Annons:

Privatägda tidningar kräver statliga stödinsatser för att klara coronakrisen

Publicerad mars 23, 2020 – av Markus Andersson
Svensk dagspress vill ha hjälp av staten att klara coronakrisen.

Svenska medier drabbas hårt av coronapandemin på grund av vikande annonsintäkter. För att rädda de privatägda tidningarna vill deras intresseorganisation Tidningsutgivarna nu att regeringen går in med extra stöd och pengar.

På Dagens Nyheter skriver TU att svenska tidningar har en ”samhällsviktig roll som nyhetsförmedlare och opinionsbildare” och att man nu hotas av coronaviruset och dess konsekvenser.

Uppskattningar visar att annonsintäkterna kommer att sjunka mellan 30 och 60 procent för den etablerade dagspressen, något som kommer leda till många uppsägningar och nedläggningar, detta menar TU skulle medföra ”katastrofala effekter för demokratin”.

– Mediebranschen är i kris och var det redan innan coronaviruset kom. Förra året hade vi flera konkurser. Nu är läget oerhört allvarligt: drastiskt minskade annonsintäkter skapar problem för dagspress, tidskrifter men även privatägda etermedier, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert till DN.

För att den svenska demokratin och tidningarna ska säkras så kräver man nu tidsbegränsat lönestöd eller avskaffande av arbetsgivaravgift i branschen. Om staten skulle stå för 50 procent av lönekostnaden för tidningarnas journalister under en period så innebär detta en kostnad på omkring 100 miljoner i månaden som tidningarna slipper betala och som istället läggs på skattebetalarna.

Det andra förslaget är att dagstidningarna slipper betala moms. Om man blir momsbefriade så slipper man en kostnad på omkring 40 miljoner kronor i månaden.

Man vill också att hela driftstödet för 2020 betalas ut snarast, att distributionsstödet tredubblas och en fördubbling av anslaget för lokal journalistik. Man vill också att kravet på minst 55 procent egenproducerat material tas bort. Genom detta hoppas man kunna spara omkring 12 miljoner i månader.

Ytterligare önskemål är att dagspressen ska slippa samla in returpapper och att dagspressen ska ses som en samhällsviktig verksamhet, med de privilegier detta innebär.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

EU-parlamentet vill ha åldersgräns för sociala medier

Publicerad Idag 08:44 – av Redaktionen

En resolution om åldersgränser på sociala medier har antagits av EU-parlamentet i syfte att skydda barn och unga. Beslutet är dock inte bindande utan en uppmaning till medlemsländerna att agera.

Enligt resolutionen ska barn vara minst 13 år för att få använda sociala medier, videodelningsplattformar som Youtube samt så kallade "AI-kompisar". Upp till 16 års ålder ska föräldrarnas samtycke krävas. Parlamentet uppmanar EU-kommissionen och medlemsländerna att driva frågan vidare.

Den svenske EU-parlamentarikern Adnan Dibrani (S) välkomnar beslutet.

Våra barn ska alltid gå före techjättarna och deras vinster och algoritmer, säger han till skattefinansierade SVT.

Ledamoten Charlie Weimers (SD) röstade däremot emot. Han ser en risk för politisk övervakning och varnar för att europeiska medborgare kan tvingas legitimera sig med BankID bara för att kommentera inlägg på nätet.

Det återstår frågor kring hur åldersgränsen praktiskt ska tillämpas. Diskussioner pågår om vilka identifieringsverktyg som kan användas utan att äventyra skyddet av personuppgifter.

Danmark på god väg

Australien blir i december det första landet i världen som inför en lagstiftad åldersgräns för sociala medier. Ansvaret för att upprätthålla gränsen ligger på plattformarna, som riskerar böter om de inte följer reglerna.

I oktober lade även den danska regeringen fram ett förslag om att förbjuda sociala medier för alla barn under 15 år, där statsminister Mette Frederiksen pekade starkt mot att skärmarna skapar både beroende och dåligt mående bland unga.

Även i Norge har man lagt fram ett liknande förslag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Billigare matkasse kan bli verklighet nästa vår

Publicerad Igår 12:37 – av Redaktionen

Momsen på livsmedel kan sänkas från 12 till 6 procent under en tillfällig period. Regeringen har nu lagt fram en proposition om åtgärden, som beräknas spara en barnfamilj 6 500 kronor om året.

Förslaget, som tidigare aviserats i budgetpropositionen för 2026, är en del av regeringens och Sverigedemokraternas åtgärdspaket för att möta de höga matpriserna. Sänkningen föreslås träda i kraft den 1 april 2026 och gälla till och med den 31 december 2027.

Bakgrunden är att den utdragna lågkonjunkturen och den tidigare höga inflationen har pressat svenska hushåll hårt ekonomiskt. Särskilt drabbade är hushåll med lägre inkomster, som lägger en större andel av sin ekonomi på mat.

Regeringen räknar med att samtliga hushåll kommer att märka av lägre priser i mataffären om förslaget går igenom.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elon Musk: ”Olof Palme förstörde Sverige”

Befolkningsutbytet i Väst

Uppdaterad november 25, 2025, Publicerad november 25, 2025 – av Jan Sundstedt
Idén om ett mångkulturellt Sverige introducerades bland annat genom initiativ och debattinlägg av David Schwarz (längst till höger i bild) och med stöd från familjen Bonnier.

