Annons:

Professor: ”Svenska universitet är som sekter”

Uppdaterad oktober 3, 2024, Publicerad februari 20, 2024 – av Isac Boman
Bo Rothstein och Linnéuniversitetets campus i Kalmar.

En av Sveriges mest kända statsvetare, Bo Rothstein, är mycket kritisk till bristen på akademisk frihet på de svenska universiteten.

Han menar att dessa "utmärks av en slags närmast klanmässig eller tribalistisk orientering" där oliktänkande eller kritiker mycket sällan ges något utrymme och där den som avviker riskerar att utsättas för förtal eller mobbing.

För ett knappt år sedan utlyste småländska Linnéuniversitetet en tjänst som krävde att den sökande forskaren omfamnade vad som generellt betecknas som vänsterextrema idéer som ”normkritik, dekolonialism, feminism, queerteori och teorier om posttillväxt”.

Rothstein sökte ironiskt tjänsten – mest för att se om hans mångåriga akademiska meriter gjorde honom aktuell för tjänsten, eller om ideologisk lydnad och rättrogenhet var det avgörande samt huruvida han skulle bli avskedad om hans forskning kom fram till ”fel” resultat”.

Annons:

När hans ansökan uppmärksammades i riksmedierna drog han tillbaka den och erbjöd sig istället att utan arvode vara gästprofessor – där han skulle föreläsa om forskningens autonomi. Universitet tackade ja, och det hela såg ut att bli av – tills Rothstein läste universitetets remissvar till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) angående akademisk frihet och cancelkultur. I detta nämndes överhuvudtaget inte utlysningen av den ”normkritiska” och ”queerteoretiska” tjänsten, som alltså var hela skälet till att Rothstein skulle komma och föreläsa från början.

Jag ser det som ett föga hedervärt och närmast bedrägligt agerande av Linnéuniversitetet att inte ta upp detta i massmedia och av mig uppmärksammade exempel på en tydlig inskränkning i forskningens frihet. Formuleringarna man enligt ovan använder sig av saknar bäring i Linnéuniversitetets faktiska agerande. För mig innebär detta att Linnéuniversitetet måste anses vara bortom räddning när det gäller att föra en seriös diskussion om den akademiska friheten. Därmed blir min utlovade vistelse för att diskutera denna fråga en för mig bortkastad tid, skrev han i ett mejl till institutionen.

Inga kritiska röster

I podden Under all kritik, med Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn, utvecklar statsvetaren sin syn på den svenska universitetsvärlden och han argumenterar för att någon renodlad ”cancelkultur” i strikt mening inte existerar – eftersom ingen behöver "cancelleras" eller avbokas, då universiteten redan ägnar sig åt omfattande självcensur och oliktänkande och avvikare aldrig bjuds in till att börja med. Han liknar även de högre lärosätena vid en sekt.

– Jag är mycket inspirerad av en man som heter Jonathan Cole som skrivit en fantastisk bok om de amerikanska spetsuniversiteten. Han har varit rektor på Columbia och en stor person i det här. En av de saker han säger är att akademisk frihet är grundbulten i vad som legitimerar vad vi gör inom universitetsvärlden.

Rothstein pekar på att det största hotet mot den akademiska friheten kommer från akademikerna själva och på självcensur där enbart den som tycker lika och ”rätt” tillåts komma fram eller bjudas in.

– Det svenska universitetssystemet i långa stycken, inte överallt, utmärks ju av en slags närmast klanmässig eller tribalistisk orientering där man mycket sällan bjuder in folk som ens har andats kritik mot det man sysslar med, och då kan ju ingen bli cancellerad eftersom ingen blir inbjuden.

Likatänkandet premieras

Han betonar att samma tendenser, där man skapar en sluten och sektliknande miljö som inte tål ifrågasättande, inte bara återfinns inom vänsterradikala fält som genusforskning och postkolonialism – utan även nationalekonomi och religionsforskning.

– Man vill inte konfronteras med kritikerna utan man vill bygga en sluten miljö där likatänkandet premieras. Det har också att göra med hur vårt universitetssystem är uppbyggt där man har, i skillnad från till exempel USA, England och Tyskland, en väldigt omfattande intern rekrytering.

