Annons:

Svenska tsunamiöverlevare känner sig svikna av myndigheter

Uppdaterad december 29, 2024, Publicerad december 26, 2024
– av Isac Boman
Cirka 230 000 människor omkom i tsunamin för 20 år sedan - 543 av dem var svenskar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Tsunamikatastrofen den 26 december 2004 blev en av de svartaste dagarna i modern tid för Sverige när ett 540-tal svenskar omkom.

Ett stort antal överlevare traumatiserades också svårt av de dramatiska händelserna, och även om det ändå gått bra för många av dem i livet upplever de att myndigheter och civilsamhället svek dem när de var i allra störst behov av stöd.

Forskare vid Uppsala universitet har analyserat data från drygt 16 000 svenska överlevare, kopplat uppgifterna till SCB:s befolkningsregister och genomfört en omfattande enkätundersökning.

– Kombinationen av datakällor gör att vi kan studera effekterna av tsunamin på ett brett spektrum av sociala, hälsomässiga, ekonomiska och politiska utfall. Denna unika möjlighet öppnar för att identifiera vad som gör oss motståndskraftiga, förklarar Lina M. Eriksson, forskare vid statsvetenskapliga institutionen.

Annons:

Det kan noteras att överlevarna också skiljer sig från genomsnittssvensken på flera betydande punkter – de är exempelvis något mer benägna att rösta i politiska val.

Det ökade valdeltagandet kan bero på ett missnöje med den socialdemokratiska regeringens krishantering av tsunamin, där de som var missnöjda väljer att rösta för att utkräva ansvar, menar Eriksson, men det kan också finnas andra förklaringsmodeller.

– Upplevelsen av en stor katastrof kan både leda till livslångt trauma och en ökad medvetenhet om samhället i stort. Det skapar ett större engagemang där individen utvecklas mycket positivt, i detta fall genom ökat politiskt deltagande.

"Rejält skadat förtroendekapital"

Noterbart är också att tsunamiöverlevarna idag har högre utbildning och inkomst än kontrollgruppen – men det märks däremot inte några skillnader på gruppnivå vad gäller hälsa. På individnivå finns dock tydliga skillnader och de som drabbades allra hårdast av tsunamin, och inte fick något socialt stöd, har idag sämre psykisk hälsa och välmående än de som drabbades hårt och fick stöd från nära och kära.

– Just det sociala stödet som man får vid en omfattande samhällskris är mycket viktigt för en individs långsiktiga psykiska hälsa och välmående efter en traumatisk händelse, fortsätter forskaren.

Många överlevande svenskar traumatiserades svårt av sina upplevelser. Foto: David Rydevik

Många uppger också att de känner sig svikna av vården, myndigheter och civilsamhället – samtidigt som de generellt fått bra stöd från sina familjemedlemmar.

– Det finns än idag ett rejält skadat förtroendekapital för politiker och myndigheters krisberedskap och hanteringsförmåga av just naturkatastrofer och extremväder, fortsätter Eriksson.

Viktigt med sociala nätverk

De som drabbades hårt av tsunamin har lägre förtroende för politikers och myndigheters förmåga att hantera kriser än övriga svenskar och Lina Eriksson menar att det är viktigt att ta del av deras syn och erfarenheter.

Man har också sett hur överlevarna har en lägre tro på Gud och en minskad tillit till Svenska kyrkan än andra – ett resultat som beskrivs som överraskande.

– Våra resultat ifrågasätter religion som ett universellt substitut när staten misslyckas i sin krishantering och antyder att det är någonting speciellt med Sverige. Förmodligen eftersom vi är ett sekulärt samhälle. I en sådan kontext kan händelser som tsunamin minska religiositeten snarare än öka den hos individer, spekulerar hon.

Eriksson betonar att sociala nätverk är mycket viktiga vid olika kriser och lyfter särskilt fram det starka svenska föreningslivet som en positiv kraft.

– Ett viktigt kunskapsbidrag från projektet är att de sociala nätverken varje individ ingår i är mycket viktiga för både individens och samhällets motståndskraft, då dessa utgör mångfacetterade kontaktytor som kan aktiveras för socialt stöd när man genomlever en kris.

