Sverige har en omfattande försvarsindustri med produktion av bland annat stridsflygplan, ubåtar och stridsfordon. Trots detta är industrin starkt beroende av amerikanska komponenter och teknologi.
Enligt Robert Limmergård, generalsekreterare i branschföreningen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), innehåller de flesta svenska försvarsprodukter någon form av amerikansk komponent.
– Det finns väldigt få produkter som inte har någon typ av komponent, mjukvara, elektronik eller liknande som är amerikansk, säger Limmergård till statskanalen SVT.
Beroendet innebär i praktiken att Sveriges försvarsindustri är känslig för förändringar i de politiska relationerna med USA. Säkerhetspolitiken styr vilka länder som får köpa och sälja försvarsmateriel, vilket i sin tur påverkar industrins handelsmöjligheter.
Robert Limmergård förklarar att industrin verkar på en politiskt styrd marknad där politiken inte bara sätter spelreglerna, utan också bestämmer spelplanen.
Beroendet ömsesidigt
Trots detta uttrycker svenska försvarsföretag ingen större oro, mot bakgrund av att man ser beroende mellan Sverige och USA som ömsesidigt. Amerikanska försvarsföretag är i sin tur beroende av vissa svenska produkter, vilket skapar ett gemensamt intresse av att upprätthålla stabila handelsrelationer.
Det är dock viktigt att notera att detta beroende kan få konsekvenser om de politiska relationerna mellan länderna förändras. Om USA skulle besluta att begränsa exporten av vissa komponenter eller teknologi, skulle det kunna påverka Sveriges förmåga att producera och underhålla sitt försvarsmateriel.

Sveriges försvarsindustri är med andra ord starkt integrerad med den amerikanska, något som följaktligen skapar både möjligheter och problem. Det ömsesidiga beroendet må bidra till någorlunda stabilitet i handelsrelationerna, men det politiska landskapet kan å andra sidan snabbt förändras, något som det senaste presidentvalet i USA tydligt visat.
Medlemskapet i den USA-ledda militärpakten Nato bedöms å ena sidan kunna stärka banden till militärindustrin och vapenlobbyn i USA, och då potentiellt öka tillgången till avancerad amerikansk försvarsteknik. Å andra sidan kan det också öka pressen på Sverige att anpassa sin försvarsindustri till Nato:s standarder och preferenser, vilket kan tänkas ytterligare förstärka beroendet av amerikanska system.
Exempel på svenska försvarsprodukter som kan innehålla amerikanska komponenter
- Saab 39 Gripen: Det svenska stridsflygplanet Gripen använder amerikanska datorkomponenter och mjukvara i sitt avancerade fly-by-wire-system. Systemet inkluderar fältbussen MIL-STD-1553B, som är en amerikansk standard för militär kommunikation mellan olika system i flygplanet.
- Ubåtar av Gotland-klass: Sveriges ubåtar, som HMS Halland, har genomgått moderniseringar med hjälp av amerikanska tekniker. Trots att ubåtarna i sak är svensktillverkade, kan de innehålla amerikanska komponenter i system för ledning och samband.
- Stridsfordon: Många stridsfordon, som Stridsfordon 90, kan innehålla amerikanska delar i form av elektronik och kommunikationssystem.
- Luftförsvarssystem: Sveriges luftförsvar, inklusive Patriot-systemet, är i hög grad beroende av amerikanska komponenter och teknologi.