Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
Efter att en person dödats och en annan skadats i skjutningar under helgen låter polisen meddela att man upprättar ”säkerhetszoner” i flera stadsdelar – där polisen får kroppsvisitera förbipasserande och söka igenom fordon, även om det inte finns någon misstanke om brott.
Eskilstunapolisen uppger själva att beslutet tas mot bakgrund av de senaste skjutningarna och att ”det finns en pågående konflikt mellan kriminella grupperingar” i staden och visitationszoner införs därför i två massinvandringsdrabbade områden – det första inkluderar Årby och Skiftinge, och det andra innefattar Nyfors, Myrtorp, Fröslunda, Råbergstorp och Lagersberg.
– Säkerhetszonerna införs med start vid midnatt natten mot onsdag den 4 september. Syftet är, förutom trygghetsskapande närvaro, att försvåra för de kriminella att förbereda och genomföra våldsbrott, säger Robert Åkerström, tillförordnad lokalpolisområdeschef i ett pressmeddelande.
"Gäller alla åldrar"
I en upprättad ”säkerhetszon” gäller andra regler än i övriga samhället, bland annat får polisen kroppsvisitera och söka igenom fordon även om det saknas konkreta brottsmisstankar – detta för att ”förebygga eller förhindra den brottsliga verksamhet som zonen har införts för att motverka”.
Annons:
Ett beslut om säkerhetszon gäller i högst två veckor – men kan sedan förlängas. Det kan också överklagas till domstol.
”Den kan liknas vid flygplatsens säkerhetskontroll och gäller alla åldrar. Vi visiterar ovanpå kläderna och du får visa vad du har i fickorna samt besvara några frågor. Vi söker också igenom fordon. Kontrollerna protokollförs”, uppger polisen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage. Foto: President of Ukraine, Rahib Hamidov/Pexels
Norges statsminister Jonas Gahr Støre ser bekämpning av gängkriminaliteten som en huvudprioritet och vill stoppa utvecklingen innan Norge hamnar i samma situation som Sverige.
Samma gängkriminalitet som länge plågat Sverige har nu också nått alla norska polisdistrikt. Det slog Norges statsminister Jonas Gahr Støre fast under Nordiska rådets session i Stockholm, där han krävde ett fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna för att stävja brottsligheten.
Under det nordiska toppmötet i samband med Nordiska rådets pågående session i Stockholm samlades de nordiska statsministrarna tillsammans med EU-kommissionens ökända ordförande Ursula von der Leyen. Kriminaliteten stod högt upp på dagordningen, inte minst mot bakgrund av att gängkonflikterna i Sverige under de senaste åren alltmer har spridit sig till grannländerna.
Särskilt i Norge har svenska kriminella nätverk expanderat sin verksamhet och Jonas Gahr Støre konstaterade att spår av "svensk" gängkriminalitet nu går att finna i samtliga norska polisdistrikt, vilket enligt honom understryker problemets gränsöverskridande karaktär.
— Det är ett mindre omfattande problem i Norge än i Sverige, men för mig är det en huvudprioritet att bekämpa detta, sade den norske statsministern.
Annons:
Djupt oroad över Sveriges utveckling
Gahr Støre välkomnade att gängkriminaliteten nu diskuteras på statsministernivå, men efterlyste samtidigt en ytterligare intensifiering av samarbetet. Han vill att frågan ska föras upp även vid kommande möten mellan de nordiska regeringscheferna.
— Det vi ser är att när en sådan kriminalitet får utveckla sig, så är den väldigt svår uppgift att klara av att trycka tillbaka den, varnade Norges ledare, och fortsatte:
— Vi har följt detta samhällsproblem som Sverige har haft under de senaste åren med en djup oro.
Den svenske statsministern Ulf Kristersson uttryckte förståelse för att de övriga nordiska länderna till varje pris vill undvika att Sveriges gängkriminalitet också etablerar sig på deras territorier.
— Gängkriminella respekterar inga gränser alls. Det vet vi bättre än någon eftersom vi nu rent fysiskt hämtar dem i helt andra länder långt borta. De respekterar inte de nordiska gränserna och de missbrukar den öppenhet som finns i Norden. Vår ambition är inte att exportera gängkriminella till Norge utan att låsa in dem i svenska fängelser, hävdade han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den moderatledda regeringen är nära att införa en lag som tvingar åklagare att yrka på utvisning när utlänningar döms till fängelse. Strafftröskeln sänks från sex månader, vilket väntas kraftigt öka antalet utvisningar de kommande åren.
Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar att regeringen snart lämnar lagförslaget som gör det obligatoriskt att yrka på utvisning för personer som döms till fängelse. Reformen kan sexdubbla antalet utvisningar de första åren.
Beskedet kommer efter internationell kritik mot att en man som våldtagit den då 16-åriga Meya i Skellefteå förra året inte utvisats.
— Jag blev väldigt berörd när jag läste om det här fallet, både som minister men framförallt som förälder, säger Forssell till skattefinansierade SR.
Annons:
Han understryker att systemet brister:
— Brottsoffren de ska få upprättelse och systemet ska vara rättvist, men här finns det ett systemfel. Jag vill vara ärlig med att säga att det systemfelet innebär att det snarare är gärningsmännens väl och ve som det tas hänsyn till.
