Annons:

Säkerhetspolisen begår lagbrott vid internationella informationsutbyten

Uppdaterad december 4, 2016, Publicerad december 4, 2016
Säpochefen Anders Thornberg

Säkerhetspolisen har fått kritik av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden för att ha överfört personuppgifter i strid med rådande lagstiftning. Säkerhetspolisen uppmanas nu att ändra sina rutiner för att avhjälpa de brister som råder vid myndighetens internationella informationsutbyten.

När uppgifter lämnats ut till andra länder är det inte alltid möjligt att kontrollera var uppgifterna slutligen hamnar eller hur de kommer att användas. Det är därför av stor vikt att skyddet för den personliga integriteten tillgodoses vid utbyte av information.

Den skyddsnivå som gäller i länder som inte tillhör EU eller EES uppfyller inte alltid de krav på hantering av personuppgifter som gäller i Sverige. Vid utlämnande av uppgifter till dessa så kallade tredjeländer är det därför viktigt att Säkerhetspolisen utreder vilka bestämmelser som gäller för personuppgiftsbehandling i det specifika landet. En granskning som gjorts av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har dock visat att sådana utredningsåtgärder inte ingår som en rutin i Säkerhetspolisens arbete.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden uppmanar nu Säkerhetspolisen att vidta åtgärder för att ändra sina rutiner och på så sätt förhindra att fortsatta lagbrott begås. Säkerhetspolisen uppmanas även att på ett tydligt sätt ange hur bedömningen av skyddsnivån ska gå till samt att i fortsättningen dokumentera bedömningarna på ett konsekvent sätt.

Annons:

 

Louise Roslund

Fakta Säpos informationsutbyte

Det internationella samarbetet utgör en viktig del av den underrättelseverksamhet som Säkerhetspolisen ägnar sig åt. Utbyte av information med underrättelse- och säkerhetstjänster i andra länder sker inom alla Säkerhetspolisens verksamhetsgrenar och är av stor betydelse för möjligheten att bland annat bekämpa och motverka terrorism. Uppgifterna kan som exempel avse organisationer eller enskilda individer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

90 okända personer folkbokförda på 71-åriga Ulla-Lenas sommarstuga

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 09:44 – av Jan Sundstedt
Ulla-Lena vågar inte längre vara ensam i sin sommarstuga.

I över två år har Ulla-Lena Lindqvists sommarstuga använts som adress av över 90 okända personer. Nu stämmer 71-åringen staten för brott mot Europakonventionen.

Problemen började 2023 när Skatteverket registrerade Ulla-Lena Lindqvists fritidshus i Vidja utanför Huddinge som folkbokföringsadress för personer som varken bor där eller har någon koppling till stugan.

Trots upprepade kontakter med både polisen och Skatteverket har situationen inte lösts, rapporterar Hem & Hyra.

Polisen har lagt ner utredningarna och Skatteverket anser inte att hon har rätt att vidta några åtgärder för att skydda sin adress.

Annons:

Situationen känns inte alls bra, särskilt med tanke på det nuvarande klimatet i vårt samhälle. Men myndigheterna vill inte göra något åt det här. Polisen lägger ner alla utredningar med vändande post och Skatteverket anser tydligen inte att jag har några rättigheter när det gäller min egen adress. Jag är helt maktlös, säger Ulla-Lena till Centrum för rättvisa, som nu hjälper henne att stämma staten.

Monterat ner brevlådan

Konsekvenserna har blivit påtagliga för Ulla-Lena, som bland annat sett sig tvingad att montera ner sin brevlåda för att stoppa floden av post till okända mottagare.

Hon undviker numera att vara ensam i stugan och har i perioder funderat på att sälja.

Ulla-Lena Lindqvist är långt ifrån ensam. Skatteverket tar emot omkring 20 000 klagomål per år från personer som besväras av att någon felaktigt folkbokförts på deras adress.

Flera av hennes grannar i Vidja har drabbats av samma problem – en av dem utsattes nyligen för ett polistillslag i sitt hem på grund av felregistreringarna.

Med hjälp av organisationen Centrum för rättvisa har Lindqvist nu lämnat in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt.