– Det innebär att man skapar en väldigt stark intern miljö där man från studenttiden blir uppfostrad till hur likatänkandet ska fungera i den här miljön och det innebär att man försöker hålla kritiker så långt borta som möjligt. De ska helst förtalas och småmobbas internt, fortsätter han och menar vidare att detta är någonting som aldrig diskuteras eller problematiseras internt.

Rothstein, som har judisk bakgrund innehade en professur i statsvetenskap vid Göteborgs universitet fram till 2021 då han gick i pension. Han har också varit professor vid Oxford University och gästforskat vid ett flertal internationella universitet – bland andra Harvard i USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kasselstrand: Skolorna fuskar bort AFS-rösterna

Valet 2026

Publicerad Idag 12:31 – av Emil Fjellstedt
Gustav Kasselstrand, partiledare för Alternativ för Sverige.
AfS-ledaren Gustav Kasselstrand anklagar skolorna för utbrett valfusk i skolvalet.

Alternativ för Sverige blev större än Liberalerna i det preliminära skolvalsresultatet. Partiledaren Gustav Kasselstrand vägrar ändå kalla siffran en framgång. Enligt honom nekas partiet att lämna in sina valsedlar på de flesta skolor, och på många skolor räknas även röster på AFS som ogiltiga.

I Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors preliminära riksdagsskolval landar Alternativ för Sverige på 1,18 procent mot Liberalernas 1,17 procent. Bakom siffrorna ligger 413 433 röstande elever på 1 461 skolor och ett valdeltagande på 81,9 procent. Samtidigt redovisas 28 937 ogiltiga och blanka röster, 7,00 procent av det totala antalet.

Kasselstrand riktar in sig på de AFS-röster som han uppger underkänns på många skolor. Under onsdagen beskrev han i flera inlägg på X hur skolvalet enligt honom systematiskt trycker ner partiets verkliga stöd bland eleverna.

"Det är visserligen glädjande. Men, det är viktigt att förstå att vårt verkliga stöd i skolvalet är mycket högre – det sker nämligen ett utbrett valfusk på olika sätt", skriver han i huvudinlägget.

Beslagtagna valsedlar och ogiltiga röster

Kasselstrand pekar på två hinder. Dels förbjuds partiet att lämna in sina valsedlar på de allra flesta skolor, dels har elever som själva hämtat AFS-sedlar på partiets torgmöten fått dem beslagtagna när de kommit till skolröstningen. I de allmänna valen kan ett parti alltid lämna in valsedlar, konstaterar han.

Tyngre väger enligt honom det som händer med rösterna som trots allt läggs. "Än värre är dock att många skolor inte godkänner att man röstar på Alternativ för Sverige eller andra partier utanför riksdagen, ens med en handskriven valsedel", skriver han. Sådana röster hamnar i den ogiltiga högen.

Som exempel lyfter han Timrå gymnasium, med över 300 röstande, noll procent för övriga partier och 16 procent ogiltiga röster. I myndighetens preliminära resultatfil redovisas skolan med 312 röstande, 263 giltiga röster, 49 ogiltiga motsvarande 15,7 procent och noll röster på Alternativ för Sverige.

Mönstret är enligt Kasselstrand bredare än en enskild skola. En del skolor redovisar noll procent på övriga partier, andra klumpar ihop hela kategorin utan att ange vad Alternativ för Sverige fick. Troligen har även de skolorna rapporterat in noll för partiet, skriver han i ett uppföljande inlägg.

Själv säger han sig mäta stödet på annat sätt, i elevskarorna på partiets torgmöten i stad efter stad. Slutsatsen blir att den officiella siffran inte ska firas.

"Men jag tänker inte kommunicera det officiella skolvalsresultatet som en framgång, eftersom det skulle legitimera det valfusk som sker från skolorna och dessutom förminska det stöd som vi faktiskt har", skriver Kasselstrand.

