Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
En man i 60-årsåldern med kurdisk bakgrund som tidigare varit kommunpolitiker för Miljöpartiet greps tidigare i månaden i Turkiet. Mannen anklagas för att ha kopplingar till terrororganisationen PKK som är förbjuden i landet.
Under förra mandatperioden hade 60-åringen uppdrag som kommunpolitiker och som nämndeman för Miljöpartiet, uppdrag han ska ha lämnat och sedan också gått ur partiet. Mannens vän Rebwar Hassan, riksdagsledamot för Miljöpartiet, säger att 60-åringen var i Turkiet för att besöka vänner och familj.
– Jag har känt honom sedan 2016. Han var mycket aktiv i sociala frågor och miljöfrågor. Jag har inte fått några tecken på att han hör till PKK. Men problemet med Turkiet är att de anklagar alla kurder som är aktiva för kurdiska rättigheter i Turkiet betraktas som PKK, säger han till Expressen.
Hassan berättar vidare att mannen är sjuk i diabetes och uppmanar UD att arbeta för att få hem honom så snabbt som möjligt.
PKK, eller Kurdistans arbetarparti anklagas för att ligga bakom många massakrer och terrorattacker, inklusive mord på tusentals civila i konflikten med Turkiet från 1989 och framåt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Enköping ska bli navet för den USA-ledda militärpakten Natos logistikoperationer i Norden. Regeringens beslut idag innebär att Sverige får ansvar för att koordinera massiva truppförflyttningar från Nordamerika till Östersjöregionen.
Den nya logistikstaben, som kommer att sysselsätta omkring 70 Natoanställda i Enköping, får uppdraget att hantera truppförflyttningar i divisionsstorlek – det rör sig om uppemot 20 000 soldater med all tillhörande utrustning.
— Vi har med vårt svenska territorium en viktig roll att spela för Natos avskräckning och försvar, konstaterar försvarsminister Pål Jonson (M).
Arbetet omfattar långt mer än personalförflyttningar. Staben ska koordinera transporter av ammunition, bränsle, reservdelar och annan kritisk materiel över svenskt territorium. I praktiken handlar det om att säkerställa en fungerande transportkorridor från Atlantkusten till Östersjöns östkust, rapporterar statstelevisionen SVT.
Vid ett eventuellt krigsscenario förväntas huvuduppgiften bli att leda nordamerikanska förstärkningar från norska hamnar, genom Sverige och vidare över Östersjön till Finland och Baltikum – allt för att möta ett potentiellt hot från Ryssland.
— Man skulle kunna se ett scenario där vi har ett försämrat säkerhetspolitiskt omvärldsläge där vi snabbt måste omdisponera stora resurser av materiel och personal från Väst till Öst. Där kommer det här centret att underlätta, förklarar Jonson.
Dubbla roller för Försvarsmakten
Överbefälhavare Michael Claesson betonar att Sveriges Natoengagemang inte begränsas till logistikuppdraget. Parallellt med koordineringsansvaret fortsätter svenska bidrag till militärpaktens ökade engagemang i Lettland och Finland.
— Vi kommer självklart inte sluta oss inom vårt skal och bara ägna oss åt logistik utan vi kommer naturligtvis bidra till de framskjutna försvarsåtgärderna också, säger Claesson.
Logistikstaben i Enköping blir en så kallad Joint Logistics Support Group (JLSG), placerad där arméstaben redan har sitt högkvarter. Initialt kommer verksamheten att byggas upp inom Försvarsmaktens befintliga områden.
Enligt Natos modell etableras en JLSG-bas i varje regionalt operationsområde. Motsvarande enheter finns redan i Brunssum i Nederländerna och i Neapel i Italien, medan högkvarteret för alliansens samlade logistikförmåga ligger i tyska Ulm. Den svenska basen får ett omfattande ansvarsområde som sträcker sig över Nordamerika, Storbritannien och samtliga nordiska länder.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Vänsterpartiet utesluter riksdagsledamöterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat efter en utdragen intern konflikt kring Israels krigföring i Gaza. Beslutet är en följd av bråk kring partiets hantering av anklagelser om antisemitism och oenighet inom partiet.
Vänsterpartiet inledde igår formellt uteslutningsprocesser mot riksdagsledamöterna Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat.
Konflikten bottnar i en långvarig meningsskiljaktighet kring partiets inställning till anklagelser om antisemitism, vilket påverkat relationerna inom partiet och förtroendet mellan ledarna.
Kritiken riktade sig mot Lorena Delgado Varas efter att hon delade en bild på sociala medier som anklagades för antisemitism. Partiet utestängde henne därefter från riksdagsgruppens möten.
