MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 2 juli 2025

onsdag 2 juli 2025

Så bemöter Google oberoende medier – reportage från svenska huvudkontoret

Nya Dagbladet besökte tillsammans med NewsVoice huvudkontoret för Google i Sverige. Vi söker ställa frågor till ansvariga för den senaste tidens kraftiga censur som utvecklats på YouTube och vill tala med Sverigechefen Anna Wikland. Detta reportage skildrar hur Google bemöter oberoende medier i Sverige 2018.

publicerad 28 mars 2018
– av Alexander Almqvist

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Googles och YouTubes oerhörda makt i dagens samhälle har hamnat alltmer på tapeten. Google når, tillsammans med sin videoplattform YouTube, miljoner människor i Sverige som använder företagets tjänster, eftersöker information och tar del av det enorma utbud som skapas av privatpersoner och organisationer världen över. Google är ett av världens största och mäktigaste företag med enorma ekonomiska resurser.

På Kungsbron 2 i centrala Stockholm ligger Googles huvudkontor i Sverige. Det är dock inte synligt för någon sett utifrån trots att företaget nyttjar i stort sett hela byggnadsdelen. Väl skyddat bakom två slussar, dit ingen besökare tar sig utan särskilda passerkort och koder, ligger receptionsdisken. Kameror övervakar varje steg du tar i och utanför byggnaden och innanför döljer sig ett av världens största och mäktigaste, men också mest ansiktslösa företag.

 

Bakom stängda dörrar i denna byggnad på Kungsbron 2 ligger Googles huvudkontor. Foto: Google Street View

Nya Dagbladets reportrar som tillsammans med tidningen NewsVoice gör ett besök på huvudkontoret lyckades ta sig in till receptionen. Vi söker Anna Wikland som är Googles Sverigechef. Hon är den som efter Expressens häxjakt på företaget personligen sett till att Granskning Sverige och flera andra medborgarjournalistiska kanaler på YouTube censurerats och raderats.

 

Väktare, kameraövervakning och stängda dörrar är vad som väntar besökare på huvudkontoret. Foto: NewsVoice

Vi vill tala med Wikland om den bekymmersamma utvecklingen på nätet där agendasättande medier, som just Expressen och Dagens Nyheter, lyckats skapa en sådan position att de är med och dikterar vilka röster som skall få komma till tals och vilka som ska tystas via plattformar som YouTube. Hur ser det ut med Googles och YouTubes oberoende och nätneutralitet? I vilken mån ska medieföretag som Expressen och DN överhuvudtaget få påverka vad som får tillgängliggöras på populära plattformar som YouTube inom lagens ramar?

De var några av de frågor vi ville ställa till Wikland. När vi väl lyckas ta oss till receptionen möts vi inte av någon välkomnande personal utan istället finns där omedelbart uniformerade väktare som vill hindra en av våra fotografer att filma, också i själva receptionen har man ersatt en del av personalen med väktare. Under hela det två timmar långa besöket hos Google får vi bara tala med en enda person officiellt för företagets räkning. Det är kvinnan i receptionsdisken som med en tvekande röst bekräftar att vi faktiskt befinner oss på huvudkontoret.

 

”Så länge vi står här kommer ni inte att få prata med någon”, försäkrar Googles privata väktare oss. Foto: Nya Dagbladet

Anna Wikland är inte tillgänglig får vi veta, inte heller presschefen Farshad Shadloo. Googles huvudkontor vill inte ta emot något meddelande, inte lämna ut något telefonnummer eller någon mejladress till cheferna.

Det visar sig att ett av världens största företag inte har någon officiell presskontakt eller något telefonnummer för presskontakter, ej heller har de någon mejladress för presskontakter. Istället hänvisar man kort och gott till Google.com. På Google.com finns det dock inte någon möjlighet att komma i direktkontakt med en pressavdelning.

Google har kort och gott valt att utestänga alla kontakter med omvärlden som man själv inte initierar. Bilden av det ansiktslösa företaget blir alltmer tydligt när man skrapar på ytan.