Hon begär 25 000 kronor i skadestånd för brott mot Europakonventionens skydd för egendom, privatliv och rätten till ett effektivt rättsmedel.

Så här får det inte gå till. Myndigheterna kan inte bara lämna Ulla-Lena i sticket på det här sättet. Enligt Europakonventionen har alla rätt till respekt för sin egendom och sitt hem, och ingen ska behöva stå maktlös inför den här typen av allvarliga intrång i den privata sfären. Nu måste staten ta sitt ansvar för felregistreringarna, säger Fredrik Bäärnhielm Thorslund, jurist på Centrum för rättvisa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Stora skillnader i tillit och trygghet mellan kommuner

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 08:41 – av Redaktionen
Enligt rapporten upplever 77 procent av respondenterna i Umeå trygghet och tillit.

Tillit och trygghet bland svenskar varierar kraftigt beroende på kommun, visar rapporten Gemenskapsbarometern, framtagen av forskare från Uppsala universitet. I botten av listan finns flera orter där jobben och samhällsservicen försvunnit.

I rapporten har man genom en enkätundersökning via Statistiska centralbyrån (SCB) tittat på hur invånare i 50 svenska kommuner ser på frågor om säkerhet, (o)trygghet, försvarsvilja och lokal gemenskap.

I varje kommun har minst 400 personer svarat på enkäten.

Detta har sedan lagt grunden för den så kallade Gemenskapsbarometern, som bygger vidare på tidigare studier och vars syfte är att "syna tillit och trygghet på lokalsamhällsnivå för att fördjupa den kunskap som finns genom studier på nationell nivå".

Annons:
Enligt undersökningen är gängkriminalitet en stor källa till oro och otrygghet. Foto: Welcomia/iStock

Tilliten varierar beroende på var man bor

Rapporten visar att tilliten och tryggheten varierar markant beroende på var i landet man bor. Bland annat kunde man se att tilliten i Ronneby låg på knappt 42 procent, jämfört med 77 procent i Umeå.

Bland kommunerna med lägst tillit finns flera gamla bruksorter där den dominerande industrin lagts ner. Gemensamt för dem är hög arbetslöshet och att samhällsservice och polis dragit sig tillbaka.

Sverige är traditionellt sett ett högtillitsland jämfört med andra länder. Det som är intressant med undersökningen är att bilden blir mer nyanserad och fragmenterad om man tittar på lokalsamhällesnivå och inte bara på landet i stort. Det råder så stora skillnader på lokal nivå att vi nästan inte kan tala om ett Sverige längre, säger Lars Trägårdh, gästprofessor vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet, som leder arbetet med Gemenskapsbarometern, i ett pressmeddelande.

I Sundbyberg är oron för gängkriminalitet störst bland de undersökta kommunerna, samtidigt som invånarna i Sorsele i Västerbotten är minst oroliga. Under kvällarna känner sig boende i Helsingborg mest otrygga, medan Storuman toppar trygghetslistan när mörkret fallit.

Gemenskapsbarometern är endast en delrapport inom ämnet och mer data ska analyseras inom andra teman.

Forskarna hoppas dock att resultaten ska kunna användas för att stärka tryggheten och tilliten i kommunerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Halmstad bygger ”Nato-tunnel” – mot lokalpolitikernas vilja

Det nya kalla kriget

Uppdaterad Igår kl 00:32, Publicerad december 15, 2025 – av Jan Sundstedt
Halmstad kommun tvingas pausa andra infrastruktursatsningar i väntan på finansieringsbesked från staten.

En järnvägstunnel avsedd för den USA-ledda militärpakten Nato vid Halmstads hamn byggs trots att kommunen inte ser någon civil nytta med den och ännu inte fått klart besked om statlig finansiering.

Projektet, som kostar 45 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar, är en del av Sveriges förberedelser för Natos försvar, men väcker debatt och frustration bland lokala politiker.

Kommunstyrelsens ordförande Stefan Pålsson (S) konstaterar att tunneln inte hade byggts om inte försvarsbehovet funnits.

Hade inte försvaret velat ha den så hade vi aldrig byggt den, säger han till Schibsted-ägda Aftonbladet.