Daniel Riazat försvarade offentligt Delgado Varas och ifrågasatte även partiledningens hantering. Trots krav från Vänsterpartiets partiledning vägrade Riazat att avgå.
Daniel Riazat, i samband med en anti-Nato demonstration i juni 2023. Foto: Jan Sundstedt/Nya DagbladetLorena Delgado Varas (arkivbild 2020). Foto: Adville, CC BY-SA 4.0
”Skadat partiet”
Partisekreteraren Maria Forsberg menar att både Delgado Varas och Riazats agerande har skadat förtroendet för partiet och att deras fortsatta närvaro utgör ett problem. Beslutet om uteslutning fattas enligt partiledningen för att ge partiet en nystart och klarare linje i ett känsligt ämne.
Båda ledamöterna har själva uttryckt besvikelse och kritik mot processen. Daniel Riazat skriver i ett inlägg på sociala medier att han inte har fått någon dokumentation som förklarar grunderna för anklagelserna mot honom.
”Igår fick jag ultimatum av Vänsterpartiets högsta ledning att lämna samtliga partiuppdrag för Vänsterpartiet och att meddela dem mitt beslut inom ett dygn. (…) Beskedet jag gav dem i eftermiddags var att jag INTE kommer att lämna mina uppdrag.”
Lorena Delgado Varas, som valdes in i Vänsterpartiets partistyrelse 2022, understryker att hon aldrig kommer att lämna politiken.
”Att vi båda nu utesluts säger mycket om den riktning partiet valt att gå. Det här är inte bara ett personligt svek mot mig och Daniel, utan också ett svek mot alla de medlemmar och väljare som förväntar sig ett parti som står upp för sina principer även när det blåser.”
Riazat och Delgado Varas har dock fortfarande stöd bland många sympatisörer i Vänsterpartiet, vilket visar på en djup splittring inom partiet.
Konflikten har tagit stor plats i medier och interna diskussioner och ses som en symbol för en svår balansgång i Vänsterpartiets politiska profil.
Vänsterpartiets interna konflikt – bakgrund i korthet
Konflikten startade efter att riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas delade en bild på sociala medier som anklagades för antisemitism.
Delgado Varas utestängdes från Vänsterpartiets riksdagsgrupp efter delningen.
Daniel Riazat försvarade Delgado Varas öppet och kritiserade partiledningens agerande, vilket ökade spänningarna inom partiet.
Både Delgado Varas och Riazat har vid upprepade tillfällen riktat stark kritik mot Israels krigföring i Gaza, ett politiskt engagemang som varit en tydlig del av deras profil.
Partiledningen krävde att Riazat skulle lämna sina uppdrag, men han vägrade, vilket ledde till inledda uteslutningsprocesser mot båda.
Konflikten har lett till en tydlig splittring inom partiet och fått stor medial uppmärksamhet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Skyhöga bostadspriser, ekonomisk otrygghet, karriärpress, förändrade relationsideal och en ultraindivudalistisk kultur lyfts fram som skäl till att allt färre skaffar barn.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Svenskarnas barnafödande befinner sig på historiskt låga nivåer. Under första halvåret 2025 föddes endast 49 700 barn – det lägsta antalet sedan 2002.
Samtidigt visar nya siffror från SCB att befolkningstillväxten nästan stannat av helt, med en ökning på bara 5 000 personer sedan årsskiftet.
Den svenska befolkningskrisen fördjupas. Trots att Sverige idag har 10,5 miljoner invånare – att jämföra med cirka 9 miljoner år 2002 – föds det nu färre barn än för 23 år sedan. Det innebär att födelsetalen per capita har rasat till extremt låga nivåer.
— Den låga folkökningen under 2024 och 2025 beror till största del på att antalet personer som registrerats som utvandrade legat på en högre nivå än tidigare år, men det påverkar även att det föds färre antal barn, säger Guadalupe Andersson, befolkningsstatistiker på SCB.
Siffrorna från SCB:s nya rapport är nedslående läsning. Under årets första sex månader föddes 840 färre barn jämfört med samma period 2024, en minskning med 1,7 procent. Den nedåtgående trenden som pågått i flera år visar heller inga tecken på att vända.
Samtidigt har antalet dödsfall ökat. Under första halvåret avled 47 000 personer, vilket var 1 400 fler än samma period året innan. Kombinationen av färre födda och fler döda skapar en demografisk kris som riskerar att hota landets framtid.
