Annons:

Snart kan svenska fångar skickas till Estland

Organiserade brottsligheten

Uppdaterad juni 4, 2025, Publicerad juni 4, 2025
– av Redaktionen
Sverige kommer att betala 8 500 euro per fängelseplats och månad - cirka 3000 euro mindre än vad en svensk plats kostar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Regeringen har träffat en överenskommelse med Estland om att hyra fängelseplatser i staden Tartu, i syfte att avlasta det hårt belastade svenska anstaltssystemet.

– Hela fängelset ska ställas till Sveriges förfogande, bekräftar justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff.

Den aktuella anstalten har kapacitet för 600 intagna och väntas tas i bruk våren 2026, förutsatt att riksdagen godkänner avtalet och nödvändiga lagändringar genomförs. Avtalet planeras att undertecknas i sommar.

Fängelset i Tartu har 400 rum, motsvarar en svensk anstalt i säkerhetsklass 2 och är avsedd för manliga intagna över 18 år som inte bedöms utgöra en hög säkerhetsrisk.

Annons:

Kriminalvården kommer att göra individuella bedömningar i varje enskilt fall för att avgöra vilka intagna som är lämpliga att avtjäna sina straff i Estland.

– Avsikten är att Kriminalvården i varje enskilt fall kommer att göra en bedömning av lämpligheten i att en intagen verkställer sitt fängelsestraff i Estland, fortsätter Strömmer.

Svenska förhållanden ska gälla

För att avtalet ska kunna träda i kraft krävs ett godkännande från riksdagen med tre fjärdedelars majoritet. Regeringen vill ha en bred politisk förankring i frågan.

– Vi kommer bjuda in samtliga riksdagspartier till information och diskussion om avtalet, säger justitieministern.

Även om estnisk lagstiftning gäller på plats har Sverige och Estland enats om undantag som ska garantera att de intagnas villkor i största möjliga mån motsvarar svenska förhållanden. Det gäller bland annat regler kring kontakt med omvärlden, där lagstiftningen skiljer sig åt mellan länderna.

– En övergripande slutsats är att det finns mycket stora likheter. Det återspeglar ju också att vi i grunden har en samsyn kring hur Kriminalvård ska bedrivas, anser Gunnar Strömmer.

8 500 euro per månad

Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, betonar att det inte kommer att innebära någon större skillnad för brottslingarna att sitta fängslade i Sverige eller i Estland.

– Rummen kommer att vara av motsvarande standard och ha en motsvarande utrustning som bostadsrum på svenska anstalter.

Svensk kriminalvårdspersonal kommer också att finnas på plats i Tartu för att säkerställa att verkställigheten sker enligt det ingångna avtalet.

Kostnaden per intagen uppgår till 8 500 euro per månad – en nivå som ligger avsevärt lägre än den genomsnittliga kostnaden i Sverige, som är cirka 11 500 euro. I priset ingår dock inte kostnader för permissioner, som kommer att genomföras i Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Regeringen vill göra utvisningsyrkande obligatoriskt för fängelsedömda

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igår 18:03
– av Jan Sundstedt
Migrationsminister Johan Forssell och statsminister Ulf Kristersson.

Den moderatledda regeringen är nära att införa en lag som tvingar åklagare att yrka på utvisning när utlänningar döms till fängelse. Strafftröskeln sänks från sex månader, vilket väntas kraftigt öka antalet utvisningar de kommande åren.

Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar att regeringen snart lämnar lagförslaget som gör det obligatoriskt att yrka på utvisning för personer som döms till fängelse. Reformen kan sexdubbla antalet utvisningar de första åren.

Beskedet kommer efter internationell kritik mot att en man som våldtagit den då 16-åriga Meya i Skellefteå förra året inte utvisats.

— Jag blev väldigt berörd när jag läste om det här fallet, både som minister men framförallt som förälder, säger Forssell till skattefinansierade SR.

Annons:

Han understryker att systemet brister:

— Brottsoffren de ska få upprättelse och systemet ska vara rättvist, men här finns det ett systemfel. Jag vill vara ärlig med att säga att det systemfelet innebär att det snarare är gärningsmännens väl och ve som det tas hänsyn till.

— Man får ändå vara kvar i Sverige trots att man begått väldigt allvarliga brott, till exempel en våldtäkt, och det tycker jag är stötande, tillägger ministern.

