MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 19 mars 2025

onsdag 19 mars 2025

Tusentals svenska åldringar tvingas bo kvar hemma

Välfärdskollapsen

publicerad 5 juli 2024
– av Redaktionen
Förra året fick nästan 3000 svenska åldringar avslag på sina ansökningar om platser på särskilda boenden.

Att beviljas plats på ett särskilt boende när man blir gammal är långt ifrån någon självklarhet idag. Trots att de ofta är över 90 år, lider av olika sjukdomar och krämpor och känner sig ensamma och isolerade tvingas tusentals svenska åldringar att bo kvar hemma mot sin vilja.

Hem & Hyra har granskat hur svårt det idag är för många att få en plats på något av kommunens särskilda boenden och hur många tvingas bo kvar i sina hus eller lägenheter, fast de mår mycket dåligt av det och känner att de inte längre klarar av att ta hand om sig själva.

Ett sådant fall är 93-åriga Ingrid Johansson i Sundsvall som ansökt hos kommunen om att få stå i kö till ett särskilt boende där det finns andra i samma generation som henne själv och en trygghet med vårdpersonal på plats.

–  Jag känner mig så långt ifrån samhället. Jag saknar närhet, att få höra till… Krämporna blir fler och livet går ju bara åt ett håll. Jag är gammal men vill ändå känna att jag fortfarande har ett värde för andra, förklarar hon.

”Skälig levnadsnivå”

Hennes ansökan avslogs och hon erbjöds i stället utökad hemtjänst för att ”uppnå en skälig levnadsnivå”. Inte heller hjälpte det att överklaga, och domstolen uppmanade henne att på egen hand leta efter en ny lägenhet om hon inte trivs i den gamla.

– Så jag ska flytta till en annan lägenhet? Det löser ju ingenting. Jag blir ju lika ensam där. Och när jag blir sämre måste jag överleva ännu en flytt. Jag förstår inte hur de tänker.

– De säger att jag är för frisk för ett särskilt boende. Men är man verkligen det om man mår psykiskt dåligt, känner sig orolig och otrygg? Är tanken att jag ska bo kvar här och vara ensam tills jag dör? Det vill jag inte, fortsätter hon.

Hemtjänsten är ingen gemenskap

Ett par mil västerut bor Sig-Britt Olsson, 91 år gammal. Även hon har nekats plats på boende, trots att hon har ständig verk, har förlorat synen på ett öga, opererat bort ena njuren och gjort en bypassoperation.

– Jag ser dem på boendet gå förbi här i lag och fika tillsammans. Att äta med en främmande människa från hemtjänsten sittandes mittemot är inte direkt något sällskap, förklarar hon.

Enligt socialtjänstlagen har alla medborgare rätt till en offentligt finansierad äldreomsorg och en ”skälig levnadsnivå” ska garanteras där hänsyn bland annat tas till just ålder, fysiskt och psykiskt mående. Samtidigt är det kommunerna som avgör vem som är i behov av vård och vilken vård som är aktuell.

3000 avslag

Granskningen visar att såväl kommuner som förvaltningsrätter slentrianmässigt når slutsatsen att åldringarna kan bo kvar hemma med hjälp av hemtjänst – och att de inte tillåts flytta till något särskilt boende, trots att det är vad de själva vill och mår bäst av.

Bara under förra året fick 2998 svenskar över 65 år avslag på sina ansökningar om platser på särskilda boenden och åtta av tio som överklagar till högre instans får avslag ännu en gång.

Domstolsdokument visar också att inte ens den som lider av hallucinationer, svår demens och irrar omkring utomhus eller har slutat äta själv kan vara säker på att beviljas en plats. Ofta krävs det att kommunens avslag först överklagas för att ens de allra sjukaste får hjälp.

De kommande 20 åren förväntas antalet svenskar över 80 år att öka till närmare en miljon från dagens cirka 500 000 – något som också förväntas leda till att det blir ännu svårare än idag att få plats på ett äldreboende.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu blir svenskarnas medicin dyrare – regeringen skyller på ”åldrande befolkning”

Välfärdskollapsen

publicerad Igår 14:04
– av Markus Andersson
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) hävdar att höjningen är nödvändig för att klara finansieringen.

Den moderatledda regeringen har meddelat att man de kommande åren kommer att storsatsa på militär upprustning – och låna miljardbelopp för att finansiera projektet.

Samtidigt urholkas den svenska välfärden, och den här gången riktas udden mot sjuka svenskar, när patienternas egenavgifter för receptbelagda läkemedel kraftigt höjs.