Vi försöker ställa frågor till personal på väg till kontoret och anställda som rör sig i byggnaden. Vi möts av en total tystnadskultur. Stämningen blir närmast kuslig när man rör sig mellan våningsplanen och försöker tala med människorna som är anställda på den amerikanska IT-jätten som dagligen inverkar på människors liv i Sverige.

 

Google huserar på våning 5-8 på Kungsgatan 2 i centrala Stockholm. Foto: NewsVoice

De flesta svarar inte alls på tilltal, vänder ryggen till eller påstår att de inte jobbar på Google trots att de går rakt in på huvudkontoret. Till slut får vi veta, av en engelskspråkig person som är anställd på företaget och som stannar till och pratar med oss, att anställda måste ha särskilda tillstånd för att prata med media. Vi vill ställa frågor av allmän karaktär, men det hjälper inte. Väktarna agerar samtidigt grindhundar på företaget när de går före de anställda och ser till att de inte pratar med oss och stänger snabbt igen dörrar till höger och vänster. Det är en orolig stämning på företaget. Flera av de anställda verkar ha blivit förvarnade om vår närvaro.

I receptionen förstår vi att ”larmet” har gått på företaget. En engelskspråkig kvinna som verkar vara någon form av säkerhetssamordnare informerar alla som kommer in om vår närvaro. Man verkar befinna sig i någon form av beredskapsläge. En öppensinnad kvinnlig anställd börjar plötsligt tala med oss i en dörröppning. Hennes öppenhet upptäcks snabbt av en väktare som föser in henne och smäller igen dörren till kontorsvåningen.

Några svar får vi inte ifrån någon. Varken företagsledningen, säkerhetsansvariga, receptionister eller övriga anställda vill svara på en enda fråga. Är detta företagskulturen som råder på Google eller hade alla anställda larmats om att oberoende medier fanns på plats som inte var ”godkända”? Det får vi aldrig veta.

 

Via kontaktnumret som finns till Google är det meningslöst att försöka få tag på någon trots att kontoret har full bemanning. Foto: Nya Dagbladet

Helt säkert är att den ansiktslösa bilden av den växande IT-kolossen förstärkts. Det mänskliga intrycket har blivit ännu kallare. Anonymiteten och distansen till den vanliga kunden och konsumenten har blivit allt större i takt med att företaget fortsatt att växa.

I andra ändan förstärks samtidigt Googles band till regeringar och etablerade medier som via påtryckningar eller på frivillig väg tillåts diktera vilka sökresultat som ska få visas när du söker på Google.com och vilka röster som skall få höras och synas på YouTube. Det handlar i allt större utsträckning om en politiskt motiverad ”värdegrund”, snarare än om objektiva förhållningsregler, tydliga policys och lika principer för alla som vill nyttja internet och yttrandefriheten.

Den senare är mer hotad än någonsin. Vårt besök på Google visar tydligt vart utvecklingen är på väg. Det fria och öppna internet som vi känner det kommer dock inte att upprätthållas av Google och Facebook, utan av de nya konkurrenter som kan uppvisa samma framåtanda som dessa tidigare nämnda företag en gång hade, men som samtidigt håller fast vid principer om öppenhet, yttrandefrihet och fri information. Principer som en gång gav dessa företag allmänt erkännande.

Om det är just alternativen DuckDuckgo, Vk.com, Bitchute eller DTube som är framtidens ersättare till Google, Facebook och YouTube är kanske för tidigt att säga. Helt klart framgår dock att Google och Facebook befinner sig i en återvändsgränd där brotten mot egna grundprinciper kommer att bli deras fall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Barnbrist i Sverige – nu vill regeringen veta varför

publicerad Igår 13:00
– av Jan Sundstedt
Även under goda ekonomiska tider är det få svenskar som väljer att skaffa barn.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Barnafödandet i Sverige befinner sig på historiskt låga nivåer. Under 2023 föddes i genomsnitt 1,43 barn per kvinna – det lägsta talet som någonsin registrerats. Nu tillsätter regeringen en utredning för att förstå varför allt färre vill bilda familj.

