flera fall höjt priserna mer än vad kostnadsutvecklingen motiverat.

Vår analys visar att lönsamheten i branschen varit stabil under lång tid, även under de år då priserna steg kraftigt. Det stärker vår tidigare bedömning om att konkurrensen i delar av livsmedelskedjan är otillräcklig, säger generaldirektör Marie Östman.

Konkurrensbrister i fokus

Konkurrensverket konstaterar att hög marknadskoncentration, etableringshinder för nya aktörer och låsningar i handelsavtal bidrar till att hålla priserna uppe.

Ica, som har en marknadsandel på omkring 50 procent, granskas särskilt för att undersöka om företagets agerande kan ha begränsat konkurrensen.

Väl fungerande konkurrens pressar priser och förbättrar effektiviteten. Den samlade bilden utifrån våra analyser visar att det finns förbättringspotential i framför allt butiksledet, vilket i förlängningen kan gynna konsumenterna och dämpa prisnivån i butik, säger Marie Östman.

De senaste årens skenande prishöjningar på mat har haft kännbar negativ effekt på många hushåll. Foto: Daria Obymaha/Pexels

De omotiverat höjda priserna påverkar hushållsekonomin, särskilt för låginkomsttagare och pensionärer där matkostnaderna utgör en stor del av budgeten.

Flera basvaror som smör, bröd, ost och potatis har fått särskilt stora prishöjningar i butik, överstigande kostnadsökningarna från leverantörsledet.

Matpriserna har vid flera tillfällen väckt debatt i riksdagen, och bland konsumentorganisationer som kräver skärpta regler för att motverka marknadsmakt och främja konkurrens.

Konkurrensverket fortsätter sin granskning av dagligvaruhandeln och avser att föreslå åtgärder för ökad konkurrens och förbättringar av marknadens funktion.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

London: Tusentals människor i protest mot välfärdssänkningar

Välfärdskollapsen

publicerad 8 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Welfare not Warfare London - juni 2025 - protester

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tusentals människor demonstrerade i London lördagen den 7 juni mot Labourregeringens beslut att skära i välfärden och samtidigt höja försvarsutgifterna. Protesten utmanar den brittiska regeringens ekonomiska prioriteringar.

Demonstrationen organiserades av People’s Assembly och Stop the War Coalition, under parollen ”Welfare Not Warfare”, och sträckte sig från Portland Place till Whitehall, rapporterar The Independent.

Protesterna riktar kritik mot premiärminister Keir Starmers beslut att höja försvarsutgifterna till 2,5 procent av BNP till 2027–2028, med en ambition om 3 procent i nästa mandatperiod, enligt den nya Strategic Defence Review.

Samtidigt har regeringen föreslagit att ta bort vinterbränslebidraget, behålla tvåbarnsgränsen för bidrag och skära i stöd till personer med funktionsnedsättning.

Beslut som arrangörerna beskriver som politiska men inte nödvändiga ekonomiska val.

Sjukvård, bostäder och utbildning

Martin Cavanagh, ordförande för Public and Commercial Services Union, uppmanade i sitt tal att resurserna istället måste riktas till sjukvård, bostäder och utbildning.

Demonstrationen kantades av fackliga flaggor och plakat med slagord som ”Tax the Rich”, ”No to Austerity 2.0” och ”Nurses not nukes”.

Angela Grant från DWP-gruppen betonade att många lider av hunger och bristande vård, samtidigt som regeringen ökar militära satsningar.

Stöd för demonstrationen kom enligt uppgifter från stora delar av Storbritannien, med bussar som förde aktivister till London.

Labourregeringen: Ökat säkerhetshot

Regeringen motiverar sina prioriteringar med ett ökat säkerhetshot från Ryssland, och hänvisar bland annat till det planerade militärstödet till Ukraina som innefattar bland annat stora mängder av drönare. Kritiker, inklusive flera fackförbund, menar att välfärden offras för militära ambitioner.

Protesten följde tidigare demonstrationer sedan Keir Starmer tillträtt som premiärminister, och missnöjet har vuxit efter budgetförslag och justeringar som demonstranterna menar försämrar välfärden för vanligt folk.