Trots att avgiften redan har höjts märkbart de senaste åren vill nu Tidöpartierna se ytterligare en höjning – denna gång på 30 procent.

Det innebär att den som regelbundet tar receptbelagda mediciner från och med i sommar själv först måste betala 3800 kronor för dessa årligen – istället för dagens 2900, innan högkostnadsskyddet börjar gälla och läkemedlen blir avgiftsfria.

– Det är en stor höjning och en svår situation, hävdar sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD), under en pressträff.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, påstår hon vidare.

Hänvisar till ”den demografiska utvecklingen”

Regeringen pekar på att svenskarna idag genom medicinska framsteg lever längre än tidigare – men att detta inte alls bara är positivt, utan också medför ökade kostnader.

Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning, ökningen av kroniska sjukdomar och de ökade möjligheterna till behandling har emellertid lett till att statens utgifter för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet har ökat kraftigt och prognoser visar på fortsatt snabbt ökande kostnader”, heter det.

Beslutet förväntas drabba sjuk- och fattigpensionärer hårdast och under gårdagen arrangerades också protester i Stockholm där hundratals personer marscherade under parollen ”Vi vill ha råd med vård”.

– Det är en ynklig höjning ur statens synpunkt så droppa den för pensionärernas skull, vädjar Curre Hansson, PRO-ordförande i Stockholm.

– Har regeringen råd att sänka skatterna för höginkomsttagare har den råd att se till att vanliga människor har råd att hämta ut sin medicin, argumenterar Karin Rågsjö, talesman för V i sjukvårdsfrågor.

 

Svenska löner sämst i Norden

Välfärdskollapsen

publicerad 16 mars 2025
– av Jan Sundstedt
Pengar lön köpkraft
Svenska löner inom ett flertal yrken halkar alltmer efter sina nordiska grannar

Svenska löner för viktiga yrkesgrupper är de lägsta i Norden, visar siffror från 2023. Danmark, Norge men även Island toppar löneligan med betydligt mer välfyllda lönekuvert, samtidigt som Finland ligger närmast Sverige och i ett par fall trumfar svenska löner.

Sverige halkar alltmer efter sina nordiska grannar när det gäller löner för samhällsbärande och centrala yrken som exempelvis fastighetsskötare, sjuksköterskor och socionomer.

Statistik visar att Sverige, ofta i sällskap med Finland, har de lägsta genomsnittslönerna för dessa yrken, medan Danmark och Norge toppar listan med betydligt högre ersättningar.

Siffrorna bygger på data från 2023, de mest aktuella siffrorna tillgängliga, och hämtas från nationella statistikbyråer som SCB, Statistics Norway, Statistics Finland, Statistics Denmark och Statistics Iceland, samt fackförbund i respektive land.

  • Fastighetsskötare i Sverige tjänar minst i Norden, medan Danmark och Norge sticker ut med klart högre löner. Finland ligger dock nära Sverige i löneläge.
  • Sjuksköterskor i Sverige hamnar också här i botten av löneligan med lägre löner än våra nordiska grannar. Danmark leder med de högsta lönenivåerna, samtidigt som Finland ligger tätt intill svenska nivåer.
  • Socionomer i Sverige uppvisar samma mönster och ligger lägst i Norden. Danmark och Norge erbjuder betydligt bättre lönevillkor, medan Finland återigen är Sverige hack i häl. Island når också högre nivåer än sina svenska kollegor.

Det är viktigt att notera att lönerna kan variera beroende på region, sektor och erfarenhet, vilket de facto kan påverka de angivna intervallen.

Köpkraft ej inräknad

Skillnaderna i löneläge kan kopplas till varierande arbetsmarknadspolitik, skatter och produktivitet i de nordiska länderna. Sverige sticker ut som det land där yrkesgrupperna ovan i reda kronor belönas i ringaste mängd.

Något som väcker frågor om löneutvecklingen framöver – inte minst med tanke på stundande avtalsrörelse.

Värt att poängtera är att siffrorna inte tar hänsyn till köpkraft, vilket i slutändan kan påverka hur lönerna upplevs i vardagen beroende på levnadskostnader. Även valutakurser påverkar resultatet.

Skillnaderna understryker att Sverige halkar efter i löneutvecklingen. Finland får anses som närmaste konkurrent, men är fortfarande något vassare i ett par fall. Danmark och Norge leder utvecklingen med högst löner, vilket belyser en tydlig nordisk lönedifferens.

