En ny utredning vill slopa postutlämning varannan dag. Post ska hädanefter endast delas ut var tredje dag, föreslår man.
Samtidigt vill regeringen införa krav på digital brevlåda.
Det är Britt Bohlin (S) som utrett framtida finansiering av postverksamhet och i måndags lämnades hennes rapport in, meddelar statskanalen SVT.
Bohlin vill att posten ska delas ut med tre dagars mellanrum, istället för två. Det innebär att 95 procent av posten ska komma fram inom tre dagar. Det var i maj förra året som man införde varannandagsutdelning i hela landet. Neddragningarna av postutdelningen har motiverats med att posten minskat och att utdelningen blir effektivare, en uppfattning som dock inte delas av brevbärarna.
– Vi märker inte att posten har minskat, sade brevbäraren Jennifer förra året som även pekade på att arbetet blivit betydligt tuffare efter att varannandagsposten infördes.
Civilminister Erik Slottner (KD) vill även utreda om det ska bli obligatoriskt med digital brevlåda. Dels att myndigheter, kommuner och regioner ska ha en skyldighet att erbjuda digital post, dels att privatpersoner, näringsidkare och juridiska personer måste kunna ta emot digital post från myndigheter, kommuner och regioner.
Om något av förslagen ska tas i bruk är ännu oklart, men 3-dagars post föreslås träda i kraft redan 1 juli 2024.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Som Nya Dagbladet rapporterat har svenska politiker fattat beslut om att låna minst 300 miljarder till vad som beskrivs som den ”största upprustningen sedan kalla kriget”.
Muf:s ordförande, Douglas Thor, stödjer helhjärtat militärsatsningen – men betonar att denna borde bekostas av äldre svenskar genom att pensionsåldern höjs.
De styrande politikerna är överens om att det är rimligt att låna motsvarande 50 000 kronor för varje svensk i arbetsför ålder till militärprojektet, och bedömare har konstaterat att det till stor del blir framtida generationer svenskar som får betala för de beslut som fattas idag.
– Det är klart att det kommer bli så att framtida generationer får ta en större smäll än om vi bara skulle gå på årets budget. Men det känns också rimligt att framtida generationer är med och finansierar en återuppbyggnad för den kommer också att gynna dem, kommenterade exempelvis Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, och fortsatte:
– Det är helt enkelt så att de kommer att få betala lite mer skatt till en följd av det här. De kommer att få betala skatter för att finansiera vår återbetalning av de här lånen.
”I längden kommer alla att betala”
Precis som de övriga etablissemangspartiernas ungdomsförbund hyllar moderata Muf militärsatsningen, men anser att äldre svenskar måste stå för en större del av kostnaden – inte yngre generationer.
– Att låna pengar är inte gratis. Kostnaderna skjuts på framtiden, vilket innebär att den yngre generationen ska betala. Vi är gärna med och bidrar, men det är orimligt att vi ensamma ska bära kostnaden, heter det.
Thors lösning är att höja åldern för när äldre kan börja ta ut sin pension från dagens 63 till 67 år.
– I dag kan man ta ut sin inkomst- och premiepension redan vid 63 års ålder. Vi anser att det är rimligt att höja den. En tänkbar ålder är 67 år, bekräftar Muf-toppen, som slår fast att en höjd pensionsålder är ett mycket bättre alternativ än att höja skatterna.
– I längden kommer alla att betala eftersom vi alla blir äldre. När vårt land tidigare har ställts inför svåra utmaningar har vi klarat det genom att arbeta mer, argumenterar Douglas Thor vidare.
Impopulär åtgärd
Att höja pensionsåldern för att finansiera militärsatsningar förväntas inte vara något särskilt populärt besked hos väljarna – men Thor menar att det inte spelar någon större roll.
– Det finns många frågor som tidigare varit otänkbara, men som man i det här allvarliga omvärldsläget omprövat. Bland annat har man omprövat lånefinansieringen. Det borde man kunna göra även när det gäller denna fråga.
Om äldre svenskar arbetade två år längre än idag skulle detta enligt Muf:s beräkningar innebära cirka 30 miljarder extra till statskassan årligen – ungefär hälften av det tillskott som behövs för att nå Tidöpartiernas mål om att lägga 3,5 procent av BNP på försvaret.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Bara i år kommer Kristerssons regering att skicka ytterligare 30 miljarder till Kiev. Trots att kriget i praktiken redan är förlorat fortsätter Sveriges regering att kasta skattebetalarnas pengar i sjön - och garanterar samtidigt att fler ukrainska soldater dör till ingen nytta.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Det känns som om våra beslutsfattare lever i någon sorts drömvärld, vitt skild från verkligheten som vi vanliga knegare befinner oss i. På presskonferenser och i utspel på sociala medier gör de inte annat än att slå sig själva för bröstet över sin förträfflighet, där det enda man hör är hur de gör skillnad med sina utredningar eller lagar, hur de gör Sverige mer ”tryggt” samt såklart sin skamliga utrikespolitik, där de verkar ha gjort det till en sport att bränna så mycket skattemedel som möjligt på det förlorade proxykriget i Ukraina.