Demonstranterna avslutade med ett tydligt krav: regeringen måste ompröva sina prioriteringar och ge mer stöd till sociala behov.

Medan Labour framhåller nationell försvarsberedskap som prioritet, växer oron för välfärdens framtid – vilket protesterna tydligt kan sägas signalera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

10 000 barn lever i hemlöshet: ”Svenska modellen har kraschat”

Välfärdskollapsen

publicerad 4 juni 2025
– av Redaktionen
Som hemlösa räknas i Sverige inte bara de som bor på gatan - utan flera grupper som inte har ett långsiktigt hem.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I Sverige lever närmare 10 000 barn i hemlöshet, enligt Sveriges Stadsmissioners senaste rapport. Organisationen varnar samtidigt för att det verkliga antalet i själva verket kan vara betydligt högre än så och efterlyser nu kraftfulla politiska insatser för att vända utvecklingen.

– Det behövs rejäla, nationella reformer, säger Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner till TT.

Sveriges Stadsmissioners årliga hemlöshetsrapport tecknar en mörk bild – särskilt för barn och unga. Nästan 10 000 barn saknar ett tryggt hem, och enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2024 är minst 9 400 barn drabbade. Ändå menar experter att verkligheten sannolikt är betydligt dystrare än så.

– Det finns ett stort mörkertal, det konstaterar även Socialstyrelsen i sin rapport. Det beror på att många grupper inte hamnar i statistiken. Säger man upp sitt kontrakt innan man blir vräkt, hamnar man inte i vräkningsstatistiken, förklarar Jonas Rydberg.

”Svenska modellen har kraschat”

Han menar att mycket av problemet bottnar i en bristfällig bostadspolitik och argumenterar för att dagens bostadsmarknad inte är anpassad till moderna livsvillkor – särskilt inte för ensamstående föräldrar.

– Vi lever inte på samma sätt som vi gjorde för 50 år sedan. Men bostadsmarknaden har inte hängt med. Det är inte ovanligt att man är ensamstående med barn i en lägenhet. Många som kommer till oss har inte råd med ett långvarigt hyreskontrakt, det har vi sett under en längre tid.

Generalsekreteraren riktar även kritik mot den svenska modellen för bostadsförsörjning, som bygger på en generell politik snarare än riktade insatser.

– Sveriges bostadsförsörjningspolitik bygger på en allmän bostadsförsörjning utan särskilda insatser. Har man låg lön ska det finnas tillägg som bostadsbidrag och det ska finnas en variation av lägenheter. Men det funkar inte. Andra länder har mer och mer gått över till särskilda insatser där man exempelvis bygger lägenheter med lägre hyror eller där staten i vissa fall går in och subventionerar hyror.

– Vi kan konstatera att den svenska modellen har kraschat. Bostadsbidraget har utarmats för länge sedan. Nettolönen hos vissa grupper har inte hängt med. Det som byggs är inte prisrimligt, och alla kommer inte åt beståndet. Det är det stora problemet, tillägger han.

Passiva politiker

Regeringen har lanserat en hemlöshetsstrategi och gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda ökningen av vräkningar samt föreslå åtgärder. Men Sveriges Stadsmissioner menar att detta inte är tillräckligt.

– Problemet är att det är duttpolitik, det blir inget genomslag. Politiken lyssnar, men de har inte en förmåga att göra något gemensamt över blockgränserna, säger Jonas Rydberg.

Organisationen efterlyser därför mer omfattande satsningar – bland annat fler prisvärda bostäder och ett förstärkt bostadsbidrag – för att även utsatta och ekonomiskt svaga familjer ska få en chans till trygghet och en fast punkt i tillvaron.

Socialstyrelsens definition av hemlöshet innefattar fyra olika situationer:

1. Akut hemlöshet
Personen befinner sig i en omedelbar nödsituation och övernattar på härbärgen, akutboenden, skyddade boenden eller liknande. Hit räknas även de som sover utomhus, i trappuppgångar, offentliga miljöer, bilar, tält eller andra tillfälliga platser utan tak över huvudet.

