MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 22 juni 2025

söndag 22 juni 2025


Professor: ”Svenska universitet är som sekter”

publicerad 20 februari 2024
– av Isac Boman
Bo Rothstein och Linnéuniversitetets campus i Kalmar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En av Sveriges mest kända statsvetare, Bo Rothstein, är mycket kritisk till bristen på akademisk frihet på de svenska universiteten.

Han menar att dessa ”utmärks av en slags närmast klanmässig eller tribalistisk orientering” där oliktänkande eller kritiker mycket sällan ges något utrymme och där den som avviker riskerar att utsättas för förtal eller mobbing.

För ett knappt år sedan utlyste småländska Linnéuniversitetet en tjänst som krävde att den sökande forskaren omfamnade vad som generellt betecknas som vänsterextrema idéer som ”normkritik, dekolonialism, feminism, queerteori och teorier om posttillväxt”.

Rothstein sökte ironiskt tjänsten – mest för att se om hans mångåriga akademiska meriter gjorde honom aktuell för tjänsten, eller om ideologisk lydnad och rättrogenhet var det avgörande samt huruvida han skulle bli avskedad om hans forskning kom fram till ”fel” resultat”.

När hans ansökan uppmärksammades i riksmedierna drog han tillbaka den och erbjöd sig istället att utan arvode vara gästprofessor – där han skulle föreläsa om forskningens autonomi. Universitet tackade ja, och det hela såg ut att bli av – tills Rothstein läste universitetets remissvar till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) angående akademisk frihet och cancelkultur. I detta nämndes överhuvudtaget inte utlysningen av den ”normkritiska” och ”queerteoretiska” tjänsten, som alltså var hela skälet till att Rothstein skulle komma och föreläsa från början.

Jag ser det som ett föga hedervärt och närmast bedrägligt agerande av Linnéuniversitetet att inte ta upp detta i massmedia och av mig uppmärksammade exempel på en tydlig inskränkning i forskningens frihet. Formuleringarna man enligt ovan använder sig av saknar bäring i Linnéuniversitetets faktiska agerande. För mig innebär detta att Linnéuniversitetet måste anses vara bortom räddning när det gäller att föra en seriös diskussion om den akademiska friheten. Därmed blir min utlovade vistelse för att diskutera denna fråga en för mig bortkastad tid, skrev han i ett mejl till institutionen.

Inga kritiska röster

I podden Under all kritik, med Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn, utvecklar statsvetaren sin syn på den svenska universitetsvärlden och han argumenterar för att någon renodlad ”cancelkultur” i strikt mening inte existerar – eftersom ingen behöver ”cancelleras” eller avbokas, då universiteten redan ägnar sig åt omfattande självcensur och oliktänkande och avvikare aldrig bjuds in till att börja med. Han liknar även de högre lärosätena vid en sekt.

– Jag är mycket inspirerad av en man som heter Jonathan Cole som skrivit en fantastisk bok om de amerikanska spetsuniversiteten. Han har varit rektor på Columbia och en stor person i det här. En av de saker han säger är att akademisk frihet är grundbulten i vad som legitimerar vad vi gör inom universitetsvärlden.

Rothstein pekar på att det största hotet mot den akademiska friheten kommer från akademikerna själva och på självcensur där enbart den som tycker lika och ”rätt” tillåts komma fram eller bjudas in.

– Det svenska universitetssystemet i långa stycken, inte överallt, utmärks ju av en slags närmast klanmässig eller tribalistisk orientering där man mycket sällan bjuder in folk som ens har andats kritik mot det man sysslar med, och då kan ju ingen bli cancellerad eftersom ingen blir inbjuden.

Likatänkandet premieras

Han betonar att samma tendenser, där man skapar en sluten och sektliknande miljö som inte tål ifrågasättande, inte bara återfinns inom vänsterradikala fält som genusforskning och postkolonialism – utan även nationalekonomi och religionsforskning.

– Man vill inte konfronteras med kritikerna utan man vill bygga en sluten miljö där likatänkandet premieras. Det har också att göra med hur vårt universitetssystem är uppbyggt där man har, i skillnad från till exempel USA, England och Tyskland, en väldigt omfattande intern rekrytering.

– Det innebär att man skapar en väldigt stark intern miljö där man från studenttiden blir uppfostrad till hur likatänkandet ska fungera i den här miljön och det innebär att man försöker hålla kritiker så långt borta som möjligt. De ska helst förtalas och småmobbas internt, fortsätter han och menar vidare att detta är någonting som aldrig diskuteras eller problematiseras internt.

