Den här artikeln publicerades för 8 år sedan

https://nyadagbladet.se/inrikes/polisen-vi-maste-anstalla-fler/

Inrikes

Polisen: Vi måste anställa fler

Publicerad mars 3, 2018

Foto: Polisen

För att möta de ökade kraven på polisen behöver 1 000 civila medarbetare med expertkompetens anställas redan under 2019 och 2020. Det skriver Polismyndigheten i budgetunderlaget till regeringen.

Bakgrunden till polisens begäran är bland annat en ökad belastning i verksamheten på grund av den grova våldsbrottsligheten, en ökande befolkning och tillkommande arbetsuppgifter för polisen.

− Läget i de mest brottsutsatta områdena har försämrats med fler dödsskjutningar och ökad otrygghet. Det krävs ytterligare satsningar för att vända utvecklingen av den grova brottsligheten och samtidigt klara av annan brottslighet som till exempel sexualbrott och internationella stöldligor, säger Mats Löfving, ställföreträdande rikspolischef och chef för Polismyndighetens nationella operativa avdelning.

Fler civila experter
Polismyndigheten har i likhet med regeringen gjort bedömningen att polisen behöver växa med 10 000 medarbetare till utgången av 2024. Utöver den tidigare beslutade resursökningen, behöver därför ytterligare 7 000 medarbetare anställas till utgången av 2024.

Annons:

För att möta de ökade kraven ser Polismyndigheten ett behov av att anställa ytterligare 1 000 civila medarbetare med expertkompetens redan under 2019 och 2020. Detta är en tidigareläggning jämfört med tidigare ambitioner från Polismyndigheten. Rekryteringarna ska bland annat stärka utredningsverksamheten, den forensiska verksamheten och öka det juridiska stödet inom polisen.− Det är en utmaning med att snabbt utöka antalet polisanställda. Vi måste därför fortsätta arbetet för att förbättra arbetsvillkoren och medarbetarnas arbetsmiljö. Det krävs för att kunna behålla polisens attraktionskraft för nuvarande medarbetare och för att attrahera nya medarbetare, säger Mats Löfving.

Utvecklingen till 2024
Parallellt med budgetunderlaget har polisen även tagit fram en redovisning till regeringen om hur polisens tillskott till år 2024 ska användas. De områden som polismyndigheten lyfter fram som viktigast att stärka, utifrån de utmaningar som polisen står inför, är framför allt utredningsverksamheten, polisens brottsförebyggande arbete, IT och ytterligare digitalisering av verksamheten.

– Utvecklingen i omvärlden och i vårt samhälle ökar kraven på polisen. Vi behöver framför allt fler medarbetare närmare medborgarna. Störst satsning behöver göras på utrednings- och ingripandepersonal och på områdespoliser, säger Mats Löfving.

Redovisningen visar att polisens IT-kompetens och infrastruktur på IT-området måste utvecklas då merparten av brottsutredningarna är IT-relaterade i någon form. Utvecklingen av IT-system som rör brottsbekämpande verksamhet ska därför fortsätta tillsammans med områden som rör ordning och säkerhet, gränskontroll och service.

– Vi ska planera för, rekrytera och introducera och handleda ett personaltillskott motsvarande en tredjedel av den nuvarande personalstyrkan. Det ställer stora krav på oss som arbetsgivare. I regeringsuppdraget beskriver vi hur vi ska ta oss an det arbetet och vad som krävs för att vi ska lyckas, säger Mats Löfving.

Som ett underlag i arbetet med budgetunderlaget och redovisningen om hur polisen ska stärkas till och med 2024 har medarbetare inom polisen, allmänheten och polisens samverkansparter fått ge sin bild om hur man vill att polisen ska arbeta i framtiden. Syftet var att skaffa en fördjupad bild av de interna och externa förväntningarna på polisverksamheten.

Källa: polisen.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-gar-vidare-med-planerna-pa-ett-svenskt-cia/

Inrikes

Regeringen går vidare med planerna på ett ”svenskt CIA”

Publicerad Igår 14:11 – av Jan Sundstedt

Montage. Foto: Joakim Berndes/CC BY-SA 4.0, Bilalulker/iStock

Kritiska röster jämför den nya myndigheten med amerikanska CIA.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Regeringen går vidare med planerna på en ny civil underrättelsetjänst direkt under utrikesdepartementet. Tanken är att myndigheten ska stärka Sveriges analysförmåga av händelser och påstådda hot i omvärlden och komplettera den militära underrättelsetjänsten.

En särskild utredare, Annika Brändström, har utsetts för att förbereda bildandet av den nya underrättelsetjänsten, som enligt regeringens pressmeddelande ska vara på plats den 1 januari 2027.

Förslaget bygger på en utredning ledd av tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M), som föreslog att delar av den militära underrättelsetjänsten ska överföras till en civil myndighet under regeringen.

– Det kommer vara en självständig myndighet som bland annat hanterar insamling med tekniska medel och med öppen information, och kommer ligga under regeringen likt alla andra myndigheter, sade Bildt på en pressträff tillsammans med försvarsminister Pål Jonson (M), tidigare i somras.