Antal födda och döda under första halvåret, 2000–2025. Foto: SCB
Långt under kritisk nivå
Sveriges födelsetal låg förra året på blott 1,43 barn per kvinna – långt under de 2,0 barn per kvinna som krävs för att befolkningen inte ska minska över tid. Utan storskalig massinvandring till Sverige skulle befolkningen redan nu krympa dramatiskt.
Statistiken inkluderar dessutom alla kvinnor bosatta i Sverige, även de från invandrargrupper som traditionellt föder betydligt fler barn än svenskarna. Det faktiska födelsetalet för svenska kvinnor är därför sannolikt betydligt lägre än vad statistiken visar.
Trots fortsatt massmigration under Tidöregeringen ökade Sveriges befolkning med endast 5 000 personer under första halvåret 2025. Det är visserligen något högre än förra årets rekordlåga ökning, men ligger fortfarande på en historiskt låg nivå för 2000-talet.
Födelsekollapsen är inte något unikt för Sverige utan ett fenomen som drabbar hela västvärlden. Experter listar en lång rad orsaker till att allt färre väljer att skaffa barn: skyhöga bostadspriser, ekonomisk otrygghet, karriärpress, förändrade relationsideal och en individualistisk kultur där barnafödande ses som ett hinder för självförverkligande.
Konsekvenserna av utvecklingen blir enligt demografiska prognoser förödande: en krympande arbetskraft som ska finansiera pensioner och vård för en snabbt växande äldrebefolkning, brist på personal inom alla samhällssektorer, kollapsande bostadsmarknader i glesbygden och ett skattesystem som inte längre kan bära välfärden. SCB:s beräkningar visar att försörjningskvoten – antalet arbetande per pensionär – kommer halveras inom 30 år om trenden fortsätter.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Liberalernas förhoppningar om ett välbehövligt opinionslyft efter partiledarbytet i juni ser ut att ha gått om intet.
Trots att den massmedialt upphaussade Simona Mohamsson tagit över rodret ligger partiet kvar fast under riksdagsspärren i SVT/Verians augustimätning – med en blygsam ökning på endast 0,4 procentenheter som inte ens är statistiskt säkerställd.
Samtidigt befäster Sverigedemokraterna sin position som landets näst största parti. Med sina 20,5 procent ligger de nu över två procentenheter före Moderaterna som noterar 18,3 procent – den största skillnaden på ett och ett halvt år. Socialdemokraterna behåller förstaplatsen med 33,9 procent, men bland manliga väljare är SD nu jämnstora med S.
— Det är klart att vi måste komma upp över fyra procent minst för att visa att vi är ett parti att räkna med. Det tar tid att återvinna förtroende av väljare. Vi har alldeles för länge varit ett otydligt och ängsligt parti och det försöker vi ändra på nu, säger Liberalernas nya partiledare Simona Mohamsson i skattefinansierade SVT Morgonstudion.
Hennes erkännande om partiets otydlighet speglas i väljarnas fortsatta skepsis. Medan sommarens dramatiska händelser – från krigen i Gaza och Ukraina samt Europas skogsbränder – dominerat nyheterna, har den politiska opinionen stått relativt still.
— Vi ser inga signifikanta förändringar i partiernas väljarstöd jämfört med i juni. Det är semestertider och väljarna har annat än politik att tänka på. Samtidigt går Miljöpartiet och Sverigedemokraterna ganska bra i opinionen. Båda partierna når sina högsta noteringar sedan i vintras, säger Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian.
Partiernas väljarstöd i augusti, enligt SVT/Verians undersökning. Grafik: Nya Dagbladet
Skogsbränder gynnar MP
Miljöpartiet noterar 6,3 procent – partiets högsta siffra från Verian sedan december 2024. Uppgången kan enligt Söderpalm kopplas till sommarens extremväder:
— Efter en vår med sjunkande opinionssiffror får Miljöpartiet sitt högsta väljarstöd sedan december 2024. Partiets högre notering kan bero på sommarens varma väder och de många skogsbränderna runtom i Europa. Det har åter har satt klimatfrågan på agendan, en fråga som Miljöpartiet har stort förtroende i.
För regeringsunderlaget finns dock ljuspunkter. Gapet mellan blocken har krympt till 7,5 procentenheter, jämfört med tidigare mätningar i år då oppositionen legat runt 10 procentenheter över Tidöpartierna. Men för Liberalerna, som kämpat med intern splittring, väljarflykt och otydliga besked, verkar vägen tillbaka till säker mark över riksdagsspärren fortsatt lång – trots ledarbyte och löften om förnyelse.
Verians väljarbarometer baseras på cirka 3 000 intervjuer från Sifo-panelen med personer i åldrarna 18–84 år, kompletterat med telefonintervjuer fö
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