Rothstein, som har judisk bakgrund innehade en professur i statsvetenskap vid Göteborgs universitet fram till 2021 då han gick i pension. Han har också varit professor vid Oxford University och gästforskat vid ett flertal internationella universitet – bland andra Harvard i USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Byråkratisk kris: Fler chefer än vårdplatser i Region Västerbotten

Korruptionen i Sverige

publicerad Idag 16:03
– av Jan Sundstedt
Norrlands universitetssjukhus

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I Region Västerbotten riskerar en uppblåst byråkrati att hota vården i regionen, då antalet chefer enligt uppgifter överstiger antalet vårdplatser. Med uppskattningsvis drygt 400 vårdplatser för närvarande till förfogande, väcks frågor om hur resurserna har fördelats.

Region Västerbotten, med ansvar för hälso- och sjukvård till cirka 280 000 invånare, har hamnat i fokus för en debatt om resursfördelning, rapporterar P4 Västerbotten.

Enligt granskningar och interna uppgifter som återkommit i debatten sedan 2022 har Region Västerbotten haft omkring 403 vårdplatser för sjukhusvård och cirka 490 chefer anställda.

Det finns i dagsläget inga offentliga uppgifter som tyder på att denna obalans förändrats nämnvärt fram till och med sommaren 2025.

Särskilt alarmerande är att 60 av dessa chefer saknar underställda, och ytterligare cirka 100 har färre än tio anställda under sig, enligt granskningarna.

”Inte haft full kontroll”

Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, medger att regionen saknat kontroll över chefsstrukturen.

Vi har nog inte haft full kontroll på hur chefsstrukturen har sett ut och utvecklats under åren, säger hon till P4 Västerbotten.

En omorganisation planeras för att spara tre miljoner kronor, men kritiker anser att det är otillräckligt med tanke på vårdplatsbristen.

Oppositionsrådet Håkan Andersson (C), uppskattar att en översyn skulle kunna frigöra upp till 50 miljoner kronor, medan regionledningen har varit mer försiktig i sin analys.

I en glesbefolkad region med långa avstånd blir varje förlorad vårdplats en risk, särskilt inför vintern då belastningen ökar.

Kritiker menar att skattepengar fastnar i en uppblåst administration istället för att stärka vården – något som i förlängningen riskerar att hota invånarnas hälsa.

Fakta: Disponibel vårdplats

En ligg- eller sittplats på vårdenhet i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö som står redo för omedelbar användning.

Källa: Socialstyrelsen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagens nya jättelån för upprustning: 300 miljarder

Det nya kalla kriget

publicerad 19 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Riksdagsbeslut - militär upprustning - 2025-06-18
Samtliga riksdagspartier står bakom skuldsättningen av befolkningen inklusive målsättningen att möta militärpakten Natos krav på upprustning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I bred enighet beslöt riksdagen på torsdagen att skuldsätta staten med ytterligare 300 miljarder kronor för en massiv militär och civil upprustning. Kritiker varnar för att satsningen kan bli dyrköpt på längre sikt.

Överenskommelsen, som samtliga riksdagspartier står bakom, innebär att staten frångår sitt balansmål och tar upp historiskt stora lån för att möta Natos framtida försvarskrav.

Av totalbeloppet ska 250 miljarder användas till militärt försvar – främst brigader, luftvärn och ammunition – medan 50 miljarder går till civila förberedelser såsom sjukvård, matlager och infrastruktur.

Försvarsminister Pål Jonson (M) uppger att målet är att uppnå 3,5 procent av BNP till militärt försvar och 1,5 procent till civilt försvar senast 2032. Beslutet innebär en dramatisk höjning av dagens nivåer och gör Sverige till ett av de länder i Europa som nu lägger störst andel av sin ekonomi på försvaret.

Nordic Response 2024
Foto: Norska Försvarets hemsida/ntb.no

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver lånen som tillfälliga och nödvändiga.

Avvikelsen är tillfällig men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi att jobba framåt med att hitta finansiering i olika delar och steg för steg fasa in det så att vi åter kommer i balans, säger Svantesson.

Flera ekonomer ifrågasätter om lånefinansiering av militära utgifter är hållbar, där socialdemokraterna vill se en ny skatt för att kunna finansiera återbetalningen. Tidö-regeringen å sin sida hoppas att satsningen ska rymmas inom framtida tillväxt.

