Annons:

Riksdagsledamoten: ”Det kändes olustigt att prata asylpolitik”

  • Socialdemokraternas bokaktuella riksdagsledamot Åsa Eriksson berättar för Nya Dagbladet att hon länge hade en olustig känsla av att överhuvudtaget lyfta frågor relaterade till migration och asyl.
  • Inom partiet, berättar hon, har det framförallt funnits en rädsla för att förknippas med Sverigedemokraterna eller att anklagas för "rasism".
  • – Jag kände att jag inte hade något annat val än att skriva boken, jag vill bidra till en mer resonerande och reflekterande dialog, förklarar hon för NyD:s reporter.
Publicerad juli 11, 2025 – av Isac Boman
Åsa Eriksson vågade själv inte kritisera den förda invandringspolitiken.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Riksdagsledamoten Åsa Eriksson berättar i sin nya bok Ett farväl till Bullerbyn? om hur hennes parti mycket väl såg de stora problem som den gränslösa migrationspolitiken förde med sig – men att man trots detta valde att ingenting göra och blunda för problemen.


Denna artikel publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 31 augusti 2023.


Eriksson vittnar om att hon själv var "livrädd" för att uppfattas som "rasist" eller "främlingsfientlig". Hon medger också att hon själv är osäker på hur responsen kommer att bli från partikamrater.

– Det återstår att se, det finns personer som dragit slutsatser utan att ha läst boken och det tycker jag är fördummande för politiken som helhet. Det är något jag vill komma ifrån, det är hela syftet med boken. Jag kände att jag inte hade något annat val än att skriva boken, jag vill bidra till en mer resonerande och reflekterande dialog, förklarar riksdagsledamoten för Nya Dagbladets reporter.

Annons:

Hon tillägger att det kanske inte i första hand var den interna partikulturen som var det största problemet, utan det laddade debattklimatet. Som socialdemokrat ville man inte förknippas med människor som hade andra syften och som enligt Eriksson "inte vill ha människor med utländsk bakgrund i Sverige, vilket gör skillnad på folk och folk vilket inte jag och mitt parti gör", som hon formulerar det till NyD.

"Svårt att säga vad som hade hänt"

Sådana tendenser uppfattade hon att det fanns i partiet under flera års tid, vilket enligt henne själv också var skälet till att hon inte protesterade mer högljutt. Ett sådant exempel som hon lyfter fram är när Lars Leijonborg, tidigare partiledare för Folkpartiet (nu Liberalerna), krävde språkkrav för invandrare och för detta anklagades för att "fiska i grumliga vatten" av Socialdemokraterna.

På frågan vad hon tror hade hänt om hon lyft kritik mot migrationspolitiken berättar hon att det är svårt att säga, men att hon ändå inte tror att hon hade råkat ut från några direkta repressalier. Hon säger också att hon hade en olustig känsla för att överhuvudtaget politiskt lyfta frågor kopplade till migration och asyl.

Eriksson är inte är den enda högt uppsatta svenska politiker i det rödgröna blocket som kritiserat den politiska tystnadskulturen kring invandringens konsekvenser. Exempelvis Miljöpartiets tidigare språkrör Birger Schlaug skrev redan 1997 i boken Svarta oliver och gröna drömmar att mentaliteten även omfattat journalister och vad han benämner som "den lilla svenska tyckareliten".

Under många år fanns en outtalad överenskommelse mellan journalister, politiker och tyckare att inte säga sanningen om det framväxande mångkulturella samhället. Vi - jodå, jag tillhörde lögnarna - förnekade problemen, fast vi alla såg dem. Vi satt i teve och förnekade att det vid sidan av det positiva och nödvändiga också fanns svårigheter och problem. Människor utanför den lilla svenska tyckareliten kände naturligtvis inte igen sig. Politiker ansågs leva långt borta från verkligheten. Ny demokrati föddes som en följd av den välmenande lögnen och den hatfyllda lögnen kunde ta säte i parlamentet”, skriver Schlaug.

Fakta: Åsa Eriksson

S-politikern föddes 1972 i Stockholm och blev efter ett mångårigt politiskt engagemang 2011 ordförande för kommunstyrelsen i den västmanländska kommunen Norberg.

2014 kandiderade hon i riksdagsvalet och blev ersättare, först för Olle Thorell och sedan för Anna Wallén. 2018 blev hon ordinarie riksdagsledamot efter att Gabriel Wikström avgått.

