Polisen: Vi måste anställa fler

Publicerad mars 3, 2018

För att möta de ökade kraven på polisen behöver 1 000 civila medarbetare med expertkompetens anställas redan under 2019 och 2020. Det skriver Polismyndigheten i budgetunderlaget till regeringen.

Bakgrunden till polisens begäran är bland annat en ökad belastning i verksamheten på grund av den grova våldsbrottsligheten, en ökande befolkning och tillkommande arbetsuppgifter för polisen.

− Läget i de mest brottsutsatta områdena har försämrats med fler dödsskjutningar och ökad otrygghet. Det krävs ytterligare satsningar för att vända utvecklingen av den grova brottsligheten och samtidigt klara av annan brottslighet som till exempel sexualbrott och internationella stöldligor, säger Mats Löfving, ställföreträdande rikspolischef och chef för Polismyndighetens nationella operativa avdelning.

Fler civila experter
Polismyndigheten har i likhet med regeringen gjort bedömningen att polisen behöver växa med 10 000 medarbetare till utgången av 2024. Utöver den tidigare beslutade resursökningen, behöver därför ytterligare 7 000 medarbetare anställas till utgången av 2024.

För att möta de ökade kraven ser Polismyndigheten ett behov av att anställa ytterligare 1 000 civila medarbetare med expertkompetens redan under 2019 och 2020. Detta är en tidigareläggning jämfört med tidigare ambitioner från Polismyndigheten. Rekryteringarna ska bland annat stärka utredningsverksamheten, den forensiska verksamheten och öka det juridiska stödet inom polisen.− Det är en utmaning med att snabbt utöka antalet polisanställda. Vi måste därför fortsätta arbetet för att förbättra arbetsvillkoren och medarbetarnas arbetsmiljö. Det krävs för att kunna behålla polisens attraktionskraft för nuvarande medarbetare och för att attrahera nya medarbetare, säger Mats Löfving.

Utvecklingen till 2024
Parallellt med budgetunderlaget har polisen även tagit fram en redovisning till regeringen om hur polisens tillskott till år 2024 ska användas. De områden som polismyndigheten lyfter fram som viktigast att stärka, utifrån de utmaningar som polisen står inför, är framför allt utredningsverksamheten, polisens brottsförebyggande arbete, IT och ytterligare digitalisering av verksamheten.

Utvecklingen i omvärlden och i vårt samhälle ökar kraven på polisen. Vi behöver framför allt fler medarbetare närmare medborgarna. Störst satsning behöver göras på utrednings- och ingripandepersonal och på områdespoliser, säger Mats Löfving.

Redovisningen visar att polisens IT-kompetens och infrastruktur på IT-området måste utvecklas då merparten av brottsutredningarna är IT-relaterade i någon form. Utvecklingen av IT-system som rör brottsbekämpande verksamhet ska därför fortsätta tillsammans med områden som rör ordning och säkerhet, gränskontroll och service.

Vi ska planera för, rekrytera och introducera och handleda ett personaltillskott motsvarande en tredjedel av den nuvarande personalstyrkan. Det ställer stora krav på oss som arbetsgivare. I regeringsuppdraget beskriver vi hur vi ska ta oss an det arbetet och vad som krävs för att vi ska lyckas, säger Mats Löfving.

Som ett underlag i arbetet med budgetunderlaget och redovisningen om hur polisen ska stärkas till och med 2024 har medarbetare inom polisen, allmänheten och polisens samverkansparter fått ge sin bild om hur man vill att polisen ska arbeta i framtiden. Syftet var att skaffa en fördjupad bild av de interna och externa förväntningarna på polisverksamheten.

 

 

Källa: polisen.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Man i 60-årsåldern död efter konfrontation med ungdomar i Malmö

Ökade otryggheten

Publicerad yesterday 12:01
– av Redaktionen
Under natten kontrollerades flera ungdomar i området, men ingen har ännu gripits.

En man i 60-årsåldern har dött efter en våldsam incident vid en skolgård i Malmö i går kväll. Polisen har inlett en förundersökning om mord men ingen är ännu gripen och det råder fortfarande oklarheter kring händelseförloppet.

Larmet kom in till polisen strax efter klockan 21 på onsdagskvällen. Enligt larmsamtalen hade flera personer hamnat i bråk vid en skolgård i Malmö, och en av dem hade fallit till marken.

När polis anlände till platsen påträffades mannen livlös och trots att händelsen nu utreds som mord är det oklart exakt vad som orsakat mannens skador.

— Det finns fortfarande frågetecken kring vad som har hänt och varför han har fått de skador han har fått, säger Evelina Olsson, presstalesperson vid polisregion Syd.

Oklar dödsorsak

På frågan om mannen har tydliga skador svarar Olsson att det inte går att dra några slutsatser ännu.

— Ja men man kan få skador av att ramla också. Det går inte alltid att avgöra. Här finns det en del frågetecken.

Enligt uppgifter till Schibstedägda TV4 Nyheterna ska mannen ha varit ute på en hundpromenad när han kom i konflikt med tre ungdomar. Polisen bekräftar att en hund fanns på platsen, men vill inte gå in på detaljer om de inblandade.

— Vi har inga uppgifter alls om de inblandade, konstaterar polisens presstalesperson.

Stor polisinsats

Under natten genomförde polisen kontroller av flera ungdomar i området, men ingen har gripits. Mannens anhöriga har underrättats om dödsfallet och utredningen fortsätter nu med full kraft, enligt presstalespersonen.

— Vi har en förundersökning om mord och en mall som ska följas. Det ska sammanställas uppgifter, knackas dörr och kontrollera kameror, förklarar Evelina Olsson.