Tänk om de för en gångs skull åtminstone försökte kommunicera direkt med folket och bekräfta våra problem. När såg vi senast någon minister tala till oss och säga att de förstår att vi kämpar med höga matpriser, elprischocker, tomma plånböcker, väntar i långa vårdköer, står utanför arbetsmarknaden, inte har råd att bo kvar i våra bostäder, lider när företaget går i konkurs, inte har råd med livsnödvändig medicin, inte har pengar till bensin etc., för att nämna några av alla saker som tynger oss? Samt när erkände våra politiker att de själva varit med och skapat kriserna – med löften om att ta tag i landet så att vi kommer på fötter? Inte någon gång sedan senaste valspurten, eftersom de inte bryr sig – det enda som intresserar dem är att gynna sin egen plånbok och framtida karriär.
När man betänker storleken på Sveriges Ukrainastöd och ser jämförelserna med vad det hade betytt för Svea rike och svenska folket om pengarna stannat här, undrar man ännu en gång vad det är för fel på invånarna i det här landet som inte reagerar och protesterar.
Samtidigt som vården måste spara flera miljarder och säga upp anställda, rättsväsendet saknar resurser att sätta dit det kriminella toppskiktet, skolorna inte kan utföra sitt uppdrag ordentligt eftersom de saknar finansiering, infrastrukturen är ett skämt, äldreomsorgen framstår som ett sorgligt kapitel, samt gemene man blir allt fattigare, har svenska makthavare nu skänkt över 90 miljarder skattekronor till Ukraina. Detta motsvarar mer än vad som spenderas på hela den svenska polisen på två år.
Sverige kommer bara i år att skicka 29,5 miljarder kronor, motsvarande:
– 200 000 svenskars årslöner (baserat på en genomsnittlig lön på 38 000 kr/månad).
– Malmö kommuns budget för tre år. (Enligt Malmö kommuns budget för 2024 uppgår de totala nettoutgifterna till cirka 29,5 miljarder kronor – vilket råkar vara exakt samma summa som Sveriges totala stöd till Ukraina under 2025.)
– Fem nya Karolinska Universitetssjukhus (enligt Karolinska sjukhusets egna rapporter om byggkostnader) – eller 20 år av underhåll för alla Sveriges sjukhus.
Det mest befängda är att Sverige, med Ulf Kristersson och Pål Jonson som frontfigurer framför en enig riksdag, fortsätter skicka vapenstöd när Ukraina i praktiken redan förlorat kriget – och fortsatta vapenpaket är likvärdiga med att kasta pengar i sjön, samt en garanti för att fler ukrainska soldater kan dö till ingen nytta. Varför är det ingen som ifrågasätter?
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
När Trump riktar handelstullar mot EU hävdar Ulf Kristersson att Sverige har "statsfinanser i världsklass" och står väl rustade för framtiden. Ändå tycks det inte finnas några pengar för att ta hand om det egna folket eller välfärden – finanserna tycks bara vara i toppform när det passar maktens egna falska narrativ.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Efter president Donald Trumps besked att USA:s tullar mot omvärlden blir högre än väntat, med en miniminivå på 10 %, vilket för EU handlar om 20 %, reagerade marknaden med sjunkande börsterminer och lägre räntor. De negativa effekter som väntas är att tillväxtbromsen blir ännu större, inflationsimpulserna ännu starkare och skadorna på ekonomierna ännu värre, samtidigt som stagflationsriskerna ökar.
För Sveriges del tycks det dock inte vara någon fara, intygar statsminister Ulf ”Tuffe Uffe” Kristersson, som säger att ”Sverige har statsfinanser i världsklass och därför är väl förberett”.
Man undrar var de fantastiska statsfinanserna finns när vi behöver dem för att ta hand om det egna folket. Varför saknas det finansiering för att få välfärden att fungera? Varför finns det inga resurser till rättsväsendet? Hur kommer det sig att infrastrukturen fortsätter att bli eftersatt? Och varför måste vården spara flera miljarder som drabbar patienterna, medan skolan fortsätter gå kräftgång på elevernas bekostnad – med mera? Och varför belyser man inte oftare att svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i världen?