Annons:

Tunneln, som kallas "den där jävla tunneln" av Pålsson, kommer att stå oanvänd och igenbommad när den är klar.

Den är en del av ett större hamn- och infrastrukturarbete som ska möjliggöra snabba militära transporter genom Sverige vid behov.

Osäkerhet kring statlig medfinansiering

Kommunen uppger att krav från Försvarsmakten på bärighet och kapacitet har höjt kostnaderna. Samtidigt saknas besked om statlig medfinansiering eller nyttjanderättsavtal.

Försvarsmaktens högkvarter skriver i ett skriftligt svar: "Gränsytan mellan Försvarsmaktens ekonomiska ramar och övriga totalförsvarsaktörer är under beredning och vi kan i skrivande stund inte föregripa detta arbete."

Mot bakgrund av osäkerheten väntas kommunstyrelsen den 16 december besluta om att stoppa eller skjuta upp andra infrastruktursatsningar värda hundratals miljoner kronor.

Nato-tunneln byggs dock klart - trots att den troligen inte kommer att användas på lång sikt.

Det går eventuellt att söka monetärt stöd från EU eller Nato i efterhand, men det lär ändå inte täcka hela kommunens kostnader.

Staten behöver knappt göra någonting vad gäller det här. Vi projekterar, vi bygger, vi detaljplanerar, vi finansierar investeringen, vi löser rubbet. Om de åtar sig att skriva på ett nyttjanderättsavtal. Så då kan man ju verkligen säga att det är vi som tar ansvaret. Men de kan inte ens leverera ett sådant avtal, säger Stefan Pålsson.

"Nato-tunneln" i Halmstad

I slutet av oktober höll de styrande partierna och oppositionen i Halmstad en gemensam pressträff, där de efterlyste en dialog med staten om investeringarna i hamnen.

Nästan alla partier i fullmäktige – S, M, KD, SD, C – stod bakom ett initiativärende som syftade till att undersöka vilka investeringar i hamnen som kunde stoppas eller skjutas på framtiden.

Den 16 december väntas kommunstyrelsen fatta beslut i ärendet, och skicka frågan vidare till fullmäktige.

Källa: Aftonbladet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Havssköldpaddor dyker upp på Västkusten

Uppdaterad Igår kl 00:32, Publicerad december 15, 2025 – av Redaktionen
Havssköldpaddan – snart i en badvik nära dig?

På kort tid har fyra havssköldpaddor observerats längs Västkusten. Före 2022 hade arten inte setts i svenska vatten på omkring hundra år.

Det första fyndet i år gjordes i maj utanför Tjörn i Bohuslän. Under hösten har ytterligare tre sköldpaddor rapporterats – en levande och två döda.

Marcus Stenegren, marinbiolog på Informationscentralen för Västerhavet, beskriver utvecklingen som anmärkningsvärd.

Det har förekommit några rapporter sedan 2022. Men innan dess var det så vitt jag vet 100 år sedan man såg en havssköldpadda i svenska vatten. Nu har det kommit flera rapporter på kort tid. Så det har ju fullkomligt exploderat, säger Marcus Stenegren, marinbiolog på Informationscentralen för Västerhavet till Bonniertidningen DN.

Annons:

Djuren tillhör arten oäkta karettsköldpadda, som normalt lever i varmare vatten som Atlanten och Medelhavet. Troligen har de simmat hit själva med hjälp av höststormar och havsströmmar.

Forskarna kan ännu inte fastslå varför sköldpaddorna plötsligt söker sig till svenska vatten, men Stenegren pekar på att temperaturökningen i havet är en möjlig förklaring.

Sköldpaddorna utgör inget hot mot det lokala ekosystemet, men deras chanser att överleva den svenska vintern bedöms som små.

Ser man en sköldpadda ska man rapportera in det till länsstyrelsen eller SLU:s Artportalen.

I övrigt så handlar det egentligen om att man tar tillfället i akt och verkligen njuter av upplevelsen som det är att träffa på ett sånt djur, särskilt i en miljö där den inte förekommer så ofta, säger Stenegren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.