Elon Musk kastar sig återigen in i den svenska invandringsdebatten. På plattformen X anklagar han den tidigare statsministern Olof Palme för att ha "förstört Sverige" genom att ha infört mångkultur 1975.

Tech-miljardären reagerar på ett inlägg på X från journalisten Christian Peterson, som hävdar att Palme genom en lagändring 1975 (proposition 1975:26) lade grunden för dagens mångkulturella samhälle, skriver Fria Tider.

Peterson menar att beslutet fattades utan folkomröstning eller lång utredning och kopplar det till nutida problem som massinvandring, skjutvapenvåld, parallellsamhällen och demografiska förändringar.

"Multikulturalismen skrevs in i den svenska grundlagen 1975 under Olof Palme — utan folkomröstning, utan någon lång utredning. 50 år senare: massmigration, rekordhögt skjutvapenvåld, parallella samhällen, stora demografiska förändringar. En vändpunkt som ingen röstade för."

Som svar skriver Elon Musk kort och koncist: "Han förstörde Sverige" och bifogar även en AI-genererad sammanfattning av riksdagsbeslutet 1975.

1975 – Ett politiskt vägval

Den omstridda propositionen från 1975 fastslog att invandrare och minoriteter ska få välja om de vill anpassa sig till en svensk kulturell identitet eller behålla sitt ursprungliga kulturarv.

Den nya politiken innebar även att staten skulle ge ekonomiskt stöd till invandrarorganisationer och kulturella projekt. Kritiker menar att detta blev ett politiskt vägval med långsiktiga effekter.

Musk och Peterson kopplar idag beslutet till nutida oro kring integration, samhällssplittring och brottslighet.

Elon Musk har tidigare engagerat sig i svensk rättspolitik. Under hösten kritiserade han en hovrättsdom där en man friades från utvisning efter en fällande våldtäktsdom och kallade beslutet "sinnessjukt".

Hans senaste uttalande har återigen satt fingret på en djup ideologisk konflikt inom svensk politik – en samhällsfråga som alltjämt är en het politisk potatis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sverigedemokraterna röstade för att inte avskaffa ifrågasatta HMF-lagen

Publicerad november 24, 2025 – av Jan Sundstedt
Ett av Sverigedemokraternas främsta skäl till att inte verka för ett fullständigt avskaffande av den kraftigt ifrågasatta lagen om hets mot folkgrupp (HMF), är den "ökande antisemitismen" i Sverige (arkivbild).

Sverigedemokraterna vill nu omforma lagen om hets mot folkgrupp (HMF). Vid landsdagarna i Örebro den gångna helgen röstade partiet med knapp marginal för en omfattande reform – samtidigt som förslagen om att helt avskaffa lagen föll med minsta möjliga differens.

Sverigedemokraternas landsdagar i Örebro resulterade i ett beslut om att partiet ska verka för en genomgripande förändring av lagen om hets mot folkgrupp.

Omröstningen blev mycket jämn: 79 ombud stödde partistyrelsens linje, medan 78 röstade för att helt ta bort lagen.

Inför beslutet hade flera motioner krävt att lagen skulle slopas i sin helhet. Motioner som fick stöd av många ombud från talarstolen.

Julia Fält, ombud från Fyrbodal, kritiserade lagens nuvarande tillämpning: — Lagen fungerar inte som tänkt. Den skapar godtycke, tystar debatt och straffar uttalanden som inte innebär något verkligt hot.

Petter Nilsson, ombud från Västerbotten, anslöt sig till kritiken: — Man har mer eller mindre genom praxis kommit fram till att svenskar inte kan utsättas för hets mot folkgrupp. Däremot har ett stort antal rättsfall kommit att aktualiseras för ’folkgruppen’ dragqueens, vilket är ganska talande.

Från flera talare återkom argumentet att lagen inte skyddar den svenska majoritetsbefolkningen och att den i dag tillämpas på ett godtyckligt sätt som begränsar yttrandefriheten.

Partistyrelsen vill reformera

Trots kritiken stod partistyrelsen fast vid att HMF-lagen inte bör avskaffas. I stället vill man omforma den så att den återgår till att handla om just folkgrupper i egentlig mening.

Partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson har inför landsdagarna betonat att lagen bör renodlas och inte kopplas till exempelvis sexuell läggning eller religiös inriktning.

Julia Kronlid, riksdagsledamot och medlem i partistyrelsen, argumenterade för partistyrelsens linje och underströk historiska skäl till att behålla lagen.

Jag förstår verkligen den frustration som kan finnas. Men vi får inte glömma bakgrunden till lagen, med förföljelsen som pågick mot judar och Förintelsen.

Kronlid framhöll även den nuvarande samhällsutvecklingen som en anledning till partistyrelsens linje.

— Med tanke på den ökande antisemitismen tycker jag att det är ett stort misstag att ta bort lagen. Det kommer att framställas helt felaktigt. Vår partiledare Jimmie Åkesson kommer att få stå i intervju efter intervju och svara på frågan "varför gå till val på att tillåta hets mot folkgrupp".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.