Annandag jul 2024 inträffade den näst kraftigaste jordbävningen någonsin väster om ön Sumatra i Indiska oceanen.

Magnituden uppmättes till 9,3 på Richterskalan och skalvet orsakade 30 meter höga tsunamivågor som slog in över öar runt bengaliska viken, Indonesien, Malaysia, Thailand, Indien, Sri Lanka och Maldiverna.

Dödsoffer skördades så långt bort som Somalia på Afrikas östkust – alltså 500 mil från jordbävningens epicentrum och sammanlagt uppskattas 228 000 människor ha dött. 543 svenskar avled och ytterligare runt 1500 skadades.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Skolhundar gav färre frånvarande elever

Publicerad Idag 08:11
– av Redaktionen
Loke och Idun arbetar som skolhundar vid Obbola skola.

Sedan hundar började delta i undervisningen på en skola i Umeå har elevernas närvaro ökat markant. Samtidigt har ångestproblemen minskat och kunskaperna förbättrats.

Det var två år sedan en skola i Obbola utanför Umeå började implementera skolhundar i undervisningen. I nuläget arbetar Idun, som är en blandras som kallas labradoodle, samt Loke – även han en blandras men av sorten Shipoo – vid skolan på halvtid.

Båda vill bara springa in i skolan direkt när vi kommer hit med bilen, säger Julia Forsgren, skolhundpedagog och hundarnas ägare, till skattefinansierade SVT.

För att hantera allergiproblem använder skolan sig av olika zoner där hundarna får vara och inte vara. Hundarna används i undervisningen för att bland annat träna begrepp genom spel. Projektet beskrivs som väldigt framgångsrikt och eleverna själva säger bland annat att de kan koncentrera sig bättre och att undervisningen blir roligare. Specialpedagogen Sandra Markström menar att man märkt skillnader i elevnärvaro, ångestproblematik och ämneskunskaper.

Annons:

Men det som nog varit mest magiskt att se är just återgång vid större problematiskt skolfrånvaro. Just ångesten till att komma till skolan blir så mycket lättare när det finns något element, som till exempel hunden, som kan underlätta och lägga mindre press på återkomsten, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill göra utvisningsyrkande obligatoriskt för fängelsedömda

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igår 18:03
– av Jan Sundstedt
Migrationsminister Johan Forssell och statsminister Ulf Kristersson.

Den moderatledda regeringen är nära att införa en lag som tvingar åklagare att yrka på utvisning när utlänningar döms till fängelse. Strafftröskeln sänks från sex månader, vilket väntas kraftigt öka antalet utvisningar de kommande åren.

Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar att regeringen snart lämnar lagförslaget som gör det obligatoriskt att yrka på utvisning för personer som döms till fängelse. Reformen kan sexdubbla antalet utvisningar de första åren.

Beskedet kommer efter internationell kritik mot att en man som våldtagit den då 16-åriga Meya i Skellefteå förra året inte utvisats.

— Jag blev väldigt berörd när jag läste om det här fallet, både som minister men framförallt som förälder, säger Forssell till skattefinansierade SR.

Annons:

Han understryker att systemet brister:

— Brottsoffren de ska få upprättelse och systemet ska vara rättvist, men här finns det ett systemfel. Jag vill vara ärlig med att säga att det systemfelet innebär att det snarare är gärningsmännens väl och ve som det tas hänsyn till.

— Man får ändå vara kvar i Sverige trots att man begått väldigt allvarliga brott, till exempel en våldtäkt, och det tycker jag är stötande, tillägger ministern.

"Tuffaste regelverket i Norden"

Den kommande lagstiftningen bygger på en utredning som regeringen tog emot i maj. Förslaget innebär att åklagare måste yrka på utvisning vid fängelsestraff, och domstolar ska besluta om utvisning när förutsättningarna är uppfyllda.

Strafftröskeln sänks från sex månader till alla fängelsestraff, vilket innebär att även brott som misshandel och bedrägeri kan leda till utvisning. Enligt utredningen kan antalet utvisningar öka med 500–600 procent under de första åren.