Sedan 2018 har Eriksson suttit i riksdagen och är bland annat ledamot i socialförsäkringsutskottet och suppleant i EU-nämnden och näringsutskottet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Folkhälsomyndigheten vill narkotikaklassa röd flugsvamp

Publicerad Idag 09:51 – av Redaktionen

Produkter med muskimol från röd flugsvampar har blivit alltmer populära och säljs ofta som naturmedicin. Nu vill Folkhälsomyndigheten att regeringen stoppar handeln genom att klassificera substansen som narkotika.

Den röda flugsvampen har länge betraktats som en symbol för giftig svamp, men den är inte fullt så giftig som den vita flugsvampen – som är dödlig. Historiskt ska den röda flugsvampen ha använts bland annat av sibiriska schamaner för att ändra sitt medvetandetillstånd för att kunna etablera kontakt med andevärlden i ritualer.

I Sverige åt man under 1800-talet knappt någon svamp, men röd flugsvamp ansågs ändå användbar då man använde den som insektsgift mot flugor, varifrån den också fått sitt namn. När det blev ont om mat för svenskarna försökte myndigheterna uppmana till mer svampätning, vilket i korthet ledde till att ett gäng svampintresserade svenskar menade att den röda flugsvampen gick att äta, något som Populär Historia skrivit om. Under 1970-talet började svampen få sitt dåliga rykte efter ny kunskap om svamparter började ta form.

Utgör risk

Muskimol är en psykoaktiv substans som kan ge lugnande och hallucinogena effekter, och idag lyfts ämnet ofta fram av så kallade alternativa hälsogrupper för att kunna hjälpa mot bland annat sömnstörningar. Det anordnas även så kallade retreats där deltagarna intar svampen under ceremoniella former.

Annons:

Nu vill Folkhälsomyndigheten narkotikaklassa ämnet. Enligt myndigheten finns substansen i dag att köpa som godis och i e-cigaretter via olika nätbutiker och man betonar att svampen är giftig och att man utsätter sig för en risk. Utöver relativt vanliga symptom som huvudvärk, yrsel, illamående och hallucinationer finns det bland annat rapporter om personer som hamnat i koma efter att ha tagit preparatet.

Den har egenskaper som är för fara för människors liv och hälsa och som man kan antas användas i syfte att uppnå berusning, sade Adli Assali, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, till P3 Nyheter.

Det amerikanska läkemedelsverket FDA förbjöd handel med muskimol i slutet av förra året. I somras inledde Folkhälsomyndigheten en egen utredning efter en begäran från Tullverket, som hade beslagtagit substansen vid gränskontrroller. Regeringen ska nu besluta om ämnet ska klassas som narkotika i Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Swebbtv tillbaka på YouTube efter flera års avstängning

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad Igår 15:23 – av Jan Sundstedt
Efter fem års avstängning är Swebbtv tillbaka på YouTube.

Den oberoende kanalen Swebbtv har efter fem år återaktiverats på YouTube, efter att kontot 2020 stängdes ner för återkommande kritik mot coronahanteringen och användande av så kallad "hatretorik".

YouTube stängde av Swebbtv:s konto permanent i december 2020 och raderade hundratals uppladdade videor. Kanalen hade då omkring 65 000 följare och miljontals visningar per månad.

Nedstängningen skedde dagen före julafton och väckte starka reaktioner bland alternativa medier i Sverige.

Flera sajter höll under en dag sina sidor stängda i protest, och istället visades en svart skärm med text som kritiserade regeringens agerande. Även Sverigedemokraterna uttryckte kritik mot censuren.

Annons:

Coronakritik bakom avstängningen

Google, som äger YouTube, hänvisade till att Swebbtv uttryckt misstro mot den officiella beskrivningen av coronasituationen. I ett av programmen kallade en inringare pandemin för en "plandemi" och menade att den utnyttjades för att förändra det ekonomiska systemet i främst västvärlden.

Dessutom pekade Google på att kanalen brutit mot reglerna om "hatretorik" när asylsökande afghaner benämndes "ljugande skäggbarn".

Censuren kopplas även till politiskt tryck: under valrörelsen 2018 ska justitieminister Morgan Johansson (S) ha uppmanat Google och Facebook till "frivillig censur" på statens vägnar, med medverkan av bland annat Expressens dåvarande chefredaktör Thomas Mattsson.