"Tuffaste regelverket i Norden"

Den kommande lagstiftningen bygger på en utredning som regeringen tog emot i maj. Förslaget innebär att åklagare måste yrka på utvisning vid fängelsestraff, och domstolar ska besluta om utvisning när förutsättningarna är uppfyllda.

Strafftröskeln sänks från sex månader till alla fängelsestraff, vilket innebär att även brott som misshandel och bedrägeri kan leda till utvisning. Enligt utredningen kan antalet utvisningar öka med 500–600 procent under de första åren.

— Sverige får därmed det tuffaste regelverket i hela Norden, hävdar Forssell och säger att regeringen också vill se över de EU-regler som försvårar utvisningar.

— Jag hoppas att vi ska bli framgångsrika där, men det är en mer komplicerad process än den svenska lagstiftningen som vi förfogar över själva.

Bristande trovärdighet

Även om många är överens om att invandrade brottslingar bör kunna utvisas, kritiserar motståndare migrationsministern för bristande trovärdighet och ifrågasätter hur många utvisningar som verkligen kommer att verkställas.

Under Moderaternas tidigare regeringsperiod, under Fredrik Reinfeldt, utökades Sveriges redan generösa massinvandring, vilket enligt kritiker har lett till att många av de personer som nu kan komma att utvisas, eller deras föräldrar, fick tillträde till Sverige till att börja med.

Trots det plötsliga retorikskiftet menar många att det är ytterst osannolikt att omfattande utvisningsprogram kommer att genomföras under en moderatledd regering.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungdomsfängelser för 13-åringar öppnar i sommar

Organiserade brottsligheten

Publicerad Igår 16:29
– av Redaktionen
Gängkriminella
Antalet unga som döms för grova brott har ökat dramatiskt de senaste åren.

Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda särskilda ungdomsfängelser även för 13- och 14-åringar som begår grova brott.

Syftet är att anpassa verkställigheten till barnets ålder och att skilja yngre brottslingar från äldre ungdomar och fängelseavdelningarna ska stå klara redan till sommaren.

Sedan tidigare har Kriminalvården fått i uppdrag att förbereda ungdomsfängelser för 15–17-åringar som döms för grov brottslighet. Nu utvidgas uppdraget till att även omfatta kriminella som är 13 och 14 år gamla, i samband med regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern för allvarliga brott.

I augusti 2023 tog regeringen emot betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga, som föreslår att sluten ungdomsvård ersätts med fängelse på särskilda ungdomsavdelningar vid befintliga anstalter.

Annons:

– En sänkning av straffbarhetsåldern för de allvarligaste brotten behövs av flera skäl. Det är viktigt för att stärka upprättelsen för brottsoffer, att skydda samhället och att hjälpa barn att lämna den kriminella banan. Detta ger också en femårsfrist för det preventiva arbetet att komma ikapp dagens verklighet. Kriminalvården får nu i uppdrag att på bästa sätt förbereda verksamheten på att ta emot den yngsta målgruppen, säger justitieminister Gunnar Strömmer ((M).

Anpassning efter ålder

Kriminalvården ska anpassa både lokaler och verksamhet utifrån barnens ålder. Yngre barn ska hållas åtskilda från äldre ungdomar och verksamheten måste uppfylla bestämmelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter.

– När 13–14-åringar springer runt med automatvapen måste det mötas med samhällets fulla kraft. För att skydda andra måste de kunna låsas in och genom att sänka straffbarhetsåldern öppnar vi upp polisens verktygslåda. Det ger oss en chans att både stoppa fortsatt våld och vända utvecklingen för de här barnen innan det är för sent, säger Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet.

Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, påpekar att behovet är akut:

– Antalet barn, så unga som 13–14 år, som begår grova våldsbrott har ökat dramatiskt. Insatser för att förhindra detta och att även vidta åtgärder efter fullbordade brott är ett måste. Samtidigt behöver verkställigheten anpassas utifrån gärningspersonens ålder. Det är välkommet att Kriminalvården nu får i uppdrag att se hur verksamheten behöver anpassas.

Martin Melin (L) instämmer:

– Jag har stort förtroende för Kriminalvården och hur de löser den ansträngda situation de har, inte minst med platsbrist. Jag är övertygad om att de även kommer kunna se till att de 13 och 14-åringar som döms till fängelse kommer tas om hand på bästa sätt.