– Staten behöver fundera på faktorer som utgör hinder för barnafödande, som boende, ekonomi, jämställdhet och livsbalans, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) vid en presskonferens på måndagen.

Om trenden håller i sig kommer varje ny generation att bli cirka 30 procent mindre än den föregående, vilket innebär stora konsekvenser för arbetsmarknaden och välfärdssystemet när färre i arbetsför ålder ska försörja en växande äldre befolkning.

– Barnafödande ska vara en personlig fråga, men det påverkar samhället i stort, konstaterade Forssmed, som också pekade ut den moderna dejtingkulturen som en av bovarna i dramat.

– Det finns indikationer om att relationer som uppstår genom dejtingappar på ett generellt plan är mer kortvariga och därför i lägre grad leder till familjebildning.

Under 2023 föddes 95 800 barn i Sverige – en minskning med 1 600 jämfört med året innan, enligt SCB. Nedgången syns i alla delar av landet och över samtliga samhällsgrupper.

Fåtal barn trots högkonjunktur

Historiskt har barnafödandet ofta följt konjunkturen, men det sambandet har brutits. Trots stark ekonomi under 2010-talet och ett föräldrasystem som vid internationell jämförelse är både generöst och välfungerande, har födelsetalen fortsatt sjunka.

– Barnafödandet minskar trots att Sverige befunnit sig i högkonjunktur och trots en i stora delar välfungerande förskola och en generös föräldraförsäkring, säger Forssmed.

Regeringen vill nu ta reda på vilka andra faktorer som kan ligga bakom att unga avstår från att skaffa barn. Enligt den forskning som Forssmed hänvisar till tvekar idag var fjärde ung kvinna inför att bli förälder – en kraftig ökning jämfört med för tio år sedan, då motsvarande siffra var en av tio.

En delförklaring som lyfts fram av socialministern är den tuffa och för många otillgängliga svenska bostadsmarknaden.

– För många dröjer eller uteblir drömmen om ett småhus, som ett exempel.

Psykisk ohälsa och existentiella kriser

Men regeringen vill också undersöka mer existentiella faktorer: hur oro för framtiden, psykisk ohälsa och känslan av meningsfullhet påverkar synen på föräldraskap.

– Vi vet att många unga söker sig till psykiatrin och många uppger att livet saknar mening. Att se sig själv ta hand om barn när det är svårt att ta hand om sitt eget mående, det är svårt, fortsatte Forssmed.

Uppdraget att leda den statliga utredningen går till Åsa Hansson, docent i nationalekonomi. I referensgruppen ingår bland andra Anna Björklund, författare till boken Kvinnomanualen, och Micael Dahlén, professor i lycka och välmående vid Handelshögskolan i Stockholm.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringens utredare ser inget behov av nationellt tiggeriförbud

publicerad 30 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Krister Thelin överlämnar utredningen till justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tiggeriet har minskat, lokala förbud fungerar och ett nationellt förbud är inte nödvändigt. Det hävdar hovrättslagman Krister Thelin – samtidigt som han på uppdrag av regeringen ändå föreslår att tiggeri kriminaliseras i Sverige.

På måndagen lämnades utredningen Ett nationellt förbud mot tiggeri över till justitieminister Gunnar Strömmer (M). Thelin har sedan hösten 2024 haft i uppdrag att utvärdera befintliga regler och ta fram möjliga vägar för ett generellt förbud.

Men hans egen slutsats är tydlig: han ser inte något behov av ett svenskt tiggeriförbud idag.

– Det beror dels på att omfattningen av tiggeri ser annorlunda ut än det gjorde för tio år sedan. När kontanter används i allt mindre utsträckning lönar det sig inte för de utsatta grupper som inte sällan i organiserad form kom till Sverige, sade Thelin vid en presskonferens under måndagen.