— Man får ändå vara kvar i Sverige trots att man begått väldigt allvarliga brott, till exempel en våldtäkt, och det tycker jag är stötande, tillägger ministern.
"Tuffaste regelverket i Norden"
Den kommande lagstiftningen bygger på en utredning som regeringen tog emot i maj. Förslaget innebär att åklagare måste yrka på utvisning vid fängelsestraff, och domstolar ska besluta om utvisning när förutsättningarna är uppfyllda.
Strafftröskeln sänks från sex månader till alla fängelsestraff, vilket innebär att även brott som misshandel och bedrägeri kan leda till utvisning. Enligt utredningen kan antalet utvisningar öka med 500–600 procent under de första åren.
— Sverige får därmed det tuffaste regelverket i hela Norden, hävdar Forssell och säger att regeringen också vill se över de EU-regler som försvårar utvisningar.
— Jag hoppas att vi ska bli framgångsrika där, men det är en mer komplicerad process än den svenska lagstiftningen som vi förfogar över själva.
Bristande trovärdighet
Även om många är överens om att invandrade brottslingar bör kunna utvisas, kritiserar motståndare migrationsministern för bristande trovärdighet och ifrågasätter hur många utvisningar som verkligen kommer att verkställas.
Under Moderaternas tidigare regeringsperiod, under Fredrik Reinfeldt, utökades Sveriges redan generösa massinvandring, vilket enligt kritiker har lett till att många av de personer som nu kan komma att utvisas, eller deras föräldrar, fick tillträde till Sverige till att börja med.
Trots det plötsliga retorikskiftet menar många att det är ytterst osannolikt att omfattande utvisningsprogram kommer att genomföras under en moderatledd regering.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda särskilda ungdomsfängelser även för 13- och 14-åringar som begår grova brott.
Syftet är att anpassa verkställigheten till barnets ålder och att skilja yngre brottslingar från äldre ungdomar och fängelseavdelningarna ska stå klara redan till sommaren.
Sedan tidigare har Kriminalvården fått i uppdrag att förbereda ungdomsfängelser för 15–17-åringar som döms för grov brottslighet. Nu utvidgas uppdraget till att även omfatta kriminella som är 13 och 14 år gamla, i samband med regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern för allvarliga brott.
I augusti 2023 tog regeringen emot betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga, som föreslår att sluten ungdomsvård ersätts med fängelse på särskilda ungdomsavdelningar vid befintliga anstalter.
Annons:
– En sänkning av straffbarhetsåldern för de allvarligaste brotten behövs av flera skäl. Det är viktigt för att stärka upprättelsen för brottsoffer, att skydda samhället och att hjälpa barn att lämna den kriminella banan. Detta ger också en femårsfrist för det preventiva arbetet att komma ikapp dagens verklighet. Kriminalvården får nu i uppdrag att på bästa sätt förbereda verksamheten på att ta emot den yngsta målgruppen, säger justitieminister Gunnar Strömmer ((M).
Anpassning efter ålder
Kriminalvården ska anpassa både lokaler och verksamhet utifrån barnens ålder. Yngre barn ska hållas åtskilda från äldre ungdomar och verksamheten måste uppfylla bestämmelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter.
– När 13–14-åringar springer runt med automatvapen måste det mötas med samhällets fulla kraft. För att skydda andra måste de kunna låsas in och genom att sänka straffbarhetsåldern öppnar vi upp polisens verktygslåda. Det ger oss en chans att både stoppa fortsatt våld och vända utvecklingen för de här barnen innan det är för sent, säger Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet.
Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, påpekar att behovet är akut:
– Antalet barn, så unga som 13–14 år, som begår grova våldsbrott har ökat dramatiskt. Insatser för att förhindra detta och att även vidta åtgärder efter fullbordade brott är ett måste. Samtidigt behöver verkställigheten anpassas utifrån gärningspersonens ålder. Det är välkommet att Kriminalvården nu får i uppdrag att se hur verksamheten behöver anpassas.
Martin Melin (L) instämmer:
– Jag har stort förtroende för Kriminalvården och hur de löser den ansträngda situation de har, inte minst med platsbrist. Jag är övertygad om att de även kommer kunna se till att de 13 och 14-åringar som döms till fängelse kommer tas om hand på bästa sätt.
Planerade anstalter och tidsplan
Kriminalvården planerar särskilda ungdomsavdelningar för pojkar vid anstalterna Högsbo, Rosersberg, Österåker, Kumla, Skenäs och Täby. För flickor planeras avdelningar vid Ystad och Sagsjön. Införandet sker i etapper, och inte alla avdelningar kommer vara i drift från den 1 juli 2026.
Den 24 september remitterade Justitiedepartementet ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år för brott som har minimistraff fängelse i fyra år eller mer, samt för försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Förslaget är i nuläget tidsbegränsat till fem år.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Antalet minderåriga som misstänks för mordplaner har på kort tid skjutit i höjden, visar nya siffror från Åklagarmyndigheten. Mer än 120 barn under 15 år utreds för närvarande för planering av dödligt våld.
