MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 7 juni 2025

lördag 7 juni 2025


Så bemöter Google oberoende medier – reportage från svenska huvudkontoret

Nya Dagbladet besökte tillsammans med NewsVoice huvudkontoret för Google i Sverige. Vi söker ställa frågor till ansvariga för den senaste tidens kraftiga censur som utvecklats på YouTube och vill tala med Sverigechefen Anna Wikland. Detta reportage skildrar hur Google bemöter oberoende medier i Sverige 2018.

publicerad 28 mars 2018
– av Alexander Almqvist

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Googles och YouTubes oerhörda makt i dagens samhälle har hamnat alltmer på tapeten. Google når, tillsammans med sin videoplattform YouTube, miljoner människor i Sverige som använder företagets tjänster, eftersöker information och tar del av det enorma utbud som skapas av privatpersoner och organisationer världen över. Google är ett av världens största och mäktigaste företag med enorma ekonomiska resurser.

På Kungsbron 2 i centrala Stockholm ligger Googles huvudkontor i Sverige. Det är dock inte synligt för någon sett utifrån trots att företaget nyttjar i stort sett hela byggnadsdelen. Väl skyddat bakom två slussar, dit ingen besökare tar sig utan särskilda passerkort och koder, ligger receptionsdisken. Kameror övervakar varje steg du tar i och utanför byggnaden och innanför döljer sig ett av världens största och mäktigaste, men också mest ansiktslösa företag.

 

Bakom stängda dörrar i denna byggnad på Kungsbron 2 ligger Googles huvudkontor. Foto: Google Street View

Nya Dagbladets reportrar som tillsammans med tidningen NewsVoice gör ett besök på huvudkontoret lyckades ta sig in till receptionen. Vi söker Anna Wikland som är Googles Sverigechef. Hon är den som efter Expressens häxjakt på företaget personligen sett till att Granskning Sverige och flera andra medborgarjournalistiska kanaler på YouTube censurerats och raderats.

 

Väktare, kameraövervakning och stängda dörrar är vad som väntar besökare på huvudkontoret. Foto: NewsVoice

Vi vill tala med Wikland om den bekymmersamma utvecklingen på nätet där agendasättande medier, som just Expressen och Dagens Nyheter, lyckats skapa en sådan position att de är med och dikterar vilka röster som skall få komma till tals och vilka som ska tystas via plattformar som YouTube. Hur ser det ut med Googles och YouTubes oberoende och nätneutralitet? I vilken mån ska medieföretag som Expressen och DN överhuvudtaget få påverka vad som får tillgängliggöras på populära plattformar som YouTube inom lagens ramar?

De var några av de frågor vi ville ställa till Wikland. När vi väl lyckas ta oss till receptionen möts vi inte av någon välkomnande personal utan istället finns där omedelbart uniformerade väktare som vill hindra en av våra fotografer att filma, också i själva receptionen har man ersatt en del av personalen med väktare. Under hela det två timmar långa besöket hos Google får vi bara tala med en enda person officiellt för företagets räkning. Det är kvinnan i receptionsdisken som med en tvekande röst bekräftar att vi faktiskt befinner oss på huvudkontoret.

 

”Så länge vi står här kommer ni inte att få prata med någon”, försäkrar Googles privata väktare oss. Foto: Nya Dagbladet

Anna Wikland är inte tillgänglig får vi veta, inte heller presschefen Farshad Shadloo. Googles huvudkontor vill inte ta emot något meddelande, inte lämna ut något telefonnummer eller någon mejladress till cheferna.

Det visar sig att ett av världens största företag inte har någon officiell presskontakt eller något telefonnummer för presskontakter, ej heller har de någon mejladress för presskontakter. Istället hänvisar man kort och gott till Google.com. På Google.com finns det dock inte någon möjlighet att komma i direktkontakt med en pressavdelning.

Google har kort och gott valt att utestänga alla kontakter med omvärlden som man själv inte initierar. Bilden av det ansiktslösa företaget blir alltmer tydligt när man skrapar på ytan.

Vi försöker ställa frågor till personal på väg till kontoret och anställda som rör sig i byggnaden. Vi möts av en total tystnadskultur. Stämningen blir närmast kuslig när man rör sig mellan våningsplanen och försöker tala med människorna som är anställda på den amerikanska IT-jätten som dagligen inverkar på människors liv i Sverige.

