Annons:

Så bemöter Google oberoende medier – reportage från svenska huvudkontoret

Nya Dagbladet besökte tillsammans med NewsVoice huvudkontoret för Google i Sverige. Vi söker ställa frågor till ansvariga för den senaste tidens kraftiga censur som utvecklats på YouTube och vill tala med Sverigechefen Anna Wikland. Detta reportage skildrar hur Google bemöter oberoende medier i Sverige 2018.

Uppdaterad november 2, 2022, Publicerad mars 28, 2018 – av Alexander Almqvist

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Googles och YouTubes oerhörda makt i dagens samhälle har hamnat alltmer på tapeten. Google når, tillsammans med sin videoplattform YouTube, miljoner människor i Sverige som använder företagets tjänster, eftersöker information och tar del av det enorma utbud som skapas av privatpersoner och organisationer världen över. Google är ett av världens största och mäktigaste företag med enorma ekonomiska resurser.

På Kungsbron 2 i centrala Stockholm ligger Googles huvudkontor i Sverige. Det är dock inte synligt för någon sett utifrån trots att företaget nyttjar i stort sett hela byggnadsdelen. Väl skyddat bakom två slussar, dit ingen besökare tar sig utan särskilda passerkort och koder, ligger receptionsdisken. Kameror övervakar varje steg du tar i och utanför byggnaden och innanför döljer sig ett av världens största och mäktigaste, men också mest ansiktslösa företag.

 

Bakom stängda dörrar i denna byggnad på Kungsbron 2 ligger Googles huvudkontor. Foto: Google Street View

Nya Dagbladets reportrar som tillsammans med tidningen NewsVoice gör ett besök på huvudkontoret lyckades ta sig in till receptionen. Vi söker Anna Wikland som är Googles Sverigechef. Hon är den som efter Expressens häxjakt på företaget personligen sett till att Granskning Sverige och flera andra medborgarjournalistiska kanaler på YouTube censurerats och raderats.

 

Väktare, kameraövervakning och stängda dörrar är vad som väntar besökare på huvudkontoret. Foto: NewsVoice

Vi vill tala med Wikland om den bekymmersamma utvecklingen på nätet där agendasättande medier, som just Expressen och Dagens Nyheter, lyckats skapa en sådan position att de är med och dikterar vilka röster som skall få komma till tals och vilka som ska tystas via plattformar som YouTube. Hur ser det ut med Googles och YouTubes oberoende och nätneutralitet? I vilken mån ska medieföretag som Expressen och DN överhuvudtaget få påverka vad som får tillgängliggöras på populära plattformar som YouTube inom lagens ramar?

De var några av de frågor vi ville ställa till Wikland. När vi väl lyckas ta oss till receptionen möts vi inte av någon välkomnande personal utan istället finns där omedelbart uniformerade väktare som vill hindra en av våra fotografer att filma, också i själva receptionen har man ersatt en del av personalen med väktare. Under hela det två timmar långa besöket hos Google får vi bara tala med en enda person officiellt för företagets räkning. Det är kvinnan i receptionsdisken som med en tvekande röst bekräftar att vi faktiskt befinner oss på huvudkontoret.

 

"Så länge vi står här kommer ni inte att få prata med någon", försäkrar Googles privata väktare oss. Foto: Nya Dagbladet

Anna Wikland är inte tillgänglig får vi veta, inte heller presschefen Farshad Shadloo. Googles huvudkontor vill inte ta emot något meddelande, inte lämna ut något telefonnummer eller någon mejladress till cheferna.

Det visar sig att ett av världens största företag inte har någon officiell presskontakt eller något telefonnummer för presskontakter, ej heller har de någon mejladress för presskontakter. Istället hänvisar man kort och gott till Google.com. På Google.com finns det dock inte någon möjlighet att komma i direktkontakt med en pressavdelning.

Google har kort och gott valt att utestänga alla kontakter med omvärlden som man själv inte initierar. Bilden av det ansiktslösa företaget blir alltmer tydligt när man skrapar på ytan.

Vi försöker ställa frågor till personal på väg till kontoret och anställda som rör sig i byggnaden. Vi möts av en total tystnadskultur. Stämningen blir närmast kuslig när man rör sig mellan våningsplanen och försöker tala med människorna som är anställda på den amerikanska IT-jätten som dagligen inverkar på människors liv i Sverige.

