Fler svenska barn än någonsin tidigare diagnostiseras med adhd och regeringen bedömer att privata vårdbolag bär stor skuld för den extrema ökningen.

– Det finns en struktur här som i praktiken innebär att man säljer diagnoser mot betalning, förklarar socialminister Jakob Forssmed (KD).

Regeringen noterar att de långa väntetiderna inom hälso- och sjukvården länge varit ett stort problem i Sverige – och särskilt inom den specialiserade psykiatriska vården.

Detta uppges ha lett till att alltfler istället väljer att vända sig till privatfinansierade aktörer – inte minst vad gäller bedömning, utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Idag finns ett stort antal privata aktörer som erbjuder adhd-utredningar och medicinering vid sidan om den offentligfinansierade vården. Vi måste se till att människors patientsäkerhet inte äventyras av detta och därutöver också analysera hur det påverkar andra patienter och vården som helhet, menar socialminister Jakob Forssmed.

Ministern är mycket kritisk till hur många privata aktörer arbetar och menar att det ofta tycks handla om att vårdbolagen tar betalt för att ställa diagnoser på patienterna.

– Det finns så mycket indikation på att de här sätts på ett sådant sätt att man kan misstänka detta och det är klart att då får det konsekvenser för sjukvården.

Vill få bort ”lycksökare”

– Man kanske inte kan lita på de här diagnoserna när de är satta på det här sättet. Enskilda får inte stöd och hjälp kring en eventuell samsjuklighet. Det blir inte en personcentrerad vård utan en diagnoscentrerad vård, och det behöver granskas naturligtvis, fortsätter han.

Forssmed pekar vidare på att de privata vårdgivarna ofta marknadsför sig själva med att de utlovar snabba resultat, att utredningen helt eller delvis kan genomföras via distans på internet eller att patienten till och med får tillbaka sina pengar om det inte blir någon diagnos.

– Vi behöver se till att vården resurser används rätt och att den bedrivs av seriösa aktörer och inte lycksökare som vilseleder människor att söka svar i enskilda diagnoser.

Ökningen fortsätter

Det bör betonas att den moderatledda regeringen i grunden är positivt inställd till privata vårdbolag – och inte heller vill förbjuda dessa från att genomföra adhd-utredningar.

Däremot vill man att Inspektionen för vård och omsorg genomför en särskild tillsynsinsats av privata vårdgivare och att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kartlägger och analyserar riskerna med viss privatfinansierad vård.

Enligt en prognos från Socialstyrelsen kommer ungefär 15 procent av pojkarna i Sverige och nästan 11 procent av flickorna att få en adhd-diagnos i framtiden. Bara mellan 2019 och 2022 ökade antalet diagnoser bland barn och unga med hela 50 procent – men någon konkret orsak till ökningen har inte slagits fast.

– Vi ser ingen tendens att ökningen avtar, konstaterar socialministern.