Det preliminära resultatet ska fastställas av myndigheten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hällristningar slipades bort på lagskyddad plats

Arkeologi och historia

Publicerad Igår 15:21 – av Emil Fjellstedt
Berghäll med en vit kontur kring en rund, svagt ristad figur på Hamrinsberget i Umeå.
Tidigare bild från 2017, före den skadegörelse som nu utreds. Den förhistoriska ristningen på Hamrinsberget är svår att se med blotta ögat; arkeologerna markerade figuren med vit kontur.

Hällristningar på Hamrinsberget i Umeå har slipats bort någon gång under sommaren. Polisen utreder grovt fornminnesbrott och saknar misstänkt – platsen har räknats som lagskyddad fornlämning sedan arkeologer 2017 identifierade en ristning som de trodde kunde vara uppemot 4 000 år gammal.

Anmälan kom in till polisen tisdagen den 15 september och gäller hällristningarna på Hamrinsberget, som ligger vid Blå vägen/Strombergs väg i Umeå. Hällristningarna har slipskador. Upptäckten gjordes i september, men exakt när själva skadan skedde är oklart. Enligt polisen har ristningarna förstörts någon gång under sommaren.

Ärendet rubriceras som grovt fornminnesbrott, och det finns i nuläget ingen misstänkt. Dagen efter anmälan gick polisen ut och bad allmänheten om hjälp med att ringa in tidpunkten.

"För att få en mer exakt brottstid uppmanas både personer som sett hällristningarna och personer som iakttagit de bortslipade hällristningarna under sommaren att höra av sig", skriver polisen.

Skyddad fornlämning sedan 2017

Det var 2017 som arkeologer vid Västerbottens museum med hjälp av 3D-fotografering kunde urskilja en förhistorisk hällristning på berget, en figur som de trodde kunde vara uppemot 4 000 år gammal. Liknande figurer brukar tolkas som solen eller månen. Efter fyndet räknades platsen som lagskyddad fornlämning, enligt Sveriges Radio, som rapporterade om upptäckten. Det var då den tredje platsen i Västerbottens län med förhistoriska hällristningar.

Ristningen var 2017 svår att se med blotta ögat, eftersom den låg på samma häll som modern graffiti och ristningar från senare tid. Hamrinsberget ligger i dag inklämt mellan Berghem och Norrlands universitetssjukhus. För 4 000 år sedan var platsen en ö på väg upp ur havets yta.

Att fyndet låg så tillgängligt för allmänheten var enligt arkeologen Erik Sandén både en tillgång och en risk. Redan 2017 fanns skador på hällen bara 15 centimeter från den gamla ristningen, och han varnade då för att eldning på berghällen kunde utplåna den. Han sade till skattefinansierade statskanalen SVT:

Jag skulle tro att om du eldar på den en gång så finns den inte mer.

I samma intervju beskrev han också vad 3D-tekniken hade gett vid handen:

Nu har vi också insett att det finns en ristning som kanske är närmare 4000 år gammal här också.

Polisen har ingen misstänkt i ärendet och söker nu både personer som sett hällristningarna under sommaren och personer som lagt märke till slipskadorna. Även den som har andra uppgifter om händelsen uppmanas höra av sig via polisen.se eller telefonnummer 114 14.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD vill ta makten i Region Örebro län – med Allard

Valet 2026

Publicerad Igår 12:55 – av Jan Sundstedt
Patrik Nyström i ljusblå skjorta och Elin Jensen i mönstrad blus, fotograferade utomhus.
SD:s oppositionsråd Patrik Nyström och Elin Jensen vill förhandla om ett nytt styre i Region Örebro län tillsammans med Örebropartiet.

Sverigedemokraterna vill bryta det socialdemokratiska styret i Region Örebro län – och bjuder in Markus Allards Örebropartiet till förhandlingsbordet. Fem partier skulle preliminärt samla 37 av 71 mandat, men KD måste lämna S-samarbetet och både M och KD tvekar redan.