Beslutet att återaktivera kontot kommer efter att amerikanska kongressen tvingade Google att erkänna politisk censur på plattformen.

YouTube meddelade strax därefter att vissa tidigare avstängda användare får återvända, däribland Swebbtv, som sedan 2020 drivit en egen videoplattform.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Alle man till Södertörn!

Länsförsäkringar-affären

  • Det har gått tre år sedan Länsförsäkringar Bank inledde sina angrepp på både den oberoende mediestiftelsen som startats för att stötta oberoende journalistik, på mediebolaget bakom Nya Dagbladet och på redaktionsledningen och dess privata bankkonton.
  • Den 10-11 december möter vi slutligen banken i Södertörns tingsrätt där huvudförhandlingen kommer att äga rum.
  • Läsare som följt processen välkomnas att deltaga på plats och utnyttja allmänhetens rätt att närvara under förhandlingen och se banken ställas till svars för sitt övergrepp på den fria journalistiken.
Uppdaterad Igår kl 12:48, Publicerad november 12, 2025 – av Jan Sundstedt
Isac Boman och Markus Andersson från redaktionsledningen står också bakom den oberoende mediestiftelsen som nu möter Länsförsäkringar Bank i rätten.

Efter en långdragen process där Länsförsäkringar Bank med sina tre olika advokatbyråer gjort sitt yttersta för att kringgå rättvisan och göra processen maximalt utdragen, tvingas de till slut stå till svars för sitt agerande.

I den första rättsprocessen handlar det om hur banken hösten 2022 i samband med bildandet av en stiftelse som ska stötta oberoende journalistik i Sverige i slutskedet av processen efter att initialt ha välkomnat stiftelsen som kund plötsligt avbryter processen. Banken hade vid tidpunkten redan accepterat alla handlingar, gjort en kundkännedomsprövning och upplåtit ett bankkonto där stiftelsekapitalet på 100 000 kronor sattes in för att kunna slutföra registreringen av stiftelsen hos Länsstyrelsen och erhålla ett organisationsnummer från Skatteverket.

När stiftelsen slutligen erhållit organisationsnumret kom stiftelsen tillbaka till banken och meddelande sitt organisationsnummer för att att få tillgång till att disponera sitt bankkonto där pengarna fanns. Banken meddelar då att man plötsligt vägrar detta utan vidare förklaring.

Tillgångarna på 100 000 kronor som är stiftelsens egendom blir därmed infrysta på kontot och lamslår stiftelsens arbete. Banken vägrar att förklara sig vidare och enligt stiftelsens advokat Carl Riddarstråle saknar rättsfallet och omständigheterna motstycke i Sverige.

Annons:

Då banken redan välkomnat stiftelsen som kund, godtagit alla handlingar och gjort en kundkännedomsprövning finns ingen annan förklaring än att banken kontaktats av utomstående som utövat påtryckningar mot banken.

Banker är skyddade genom banksekretess vars syfte inte minst är integriteten för sina kunder, vilket bland annat innebär att banken överhuvudtaget varken kan bekräfta eller förneka vilka som är kunder i banken. Därmed ska banken kunna skyddas mot påtryckningar.

I fallet med den oberoende mediestiftelsen tyder allt istället på att banken å ena sidan kontaktats av utomstående som utövat påtryckningar mot banken för att stänga ned stiftelsens planerade verksamhet och sedan även tidningens ekonomi, samtidigt som banken själva sedan valt att agera på detta med full kraft. Detta trots att allt tyder på att det inneburit brott mot både banksekretessen och en rad andra i lag skyddade rättigheter till bankkonton och andra regler som även medieföretaget och redaktionsledning tydligt omfattas av i samband med att man hastigt även stängde ned dessa konton.

Banken har i efterhand systematiskt också försökt belasta stiftelsen med tidningen Nya Dagbladets verksamhet, tidningens profil, publicerade artiklar och annat som är helt fristående från stiftelsen. Även mediebolaget bakom tidningen, Aeon Media, och dess ekonomi har banken försökt övertyga tingsrätten om är högst besvärande trots att även mediebolaget tvingades genomgå en omfattande kundkännedomsprocess där banken inte kunde peka på en enda konkret transaktion som mediebolaget inte kunde förklara på ett godtagbart sätt.