Källor:

Statistiska Centralbyrån (SCB), Sverige, 2023: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loner-och-arbetskostnader/lonesok/

Statistics Norway, 2023: https://www.ssb.no/en/statbank/table/11420/

Statistics Finland, 2023: https://www.stat.fi/tup/suoluk/suoluk_palkat_en.html

Statistics Denmark, 2023: https://www.dst.dk/en/Statistik/emner/arbejdsmaerket/loen-og-indkomst/loenstatistik

Statistics Iceland, 2023: https://www.statice.is/statistics/society/wages-and-income/wages/

Fackförbund som Vårdförbundet (Sverige), Tehy (Finland), Norsk Sykepleierforbund (Norge), m.fl., 2023.

Genomsnittliga löner Norden - 2023 års statistik

Fastighetsskötare: Sverige ligger lägst med 30 200–31 100 SEK/månad, medan Danmark och Norge når upp till 40 500–48 000 SEK respektive 40 000–45 000 SEK. Finland (30 800–35 200 SEK) och Island (36 000–40 000 SEK).

Sjuksköterskor: Sverige har 37 500 SEK/månad, lägst i Norden, medan Danmark leder med 52 500–60 000 SEK, följt av Norge (50 000–55 000 SEK), Island (48 000–52 000 SEK) och Finland (38 500 SEK).

Socionomer: Sverige ligger lägst med 38 000 SEK/månad, medan Danmark når 48 000–57 000 SEK, Norge 45 000–50 000 SEK, Island 40 000–44 000 SEK och Finland 35 200–39 600 SEK.

Ica-vd:n om skenande matpriserna: ”Gör allt för att hjälpa kunderna”

Välfärdskollapsen

publicerad 7 mars 2025
– av Isac Boman
Ica Sveriges vd, Eric Lundberg, hävdar att matjätten gör allt man kan för att få ner priserna.

Sveriges skenande matpriser har lett till upprop och uppmaningar till bojkott av de stora matvarukedjorna i landet och många svenskar menar att livsmedelsjättarna berikar sig på befolkningens bekostnad.

ICA Sveriges vd, Eric Lundberg, slår dock ifrån sig den hårda kritiken och hävdar att man ”gör allt vi kan för att hjälpa kunderna” – trots att man gjorde mångmiljardvinster förra året.

Nya Dagbladet uppmärksammade nyligen hur det under vecka 12 planeras en större bojkott av landets stora matbutiker i protest mot de stigande matpriserna – ett initiativ som fått stora spridning på sociala medier.

– Matpriserna blir mycket extrema. De påverkar alla just nu, både mig som tjänar bra men också de som har det väldigt tufft ekonomiskt, konstaterar Robin Lindgren, från Eskilstuna.

På sociala medier vittnar ensamstående föräldrar, sjukskrivna och pensionärer om hur deras ekonomi redan tidigare varit på bristningsgränsen efter kraftigt höjda boendekostnader och en allmänt ökad prisbild – och att det nu gått så långt att de känner sig tvingade att prioritera bort maten.

”Dags att säga ifrån”

Redan för ett år inkom larm om att många ensamstående föräldrar inte har råd att äta sig mätta eller tvingas avstå näringsriktig mat. Allt fler söker också hjälp av kyrkan eller ideella organisationer och det är vanligt att föräldrarna själva avstår mat för att barnen ska kunna få den mat de behöver.

Det har länge riktats anklagelser mot matjättarnas ägare om att de höjer priserna betydligt mer än vad som är befogat av den allmänna prisutvecklingen, och att de utnyttjar inflationen och en osäker världsekonomi för att profitera på svenska konsumenter.

Matpriserna i Sverige har skjutit i höjden, och de som drabbas hårdast är de som redan kämpar för att få ekonomin att gå ihop – fattiga, studenter och pensionärer. Samtidigt redovisar de stora matkedjorna fortsatt höga vinster. Det är dags att säga ifrån!”, konstaterar Filippa Lind, initiativtagare till bojkottningskampanjen.

”Gör allt i vår makt”

ICA är den i särklass största och mest inflytelserika livsmedelsaktören i Sverige, och vd:n Eric Lundberg, hävdar att han ”förstår kundernas frustration” och att man inte alls okynneshöjer priserna.

– Vi gör allt i vår makt. Vi förhandlar med våra leverantörer. Förra året investerade vi över en miljard i att sänka, mota, matpriserna. Vi sänkte priset på frukt och grönt med över 12 procent, hävdar han.