 

Fakta: Sveriges historiska upprustningsbeslut 2025

  • Total låneram: 300 miljarder kronor

Fördelning:

  • 250 miljarder till militärt försvar
  • 50 miljarder till civilt försvar

Mål:

  • 3,5 % av BNP till militärt försvar
  • 1,5 % av BNP till civilt försvar
  • Målen ska vara uppfyllda senast 2032
  • Politisk enighet: Samtliga riksdagspartier står bakom överenskommelsen
  • Finansiering: Statlig upplåning, frångår balansmålet
  • Syfte: Möta Natos krav och stärka Sveriges försvarsförmåga

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Oppositionspolitiker stämmer vänsterextrem tidning

Vänsterextremismen i Sverige

uppdaterad 19 juni 2025 publicerad 18 juni 2025
– av Redaktionen
Partiet MoD:s ledare Andreas Sidqvist prövar Tidningen Syre för förtal efter att ha publicerat vänsterextrema Expo-medarbetaren Daniel Vergaras texter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Andreas Sidkvist, partiledare för det oppositionella partiet MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati – stämmer den vänsterextrema tidningen Syres chefredaktör Lennart Fernström för grovt förtal.

Bakgrunden är att Sidkvist tvingades lämna sitt uppdrag i Miljömagasinet efter att den miljöprofilerade tidningen Syre våren 2023 låtit publicera två artiklar av aktivisten Daniel Vergara, långvarig medarbetare för underrättelsegruppen Expo, en grupp med rötterna i den våldsbejakande vänsterextrema miljön, även känd som ”den autonoma rörelsen”. Grova anklagelser riktades i dessa mot partiledaren och omfattade bland annat ”antisemitism”, ”klimatförnekelse” och att ”sprida Kreml-propaganda”.

Stämningsansökan gäller grovt förtal enligt 5 kap. brottsbalken och syftar enligt Andreas Sidkvist själv till att pröva om Tidningen Syres publiceringar brutit mot svensk lag, och om de orsakat konkret skada på Sidkvists personliga anseende, yrkesliv och demokratiska engagemang. Vid sidan av att engagemanget i Miljömagasinet påverkades uppger Sidkvist bland annat att han även uteslöts ur lokala forum på sociala medier och nekades hyra lokal i Folkets hus som en följd av artiklarna, och kopplar också ett senare ofredande till dessa. Han yrkar sammantaget på ett skadestånd om 25 000 kronor, rättelse alternativt avpublicering av artiklarna samt en offentlig ursäkt.

Det här handlar ytterst inte om mig – utan om vilket samtalsklimat vi vill ha i Sverige. Ska det vara möjligt att delta i samhällsdebatten och engagera sig i demokratin utan att smutskastas? frågar sig Sidkvist.

Det handlar om heder, inte pengar, betonar partiledaren.

En offentlig version av stämningsansökan till Stockholms tingsrätt finns att ta del av här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Midsommarmat kostar mer i år – men inte allt

publicerad 17 juni 2025
– av Redaktionen
Jordgubbar är för många ett måste till Midsommar - oavsett vad de kostar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vissa matvaror, som exempelvis matjessill och gräslök, har blivit billigare, enligt Matpriskollen. Samtidigt har priserna på andra midsommarmåsten på matbordet stigit i pris.

I en sammanställning har Matpriskollen jämfört skillnaden i matpriserna den första juni förra året med den första juni i år. Matpriserna har generellt ökat med fyra procent, men samtidigt har midsommarklassiker ökat något mer – 5 procent.

Gräddfil, en klassiker att använda sig av på midsommarbordet, har ökat 10 procent i pris jämfört med förra året. Samtidigt har dess partner, gräslöken, minskat med två procent.

Lax är billigare

Priset på gravad, skivad eller rökt lax har minskat med cirka två procent. Även kycklingfilé har minskat något i pris, en procent. Sillen är en blandad kompott då sill i glasburk har ökat med tre procent samtidigt som matjessill har minskat med en procent.

För den som brukar baka västerbottenostpaj blir det måttligt dyrare då just den osten ökat med 11 procent sedan juni 2024. Färskpotatis är svårare att spå priser kring då det handlar om lokal prissättning.

Efterrätten tar förmodligen priset i prisutveckling endast tillsammans med det sedvanliga kaffet som stigit som mest sedan förra året. Sedan juni förra året har det ökat med omkring 50 procent i pris, enligt Matpriskollen. Vispgrädde har ökat med hela 13 procent.

Osäkert med jordgubbar

När det gäller de obligatoriska jordgubbarna är det likt färskpotatis svårare att spå om, då det är lokala prissättningar. Skörden har gått lite trögt på grund av det kalla värdet i maj och idag kostar en liter jordgubbar cirka 70 kronor. Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, tror att priset kan landa på ungefär 100 kronor litern. Alternativt två liter för 150 kronor.

Inför midsommarhandlandet uppmanar Mazur svenskar att vara multilojala gentemot butikerna, då många lockar med olika kampanjpriser.

Kolla först: den här veckan, vad finns det för kampanjpriser? Har man ett par butiker att välja på, då hittar du allt du vill ha på bordet, säger Mazur till NWT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.