MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 7 maj 2025

onsdag 7 maj 2025


Stort missnöje bland SVT-anställda: ”Inte längre public service”

publicerad 31 oktober 2019

I ett omfattande reportage i tidningen Journalisten berättar SVT-anställda om ett stort missnöje med arbetsplatsens omstruktureringar. Dessutom menar man att public service-bolaget alltmer kräver producering av ”kvällstidningsjournalistik”.

Det är den fackliga tidningen Journalisten som avslöjar att det råder ett starkt missnöje inom SVT. I ett reportage går flera SVT-anställda ut och kritiserar både arbetsmiljön och ledarskapet inom Sveriges Television.

Många anställda beklagar sig också över att de förväntas producera kvällstidningsjournalistik istället för ”kvalitetsjournalistik”, som man menar kan förväntas av ett public service-företag.

– Public services kärnvärden håller på att gå förlorade. I broadcast är det fortfarande stabilt men på webben svajar det. Den journalistiska prioriteringen handlar om att plocka upp snackisar och utvecklingen går mot fler klickisar, säger en anställd som vill vara anonym i fackförbundstidningen.

Även om många av de journalister som intervjuats i reportaget pekar ut Jan Helin som ansvarig för SVT:s nya kvällstidningslinje skriver Journalisten att SVT började ”snegla på kvällstidningarnas digitala omställningsarbete” redan innan Helin anställdes.

– Det är väldigt många unga människor som har anställts till webben, från bland annat kvällstidningarna. Deras public service-känsla kring journalistiken som produceras är kanske inte lika djupt rotad. Det handlar om synen på opartiskhet och skillnaden som finns mellan pub­lic service-journalistik och en mer kommersiell form. Det handlar om synen på journalistiken som skiljer sig rätt mycket åt mellan webben och oss som jobbar med nyhetsprogrammen i broadcast, säger en anonym SVT-journalist till Journalisten.

Angående omstruktureringarna skriver Journalisten:

Den 1 november införs en ny organisation och ett radikalt förändrat uppdrag på SVTs 37 lokala redaktioner. Reportrarna ska framöver fokusera på korta inslag i de digitala kanalerna; videoklipp om högst en minut och 15 sekunder på bekostnad av de längre genomarbetade reportagen. Ledningen anser att sådant material är bättre anpassat till ”Nyfikna Nicole och Nassim” och ”Sociala Sahar och Seb” i åldersspannet 20-39 år.

En som inte uttalar sig anonymt är Anders Holmberg, programledare för Aktuellt, som säger till Journalisten att omstruktureringarna på SVT har påverkat nyhetsrapporteringen negativt.

– Det är ingen hemlighet att vi har mindre reporterresurser i dag vilket betyder färre människor som är ute i verkligheten och skildrar hur Sverige ser ut, säger Holmberg till Journalisten.

Från fackets sida är man oroliga över utvecklingen, där kritiken bland medarbetarna mot SVT:s ledning ökar. Hanna Nyberg, ordförande i journalistklubben vid SVT, säger:

– Där upplever medlemmarna att de inte har blivit lyssnade på av högsta ledningen, och vissa vågar inte ens vittna om de problemen.

Hon menar att de många anonyma vittnesmålen i Journalistens reportage ”säger en hel del om organisationen”.

Jan Helin, som pekas ut tillhörande kvällstidningsfalangen, slår dock ifrån sig kritiken:

– Jag tycker absolut inte att man kan säga att det handlar om kvällstidningsjournalistik online, själva begreppet är faktiskt utdaterat eftersom det har skett en genreupplösning i digitala nyhetstjänster. Om du bara läser rubrikerna på Dagens Nyheters, SVT:s och Aftonbladets sajter så ser du den genreupplösningen. Det är inte självklart att det ena är morgontidning, det and­ra är tv och det tredje är kvällstidning, hävdar Jan Helin.

 

Källa: Journalisten

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA kräver att Stockholms stad upphör med vänsterliberal aktivism

Donald Trumps USA

publicerad Idag 13:28
– av Redaktionen
Fortsatt fokus på "mångfaldsarbete" prioriteras mycket högt av Stockholms stads makthavare - och man tänker inte hörsamma amerikanernas krav.

USA:s ambassad kräver att Stockholms stadsbyggnadskontor undertecknar ett kontrakt där man förbinder sig att genast sluta ägna sig åt vänsterliberal aktivism i form av DEI-satsningar på ”mångfald, inkludering och jämställdhet”.