–Vi gör verkligen allt vi kan för att hjälpa kunderna i den här svåra och utmanande tiden, bedyrar Lundberg vidare.

”Investerat för att hjälpa kunderna”

Samtidigt gjorde Ica Sverige förra året en bruttovinst på hela 26 miljarder kronor – men vd:n anser inte att det är någonting märkligt.

– Vi har investerat för att hjälpa kunderna, säger han och menar att livsmedelsbranschen är ”en väldigt investeringsintensiv bransch”.

– Om vi jämför prisökningstakten och priserna jämfört med till exempel övriga EU så har vi haft en lägre prisökningstakt i Sverige. Tittar man också på den totala dagligvaruhandeln så är det endast två av sex aktörer som faktiskt är lönsamma, påstås det.

Icas andel av den svenska dagligvaruhandeln utgör cirka 50 procent. Tillsammans med Axfood och Coop står man för cirka 90 procent av livsmedelsförsäljningen.

Psykiska ohälsan fortsätter öka i skolan – lågpresterande elever mår sämst

Välfärdskollapsen

publicerad 7 mars 2025
– av Redaktionen

Den psykiska ohälsan bland unga har ökat lavinartat de senaste decennierna – allra sämst mår de elever som inte klarar av skolans uppsatta kunskapsmål.

En omfattande studie visar att det finns tydliga samband mellan psykiatriska diagnoser som ångest, depression och undermåliga skolresultat.

Forskare vid Umeå universitet har följt över tre miljoner elever mellan 1990 och 2018 och konstaterar att resultaten visar att ”skolprestation och psykisk ohälsa blivit alltmer sammanlänkade”.

Psykiatriska diagnoser har ökat i hela ungdomsgruppen, men utvecklingen har varit som mest dramatisk bland lågpresterande elever. Dödligheten till följd av självmord och missbruk har också ökat i denna grupp, medan den varit stabil för andra ungdomar”, skriver universitet.

– Ökningen gäller både på kort och lång sikt. Vi studerar eleverna när de går i årskurs 9 men följer dem också i flera år efter att de gått ut grundskolan. Den ökade ohälsan är påtaglig även upp i 20-årsåldern, förklarar docent Björn Högberg som medverkat i studien.

Man ser att psykisk ohälsa bland unga har ökat sedan 90-talet – och att svensk skola genomgått flera reformer och förändringar under denna period. Förändringar som bland annat lett till att allt fler elever misslyckas med att komma in på gymnasiet eller slutföra sin gymnasieutbildning.

Ökad risk för självmord

Genom att följa alla elever som gick ut årskurs 9 i Sverige mellan 1990 och 2018 kan man se hur korrelationen mellan skolmisslyckanden och psykiatriska diagnoser blivit allt starkare över tid.

– Såvitt vi känner till har inga motsvarande studier gjorts i något annat land, så vi vet inte om utvecklingen är unik för Sverige. Vad som dock är känt sedan tidigare är att självrapporterad psykisk ohälsa liksom dödlighet i överdoser bland unga över lag har ökat mer i Sverige än i de flesta andra europeiska länder, förklarar Högberg.

Utvecklingen beskrivs som oroande och man menar att den som presterar dåligt i skolan löper en ”betydligt högre risk att drabbas av allvarliga psykiatriska tillstånd” än övriga i framtiden och att det också finns en ökad risk för suicid och missbruk.

– Ett annat sätt att uttrycka det är att ojämlikheten i psykisk hälsa har ökat, och att detta framför allt har drivits av flickor och unga med svensk bakgrund. Trenderna för elever med utländsk bakgrund är dock svårtolkade då de vanligaste ursprungsländerna bland eleverna varierar över perioden, fortsätter docenten.

”Omfattande behov av stöd”

Forskarna menar att det är nödvändigt att noga analysera vilka konsekvenser de olika skolreformerna faktiskt har haft på ungdomarnas psykiska hälsa och arbeta aktivt för att minska antalet skomisslyckanden.

Man betonar att man ännu så länge bara kan säga med säkerhet att det finns ett samband mellan överrisk för psykisk ohälsa och svaga skolresultat – man inte hur de olika faktorerna påverkar.

– För närvarande kan vi inte uttala oss om orsakssambandet men vi planerar att titta närmare på det framöver. Oavsett så handlar det om en mycket utsatt grupp med omfattande behov av stöd, behov som tyvärr inte verkar tillgodoses i tillräcklig utsträckning idag, avslutar Björn Högberg.

Share via
Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend