Annons:

Svenska tsunamiöverlevare känner sig svikna av myndigheter

Uppdaterad december 29, 2024, Publicerad december 26, 2024
– av Isac Boman
Cirka 230 000 människor omkom i tsunamin för 20 år sedan - 543 av dem var svenskar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Tsunamikatastrofen den 26 december 2004 blev en av de svartaste dagarna i modern tid för Sverige när ett 540-tal svenskar omkom.

Ett stort antal överlevare traumatiserades också svårt av de dramatiska händelserna, och även om det ändå gått bra för många av dem i livet upplever de att myndigheter och civilsamhället svek dem när de var i allra störst behov av stöd.

Forskare vid Uppsala universitet har analyserat data från drygt 16 000 svenska överlevare, kopplat uppgifterna till SCB:s befolkningsregister och genomfört en omfattande enkätundersökning.

– Kombinationen av datakällor gör att vi kan studera effekterna av tsunamin på ett brett spektrum av sociala, hälsomässiga, ekonomiska och politiska utfall. Denna unika möjlighet öppnar för att identifiera vad som gör oss motståndskraftiga, förklarar Lina M. Eriksson, forskare vid statsvetenskapliga institutionen.

Annons:

Det kan noteras att överlevarna också skiljer sig från genomsnittssvensken på flera betydande punkter – de är exempelvis något mer benägna att rösta i politiska val.

Det ökade valdeltagandet kan bero på ett missnöje med den socialdemokratiska regeringens krishantering av tsunamin, där de som var missnöjda väljer att rösta för att utkräva ansvar, menar Eriksson, men det kan också finnas andra förklaringsmodeller.

– Upplevelsen av en stor katastrof kan både leda till livslångt trauma och en ökad medvetenhet om samhället i stort. Det skapar ett större engagemang där individen utvecklas mycket positivt, i detta fall genom ökat politiskt deltagande.

"Rejält skadat förtroendekapital"

Noterbart är också att tsunamiöverlevarna idag har högre utbildning och inkomst än kontrollgruppen – men det märks däremot inte några skillnader på gruppnivå vad gäller hälsa. På individnivå finns dock tydliga skillnader och de som drabbades allra hårdast av tsunamin, och inte fick något socialt stöd, har idag sämre psykisk hälsa och välmående än de som drabbades hårt och fick stöd från nära och kära.

– Just det sociala stödet som man får vid en omfattande samhällskris är mycket viktigt för en individs långsiktiga psykiska hälsa och välmående efter en traumatisk händelse, fortsätter forskaren.

Många överlevande svenskar traumatiserades svårt av sina upplevelser. Foto: David Rydevik

Många uppger också att de känner sig svikna av vården, myndigheter och civilsamhället – samtidigt som de generellt fått bra stöd från sina familjemedlemmar.

– Det finns än idag ett rejält skadat förtroendekapital för politiker och myndigheters krisberedskap och hanteringsförmåga av just naturkatastrofer och extremväder, fortsätter Eriksson.

Viktigt med sociala nätverk

De som drabbades hårt av tsunamin har lägre förtroende för politikers och myndigheters förmåga att hantera kriser än övriga svenskar och Lina Eriksson menar att det är viktigt att ta del av deras syn och erfarenheter.

Man har också sett hur överlevarna har en lägre tro på Gud och en minskad tillit till Svenska kyrkan än andra – ett resultat som beskrivs som överraskande.

– Våra resultat ifrågasätter religion som ett universellt substitut när staten misslyckas i sin krishantering och antyder att det är någonting speciellt med Sverige. Förmodligen eftersom vi är ett sekulärt samhälle. I en sådan kontext kan händelser som tsunamin minska religiositeten snarare än öka den hos individer, spekulerar hon.

Eriksson betonar att sociala nätverk är mycket viktiga vid olika kriser och lyfter särskilt fram det starka svenska föreningslivet som en positiv kraft.

– Ett viktigt kunskapsbidrag från projektet är att de sociala nätverken varje individ ingår i är mycket viktiga för både individens och samhällets motståndskraft, då dessa utgör mångfacetterade kontaktytor som kan aktiveras för socialt stöd när man genomlever en kris.

Annandag jul 2024 inträffade den näst kraftigaste jordbävningen någonsin väster om ön Sumatra i Indiska oceanen.

Magnituden uppmättes till 9,3 på Richterskalan och skalvet orsakade 30 meter höga tsunamivågor som slog in över öar runt bengaliska viken, Indonesien, Malaysia, Thailand, Indien, Sri Lanka och Maldiverna.

Dödsoffer skördades så långt bort som Somalia på Afrikas östkust – alltså 500 mil från jordbävningens epicentrum och sammanlagt uppskattas 228 000 människor ha dött. 543 svenskar avled och ytterligare runt 1500 skadades.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Socialtjänsten: Fotbollsskor och massage istället för hårdare straff

Organiserade brottsligheten

Publicerad oktober 7, 2025
– av Jan Sundstedt
Anna Bakken Krantze tror inte på straff eller "hårdare tag" för att få bukt med unga gängkriminella.

Efter att en 14-åring misstänks ha skjutit sex personer i Gävle kritiserar socialtjänsten regeringens förslag om sänkt straffålder.  Lösningen är inte hårdare tag, hävdar enhetschefen Anna Bakken Krantze – utan träningskort, fotbollsskor och massage till trötta föräldrar.

En 14-årig pojke är misstänkt för sex fall av mordförsök och grovt vapenbrott efter skjutningen i Gävle förra helgen. Pojken hade enligt uppgift kopplingar till kriminella gäng och var tidigare känd hos socialtjänsten.

Anna Bakken Krantze, enhetschef på socialtjänsten i Gävle, vill inte bekräfta uppgifterna men erkänner att myndigheterna ofta ligger flera steg efter.

— Vi jobbar väldigt aktivt ihop med polis, näringsliv, fritidsaktiviteter, fritidsgårdar och så vidare. Men tyvärr ligger vi ofta flera steg efter, eftersom de som förser unga med vapen och droger ligger många steg före oss, säger hon till Schibstedägda TV4.

Annons:

Regeringen presenterade för några veckor sedan ett förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott. Statsminister Ulf Kristersson motiverade det med att "barn ska vara barn, men 13-åringar som går omkring med skarpladdade vapen kan inte behandlas som vilka barn som helst".

Tror inte på straff

Anna Bakken Krantze är dock inte alls nöjd med förslaget.

— Jag tänker inte att rätt väg att gå är att sänka åldern, eller att vi ska jobba med 'hårdare tag' eller straffa de här människorna, säger hon.

Hennes alternativa "lösning" har väckt uppståndelse och frågor på sociala medier. Istället för strängare åtgärder menar hon att socialtjänsten behöver mer resurser för att erbjuda olika former av stöd och fritidsaktiviteter till ungdomarna.

— Vi skulle behöva medel till att erbjuda alternativ. Köpa träningskort, köpa ett par fotbollsskor, gå ut och käka, ge massage till någon trött mamma eller pappa. Det är det vi behöver få medel till, vi behöver mentorer som kan gå in och vara förebilder. Vi behöver liksom fylla på från andra håll, fortsätter enhetschefen.

"Behöver jobba mer med relationer"

Hon fortsätter att förklara sin syn på hur gängkriminaliteten bland unga ska bekämpas.

— Jag tänker att vi behöver jobba ännu mer med relationer, vi behöver jobba tätare ihop med polis, med psykiatri, med skola, och ge människor en känsla att man är värd någonting.

Socialtjänsten i Gävle uppger nu att man kommer utreda både skjutningen och sitt eget agerande i fallet.

— Vi behöver absolut göra en händelseanalys, vi har redan idag suttit i flera olika möten där just syftet är att titta på om vi gjort det vi kunnat. Vi behöver titta på risker och väga dem mot varann, säger Anna Bakken Krantze.

Fritidsgårdarna togs över av gängkriminella

Att satsa på "meningsfulla" fritidsaktiviteter som motmedel mot gängkriminalitet är inget nytt. I åratal har avsaknaden av fritidsgårdar och liknande insatser pekats ut av politiker och myndighetsföreträdare som en central förklaring till varför unga hamnar i kriminella nätverk.

Men denna argumentation har tystnat allt mer – något som sammanfaller med att fritidsgårdarna själva i många fall förvandlats till naturliga samlingsplatser och rekryteringscenter för just gängkriminella.

I vissa fall har verksamheterna till och med drivits av personer med starka kopplingar till den organiserade brottsligheten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Delfiner på Kolmården svalde batterier

Publicerad oktober 7, 2025
– av Redaktionen
Efter snabb behandling är delfinerna tillbaka till sitt vanliga jag – de äter gott och simmar runt som om ingenting hänt.

Två delfiner på Kolmården råkade få i sig batterier av misstag. Delfinariet stängdes ner, men nu uppges delfinerna vara undersökta och må bra.

Det var i samband med en rutinbehandling av en delfin som man råkade tappa en inhalator i golvet. Den gick sedan i delar, varpå vissa delar föll i bassängen där delfinerna håller till.

Just nu så håller vi delfinariet stängt för att dels behöver vi ju undersöka delfinerna, hålla dem under uppsikt och även undersöka bassängen, sade Annika Trosellius, Kolmårdens presstalespersonen, under lördagen till skattefinansierade SR.

Det visade sig att två delfiner fått i sig varsitt mindre batteri från den tappade inhalatorn. Efter det kunde man snabbt få ut batterierna och efter hälsoundersökningar konstatera att delfinerna mådde bra. Samtliga visar ett normalt beteende, äter och simmar vanligt.

Annons:

Under söndagen var delfinariet åter öppet och delfinerna utförde sina föreställningar.

Händelsen hör inte till vanligheten, menar Trosellius, och nu ska djurparken se över sina rutiner och sin hantering av utrustning för att något liknande inte ska kunna hända.

Dödsfall tidigare i år

I våras avled en av parkens delfiner, som hette Pärla. Det var först oklart vad dödsorsaken var, men i slutet av september konstaterade Statens veterinärmedicinska anstalt att Pärla avled till följd av en streptokocker-infektion som utvecklades till blodförgiftning, något som SR rapporterade om.

I många år har man lyft problematiken kring att hålla just delfiner i fångenskap. Delfiner, som är högintelligenta och sociala djur, påverkas ofta negativt både fysiskt och psykiskt av att hållas på djurparker – vilket har gjort att vissa länder, som exempelvis Storbritannien och Frankrike, implementerat starka lagar kring delfinhållning.

Under 2022 meddelade Kolmården att man kommer att påbörja en avveckling av delfinariet, i syfte att satsa mer på utrotningshotade arter. Däremot meddelade man så sent som 2024 att man inte kommit vidare i avvecklingen på grund av att man inte vet vart man ska placera de delfiner som idag hålls.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre kriminella nätverk står för hälften av gängvåldet

Organiserade brottsligheten

Publicerad oktober 7, 2025
– av Redaktionen
Rawa Majid, Mikael Tenezos och Ismail Abdo leder de grupperingar som begått flest våldsdåd under året.

Foxtrot, Dalen och Rumba – tre kriminella nätverk och deras ledare bär skulden för nästan hälften av allt gängvåld som lett till personskador eller dödsfall i Sverige under 2025.

Trots omfattande polisinsatser efter den stora våldsvågen 2023 fortsätter samma gängtoppar att styra sina organisationer och anstifta våldsdåd från utlandet, det visar en intern lägesrapport som Bonniertidningen Expressen tagit del av.

Polisens rapport pekar ut tre huvudaktörer: Foxtrot med ledaren Rawa "Kurdiska räven" Majid, Dalennätverket med Mikael "Greken" Tenezos i spetsen, samt nätverket Rumba under Ismail "Jordgubben" Abdo.

"Det finns drygt 50 kartlagda nätverk i Sverige som bedöms ha mycket högt våldskapital. I ljuset av detta är det anmärkningsvärt att endast tre nätverk är involverade i närmare hälften av det våld som leder till personskador och/eller dödsfall", skriver polisen.

Annons:

Konflikterna mellan de tre nätverken har dämpats något sedan våldsvågen 2023, vilket syns i statistiken där skjutvapenvåldet minskat kraftigt, men polisen varnar samtidigt för att detta inte betyder att nätverken försvagats. Både Foxtrot och Dalen har i stället fokuserat på narkotikahandel och utför våldsdåd mot betalning.

Släpptes mot borgen – nu gripen igen

Rumba-nätverket uppges ha försvagats sedan ledaren Ismail Abdo greps av turkisk polis i början av juli 2025. Gripandet betraktas som en stor framgång för svensk polis, då nätverket misstänks för omfattande vapensmuggling och en lång rad våldsdåd.

Abdo hade tidigare gripits i Turkiet i maj 2024, då beväpnad med en laddad pistol och iförd skottsäker väst. Men han släpptes efter att ha betalat motsvarande cirka 6 500 kronor i borgen.