Thelin pekar också på att dagens lagstiftning ger kommunerna tillräckliga verktyg. Flera kommuner, däribland Vellinge, Staffanstorp och Katrineholm, har redan infört lokala förbud mot tiggeri i vissa områden med stöd av ordningslagen och enligt utredaren fungerar systemet väl.

Trots detta innehåller utredningen två konkreta lagförslag om kriminalisering av tiggeri – i linje med direktiven från regeringen.

Regeringens syn är splittrad

Huvudförslaget i utredningen är att tiggeri ska kriminaliseras genom en ändring i brottsbalkens 16:e kapitel. Den som tigger för sin eller sin familjs försörjning ska enligt förslaget kunna dömas till böter. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Som alternativ föreslås att en ny bestämmelse införs i ordningslagen istället. Skillnaden mellan de två lösningarna är att brottsbalken reglerar det som juridiskt definieras som allmän plats, medan ordningslagen gäller för offentlig plats.

– Direktiven var så listiga att de säger att oavsett vad jag tycker om att införa ett tiggeriförbud eller inte så ska jag komma med ett förslag i den riktningen.

Frågan om ett nationellt tiggeriförbud har länge varit politiskt känslig i Sverige. Den har varit en profilfråga för Sverigedemokraterna och fanns med som vallöfte i valet 2022. I Tidöavtalet, som slöts mellan SD och regeringspartierna, fastslås att frågan ska utredas – men inte att något förbud automatiskt ska införas.

Regeringspartierna är splittrade i frågan. Moderaterna delar SD:s linje och vill se ett nationellt förbud. Kristdemokraterna är dock mer tveksamma och Liberalerna har tydligt motsatt sig en kriminalisering.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD: Riv upp könstillhörighetslagen och stoppa genuspedagogik i förskolan

HBTQ-lobbyn

publicerad 30 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Jessica Stegrud (SD) anser inte att genuspedagogik hör hemma i det svenska skolväsendet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverigedemokraterna uppger att de vill riva upp den nya könstillhörighetslagen som träder i kraft i morgon den 1 juli.

I en debattartikel kallar tre av partiets socialpolitiska företrädare lagen för ”ogenomtänkt, problematisk och direkt skadlig i flera avseenden” och man vill också se ett stopp för genuspedagogiken i svenska förskolor.

”Därför kommer vi också att söka stöd och verka för att lagen rivs upp under nästa mandatperiod”, skriver Jessica Stegrud, Carita Boulwén och Leonid Yurkovskiy i Schibstedägda Svenska Dagbladet.

Den nya lagen gör det möjligt för 16-åringar att ändra sitt juridiska kön utan könsdysforidiagnos, förutsatt att vårdnadshavare samtycker. Det krävs heller inte längre något tillstånd från Socialstyrelsen för könsmanipulerande kirurgi.

SD-företrädarna riktar skarp kritik mot lagen och menar att den förenklar möjligheten till ”könsbyte” på ett sätt som riskerar att leda till allvarliga felbehandlingar av unga. De pekar på att många unga som efterfrågar denna typ av behandlingar har andra underliggande psykiatriska diagnoser och att könsdysfori ofta är temporärt och försvinner efter puberteten.

”Vår uppfattning om frågan är dock oförändrad – lagändringen är ogenomtänkt, problematisk och direkt skadlig i flera avseenden”, slår man fast.

Vill avbryta genuspedagogik i förskolan

Utöver lagändringen vill SD också sätta stopp för genuspedagogik i förskolan. De hänvisar till metoder som så kallad ”motstyrning”, där personal uppmuntrar barn att leka utanför traditionella könsroller.

”I fall som dessa menar vi att den vuxne – som befinner sig i en överordnad maktposition – kan bidra till att skapa könsförvirring hos barnen”.