 

Google huserar på våning 5-8 på Kungsgatan 2 i centrala Stockholm. Foto: NewsVoice

De flesta svarar inte alls på tilltal, vänder ryggen till eller påstår att de inte jobbar på Google trots att de går rakt in på huvudkontoret. Till slut får vi veta, av en engelskspråkig person som är anställd på företaget och som stannar till och pratar med oss, att anställda måste ha särskilda tillstånd för att prata med media. Vi vill ställa frågor av allmän karaktär, men det hjälper inte. Väktarna agerar samtidigt grindhundar på företaget när de går före de anställda och ser till att de inte pratar med oss och stänger snabbt igen dörrar till höger och vänster. Det är en orolig stämning på företaget. Flera av de anställda verkar ha blivit förvarnade om vår närvaro.

I receptionen förstår vi att "larmet" har gått på företaget. En engelskspråkig kvinna som verkar vara någon form av säkerhetssamordnare informerar alla som kommer in om vår närvaro. Man verkar befinna sig i någon form av beredskapsläge. En öppensinnad kvinnlig anställd börjar plötsligt tala med oss i en dörröppning. Hennes öppenhet upptäcks snabbt av en väktare som föser in henne och smäller igen dörren till kontorsvåningen.

Några svar får vi inte ifrån någon. Varken företagsledningen, säkerhetsansvariga, receptionister eller övriga anställda vill svara på en enda fråga. Är detta företagskulturen som råder på Google eller hade alla anställda larmats om att oberoende medier fanns på plats som inte var "godkända"? Det får vi aldrig veta.

 

Via kontaktnumret som finns till Google är det meningslöst att försöka få tag på någon trots att kontoret har full bemanning. Foto: Nya Dagbladet

Helt säkert är att den ansiktslösa bilden av den växande IT-kolossen förstärkts. Det mänskliga intrycket har blivit ännu kallare. Anonymiteten och distansen till den vanliga kunden och konsumenten har blivit allt större i takt med att företaget fortsatt att växa.

I andra ändan förstärks samtidigt Googles band till regeringar och etablerade medier som via påtryckningar eller på frivillig väg tillåts diktera vilka sökresultat som ska få visas när du söker på Google.com och vilka röster som skall få höras och synas på YouTube. Det handlar i allt större utsträckning om en politiskt motiverad "värdegrund", snarare än om objektiva förhållningsregler, tydliga policys och lika principer för alla som vill nyttja internet och yttrandefriheten.

Den senare är mer hotad än någonsin. Vårt besök på Google visar tydligt vart utvecklingen är på väg. Det fria och öppna internet som vi känner det kommer dock inte att upprätthållas av Google och Facebook, utan av de nya konkurrenter som kan uppvisa samma framåtanda som dessa tidigare nämnda företag en gång hade, men som samtidigt håller fast vid principer om öppenhet, yttrandefrihet och fri information. Principer som en gång gav dessa företag allmänt erkännande.

Om det är just alternativen DuckDuckgo, Vk.com, Bitchute eller DTube som är framtidens ersättare till Google, Facebook och YouTube är kanske för tidigt att säga. Helt klart framgår dock att Google och Facebook befinner sig i en återvändsgränd där brotten mot egna grundprinciper kommer att bli deras fall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Regeringen vill tillåta AI-ansiktsigenkänning i realtid

Övervakningssamhället

Publicerad Igår 18:43 – av Jan Sundstedt
Regeringens pressträff där man la fram nya verktyg för brottsbekämpningen.

Regeringen presenterar lagförslag som ska ge polisen möjlighet att identifiera personer med hjälp av artificiell intelligens. Tekniken ska användas för att snabbare hitta misstänkta, eftersökta och brottsoffer.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) meddelade vid en pressträff att regeringen beslutat om en lagrådsremiss som ska tillåta polisen att använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid.

Vi ska presentera ett nytt kraftfullt verktyg, sade Strömmer, som också framhöll kamerabevakningens betydelse för att stoppa våld och utreda brott.

Civilminister Erik Slottner (KD) framhöll att tekniken kan förändra polisarbetet dramatiskt. Det som tidigare tog flera veckor kan nu göras "på några sekunder", enligt civilministern.