Smugglar handgranater från Balkan

Foxtrot, som bedöms vara det mest våldsdrivande nätverket, har enligt polisen "en etablerad logistikkedja för att smuggla vapen och handgranater från Balkan". Nätverket har genomfört flera dåd per månad under 2025, främst för att stärka sin position på narkotikamarknaden.

Bland de uppmärksammade händelserna märks en serie i Västsverige där en skjutning och fyra brandattentat genomfördes efter att nätverkets medhjälpare stulit över 30 kilo kokain. I ett annat fall utfördes tre sprängdåd mot en persons anhöriga som påtryckning för att denne skulle börja handla med Foxtrots narkotika.

Rawa Majid, som lämnade Turkiet hösten 2023, är fortsatt på fri fot. Uppgifter har gjort gällande att han suttit frihetsberövad i Iran och han har också beskyllts för att orkestrera dåd mot israeliska mål i Europa för den iranska regimens räkning.

I januari mördades Majids farbror i Husby. I ett förhör berättade Majids pappa att sonen lovat att inte hämnas.

— Han lovade mig att inte göra någonting, sa pappan. När polisen frågade varifrån sonen fick information om vem som beställt mordet blev svaret: "Han vet allt."

Polisen bedömer att "ett kritiskt beroende för nätverk Foxtrots våldsanvändning är sannolikt de strategiska personer som befinner sig utomlands".

Ny våldsvåg att vänta

Mikael Tenezos, den tidigare hockeytalangen som leder Dalennätverket, är i sin tur häktad i sin utevaro men styr sitt nätverk från Mexiko. Trots svenska myndigheters upprepade vädjan, senast i februari 2025, har han ännu inte gripits.

Dalen-nätverket dominerar narkotikahandeln i norra Sverige, med Gävle som ny central distributionsort. Nätverket utför även våldsdåd mot betalning, främst hot, våld och skuldindrivning för ekobrottslingar. Vapnen som använts har i hög grad kommit från Rumba-nätverkets smuggling från Turkiet.

Polisen varnar för risk att en ny storkonflikt kan bryta ut om Foxtrot och Dalen krockar på narkotikamarknaden. Båda nätverken bedöms ha förmåga att snabbt växla upp och genomföra flera våldsdåd på kort tid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fyra av fem småbarn får för mycket skärmtid

Publicerad oktober 7, 2025
– av Redaktionen
Barn under två år bör inte använda skärmar överhuvudtaget.

Fyra av fem svenska barn i ettårsåldern exponeras för mer skärmtid än Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Det visar en ny studie från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).

Det var förra året som Folkhälsomyndigheten gav ut riktlinjer kring skärmtid för barn och unga. Bland annat rekommenderade man att 13–16-åringar skulle halvera sin skärmtid, som i snitt då låg på 6,5 timmar per dag. Vidare rekommenderade man att barn mellan två och fem år bör använda skärm max en timme per dygn, samtidigt bör barn under två år inte använda skärm överhuvudtaget.

I studien, som publicerats i Acta Paeditrica, har man tittat på vanor bland svenska barn som är 18 månader gamla och fyra år gamla. Totalt deltog 1078 18-månaders barn och 750 fyraåringar.

Resultaten visar att endast 22 procent av barnen som var 18 månader klarar de nysatta riktlinjerna på vardagarna. Under helgerna klarade 17 procent av dem den rekommenderade skärmtiden.

Annons:

Det är oroande att det var så stor andel i så ung ålder som överskred rekommendationen, säger Gisela Nyberg, förstaförfattare och professor på GIH, till TT.

Bland fyraåringar höll 60 procent riktlinjerna under vardagar och 28 procent under helgerna.

Fysisk aktivitet

Vidare kunde man konstatera att bara hälften av fyraåringar rörde sig tillräckligt mycket. Bland flickor i den åldern följde 42 procent riktlinjerna för fysisk aktivitet, samtidigt som 60 procent av pojkarna gjorde det. Forskarna varnar att det kan få konsekvenser för hälsan, både på kort och lång sikt.

Studien visade att barn till föräldrar som var högutbildade i högre grad klarade av riktlinjerna för både skärmtid och fysisk aktivitet. En förklaring kan vara att dessa barn oftare hade någon form av aktivitet eller idrott under veckorna, men också att det var vanligare att man cyklade eller tog en promenad till förskolan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.