Enligt SD är det varje individs rätt att själv välja könsidentitet, och partiet menar att förskolan inte är rätt plats för ideologisk påverkan.

”Genus har ingen plats i det svenska förskoleväsendet och bör därför upphöra helt. Låt barn vara barn”, uppmanar man.

”Lämnats åt sitt öde”

SD föreslår även att staten ska utreda ersättning till personer som fått felaktig könsmanipulerande vård i ung ålder. De lyfter särskilt fram ungdomar som ångrat hormonbehandlingar eller kirurgi.

”Följderna i dessa fall kan för den enskilde, som haft sin tillit till vården, innebära ett livslångt lidande och permanenta fysiska men”.

Partiet menar att vården inte heller har tagit ansvar för de felaktiga och ofta mycket skadliga behandlingar som gjorts.

”Att de som drabbats av detta lämnats åt sitt öde utan så mycket som en ursäkt från dem som ansvarat för deras vård – som bevisligen var felaktig – är i vår mening under all kritik”.

Vill se oberoende granskning

De föreslår också att den könsbekräftande vård som redan getts i Sverige granskas genom en oberoende utredning.

”Den könsbekräftande vård som redan förts i Sverige bör även utredas genom en oberoende granskning, för att på så sätt ge oss ett större kunskapsunderlag och säkerställa att liknande felbehandlingar inte kan ske igen”.

”Vårt löfte är att vi kommer att göra vad vi kan för att driva igenom ovanstående förslag, och det första steget kommer att ske i form av att riva upp den ogenomtänkta könsidentitets­lagen. Frågan är bara om Moderaterna och Liberalerna då hunnit ta sitt förnuft till fånga och inse att detta inte var rätt väg att gå”, avslutar man.

I sammanhanget kan nämnas att statsminister Ulf Kristersson var drivande för att få igenom den hårt kritiserade lagen – och att kritiska moderata ledamöter kände sig tvingade att rösta ja – eftersom de annars var rädda för att förlora sina uppdrag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hundratals gängkriminella styr svensk brottslighet från utlandet

Organiserade brottsligheten

publicerad 29 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Totalt har 124 internationellt efterlysta med koppling till svensk kriminalitet gripits i andra länder i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hundratals gängkriminella har lämnat Sverige – men fortsätter att dra i trådarna från utlandet.

Enligt Polismyndigheten har omkring 700 personer identifierats, och myndigheten trappar nu upp det internationella arbetet för att slå tillbaka mot de gäng som försöker organisera sig från trygg distans.

– I takt med att vi utvecklat och förändrat våra arbetsmetoder så har kriminella förflyttat sig till andra länder. Till en början skedde det till andra europeiska länder, men allt oftare till länder utanför Europa och Schengen, säger Stefan Hector, biträdande rikspolischef, i ett pressmeddelande.

Hittills i år har 124 internationellt efterlysta personer med koppling till svensk brottslighet gripits i utlandet. Det är en kraftig ökning jämfört med förra året, då siffran stannade vid totalt 86 gripanden.

Enligt Hector är det utmanande att få fast gängledare och andra nyckelpersoner i länder där rättssystem och lagstiftning skiljer sig kraftigt från den svenska. För att hantera detta har svensk polis inlett samarbete med flera nyckelländer – bland andra Turkiet, USA, Irak och Förenade Arabemiraten.

– Det här är svårt och krävande och vi arbetar intensivt med framförallt att skapa relationer och samarbeten med andra länder, eftersom vi har gemensamma problem, förklarar han.

Utöver gripandena försöker polisen även sätta stopp för den växande digitala rekryteringen av unga till grov brottslighet. Fenomenet, där gäng lockar ungdomar att utföra våldsdåd genom så kallad violence-as-a-service, liknar i många fall vanliga jobbannonser.

Polisen leder nu en internationell insatsgrupp kallad OTF Grimm, tillsammans med Europol och myndigheter från sju andra länder, med målet att motverka rekrytering och våldsuppdrag som sprids online.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.