Planerade anstalter och tidsplan

Kriminalvården planerar särskilda ungdomsavdelningar för pojkar vid anstalterna Högsbo, Rosersberg, Österåker, Kumla, Skenäs och Täby. För flickor planeras avdelningar vid Ystad och Sagsjön. Införandet sker i etapper, och inte alla avdelningar kommer vara i drift från den 1 juli 2026.

Den 24 september remitterade Justitiedepartementet ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år för brott som har minimistraff fängelse i fyra år eller mer, samt för försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Förslaget är i nuläget tidsbegränsat till fem år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kraftig ökning av barn misstänkta för mordplaner

Organiserade brottsligheten

Publicerad oktober 20, 2025
– av Jan Sundstedt
År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127.

Antalet minderåriga som misstänks för mordplaner har på kort tid skjutit i höjden, visar nya siffror från Åklagarmyndigheten. Mer än 120 barn under 15 år utreds för närvarande för planering av dödligt våld.

Samtidigt uppger regeringen att kampen mot gängkriminaliteten visar vissa framsteg – men utvecklingen väcker oro.

Regeringens satsning mot gängen har varit en central del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Tre år efter att samarbetet inleddes har flera straff skärpts, rättsväsendet fått ökade resurser och polisen tillgång till nya verktyg.

Trots detta är det oklart om den organiserade brottsligheten verkligen minskar. En tydligt positiv trend är dock att antalet skjutningar minskat kraftigt de senaste åren.

Annons:

Enligt polisens statistik inträffade 314 skjutningar fram till och med september 2022. Samma period i år har antalet sjunkit till 113. Antalet dödsskjutningar har under motsvarande tid minskat från 49 till 26 – exklusive de tio personer som dödades vid dådet på Risbergska skolan i Örebro.

Polisen bedömer att fler våldsbrott lyckas stoppas i tid tack vare utökade möjligheter till hemlig avlyssning och andra underrättelsemetoder. Fler mordutredningar klaras också upp, enligt myndigheten.

Sprängningar och bränder ökar

Samtidigt pekar utvecklingen åt motsatt håll när det gäller sprängningar och anlagda bränder. Dessa har ökat, men leder sällan till dödsfall. Under senare tid har många av sprängningarna utförts med kraftig pyroteknik i stället för militära sprängämnen.

Även på det internationella planet ser polisen framgångar. Hittills i år har 183 gängkopplade personer gripits utomlands – en rekordsiffra – varav 35 klassas som så kallade prioriterade aktörer. Trots detta bedöms den totala kretsen av gängkriminella inte minska.

Enligt polisens senaste lägesrapport från hösten 2024 finns omkring 14 000 personer aktivt verksamma i gängmiljön och ytterligare 48 000 med kopplingar till den. När nästa rapport presenteras i november väntas siffrorna stiga.

Styr brottsligheten från utlandet

Polisen uppskattar dessutom att cirka 700 gängkriminella numera verkar från utlandet – en ökning med 100 personer sedan tidigare beräkningar.

Den mest oroande trenden gäller dock barn och unga. År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127, enligt nya uppgifter från Åklagarmyndigheten.

Misstankarna gäller främst försök, förberedelse, stämpling och medhjälp till mord, men också nio fullbordade mord och ett par fall av anstiftan.

Sprängdåd Uppsala september 2023
Sprängdåden ökar alarmerande i Sverige (arkivbild Uppsala, sep. 2023). Foto: Faksimil/Aftonbladet Play/YT

Barn värvar barn

Enligt Justitiedepartementet rekryteras barnen ofta via sociala medier, där gängkriminella lägger ut beställningar på våldsdåd. En växande trend är dessutom att barn själva värvar andra barn. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att brottsligheten inte har förvärrats, men att den har förändrat karaktär.

Kriminologen Manne Gerell bedömer att utvecklingen i stort sett går åt rätt håll: – Den bästa indikatorn för mig är hur många som dör eller blir allvarligt skadade och där har vi på skjutningar sett en massiv minskning.

Gerell menar att minskningen främst beror på ökade resurser till polisen snarare än på enskilda reformer i Tidöavtalet: – Allt annat är små pusselbitar som var för sig knappast kan ha spelat någon roll, säger han.

Bland de åtgärder som haft minst effekt nämner han visitationszonerna, som använts mindre än väntat och inte gett några tydliga resultat.