– Det är helt bisarrt, menar stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S).

I statsradion SR bedyrar han att ”värderingar som mångfald och jämställdhet är väldigt viktigt för Stockholms stad” och att man inte har några planer på att avvika från denna linje.

Ambassaden konstaterar att det under Trumps administration har införts en ny policy som innebär att alla aktörer som amerikanska myndigheter köper varor eller tjänster av måste skriva under kontraktet ifråga, och att Stockholms stadsbyggnadskontor har tio dagar på sig.

– Det tänker vi absolut inte göra, det är tvärtemot allt vi står för. De borde dra tillbaka de här konstigheterna, fortsätter en märkbart upprörd Valeskog i Bonniertidningen Dagens Nyheter.

Han hävdar att det är ambassaden som står i beroendeställning till Stockholms stad – inte tvärtom, och att amerikanerna själva kommer att drabbas hårdast om kontraktet sägs upp.

”Deras huvudvärk”

– Om USA säger upp bekantskapen med stadsbyggnadskontoret får ambassaden svårt att få bygglov om de till exempel vill bygga om. Det är deras huvudvärk, inte vår.

Det är inte bara Stockholms stad som fått dessa kontrakt och medföljande krav skickade till sig utan policyn har införts på global skala – och de aktörer som inte skriver under riskerar att gå miste om sina kontrakt.

Samtidigt har det också rått viss förvirring kring vad amerikanerna egentligen är ute efter.

Så sent som för en dryg månad sedan uppgav den amerikanska ambassaden i Sverige nämligen att kraven endast gällde företag som ”kontrolleras av en amerikansk arbetsgivare och anställer amerikanska medborgare”.

Vad är DEI?

DEI står för "Diversity, Equity, and Inclusion", eller på svenska mångfald, jämställdhet och inkludering. Det är ett samlingsbegrepp för olika initiativ och satsningar som syftar till att kvotera in eller på andra sätt gynna olika minoriteter inom exempelvis arbetsliv och utbildningar.

Kritiker menar dock att DEI baseras på vänsterideologisk världsbild snarare än på beprövad metodik. Det finns också farhågor om att fokus på sexuell läggning, kön, etnicitet eller religion snarare än kompetens riskerar att underminera meritokratin - och att DEI-initiativen används för att diskriminera vita människor.

Flera studier pekar också på att DEI-utbildningar har närmast obefintlig eller rent kontraproduktiv effekt. I takt med att dessa program blivit alltmer utbredda har även motreaktionerna vuxit, särskilt i USA där vissa universitet nu har börjat avveckla dem.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Anna-Karin Hatts nya rekordlön: 223 000 kronor

publicerad Idag 12:05
– av Jan Sundstedt
Anna-Karin Hatt Centerpartiet
Anna-Karin Hatt är Centerpartiets senaste partiledare.

Centerpartiets nya partiledare Anna-Karin Hatt belönas med en månadslön på hela 223 000 kronor i månaden. Detta enligt partiets löneförslag som presenterades inför extrastämman den 3 maj. Som en jämförelse är medianlönen för en busschaufför idag omkring 31 500 kronor i månaden.

Anna-Karin Hatt lyftes tidigt fram som en favorit bland flera inom Centerpartiet efter Muharrem Demiroks besked om att lämna partiledarposten.

Trots detta avböjde hon uppdraget flera gånger under våren, innan hon slutligen accepterade och presenterades som valberedningens förslag strax före påsk.

Till Bonniertabloiden Expressen underströk Hatt att det inte var ersättningen som motiverade hennes politiska comeback.

Politikens attraktivitet handlar om att vara med och förändra samhället. Är det så att man vill prioritera en högre ersättning, då finns det andra ställen att jobba än politiken.

Lönen sju gånger högre än en undersköterskas

Som jämförelse ligger medianlönen för en busschaufför på omkring 31 500 kronor i månaden, enligt Arbetsförmedlingens och SCB:s sammanställning.

Andra yrkesgrupper som ligger under Anna-Karin Hatts arvode på 223 000 kronor i månaden är exempelvis undersköterskor och fastighetsskötare.

Där ligger medianlönen på cirka 30 300 kronor per månad för en undersköterska, visar statistik från Allalöner.se baserat på SCB:s data, samtidigt som en fastighetsskötare i genomsnitt får 32 000 kronor i månaden, enligt fackförbundet Fastighetsfolket.