Genom ansiktsigenkänning i realtid kan vi hitta brottslingar, eller bortrövade barn, eller eftersökta terrorister, förklarade Slottner.

I dag är AI-igenkänning på allmän plats i princip förbjuden. Regeringens förslag innebär att polisen får bredare undantag från förbudet för att bekämpa allvarlig kriminalitet.

Liberalernas Martin Melin (L) preciserade att tekniken ska användas för att hitta offer, förhindra grova våldsbrott, utreda brott som mord och våldtäkt samt för att verkställa straff.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Tusentals gängkriminella lever på bidrag

Organiserade brottsligheten

Publicerad november 27, 2025 – av Jan Sundstedt
Gängkriminella
Över 4 000 gängkriminella bedöms enligt Försäkringskassans senaste rapport ha beviljats sammanlagda bidrag i mångmiljardklassen.

En ny rapport från Försäkringskassan visar att omkring 4 000 personer som polisen bedömer som aktivt gängkriminella får sin huvudsakliga försörjning via svenska bidragssystem. Rapporten har väckt starka reaktioner i regeringen.

Enligt rapporten rör det sig främst om ersättningar som sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsstöd.

Sammanlagt handlar det om cirka 3,6 miljarder kronor som under de senaste åren har betalats ut till runt 4 000 individer inom den gängkriminella miljön.

Bland de bidragsrelaterade brottsuppläggen finns enligt rapporten falska läkarintyg och så kallade skenseparationer, där ett par skriver sig som separerat men i praktiken fortsätter att bo tillsammans.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) har reagerat kraftigt på uppgifterna.

I en kommentar till TT säger hon: – Det är häpnadsväckande och djupt provocerande. Våra gemensamma välfärdspengar ska gå till dem med störst behov. I stället hamnar de i kriminellas fickor och göder gängkriminaliteten.

Anna Tenje framhåller att uppgifterna bekräftar en problembild som regeringen länge har haft, och pekar på flera åtgärder som man hoppas ska stoppa bidragsfusk kopplat till den gängkriminella miljön.

Pengar lön köpkraft
Enligt Försäkringskassan har åtskilliga miljarder de senaste åren betalats ut till gängkriminella. Pressfoto: Riksbanken

Skärpta regler

En viktig del är enligt Anna Tenje den nya lagstiftning om sekretessbrytande bestämmelser som börjar gälla i december i år. Ett verktyg som ska göra det lättare för myndigheter att dela information med varandra.

Hon lyfter även arbetet mot falska läkarintyg och ett skärpt sanktionssystem med bidragsspärr för personer som återkommande begår bidragsbrott.

Regeringen uppskattar att mellan 15 och 20 miljarder kronor varje år betalas ut felaktigt från välfärdssystemen, varav ungefär hälften bedöms utgöras av rena bidragsbrott.

Det handlar om att bibehålla legitimiteten för systemen. Hårt arbetande människor måste kunna lita på att pengarna går till rätt personer. Ska vi knäcka gängen måste vi strypa den här tillförseln av våra gemensamma skattemedel, säger Tenje.

Försäkringskassan: "fasad av vita inkomster".

Nils Öberg, generaldirektör för Försäkringskassan, säger i ett pressmeddelande att rapporten visar hur gängkriminella utnyttjar socialförsäkringen för att skapa en "fasad av vita inkomster".

​– Vi ser en ökad gängkriminalitet som angriper hela samhället och vi jobbar nu på bred front för att säkra välfärdssystemet. Den här rapporten är ett resultat av att vi myndigheter nu kan dela information med varandra i betydligt större omfattning än tidigare. Därmed kan vi lättare slå sönder den kriminella ekonomin, säger han i en kommentar till Schibstedägda TV4.

Polisens senaste lägesbild visar samtidigt att omkring 67 500 personer ingår i den svenska gängmiljön.

Av dessa klassas 17 500 som aktivt gängkriminella, medan resterande bedöms ha någon form av koppling till nätverken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stegra beviljas mer statligt miljonstöd – trots skulder och uteblivande löner

Publicerad november 27, 2025 – av Redaktionen

Stålbolaget Stegra har beviljats ytterligare 390 miljoner kronor i statligt stöd från Energimyndigheten. Detta trots att turkiska arbetare larmat om uteblivna löner i nio månader.