Samtidigt uppger regeringen att kampen mot gängkriminaliteten visar vissa framsteg – men utvecklingen väcker oro.
Regeringens satsning mot gängen har varit en central del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Tre år efter att samarbetet inleddes har flera straff skärpts, rättsväsendet fått ökade resurser och polisen tillgång till nya verktyg.
Trots detta är det oklart om den organiserade brottsligheten verkligen minskar. En tydligt positiv trend är dock att antalet skjutningar minskat kraftigt de senaste åren.
Annons:
Enligt polisens statistik inträffade 314 skjutningar fram till och med september 2022. Samma period i år har antalet sjunkit till 113. Antalet dödsskjutningar har under motsvarande tid minskat från 49 till 26 – exklusive de tio personer som dödades vid dådet på Risbergska skolan i Örebro.
Polisen bedömer att fler våldsbrott lyckas stoppas i tid tack vare utökade möjligheter till hemlig avlyssning och andra underrättelsemetoder. Fler mordutredningar klaras också upp, enligt myndigheten.
Antalet barn under 15 år som misstänks för inblandning i mordplaner ökar dramatiskt i Sverige. Mellan januari och september 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för mordplaner. Under samma period i år är siffran 127.
Samtidigt i MP ♀️ pic.twitter.com/lN1LZxAA54
Samtidigt pekar utvecklingen åt motsatt håll när det gäller sprängningar och anlagda bränder. Dessa har ökat, men leder sällan till dödsfall. Under senare tid har många av sprängningarna utförts med kraftig pyroteknik i stället för militära sprängämnen.
Även på det internationella planet ser polisen framgångar. Hittills i år har 183 gängkopplade personer gripits utomlands – en rekordsiffra – varav 35 klassas som så kallade prioriterade aktörer. Trots detta bedöms den totala kretsen av gängkriminella inte minska.
Enligt polisens senaste lägesrapport från hösten 2024 finns omkring 14 000 personer aktivt verksamma i gängmiljön och ytterligare 48 000 med kopplingar till den. När nästa rapport presenteras i november väntas siffrorna stiga.
Styr brottsligheten från utlandet
Polisen uppskattar dessutom att cirka 700 gängkriminella numera verkar från utlandet – en ökning med 100 personer sedan tidigare beräkningar.
Den mest oroande trenden gäller dock barn och unga. År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127, enligt nya uppgifter från Åklagarmyndigheten.
Misstankarna gäller främst försök, förberedelse, stämpling och medhjälp till mord, men också nio fullbordade mord och ett par fall av anstiftan.
Sprängdåden ökar alarmerande i Sverige (arkivbild Uppsala, sep. 2023). Foto: Faksimil/Aftonbladet Play/YT
Barn värvar barn
Enligt Justitiedepartementet rekryteras barnen ofta via sociala medier, där gängkriminella lägger ut beställningar på våldsdåd. En växande trend är dessutom att barn själva värvar andra barn. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att brottsligheten inte har förvärrats, men att den har förändrat karaktär.
Kriminologen Manne Gerell bedömer att utvecklingen i stort sett går åt rätt håll: – Den bästa indikatorn för mig är hur många som dör eller blir allvarligt skadade och där har vi på skjutningar sett en massiv minskning.
Gerell menar att minskningen främst beror på ökade resurser till polisen snarare än på enskilda reformer i Tidöavtalet: – Allt annat är små pusselbitar som var för sig knappast kan ha spelat någon roll, säger han.
Bland de åtgärder som haft minst effekt nämner han visitationszonerna, som använts mindre än väntat och inte gett några tydliga resultat.
Polisen varnar samtidigt för att våldsnivån inom gängen fortsatt är hög och att nya våldsspiraler kan uppstå: – En farhåga är att hundratals barn och ungdomar som tagits för involvering i de här brotten för några år sedan, i hög utsträckning kommer att vara ute på gatan igen snart om de inte redan är det, säger Manne Gerell.
Tidöavtalet och kampen mot gängvåldet – detta är på gång 2025/26
Lagförslag om ett utökat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott
Lagförslag om nytt tidsobestämt fängelsestraff, säkerhetsstraff
Lagförslag om att polisen får använda AI för ansiktsigenkänning med kameror i realtid
Lagförslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott
Lagförslag om helt slopad straffrabatt för unga mellan 18 och 21 år
Lagförslag om minskad straffrabatt för unga 15–17 år
Skärpta regler för villkorlig frigivning träder i kraft 1 januari
Utredningsförslag om att låta polisen använda sig av brottsprovokation
Lagförslag om att kunna utvisa utlänningar med gängkopplingar
Utredningsförslag om omvänd bevisbörda vid förverkande av tillgångar
Utredning om nya möjligheter för polisen att ingripa i cybermiljön
Exempel på lagförslag från straffrättsutredningen
flerfaldig brottslighet ska bedömas hårdare
straffskalorna för ett femtiotal brott skärps
mindre hänsyn tas till förmildrande omständigheter
upp till dubbla straff för brott kopplat till gängkriminalitet
Källa: Justitiedepartementet
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