Klyftan mellan Centerledarens lön och dessa yrkesgrupper är slående: Anna-Karin Hatt tjänar nästan sju gånger mer än en undersköterska och över sex gånger mer än en fastighetsskötare.

”Rimligt”

Valberedningens ordförande Anders Åkesson anser att löneförslaget är ”rimligt”, men kritiker kallar beloppet för ett hån mot vanliga löntagare.

Vi värderar Anna-Karins långa erfarenhet från både näringsliv och nationell politik högt. Att få fram en kandidat som har ett så brett register av kunskaper och kompetenser är få förunnat. Anna-Karin Hatt föreslås av en enig valberedning både att få axla ordförandeposten samt ett arvode som vi bedömer rimligt, säger Anders Åkesson i en kommentar.

På sociala medier rasar debatten, inklusive upprörda reaktioner från väljare som menar att partiet tappat kontakten med väljarbasen.

Arvodet om tio inkomstbasbelopp plus statsrådslön, gör i dagsläget Anna-Karin Hatt till Sveriges bäst betalda partiledare. Den 3 maj valdes Anna-Karin Hatt formellt av Centerpartiets extrastämma och tillträdde omgående.

Frågor om lönen kan förväntas bli en het potatis under kommande valrörelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tidöregeringen fyller USA:s biståndsgap – 70 miljoner till Soros-kopplad mediegrupp

publicerad Igår 10:42
– av Redaktionen
Moderaternas Ulf Kristersson tillsammans med biståndsministern Benjamin Dousa (M).

Svenska skattebetalare får nu täcka upp för det finansieringsbortfall som uppstod när USA drog tillbaka sitt bistånd till den internationella journalistgruppen OCCRP – Organized Crime and Corruption Reporting Project.

Regeringen meddelar att man skjuter till 70 miljoner kronor i nytt stöd till nätverket, som tidigare finansierades till stor del av amerikanska USAID och även tagit emot mångmiljonbelopp från George Soros ökända stiftelse Open Society Foundations och CIA-kopplade National Endowment for Democracy.

Det svenska biståndet motiveras officiellt med att man vill ”stärka yttrandefrihet och demokrati” i repressiva miljöer. Kritiker menar dock att satsningen helt saknar relevans för svenska skattebetalare, och att stödet snarare är ett uttryck för den svenska regeringens ideologiska och geopolitiska lojaliteter.

– Att stärka yttrandefrihet och demokrati är en viktig del av regeringens reformagenda för biståndet. Stödet till OCCRP är en del av detta arbete, försäkrar dock bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i ett pressmeddelande från Utrikesdepartementet.

OCCRP, som beskriver sig som ett nätverk för grävande journalistik, är särskilt aktivt i Östeuropa, framför allt i Ukraina. Enligt UD har organisationens arbete bidragit till framtagande av analys och underlag för västs sanktioner mot Ryssland. När USA:s bistånd via USAID pausades – enligt uppgifter tidigare uppgående till över en tredjedel av OCCRP:s totala budget – har verksamheten drabbats hårt.

Nu kliver istället Sverige in och täcker en stor del av det bortfallet. I regeringens pressmeddelande heter det att man vill ”fortsätta att stötta mänskliga rättigheter och demokratiska krafter såsom oberoende media i utsatta miljöer är en central del av Sveriges långsiktiga demokratistöd”, särskilt i länder som ”ständigt utsätts för ryska desinformationskampanjer och andra påverkansförsök”.

Destabilisering och propaganda

Men att svenska skattemedel nu ersätter USA:s neddragningar i stödet till en globalt verksam NGO, med tydlig koppling till George Soros och amerikanska påverkanskampanjer, har dock lett till kritik och frågor om prioriteringarna i svensk biståndspolitik – och uppmärksammats av systemkritiska medier.

Kritiken handlar inte bara om beloppet. OCCRP:s nära band till såväl USA:s propagandaapparat som Soros Open Society Foundations har fått flera bedömare att ifrågasätta dess opartiskhet. Organisationen har fått betydande summor från bland andra USAID, National Endowment for Democracy (NED) och andra statliga amerikanska organ med uttalade utrikespolitiska ambitioner.

Både Soros-nätverken och den amerikanska underrättelsetjänsten har också anklagats för att systematiskt använda propagandamedier för att destabilisera länder, minska allmänhetens förtroende för politiska ledare de vill få bort och försöka lobba för systemskiften i en mer globalistisk och USA-vänlig riktning.