Polisen varnar samtidigt för att våldsnivån inom gängen fortsatt är hög och att nya våldsspiraler kan uppstå: – En farhåga är att hundratals barn och ungdomar som tagits för involvering i de här brotten för några år sedan, i hög utsträckning kommer att vara ute på gatan igen snart om de inte redan är det, säger Manne Gerell.

Tidöavtalet och kampen mot gängvåldet – detta är på gång 2025/26

  • Lagförslag om ett utökat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott
  • Lagförslag om nytt tidsobestämt fängelsestraff, säkerhetsstraff
  • Lagförslag om att polisen får använda AI för ansiktsigenkänning med kameror i realtid
  • Lagförslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott
  • Lagförslag om helt slopad straffrabatt för unga mellan 18 och 21 år
  • Lagförslag om minskad straffrabatt för unga 15–17 år
  • Skärpta regler för villkorlig frigivning träder i kraft 1 januari
  • Utredningsförslag om att låta polisen använda sig av brottsprovokation
  • Lagförslag om att kunna utvisa utlänningar med gängkopplingar
  • Utredningsförslag om omvänd bevisbörda vid förverkande av tillgångar
  • Utredning om nya möjligheter för polisen att ingripa i cybermiljön


Exempel på lagförslag från straffrättsutredningen

  • flerfaldig brottslighet ska bedömas hårdare
  • straffskalorna för ett femtiotal brott skärps
  • mindre hänsyn tas till förmildrande omständigheter
  • upp till dubbla straff för brott kopplat till gängkriminalitet

Källa: Justitiedepartementet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nästan 200 sprängdåd i år – trots rekordstora tullbeslag

Organiserade brottsligheten

Publicerad oktober 20, 2025
– av Markus Andersson
I många fall utförs dåden med handgranater eller olagliga fyrverkerier som förs in i landet från Balkan eller Östeuropa.

Sverige har drabbats av närmare 200 sprängdåd under 2025. Samtidigt har tullen beslagtagit över 42 000 explosiva varor under årets första sex månader – nästan det dubbla jämfört med hela föregående år.

Polisen ser nu ett tydligt skifte där stöldgods från byggarbetsplatser ersatts av smugglad krigsmateriel och illegala fyrverkerier från Balkan och Östeuropa.

Sprängdåden fortsätter att skaka Sverige. Hittills i år har landet drabbats av nästan 200 genomförda eller misslyckade sprängattacker, enligt uppgifter som Stampenägda Göteborgs-Posten tagit del av.

Men mönstren förändras. Där det tidigare var vanligast att kriminella använde sprängmedel som stulits från byggarbetsplatser, ser polisen nu en ny och oroande trend.

Annons:

— Under sommaren och hösten har vi framförallt sett detonationer med handgranater och med hemmagjorda spränganordningar, säger Malin Nygren, chef för polisens nationella bombdatacenter.

Smugglingen ökar dramatiskt

Bakom förändringen ligger en kraftig ökning av smuggling. I många fall rör det sig om handgranater eller olagliga fyrverkerier som förs in i landet från Balkan eller Östeuropa.

Siffrorna talar sitt tydliga språk: Under första halvåret 2025 beslagtog tullen över 42 000 explosiva varor. Det är en rekordsiffra som nästan fördubblar de drygt 24 000 beslag som gjordes under hela 2024.

Martin Norell, sakkunnig på Tullverket, delar polisens oro över utvecklingen.

— Jag upplever inte att situationen är jätteljus i Sverige just nu, säger han.

Barn manipuleras att utföra dåden

Bakom den dystra statistiken döljer sig en särskilt mörk verklighet: Det är ofta barn som manipuleras av kriminella nätverk att utföra spräng- och branddåden. De unga gärningsmännen har i flera fall skadats svårt när de hanterat sprängmedel och brandfarlig vätska och minst ett dödsfall har inträffat.

Många av sprängdåden har utförts med insmugglade handgranater som använts både för hämnd och utpressning och vid flera tillfällen har odetonerade handgranater hittats i bostadsområden – eller vid eller i närheten av förskolor.

Dan Windt, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter, uppmanar föräldrar att vara vaksamma.

— Föräldrar och andra viktiga vuxna behöver fortsatt vara närvarande i barnens liv såväl fysiskt som digitalt. Ställ mycket frågor och be om hjälp. Kontakta socialtjänsten i din kommun om barnet kontaktas av kriminella eller larma polis i ett så tidigt skede om du misstänker att ditt barn är på väg att begå ett brott, så kan vi tillsammans förhindra det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.