 

Google huserar på våning 5-8 på Kungsgatan 2 i centrala Stockholm. Foto: NewsVoice

De flesta svarar inte alls på tilltal, vänder ryggen till eller påstår att de inte jobbar på Google trots att de går rakt in på huvudkontoret. Till slut får vi veta, av en engelskspråkig person som är anställd på företaget och som stannar till och pratar med oss, att anställda måste ha särskilda tillstånd för att prata med media. Vi vill ställa frågor av allmän karaktär, men det hjälper inte. Väktarna agerar samtidigt grindhundar på företaget när de går före de anställda och ser till att de inte pratar med oss och stänger snabbt igen dörrar till höger och vänster. Det är en orolig stämning på företaget. Flera av de anställda verkar ha blivit förvarnade om vår närvaro.

I receptionen förstår vi att ”larmet” har gått på företaget. En engelskspråkig kvinna som verkar vara någon form av säkerhetssamordnare informerar alla som kommer in om vår närvaro. Man verkar befinna sig i någon form av beredskapsläge. En öppensinnad kvinnlig anställd börjar plötsligt tala med oss i en dörröppning. Hennes öppenhet upptäcks snabbt av en väktare som föser in henne och smäller igen dörren till kontorsvåningen.

Några svar får vi inte ifrån någon. Varken företagsledningen, säkerhetsansvariga, receptionister eller övriga anställda vill svara på en enda fråga. Är detta företagskulturen som råder på Google eller hade alla anställda larmats om att oberoende medier fanns på plats som inte var ”godkända”? Det får vi aldrig veta.

 

Via kontaktnumret som finns till Google är det meningslöst att försöka få tag på någon trots att kontoret har full bemanning. Foto: Nya Dagbladet

Helt säkert är att den ansiktslösa bilden av den växande IT-kolossen förstärkts. Det mänskliga intrycket har blivit ännu kallare. Anonymiteten och distansen till den vanliga kunden och konsumenten har blivit allt större i takt med att företaget fortsatt att växa.

I andra ändan förstärks samtidigt Googles band till regeringar och etablerade medier som via påtryckningar eller på frivillig väg tillåts diktera vilka sökresultat som ska få visas när du söker på Google.com och vilka röster som skall få höras och synas på YouTube. Det handlar i allt större utsträckning om en politiskt motiverad ”värdegrund”, snarare än om objektiva förhållningsregler, tydliga policys och lika principer för alla som vill nyttja internet och yttrandefriheten.

Den senare är mer hotad än någonsin. Vårt besök på Google visar tydligt vart utvecklingen är på väg. Det fria och öppna internet som vi känner det kommer dock inte att upprätthållas av Google och Facebook, utan av de nya konkurrenter som kan uppvisa samma framåtanda som dessa tidigare nämnda företag en gång hade, men som samtidigt håller fast vid principer om öppenhet, yttrandefrihet och fri information. Principer som en gång gav dessa företag allmänt erkännande.

Om det är just alternativen DuckDuckgo, Vk.com, Bitchute eller DTube som är framtidens ersättare till Google, Facebook och YouTube är kanske för tidigt att säga. Helt klart framgår dock att Google och Facebook befinner sig i en återvändsgränd där brotten mot egna grundprinciper kommer att bli deras fall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Våg av sabotage mot telemaster längs östkusten

publicerad Igår 16:03
– av Jan Sundstedt
Telemast
Polisen i Kalmar utreder för närvarande över 30 fall av sabotage mot telemaster. OBS. Masterna på bilden är en arkivbild och har ingen koppling till uppgifterna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Polisen utreder just nu en omfattande våg av sabotage mot telemaster i Sverige. Sedan påskhelgen har ett trettiotal incidenter anmälts, där förövarna systematiskt klippt kablar och förstört säkringar på anläggningar som är avgörande för mobil- och datakommunikation.

De flesta sabotage har inträffat i anslutning till Europaväg 22 längs den svenska östkusten, och myndigheterna ser allvarligt på utvecklingen.

Enligt polisen finns det omständigheter som tyder på att samma aktör kan ligga bakom merparten av angreppen. Utredningen leds av enheten för grova brott i Kalmar, som samordnar fallen i Småland och Östergötland.

Kriminalkommissarie Håkan Wessung, chef för grova brott i Kalmar: – Vi ser allvarligt på det och därför har vi valt att göra en insats. Vi bedriver en stor informationsinhämtning och analys av det material vi hämtar in, säger han till skattefinansierade SVT.

Kammaråklagare Michelle Stein, som leder förundersökningen, pekar på ett eventuellt samband: – Det finns omständigheter som gör att allt tycks ha ett samband, men det är någonting som utredningen får visa.

Geografiskt mönster

Sabotagen har hittills inte lett till några större störningar i mobilnätet, men Post- och telestyrelsen (PTS) har periodvis haft en krisstab för att hantera situationen.

Roger Gustafsson, säkerhetschef på PTS, konstaterar att antalet incidenter är betydligt fler än normalt och att det geografiska mönstret sticker ut.