Annons:

Den nya myndigheten ska enligt pressmeddelandet tillgodose Regeringskansliets underrättelsebehov och arbeta nära Försvarsmakten, FRA, Säkerhetspolisen och andra relevanta aktörer inom totalförsvaret.

"Bredare säkerhetshot"

I dag sköts mycket av underrättelseverksamheten av Säkerhetspolisen och den militära underrättelsetjänsten Must, som förser försvaret och regeringen med analyser.

Enligt Carl Bildt har detta system visat brister, bland annat i bedömningarna innan kriget i Ukraina eskalerade 2022.

– Vi har sett ett bredare säkerhetshot mot Sverige, ta bara cyberhot, terrorhot, teknologihot, investeringskontroller och fientliga statsaktörer som använder olika metoder. Vi har inte haft fullt så mycket koll på saker och ting som ligger i vårt närområde, som ligger utanför det omedelbara militära, som vi borde haft, hävdade han i samband med sommarens pressträff.

”Svenskt CIA” eller brittisk modell?

Kritiker har jämfört den nya underrättelsemyndigheten med den ökända amerikanska underrättelsetjänsten CIA.

– Nja, det är svårt att göra den jämförelsen. Det är mer en större version av det britterna har med sin Joint Intelligence Organisation. En självständig myndighet som är inhämtande i någon form av utsträckning, men framför allt analyserande, sa Bildt.

Sveriges tidigare statsminister betonar att omvärlden kommer att uppfatta myndigheten som en betydande ambitionshöjning.

– Vi har tredubblat resurser de senaste 15 åren, det har skett en fortsatt expansion av den här verksamheten. Det är en organisation som då är lite mer lik vad de flesta andra länder redan har.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/skolhundar-gav-farre-franvarande-elever/

Inrikes

Skolhundar gav färre frånvarande elever

Publicerad Igår 08:11 – av Redaktionen

Foto: skolhundarna_loke_idun/Instagram

Loke och Idun arbetar som skolhundar vid Obbola skola.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Sedan hundar började delta i undervisningen på en skola i Umeå har elevernas närvaro ökat markant. Samtidigt har ångestproblemen minskat och kunskaperna förbättrats.

Det var två år sedan en skola i Obbola utanför Umeå började implementera skolhundar i undervisningen. I nuläget arbetar Idun, som är en blandras som kallas labradoodle, samt Loke – även han en blandras men av sorten Shipoo – vid skolan på halvtid.

— Båda vill bara springa in i skolan direkt när vi kommer hit med bilen, säger Julia Forsgren, skolhundpedagog och hundarnas ägare, till skattefinansierade SVT.

För att hantera allergiproblem använder skolan sig av olika zoner där hundarna får vara och inte vara. Hundarna används i undervisningen för att bland annat träna begrepp genom spel. Projektet beskrivs som väldigt framgångsrikt och eleverna själva säger bland annat att de kan koncentrera sig bättre och att undervisningen blir roligare. Specialpedagogen Sandra Markström menar att man märkt skillnader i elevnärvaro, ångestproblematik och ämneskunskaper.

Annons:

— Men det som nog varit mest magiskt att se är just återgång vid större problematiskt skolfrånvaro. Just ångesten till att komma till skolan blir så mycket lättare när det finns något element, som till exempel hunden, som kan underlätta och lägga mindre press på återkomsten, säger hon.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-gora-utvisningsyrkande-obligatoriskt-for-fangelsedomda/

Inrikes

Regeringen vill göra utvisningsyrkande obligatoriskt för fängelsedömda

Migrationskrisen i Europa

Publicerad oktober 28, 2025 – av Jan Sundstedt

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Migrationsminister Johan Forssell och statsminister Ulf Kristersson.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Den moderatledda regeringen är nära att införa en lag som tvingar åklagare att yrka på utvisning när utlänningar döms till fängelse. Strafftröskeln sänks från sex månader, vilket väntas kraftigt öka antalet utvisningar de kommande åren.

Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar att regeringen snart lämnar lagförslaget som gör det obligatoriskt att yrka på utvisning för personer som döms till fängelse. Reformen kan sexdubbla antalet utvisningar de första åren.

Beskedet kommer efter internationell kritik mot att en man som våldtagit den då 16-åriga Meya i Skellefteå förra året inte utvisats.

— Jag blev väldigt berörd när jag läste om det här fallet, både som minister men framförallt som förälder, säger Forssell till skattefinansierade SR.

Annons:

Han understryker att systemet brister:

— Brottsoffren de ska få upprättelse och systemet ska vara rättvist, men här finns det ett systemfel. Jag vill vara ärlig med att säga att det systemfelet innebär att det snarare är gärningsmännens väl och ve som det tas hänsyn till.

— Man får ändå vara kvar i Sverige trots att man begått väldigt allvarliga brott, till exempel en våldtäkt, och det tycker jag är stötande, tillägger ministern.