Miljarder till ”demokrati och mänskliga rättigheter”

Stödet till OCCRP är heller inte något undantag, utan en del i en större linje. Enligt UD:s egna siffror är Sverige i dag världens tredje största biståndsgivare till utländska ”fria och oberoende medier”. Sammanlagt uppgick stödet till ”demokrati och mänskliga rättigheter” under 2024 till 6,6 miljarder kronor – motsvarande en fjärdedel av hela det svenska biståndet. Till detta tillkommer ytterligare svenska skattemedel som fördelas av Utrikesdepartementet – ofta till organisationer med FN-koppling.

Under samma år beslutade regeringen även om utökade anslag till andra närliggande organisationer, som European Endowment for Democracy och Prague Civil Society Centre. Det förstnämndas stöd ökade från 20 till 35 miljoner kronor, medan det sistnämndas fördubblades.

Även om politikerna gärna själva pekar på vikten av att främja pressfrihet i påstått auktoritära stater, menar kritiker att det är högst tveksamt att svenska skattepengar ska läggas på att finansiera den här typen av politiskt laddad verksamhet långt bortom Sveriges gränser – och ifrågasätter vidare hur man i efterhand ska kunna avgöra om satsningen gett önskvärda resultat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kriminella nätverk plundrar Sverige – Ekobrottsmyndigheten varnar för systemkollaps

Organiserade brottsligheten

publicerad Igår 9:24
– av Redaktionen
Enligt Jermsten hotas "samhällets grundläggande funktioner" nu av den organiserade brottslighetens framfart.

Den organiserade ekonomiska brottsligheten växer snabbt i Sverige. Enligt Ekobrottsmyndighetens nye generaldirektör Rikard Jermsten uppgår den kriminella ekonomin till mer än 150 miljarder kronor – varje år, och är idag att betrakta som ett systemhot.

– Det är värre än jag trodde. Vi som samhälle finansierar den brottslighet som vi är satta att motverka, säger han.

I sin senaste lägesbild beskriver Ekobrottsmyndigheten en utveckling där brotten blir alltmer komplexa och omfattande – och där vinsterna ökar kraftigt. Penningtvätt genom avancerade bolagsupplägg pekas ut som en central del av den gängkriminella ekonomin.

– Tidigare kunde brottsvinsterna i våra utredningar handla om tiotals miljoner kronor. I dag ser vi vinster långt över 100 miljoner i enskilda ärenden, förklarar Jermsten.

Särskilt utsatta är välfärdssystemen, där kriminella nätverk plundrar offentliga resurser genom falska bolag, bluffakturor och identitetskapning. Men även banker, pensionssystem och stora bygg- och infrastrukturprojekt har blivit mål för organiserad brottslighet.

”Hotar samhällets grundläggande funktioner”

Den ofta citerade siffran – att den kriminella ekonomin i Sverige omsätter 150 miljarder kronor – är sannolikt i underkant, enligt Jermsten.

Ekonomisk brottslighet växer i omfattning och hotar samhällets grundläggande funktioner. Den undergräver förtroendet för staten, försvagar statsfinanserna och skadar välfärdssystemen”, konstaterar myndigheten i sin rapport.

Jermsten beskriver konsekvenserna som dubbla: dels förlorar samhället skatteintäkter som skulle ha gått till vård, skola och omsorg – dels används pengarna istället till att finansiera annan brottslighet. Om brottsligheten blir för omfattande tror han också att hederliga medborgares vilja att betala skatt minskar.

– När kriminella stjäl skattemedel från staten är vi alla förlorare. Samtidigt snedvrids konkurrensen i näringslivet, och det får långsiktiga, allvarliga följder.

Inga snabba lösningar

Några snabba lösningar finns inte, enligt myndigheten, men för att stärka motståndskraften vill man se flera åtgärder: det ska bli svårare att starta eller ta över bolag i kriminella syften, lättare att kontrollera företags företrädare och svårare att utnyttja andras identiteter.

Även offentliga upphandlingar måste skärpas för att hålla den organiserade brottsligheten utanför, och tillsynsmyndigheternas kontrollfunktioner behöver stärkas. Ekobrottsmyndigheten föreslår också generellt hårdare straff för ekonomisk brottslighet.

– Utvecklingen går åt fel håll. Hela samhället behöver nu bygga upp sin motståndskraft, säger Rikard Jermsten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.