2. Institutionsvistelse eller stödboende
Personen är intagen på exempelvis kriminalvårdsanstalt, HVB-hem, SiS-institution, familjehem eller stödboende, och ska lämna inom tre månader – men har ingen ordnad bostad att flytta till. Även personer som redan borde ha lämnat men inte gjort det på grund av bostadsbrist ingår här.

3. Långsiktiga boendelösningar via kommunen
Personen bor i ett boende som kommunen har ordnat, till exempel en träningslägenhet, referenslägenhet eller med socialt kontrakt. Dessa boenden är tillfälliga lösningar för personer som inte kommer in på den vanliga bostadsmarknaden, ofta med särskilda regler eller tillsyn.

4. Egenhändigt ordnat men tillfälligt boende
Personen bor utan eget kontrakt hos vänner, släktingar eller bekanta, eller har ett korttidskontrakt som inneboende eller i andra hand. Ofta sker detta efter att individen sökt hjälp från socialtjänsten för sin boendesituation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moderaternas ungdomsförbund: Höj pensionsåldern för att finansiera Sveriges upprustning

Välfärdskollapsen

publicerad 15 april 2025
– av Jan Sundstedt
Att höja pensionsåldern för att finansiera den svenska försvarssatsningen förväntas inte tas emot väl at väljarkåren.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Som Nya Dagbladet rapporterat har svenska politiker fattat beslut om att låna minst 300 miljarder till vad som beskrivs som den ”största upprustningen sedan kalla kriget”.

Muf:s ordförande, Douglas Thor, stödjer helhjärtat militärsatsningen – men betonar att denna borde bekostas av äldre svenskar genom att pensionsåldern höjs.

De styrande politikerna är överens om att det är rimligt att låna motsvarande 50 000 kronor för varje svensk i arbetsför ålder till militärprojektet, och bedömare har konstaterat att det till stor del blir framtida generationer svenskar som får betala för de beslut som fattas idag.

– Det är klart att det kommer bli så att framtida generationer får ta en större smäll än om vi bara skulle gå på årets budget. Men det känns också rimligt att framtida generationer är med och finansierar en återuppbyggnad för den kommer också att gynna dem, kommenterade exempelvis Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, och fortsatte:

– Det är helt enkelt så att de kommer att få betala lite mer skatt till en följd av det här. De kommer att få betala skatter för att finansiera vår återbetalning av de här lånen.

”I längden kommer alla att betala”

Precis som de övriga etablissemangspartiernas ungdomsförbund hyllar moderata Muf militärsatsningen, men anser att äldre svenskar måste stå för en större del av kostnaden – inte yngre generationer.

– Att låna pengar är inte gratis. Kostnaderna skjuts på framtiden, vilket innebär att den yngre generationen ska betala. Vi är gärna med och bidrar, men det är orimligt att vi ensamma ska bära kostnaden, heter det.

Thors lösning är att höja åldern för när äldre kan börja ta ut sin pension från dagens 63 till 67 år.

– I dag kan man ta ut sin inkomst- och premiepension redan vid 63 års ålder. Vi anser att det är rimligt att höja den. En tänkbar ålder är 67 år, bekräftar Muf-toppen, som slår fast att en höjd pensionsålder är ett mycket bättre alternativ än att höja skatterna.

– I längden kommer alla att betala eftersom vi alla blir äldre. När vårt land tidigare har ställts inför svåra utmaningar har vi klarat det genom att arbeta mer, argumenterar Douglas Thor vidare.

Impopulär åtgärd

Att höja pensionsåldern för att finansiera militärsatsningar förväntas inte vara något särskilt populärt besked hos väljarna – men Thor menar att det inte spelar någon större roll.

– Det finns många frågor som tidigare varit otänkbara, men som man i det här allvarliga omvärldsläget omprövat. Bland annat har man omprövat lånefinansieringen. Det borde man kunna göra även när det gäller denna fråga.

Om äldre svenskar arbetade två år längre än idag skulle detta enligt Muf:s beräkningar innebära cirka 30 miljarder extra till statskassan årligen – ungefär hälften av det tillskott som behövs för att nå Tidöpartiernas mål om att lägga 3,5 procent av BNP på försvaret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.