Örebropartiet gick i måndagens regionval från tre till elva mandat enligt det preliminära resultatet och blir därmed regionens tredje största parti. Under tisdagen gick Sverigedemokraternas inbjudan ut till Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna – och till valvinnaren själv. Tillsammans skulle de fem partierna ha 37 av regionfullmäktiges 71 mandat, alltså en majoritet med ett mandats marginal.

SD:s oppositionsråd Patrik Nyström pekar på att partierna redan röstat lika i flera av de stora frågor där oppositionen stått mot styret. Båda vill återinföra akutkirurgin i Lindesberg och öppna förlossningen i Karlskoga igen. SD vill dessutom flytta pengar från administration till vård och återställa kollektivtrafiken på landsbygden.

Örebropartiet har fått elva mandat av väljarna, och det ska respekteras. De är sitt eget parti med sin egen politik, och vi tycker inte lika om allt, säger Nyström i ett pressmeddelande.

Att SD nu vill leda ett maktskifte är desto mer anmärkningsvärt efter partiets eget valbakslag. Sex mandat återstår efter ett preliminärt tapp på fem, rapporterar Fria Tider. Det är Örebropartiets uppgång, inte SD:s egen, som gör den nya matematiken möjlig.

Vi gjorde inget bra val och tappade fem mandat. Det ska vi inte hymla med. Men våra sex mandat ska användas till det vi lovat väljarna, säger oppositionsrådet Elin Jensen (SD).

KD sitter kvar hos S – och Cehlin (M) är "rejält skeptisk"

Hela planen vilar på att Kristdemokraterna lämnar det styre med Socialdemokraterna och Centerpartiet som partiet suttit i sedan valet 2018. Just där tar det stopp. KD:s regionråd Behcet Barsom säger till P4 Örebro att ett samarbete med Örebropartiet är främmande för honom.

Moderaternas oppositionsråd Sebastian Cehlin är inne på samma linje. Enligt skattefinansierade statskanalen SVT, som citerar Nerikes Allehanda, är han "rejält skeptisk" till ett samarbete med Örebropartiet. Två av de fyra inbjudna partierna har alltså markerat avstånd innan några förhandlingar ens inletts.

Samtidigt är det gamla underlaget inte längre tillräckligt. S, C och KD har preliminärt 29 mandat, och med samarbetspartiet Vänsterpartiet 35 – ett mandat från majoritet, enligt SD:s egen genomgång av resultatet.

Uppsamlingsdistrikten räknas först under onsdagen, och siffrorna kan justeras. Men oavsett de sista rösterna ställs KD inför frågan om partiet ska fortsätta i det S-ledda styret, som saknar egen majoritet, eller sätta sig ned med det parti som väljarna nyss gav elva mandat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

S och V tog hem 95,2 procent av rösterna i Rosengård centrum

Valet 2026

Publicerad september 15, 2026 – av Jan Sundstedt
Magdalena Andersson pussas på kinden i en selfie; Nooshi Dadgostar till höger. S-ros och V-logotyp över mittlinjen.
Magdalena Andersson minglar med migranter i valrörelsen. Till höger Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tog nio av tio giltiga röster i fem invandrartäta valdistrikt. I Rosengård centrum gick 95,2 procent till de två partierna, enligt Valmyndighetens preliminära resultat. I riket stannade samma partier på 28,1 respektive 8,3 procent.

Nya Dagbladet har gått igenom fem valdistrikt i Malmö, Örebro, Stockholm och Göteborg, i bostadsområden där kommunernas egen statistik visar att en stor majoritet av invånarna har utländsk bakgrund. Det är stickprov, inte ett slumpmässigt urval av landet. Mönstret är likväl entydigt: i samtliga fem distrikt tog Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans mellan 87 och 95 procent av de giltiga rösterna.

Av 4 076 giltiga röster i de fem distrikten gick 3 699 till de två partierna, 90,8 procent. På riksnivå fick Socialdemokraterna 1 790 848 röster, 28,1 procent, och Vänsterpartiet 526 521 röster, 8,3 procent, enligt Valmyndighetens redovisning, där 6 312 av 6 626 distrikt var räknade. I stickproven motsvarar Vänsterpartiets 1 817 röster 44,6 procent, drygt fem gånger partiets riksandel. Socialdemokraternas 1 882 röster motsvarar 46,2 procent.