"Tuffaste regelverket i Norden"

Den kommande lagstiftningen bygger på en utredning som regeringen tog emot i maj. Förslaget innebär att åklagare måste yrka på utvisning vid fängelsestraff, och domstolar ska besluta om utvisning när förutsättningarna är uppfyllda.

Strafftröskeln sänks från sex månader till alla fängelsestraff, vilket innebär att även brott som misshandel och bedrägeri kan leda till utvisning. Enligt utredningen kan antalet utvisningar öka med 500–600 procent under de första åren.

— Sverige får därmed det tuffaste regelverket i hela Norden, hävdar Forssell och säger att regeringen också vill se över de EU-regler som försvårar utvisningar.

— Jag hoppas att vi ska bli framgångsrika där, men det är en mer komplicerad process än den svenska lagstiftningen som vi förfogar över själva.

Bristande trovärdighet

Även om många är överens om att invandrade brottslingar bör kunna utvisas, kritiserar motståndare migrationsministern för bristande trovärdighet och ifrågasätter hur många utvisningar som verkligen kommer att verkställas.

Under Moderaternas tidigare regeringsperiod, under Fredrik Reinfeldt, utökades Sveriges redan generösa massinvandring, vilket enligt kritiker har lett till att många av de personer som nu kan komma att utvisas, eller deras föräldrar, fick tillträde till Sverige till att börja med.

Trots det plötsliga retorikskiftet menar många att det är ytterst osannolikt att omfattande utvisningsprogram kommer att genomföras under en moderatledd regering.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/ungdomsfangelser-for-13-aringar-oppnar-i-sommar/

Inrikes

Ungdomsfängelser för 13-åringar öppnar i sommar

Organiserade brottsligheten

Publicerad oktober 28, 2025 – av Redaktionen

Foto: shironosov/iStock

Antalet unga som döms för grova brott har ökat dramatiskt de senaste åren.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda särskilda ungdomsfängelser även för 13- och 14-åringar som begår grova brott.

Syftet är att anpassa verkställigheten till barnets ålder och att skilja yngre brottslingar från äldre ungdomar och fängelseavdelningarna ska stå klara redan till sommaren.

Sedan tidigare har Kriminalvården fått i uppdrag att förbereda ungdomsfängelser för 15–17-åringar som döms för grov brottslighet. Nu utvidgas uppdraget till att även omfatta kriminella som är 13 och 14 år gamla, i samband med regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern för allvarliga brott.

I augusti 2023 tog regeringen emot betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga, som föreslår att sluten ungdomsvård ersätts med fängelse på särskilda ungdomsavdelningar vid befintliga anstalter.

Annons:

– En sänkning av straffbarhetsåldern för de allvarligaste brotten behövs av flera skäl. Det är viktigt för att stärka upprättelsen för brottsoffer, att skydda samhället och att hjälpa barn att lämna den kriminella banan. Detta ger också en femårsfrist för det preventiva arbetet att komma ikapp dagens verklighet. Kriminalvården får nu i uppdrag att på bästa sätt förbereda verksamheten på att ta emot den yngsta målgruppen, säger justitieminister Gunnar Strömmer ((M).

Anpassning efter ålder

Kriminalvården ska anpassa både lokaler och verksamhet utifrån barnens ålder. Yngre barn ska hållas åtskilda från äldre ungdomar och verksamheten måste uppfylla bestämmelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter.

– När 13–14-åringar springer runt med automatvapen måste det mötas med samhällets fulla kraft. För att skydda andra måste de kunna låsas in och genom att sänka straffbarhetsåldern öppnar vi upp polisens verktygslåda. Det ger oss en chans att både stoppa fortsatt våld och vända utvecklingen för de här barnen innan det är för sent, säger Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet.

Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, påpekar att behovet är akut:

– Antalet barn, så unga som 13–14 år, som begår grova våldsbrott har ökat dramatiskt. Insatser för att förhindra detta och att även vidta åtgärder efter fullbordade brott är ett måste. Samtidigt behöver verkställigheten anpassas utifrån gärningspersonens ålder. Det är välkommet att Kriminalvården nu får i uppdrag att se hur verksamheten behöver anpassas.

Martin Melin (L) instämmer:

– Jag har stort förtroende för Kriminalvården och hur de löser den ansträngda situation de har, inte minst med platsbrist. Jag är övertygad om att de även kommer kunna se till att de 13 och 14-åringar som döms till fängelse kommer tas om hand på bästa sätt.

Planerade anstalter och tidsplan

Kriminalvården planerar särskilda ungdomsavdelningar för pojkar vid anstalterna Högsbo, Rosersberg, Österåker, Kumla, Skenäs och Täby. För flickor planeras avdelningar vid Ystad och Sagsjön. Införandet sker i etapper, och inte alla avdelningar kommer vara i drift från den 1 juli 2026.

Den 24 september remitterade Justitiedepartementet ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år för brott som har minimistraff fängelse i fyra år eller mer, samt för försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Förslaget är i nuläget tidsbegränsat till fem år.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.