— Sverige får därmed det tuffaste regelverket i hela Norden, hävdar Forssell och säger att regeringen också vill se över de EU-regler som försvårar utvisningar.

— Jag hoppas att vi ska bli framgångsrika där, men det är en mer komplicerad process än den svenska lagstiftningen som vi förfogar över själva.

Bristande trovärdighet

Även om många är överens om att invandrade brottslingar bör kunna utvisas, kritiserar motståndare migrationsministern för bristande trovärdighet och ifrågasätter hur många utvisningar som verkligen kommer att verkställas.

Under Moderaternas tidigare regeringsperiod, under Fredrik Reinfeldt, utökades Sveriges redan generösa massinvandring, vilket enligt kritiker har lett till att många av de personer som nu kan komma att utvisas, eller deras föräldrar, fick tillträde till Sverige till att börja med.

Trots det plötsliga retorikskiftet menar många att det är ytterst osannolikt att omfattande utvisningsprogram kommer att genomföras under en moderatledd regering.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungdomsfängelser för 13-åringar öppnar i sommar

Organiserade brottsligheten

Publicerad Igår 16:29
– av Redaktionen
Gängkriminella
Antalet unga som döms för grova brott har ökat dramatiskt de senaste åren.

Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda särskilda ungdomsfängelser även för 13- och 14-åringar som begår grova brott.

Syftet är att anpassa verkställigheten till barnets ålder och att skilja yngre brottslingar från äldre ungdomar och fängelseavdelningarna ska stå klara redan till sommaren.

Sedan tidigare har Kriminalvården fått i uppdrag att förbereda ungdomsfängelser för 15–17-åringar som döms för grov brottslighet. Nu utvidgas uppdraget till att även omfatta kriminella som är 13 och 14 år gamla, i samband med regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern för allvarliga brott.

I augusti 2023 tog regeringen emot betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga, som föreslår att sluten ungdomsvård ersätts med fängelse på särskilda ungdomsavdelningar vid befintliga anstalter.

Annons:

– En sänkning av straffbarhetsåldern för de allvarligaste brotten behövs av flera skäl. Det är viktigt för att stärka upprättelsen för brottsoffer, att skydda samhället och att hjälpa barn att lämna den kriminella banan. Detta ger också en femårsfrist för det preventiva arbetet att komma ikapp dagens verklighet. Kriminalvården får nu i uppdrag att på bästa sätt förbereda verksamheten på att ta emot den yngsta målgruppen, säger justitieminister Gunnar Strömmer ((M).

Anpassning efter ålder

Kriminalvården ska anpassa både lokaler och verksamhet utifrån barnens ålder. Yngre barn ska hållas åtskilda från äldre ungdomar och verksamheten måste uppfylla bestämmelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter.

– När 13–14-åringar springer runt med automatvapen måste det mötas med samhällets fulla kraft. För att skydda andra måste de kunna låsas in och genom att sänka straffbarhetsåldern öppnar vi upp polisens verktygslåda. Det ger oss en chans att både stoppa fortsatt våld och vända utvecklingen för de här barnen innan det är för sent, säger Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet.

Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, påpekar att behovet är akut:

– Antalet barn, så unga som 13–14 år, som begår grova våldsbrott har ökat dramatiskt. Insatser för att förhindra detta och att även vidta åtgärder efter fullbordade brott är ett måste. Samtidigt behöver verkställigheten anpassas utifrån gärningspersonens ålder. Det är välkommet att Kriminalvården nu får i uppdrag att se hur verksamheten behöver anpassas.

Martin Melin (L) instämmer:

– Jag har stort förtroende för Kriminalvården och hur de löser den ansträngda situation de har, inte minst med platsbrist. Jag är övertygad om att de även kommer kunna se till att de 13 och 14-åringar som döms till fängelse kommer tas om hand på bästa sätt.

Planerade anstalter och tidsplan

Kriminalvården planerar särskilda ungdomsavdelningar för pojkar vid anstalterna Högsbo, Rosersberg, Österåker, Kumla, Skenäs och Täby. För flickor planeras avdelningar vid Ystad och Sagsjön. Införandet sker i etapper, och inte alla avdelningar kommer vara i drift från den 1 juli 2026.

Den 24 september remitterade Justitiedepartementet ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år för brott som har minimistraff fängelse i fyra år eller mer, samt för försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Förslaget är i nuläget tidsbegränsat till fem år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tidöpartierna backar efter kritikstorm – AR-15-vapen ska inlösas frivilligt

Publicerad Igår 14:05
– av Isac Boman
AR-15 blev uppmärksammat efter masskjutningen i Örebro i februari, även om gärningsmannen inte använde detta vapen.

Regeringen och Sverigedemokraterna reviderar nu delvis sin tidigare hårt kritiserade linje om AR-15, det halvautomatiska gevär som de planerat att tvångsinlösa.

Efter omfattande kritik mot förslaget väljer partierna nu en mer frivillig lösning, där redan beviljade tillstånd fortsätter gälla och vapenägare erbjuds att lösa in sina AR-15 till full ersättning.

Sedan den 1 augusti 2025 beviljas inga nya tillstånd för jakt med vapnet, men tvångsinlösen har alltså skrotats efter debatt om ingripandets omfattning och konsekvenser för laglydiga vapenägare.

I debattartikeln i Svensk Jakt skriver justitieminister Gunnar Strömmer (M), landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), Liberalernas rättspolitiske talesperson Martin Melin (L) och Henrik Vinge (SD) att den frivilliga inlösenperioden ger ersättning motsvarande 100 procent av vapnets marknadsvärde vid inköpstillfället, inklusive vissa tillbehör, och att de inlösta vapnen ska skickas till krigets Ukraina.

Annons:

Beslutet om tvångsinlösen hade mött kritik från både vapenägare och experter, som menade att laglydiga jägare och sportskyttar skulle drabbas oproportionerligt hårt av det godtyckliga förbudet.

Få legala vapen hos gängkriminella

AR-15 blev hårt uppmärksammat i medier och politiska debatter efter masskjutningen i Örebro i februari, trots att gärningsmannen inte använde detta vapen.

”Till bilden hör också att AR-15 i andra länder nått en viss status i en subkultur runt masskjutningar – här vill vi agera preventivt,” skriver Tidöföreträdarna.

Partierna framhåller att legala vapenägare länge har åtnjutit stort förtroende hos både allmänhet och myndigheter och att det är ett gemensamt ansvar att vapen inte hamnar i fel händer. Statistik från Polismyndigheten och Tullverket visar att av 593 beslagtagna hel- eller halvautomatiska vapen i kriminella miljöer under 2021 kunde endast nio spåras till tidigare lagliga ägare.

"Rimliga lättnader"

Utredningen som ligger bakom reformen föreslår flera lättnader för laglydiga vapenägare, bland annat utökad vapengarderob, flexiblare vapenförvaring, enklare införselregler, förenklade regler för byte av vapendelar och tydligare krav för vissa vapen, inklusive sportskyttarnas femårslicenser.

”Vi menar att det här, sammantaget, är en effektiv och balanserad väg framåt. Vi värnar säkerheten och agerar förebyggande, samtidigt som vi gör rimliga lättnader för jägare, sportskyttar och andra legala vapenägare,” påstår partierna.

För att ytterligare minska de påstådda riskerna ska Polismyndighetens tillståndsprövning förstärkas och kommunikationen med vården förbättras för att identifiera personer som av psykisk sjukdom eller andra medicinska skäl inte bör få äga några vapen.

”Det här är åtgärder som kan öka Polismyndighetens förmåga att fånga upp personer som är medicinskt olämpliga att inneha vapen”, skriver man.

Sammantaget innebär de nya riktlinjerna att AR-15 och liknande vapen inte längre tvångsinlöses, men tillgången ändå begränsas kraftigt genom förbud mot nya tillstånd, frivillig inlösen och förstärkt tillsyn, samtidigt som flera lättnader införs för laglydiga vapenägare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.