I Rosengård centrum i Malmö registrerades 842 giltiga röster. Socialdemokraterna fick 455, 54,0 procent, och Vänsterpartiet 347, 41,2 procent. Tillsammans 802 röster, 95,2 procent. Valdeltagandet var 66,9 procent.

I Örtagården östra i Malmö: 855 giltiga röster. S 447 (52,3 procent), V 347 (40,6 procent). Tillsammans 794 röster, 92,9 procent. Valdeltagande 73,5 procent.

I Vivalla östra i Örebro: 929 giltiga röster. V 428 (46,1 procent), S 395 (42,5 procent). Tillsammans 823 röster, 88,6 procent. Valdeltagande 66,4 procent.

I Rinkebysvängen norra i Stockholm: 714 giltiga röster. V 389 (54,5 procent), S 249 (34,9 procent). Tillsammans 638 röster, 89,4 procent. Valdeltagande 54,6 procent.

I Hammarkullen C i nordöstra Göteborg: 736 giltiga röster. S 336 (45,7 procent), V 306 (41,6 procent). Tillsammans 642 röster, 87,3 procent. Valdeltagande 62,4 procent.

Socialdemokraterna var störst i Rosengård centrum, Örtagården östra och Hammarkullen C. Vänsterpartiet var störst i Vivalla östra och Rinkebysvängen norra. Övriga partier nådde inte i närheten av tvåsiffriga tal: Miljöpartiet fick mellan 12 och 32 röster per distrikt och Centerpartiet mellan 2 och 13.

Valdeltagandet varierade kraftigt. Högst var det i Örtagården östra med 73,5 procent, lägst i Rinkebysvängen norra med 54,6 procent. Riksdagsvalet omfattar bara svenska medborgare.

Förorter där nästan alla har utländsk bakgrund

Kommunernas egen statistik beskriver de berörda bostadsområdena i tydliga tal. Malmö stads områdesfakta för "Örtagården, Herrgården m fl" anger 63 procent utrikes födda och 26 procent inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, sammanlagt 89 procent med utländsk bakgrund. Örebro kommun uppger i sin brottsförebyggande åtgärdsplan att 87,4 procent av invånarna i Vivalla hade utländsk bakgrund.

Stockholms stads socioekonomiska faktablad redovisar 17 026 invånare i Rinkeby, varav 15 711 med utländsk bakgrund, 92,3 procent. Göteborgs stads statistikblad för Hammarkullen anger 8 491 invånare, 55,4 procent utrikes födda och 82,5 procent med utländsk bakgrund. Kommunerna definierar utländsk bakgrund som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar.

Områdesindelningarna är större än de enskilda valdistrikten, och gränserna sammanfaller inte exakt. Demografiska andelar för ett bostadsområde kan därför inte läsas som en beskrivning av väljarna i just det valdistriktet. Statistik om personer med utländsk bakgrund visar inte hur enskilda personer har röstat. Det som redovisas är ett geografiskt mönster i röstsedlarna.

Siffrorna är fortfarande preliminära

Samtliga röstetal kommer från den preliminära räkningen, som Valmyndigheten själv beskriver som preliminär. 314 uppsamlingsdistrikt räknas den 16–17 september, och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen pågår. Andelar och absoluta tal kan därför ändras.

De fem distrikten står inte ensamma. Enligt Omni, som refererar en kartanalys från Bonnierägda DN av 311 valdistrikt som överlappar polisens utsatta områden, hade Vänsterpartiet 28,3 procent och Socialdemokraterna 39,9 procent när 305 av distrikten var räknade. Vänsterpartiet hade där ökat med 14 procentenheter. Också den metoden bygger på geografisk överlappning, där valdistriktens gränser inte exakt följer områdesgränserna.

Tills räkningen är fastställd är det de preliminära talen som gäller, och de visar att två partier som tillsammans fick drygt en tredjedel av rösterna i riket tog nästan allt i de fem distrikten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.