Stegra startades 2020 av miljardären Harald Mix genom investmentbolaget Vargas och hette från början H2 Green Steel. Mix var också med och startade batterifabriken Northvolt, som nu har kollapsat.

Miljardären lämnade dock stålbolaget i oktober, tillsammans med sitt investmentbolag, som ersattes av Just Climate, som är dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesterings­företag.

Målet med det nya stålverket i Boden är att producera stål med hjälp av vätgas. Detta påstås vara "klimatvänligt" genom att reducera koldioxidutsläppen med upp till 95 procent.

Men "klimatsmart stål"-projektet har inte varit särskilt lyckat – planen var att stålproduktionen skulle starta 2024 och även skapa stora jobbmöjligheter för invånarna i regionen.

Istället har produktionsstarten skjutits upp till årsskiftet 2026/2027, samtidigt som både kostnader och skulder har skjutit i höjden.

Ingen lön på nio månader

I november i år larmade turkiska arbetare om att de inte fått lön på nio månader, och att man planerade att hungerstrejka tills lönen kommit på kontot.

Innan dess hade gästarbetarna blivit lovade 13 dollar i timmen, något som sedan sänktes till 9 dollar innan lönen uteblev helt.

I samma veva beklagade sig Stegra att pengarna var slut och att man behövde ytterligare 10 miljarder kronor för att kunna slutföra projektet, något som skattefinansierade SVT rapporterade om.

Grönt ljus för ytterligare skattepengar

Trots problemen med anställdas löneutbetalningar har Energimyndigheten nu beslutat att bevilja Stegra 390 miljoner kronor i statligt stöd.

Motiveringen är att projektet har "goda möjligheter att skynda på omställningen inom järn- och stålindustrin".

Svensk industri befinner sig på sin resa mot fossilfrihet. Den resan kommer att ge Sverige stora fördelar i form av ökad konkurrenskraft och minskade utsläpp. Företagen banar väg framåt genom innovationskraft, nya lösningar och produkter. Men statligt stöd är nödvändigt för att industrin ska kunna ta de tekniksprång som krävs för att lyckas med omställningen, säger Caroline Asserup, Energimyndighetens generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Stegra har redan fått en betydande del i statligt stöd, där Energimyndigheten tidigare beviljat totalt 1,2 miljarder kronor, varav 840 miljoner kronor som redan är utbetalda. 259 miljoner kronor planeras att utbetalas under november.

Vidare har bolaget även erhållit 250 miljoner euro från EU:s innovationsfond.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-parlamentet vill ha åldersgräns för sociala medier

Publicerad november 27, 2025 – av Redaktionen

En resolution om åldersgränser på sociala medier har antagits av EU-parlamentet i syfte att skydda barn och unga. Beslutet är dock inte bindande utan en uppmaning till medlemsländerna att agera.

Enligt resolutionen ska barn vara minst 13 år för att få använda sociala medier, videodelningsplattformar som Youtube samt så kallade "AI-kompisar". Upp till 16 års ålder ska föräldrarnas samtycke krävas. Parlamentet uppmanar EU-kommissionen och medlemsländerna att driva frågan vidare.

Den svenske EU-parlamentarikern Adnan Dibrani (S) välkomnar beslutet.

Våra barn ska alltid gå före techjättarna och deras vinster och algoritmer, säger han till skattefinansierade SVT.

Ledamoten Charlie Weimers (SD) röstade däremot emot. Han ser en risk för politisk övervakning och varnar för att europeiska medborgare kan tvingas legitimera sig med BankID bara för att kommentera inlägg på nätet.

Det återstår frågor kring hur åldersgränsen praktiskt ska tillämpas. Diskussioner pågår om vilka identifieringsverktyg som kan användas utan att äventyra skyddet av personuppgifter.

Danmark på god väg

Australien blir i december det första landet i världen som inför en lagstiftad åldersgräns för sociala medier. Ansvaret för att upprätthålla gränsen ligger på plattformarna, som riskerar böter om de inte följer reglerna.

I oktober lade även den danska regeringen fram ett förslag om att förbjuda sociala medier för alla barn under 15 år, där statsminister Mette Frederiksen pekade starkt mot att skärmarna skapar både beroende och dåligt mående bland unga.

Även i Norge har man lagt fram ett liknande förslag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.