Statliga Teracom, som ansvarar för stora delar av den svenska kommunikationsinfrastrukturen, rapporterar om en kraftig ökning av incidenter det senaste året. Under årets första fyra månader har bolaget anmält omkring 50 incidenter, jämfört med 15 under samma period förra året. Bland dessa finns både misstänkta sabotage och intrångsförsök.

Stefan Steijnick, säkerhetschef på Teracom, menar att vissa incidenter kan vara kopplade till underrättelseinhämtning eller försök att testa samhällets förmåga att hantera störningar.

Polisen och åklagaren är förtegna om eventuella motiv bakom attackerna, men Säkerhetspolisen följer utvecklingen noga. Utredningen pågår och myndigheterna utesluter i nuläget inget scenario.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Strängnäs kan bli norra Europas AI-centrum

Utvecklingen av AI

publicerad Igår 11:36
– av Jan Sundstedt
Strängnäs
Domkyrkan i Strängnäs får inom kort konkurrens av ett gigantiskt AI-center.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Strängnäs kommun står inför en av de största investeringarna i sin historia när Brookfield Asset Management (BAM) planerar att bygga ett av Europas största datacenter för artificiell intelligens (AI) i staden.

Datacentret, som ska byggas på en yta om cirka 350 000 kvadratmeter, kommer att ha en kapacitet på 750 megawatt – mer än dubbelt så stort som tidigare planerat. Projektet förväntas skapa över 1 000 permanenta jobb och cirka 2 000 arbetstillfällen under byggfasen.

Investeringen uppgår till cirka 95 miljarder kronor (omkring 10 miljarder dollar) och väntas pågå under 10–15 år.

Strängnäs har alla förutsättningar att bli platsen för norra Europas första AI-center. Vi erbjuder en utmärkt geografisk placering, hög utbildningsnivå och gott samarbete med kommunerna i Mälardalen, säger Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs, till Datacenter-Forum.

Brookfields europeiska chef, Sikander Rashid, lyfter fram vikten av att investera i AI-infrastruktur i stor skala.

För att vara konkurrenskraftiga inom AI-utveckling och ta tillvara på dess ekonomiska potential är det avgörande att satsa stort på infrastrukturen bakom tekniken. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om dataöverföring, lagring av chip och energiproduktion.

Strängnäs del av en bredare strategi

Satsningen i Strängnäs är en del av Brookfields bredare strategi att investera cirka 20 miljarder euro i AI-infrastruktur i Europa, där man även planerar stora datacenter i Frankrike och andra länder.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson uttrycker sitt stöd för investeringen på sociala medier och framhåller att Sverige har en lång tradition av starka företag.

Sverige har konkurrensfördelar som gör landet attraktivt för stora datacenterinvesteringar, bland annat en relativt stabil energiförsörjning, hög digital mognad och närhet till akademiska nav som KTH och Uppsala universitet.

Dessutom ställer EU:s dataskyddsregler krav på att känslig data ska lagras inom unionens gränser, vilket ökar efterfrågan på lokala datacenter.

Satsningen på AI-centret kan komma att göra Strängnäs till en central nod i Europas AI-ekosystem, och bidra till att stärka Sveriges roll i den globala AI-kapplöpningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Utredning föreslår hårdare straff för 50-tal brott

Ökade otryggheten

publicerad 5 juni 2025
– av Redaktionen
Livstids fängelse ska kunna dömas ut vid upprepad brottslighet även om de enskilda brotten inte har livstid i straffskalan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Straffen för ett femtiotal brott föreslås skärpas rejält i en ny utredning som presenterades för justitieminister Gunnar Strömmer (M) på torsdagen.

Förslagen omfattar höjda maxstraff för grova vålds- och sexualbrott, kraftigt skärpta straff för gängkriminalitet och minskad möjlighet till straffrabatt.

Reformen, som beräknas leda till uppemot 16 000 fler fängelsedomar per år, syftar enligt regeringen till att stärka rättssamhället genom att sätta brottsoffer och samhällsskydd i första rummet.

– Vi ser att dagens system alltför ofta resulterar i straff som inte återspeglar brottets allvar. Det kan upplevas som ett hån för brottsoffer som lider av allvarliga kränkningar, och samhället drabbas när farliga människor kan släppas ut på gatorna ganska snabbt, sade justitieministern vid en presskonferens.

Maxstraffet höjs för flera allvarliga brott. För grov våldtäkt, synnerligen grov misshandel och grov våldtäkt mot barn föreslås ett tak på 12 års fängelse i stället för dagens 10. Minimistraffet för grova ekonomiska brott, såsom penningtvätt, fördubblas till ett år och för grovt vållande till annans död föreslås en höjning av minimistraffet från ett till två års fängelse.