Samtidigt är det inga problem alls att hosta upp medlemsavgifter till EU och Nato, lägga enorma summor på den gröna omställningen som sänker Europa, eller fortsätta sponsra proxykriget i Ukraina, där Sverige snart är uppe i 100 miljarder kronor som okontrollerat skickats till ett av världens mest korrupta länder – att bekosta försvarsupprustningen i EU för tusentals miljarder är heller inget vi ryggar undan för.
Så länge det handlar om att gynna krigsindustrin samt sin egen plånbok, finns det obegränsat med pengar att ta av, och man har inga skrupler över att sälja ut landet till främmande makt. Men när det kommer till att hjälpa den egna befolkningen eller tänka på rikets säkerhet är det totalt stopp.
Sveriges finanser tycks bara vara i toppform när det passar in i det falska narrativ som man sålt på befolkningen. Obegripligt att polletten inte ramlat ner än hos den stora massan som fortfarande tror att farbror Staten arbetar för medborgarnas bästa och att vår styrda massmedia levererar sanningen till alla hushåll.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Priserna skenar och fattigdomen breder snabbt ut sig över Sverige – och på nytt larmas det om att många svenskar inte längre har råd med mat.
I en färsk undersökning uppger nästan var tredje ensamstående förälder med låg inkomst att de haft svårigheter att äta sig mätta det senaste halvåret, och hela 58 procent svarar att de har problem att betala för barnens fritidsaktiviteter.
Det är Verian som har undersökt fattigdomen bland barnfamiljer på uppdrag av Majblomman, Rädda Barnen, Röda Korset och Hyresgästföreningen. Sammanlagt deltog 1112 ensamstående eller sammanboende föräldrar med låga inkomster i undersökningen. Låg inkomst definieras som under 30 000 i bruttoinkomst för ensamstående och under 43 000 för sammanboende.
Man noterar att hela 29 procent av de ensamstående föräldrarna någon gång under de gångna sex månaderna haft svårt att äta sig mätta – en ökning med hela 9 procentenheter sedan förra året. Hälften svarar också att de vid ett eller flera tillfällen inte haft råd att köpa näringsrik mat.
Vidare har nästan hälften (44 procent) tvingats låna pengar av familjemedlemmar, vänner eller banken för att kunna betala grundläggande utgifter som hyra, el och mat och 60 procent uppger sig vara oroliga för sin försörjning under det kommande halvåret.
Mer än var fjärde (27 procent) har också haft problem att betala hyra eller bostadslån under samma period, och många vittnar om att man trots heltidsarbete helt enkelt inte längre har råd med de nödvändiga grundläggande vardagskostnaderna.
Många har idag svårt att bekosta de mest basala utgifterna. Illustration: Nya Dagbladet
”Ska kunna leva på lönen”
Bland sammanboende föräldrar med låga inkomster är situationen något ljusare – men fortfarande allvarlig. Där uppger var tionde att de har svårt att äta sig mätta, var tredje att de inte har råd med näringsriktig mat och lika många att de upplevt svårigheter att bekosta barnens fritidsaktiviteter.
Hälften av de ensamstående föräldrarna oroar sig också för hur fattigdomen påverkar barnens mående och välbefinnande och 27 procent har blivit betalningsskyldiga efter att räkningar inte betalats.
Rädda Barnens generalsekreterare, Åsa Regnér, konstaterar att många av de fattiga föräldrarna arbetar – ibland heltid, men att de trots det har för låga inkomster för att få ekonomin att gå runt.
– Kvinnor och män ska kunna leva på sin lön. Många ensamstående mammor jobbar inom äldre- eller barnomsorg, eller handeln. De tar hand om våra barn och föräldrar och servar oss i mataffären, men kan själva inte försörja sina barn. Ska det vara så i Sverige, undrar hon.
”Samhället måste agera”
– Vi möter allt fler barnfamiljer som vänder sig till oss för att få hjälp med det allra mest grundläggande – mat, kläder och tak över huvudet. På ett år har besöken i våra fem Röda Korsets hus runt om i Sverige ökat från 33 300 till 50 800, och andelen som söker mat har stigit från 53 procent till 82 procent, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare på Svenska Röda Korset.
Hon vittnar om hur många föräldrar är stressade och mår dåligt över att pengarna inte räcker till och att barnen känner sig utanför och får lida när de inte längre kan delta i fritidsaktiviteter eller ens åka kollektivt för att träffa sina vänner.
– Samhället måste agera nu, slår hon fast.
Majblommans generalsekreterare, Åse Henell, är av samma uppfattning och ser att allt fler föräldrar söker bidrag till basala produkter som barnens kläder och skor, och att många barn inte längre får delta i fritidsaktiviteter eftersom föräldrarna inte anser sig ha råd att bekosta dessa.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