Enligt stiftelsens advokat handlar det från bankens sida om efterhandskonstruktioner som man fabricerat för att försöka rättfärdiga sitt agerande och menar att man ursprungligen troligen inte räknat med det motstånd man mött och att man till slut skulle tvingas försvara handlingarna i rättssalen liksom Nya Dagbladets exponering av banken och dess övergrepp.

Domstolsbyggnaden vid Södertörns Tingsrätt. Foto: Nya Dagbladet

Så deltar du på rättegången

Allmänheten har i Sverige möjlighet och rätt att närvara på rättsprocesser och sitta med i rättssalen när processen utspelar sig. Undantagen är i regel brott med hänsyn till offrens integritet såsom i sexualbrottsfall där man utlyser stängda dörrar.

Nya Dagbladet välkomnar därför läsare som följt rättsfallet till Södertörns tingsrätt och möjligheten att under 10-11 december kunna närvara på det unika rättsfallet och förhandlingen.

Fotografering är inte tillåtet i rättssalen. Däremot får man göra ljudupptagningar, något tidningen dock kommer att göra och publicera för de som inte har möjlighet att närvara på plats. Allmänheten har inte möjlighet att ställa frågor och får inte på annat sätt påverka förhandlingen.

Klockan 09.00 öppnar dörrarna till rättssalen. Antalet platser är begränsat. Adressen till Södertörns tingsrätt är Björnkullavägen 5A i Huddinge. Parkeringsmöjligheter finns i anslutning till tingsrätten.

— Vi vill återigen tacka alla läsare som stöttat oss hela vägen fram hit! Även om processen bara på allvar har börjat med flera instanser att vänta är det en seger att vi orkat ta oss hit efter bankens utnötningskrig och hårda slag mot tidningens ekonomi. Alla donationer är oerhört värdefulla för vår hårt ansträngda redaktion som fått avsätta mycket tid och resurser till att överhuvudtaget kunna existera som tidning och medieföretag på grund av att bankens angrepp mot våra helt grundläggande behov att kunna förvalta ett bankkonto och ha en fungerande ekonomi.

Välkommen att följa oss i Södertörns tingsrätt där rättvisan ska prövas och den oberoende journalistikens framtid i Sverige!, säger tidningens chefredaktör Markus Andersson.

I skrivande stund saknas bara drygt 60 000 kronor till det uppsatta insamlingsmålet på 250 000 kronor. Redaktionen är mycket tacksam för hjälpen hela vägen fram.

Bakgrund stiftelsen

Stiftelsen hette initialt Stiftelsen Nya Dagbladet men bytte sedan namn till Nordiska Stiftelsen för oberoende medier då ambitionen breddades att stötta oberoende journalistik inte bara i Sverige utan kunna stötta verksamheter i hela Norden och eftersom stiftelsens arbete är helt fristående från Nya Dagbladets redaktionella verksamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kriminalvården vill inte låsa in 13-åringar

Publicerad november 12, 2025 – av Redaktionen

Regeringens förslag att sänka straffbarhetsåldern till 13 år möter kraftig kritik. I sitt remissvar skriver Kriminalvården att den inte är rustad att ta emot så unga barn i fängelse och att de bör tas om hand på andra sätt.

Till den 1 juli nästa år ska Kriminalvården ha byggt fängelseavdelningar för barn där både 15–17-åringar och 13–14-åringar som dömts för grova brott ska avtjäna straff. Samtidigt avvecklas platserna på de särskilda ungdomshemmen, SiS-hem.

I remissvaret skriver Kriminalvården att fängelse i ung ålder kan leda till negativa konsekvenser, och att barn "så unga som 13 år bör tas om hand på andra sätt".

De här synpunkterna blir mer påtagliga ju yngre barn det handlar om, säger Elisabeth Lager, tillförordnad rättschef, till TT.

Annons:

Kriminalvården är tydlig med att organisationen inte har de resurser som krävs. Man saknar både kompetens och lämpliga lokaler för att hantera barn ner i 13-årsåldern inom fängelser, häkten eller öppna påföljder som frivård. Även praktiska problem som undervisning måste kunna hanteras. Samtidigt påpekas att straffbarhetsålderns nivå i slutändan är en politisk fråga.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver att regeringen kommer att "analysera alla remissvar noggrant". Han betonar att samhället måste "på ett helt annat sätt än i dag omhänderta barn" vid de allvarligaste brotten, både för att skydda offer och samhället, men även barnen själva.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.