Hårdare straff för gängkriminella

Utredningen öppnar även för att livstids fängelse ska kunna utdömas vid upprepad grov brottslighet, även om de enskilda brotten i sig inte har livstid i straffskalan.

En ny bestämmelse, inspirerad av danska regler, införs särskilt för gängrelaterade brott. Den ger möjlighet att fördubbla straffet för gärningar som begås inom ramen för organiserad brottslighet. Bestämmelsen ska även kunna tillämpas på sprängningar och skjutningar på allmän plats, oavsett om koppling till kriminella nätverk kan bevisas.

Flera av dagens grunder för strafflindring tas bort. Att gärningsmannen själv blivit skadad, förlorat jobbet eller att lång tid har förflutit sedan brottet ska inte längre påverka straffets längd.

Presumtionen mot fängelse tas bort och ett nytt system med villkorligt fängelse föreslås istället, särskilt för förstagångsförbrytare.

De föreslagna straffreformerna i korthet:

  • Straffen skärps för cirka 50 olika brott, bland annat grova vålds-, sexual- och ekobrott.
  • Den nuvarande huvudregeln att domstolar i första hand ska undvika att döma till fängelse slopas – fängelse ska istället bli en normal påföljd vid allvarligare brott.
  • Ett nytt system införs där så kallat villkorligt fängelse ersätter dagens ordning med villkorlig dom och skyddstillsyn.
  • En särskild bestämmelse införs som uppmanar domstolar att i större utsträckning använda hela straffskalan – även de strängaste straffen.
  • Vid upprepad grov brottslighet ska straffen skärpas. Livstids fängelse ska kunna utdömas även när inget av de enskilda brotten i sig har livstid i straffskalan.
  • En särskild regel införs som gör det möjligt att döma ut strängare straff för brott med koppling till organiserad kriminalitet, exempelvis gängrelaterade våldsbrott.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hovrätten fastställer 18-årings fängelsedom för mordet på Mikael i Skärholmen

Ökade otryggheten

publicerad 5 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Mikael Janicki
Mordet på Mikael Janicki, 39, chockade en skakad nation.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hovrätten har idag fastställt domen mot Mohammed Khalid Mohammed, som i april 2024 sköt ihjäl 39-årige Mikael Janicki i en gångtunnel i Skärholmen.

Mördaren döms till 14 års fängelse, det längsta straff som kan utdömas för en person som varit under 18 år vid brottstillfället.

Mordet skedde i närvaro av Mikaels tolvårige son, som blev vittne till den tragiska händelsen. Mikael var på väg till badhuset tillsammans med sonen när de passerade en grupp ungdomar och en konflikt uppstod. Efter en ordväxling avlossades flera skott och Mikael avled på plats.

Mohammed Khalid, som enligt polisen är kopplad till det kriminella nätverket Skärholmsfalangen, har en lång brottshistoria sedan tonåren. Utöver mordet döms han även för flera andra grova våldsbrott.

Hovrätten konstaterar att han hade kunnat dömas till livstids fängelse om han varit över 18 år vid brottstillfället. Nu döms han istället till det maximala straffet för minderåriga.

Den tilltalade har inte kunnat lämna någon rimlig förklaring till varför han först i hovrätten säger att det var en olyckshändelse och dessutom är hans uppgifter motbevisade genom åklagarens bevisning, säger hovrättslagmannen Erik Lindberg i ett pressmeddelande.

Mordet chockade Sverige

Utöver Mohammed Khalid Mohammed har hovrätten dömt ytterligare tre personer för brott kopplade till mordet, bland annat för grovt skyddande av brottsling. En av dessa har enligt domen även försökt undanröja bevis genom att tvätta en cykel som fanns på brottsplatsen. Påföljderna varierar från ungdomsvård till skyddstillsyn och samhällstjänst.

Mordet och dess omständigheter väckte enormt starka reaktioner, inte minst med tanke på att Mikaels son var närvarande vid skjutningen. Mikaels syster har beskrivit sonens situation som ”obeskrivligt traumatisk” och betonat vikten av att rättvisa skipas.

Mohammed Khalid Mohammeds advokat Harri Keränen uppger, enligt Teliakanalen TV4, att man är besvikna över domen.

Hovrätten säger att berättelsen är en efterhandskonstruktion och det köper inte vi, och framhåller att domen kommer att överklagas till Högsta domstolen.

19-åringen döms även för försök till mord vid två tillfällen, förberedelse till mord, grovt vapenbrott i två fall, människorov, grovt olaga hot och misshandel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.