Avspärrningarna vid brottsplatsen hävdes vid halv fyra-tiden i natt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler unga skeptiska till demokratin

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Inte ens var fjärde ung svensk anser att de har möjlighet att påverka i samhället.

Färre unga anser att demokrati är det bästa sättet att styra ett samhälle på, visar en ny rapport från Ungdomsbarometern. Samtidigt minskar förtroendet för Sveriges politiker.

I år ser 79 procent av de unga demokrati som det bästa alternativet för styre, jämfört med 88 procent 2021. Utvecklingen sammanfaller med en ökad misstro mot politiker – 45 procent av de unga tror inte att de kan lösa de problem som finns i Sverige.

Samtidigt uttrycker sex av tio unga en ökad oro för att demokratin i Sverige ska försvagas.

När unga blickar framåt gör de det i en tid präglad av kriser och osäkerhet. Om man inte tror att demokratin har kraft att lösa de stora samhällsproblemen blir det också svårare att känna att den egna rösten gör skillnad, säger Ulrik Hoffman, samhälls- och kompetensförsörjningsexpert på Ungdomsbarometern, i ett pressmeddelande.

Mindre påverkan

Under 2019 ansåg 52 procent av de unga att man hade möjlighet att påverka i samhället, nu är siffran nere på 23 procent. Färre identifierar sig också med politiska identiteter, som exempelvis feminist eller antirasist. Oron kring krig, kriminalitet och ekonomi har också ökat markant.

Att fler unga upplever att de frågor som oroar dem i dag är sådant de själva har liten makt över, säger Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern.

Studien, som kommer en gång varje år, bygger på svar från 1 450 unga i åldern 15–24 år.

Det bör noteras att Ungdomsbarometern inte tydligt definierar vad som avses med demokrati i undersökningen. I Sverige syftar begreppet vanligtvis på den parlamentariska demokratin och det nuvarande politiska systemet med relativt fria val, maktdelning och skydd för vissa grundläggande rättigheter.

Vissa politiska aktivister argumenterar dock frekvent för att demokrati inte bara är ett styrelseskick utan även inkluderar specifika värderingar inom exempelvis jämställdhet, ”antirasism” eller klimatpolitik – vilket gör demokrati synonymt med en viss politisk agenda snarare än ett styrelseskick.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Polisen: Barn dödas när de utför sprängdåd åt kriminella

Ökade otryggheten

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Polisen uppmanar föräldrar att vara närvarande i sina barns liv - både fysiskt och digitalt.

Antalet bombdåd i Sverige har ökat kraftigt – och allt oftare är det barn som utnyttjas av kriminella nätverk för att utföra dem.

Polisen slår nu larm efter att flera unga skadats och minst en dödats när de hanterat handgranater och sprängladdningar.

Ökningen är dramatisk. Fram till augusti i år har 119 detonationer skett i Sverige, jämfört med 76 under samma period förra året och allt oftare är det barn och tonåringar som utför spräng- och branddåd åt gängkriminella uppdragsgivare.

Det finns flera dokumenterade fall där unga skadats svårt, och minst ett dödsfall har inträffat när unga hanterat sprängmedel och brandfarlig vätska.

— Att hantera brandfarliga vätskor och sprängmedel kan vara dödligt eller exempelvis orsaka allvarliga brännskador, hörselskador eller bortsprängda händer, betonar Dan Windt, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter.

Handgranater vid förskolor

På grund av det hänsynslösa utnyttjandet har Polismyndigheten startat en kampanj i sociala medier riktad till unga. Budskapet är tydligt: ta aldrig uppdrag från kriminella och hantera aldrig sprängmedel – det är livsfarligt. Polisen uppmanar också föräldrar att vara vaksamma och känna igen varningstecken.

— Föräldrar och andra viktiga vuxna behöver fortsatt vara närvarande i barnens liv såväl fysiskt som digitalt. Ställ mycket frågor och be om hjälp. Kontakta socialtjänsten i din kommun om barnet kontaktas av kriminella eller larma polis i ett så tidigt skede om du misstänker att ditt barn är på väg att begå ett brott så kan vi tillsammans förhindra det, fortsätter Windt.

Många av sprängdåden har utförts med insmugglade handgranater som använts både för hämnd och utpressning. Vid flera tillfällen har odetonerade handgranater hittats i bostadsområden – även vid eller i närheten av förskolor.

— En sprängladdning eller handgranat kan se ut på många olika sätt. Om du upptäcker ett misstänkt farligt föremål ska du inte under några omständigheter röra föremålet, hålla ordentligt avstånd, varna andra och larma polisen genom att ringa 112, uppmanar Dan Windt avslutningsvis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Miljardsatsning på vägar och järnvägar – tar 25 år att komma ikapp

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Decennier av eftersatt underhåll ska nu åtgärdas på både väg och järnväg.

Över tusen miljarder kronor ska gå till underhåll och upprustning av svenska vägar, järnvägar samt sjö- och luftfart, enligt Trafikverkets nationella plan för transportinfrastruktur.

Samtidigt meddelar myndigheten att det kommer ta 25 år att komma ikapp med järnvägsunderhållet – och att flera planerade satsningar skrotas.

Det var i höstas som regeringen tog beslut om att rusta upp Sveriges infrastruktur i syfte att bland annat skapa bättre förutsättningar för effektiva och hållbara transporter. I tisdags presenterade Trafikverket sina förslag på hur pengarna bör användas.

Totalt ska 1 171 miljarder delas upp, där hälften av pengarna kommer gå till underhåll och hälften till utveckling av ny infrastruktur.

Planen är att bland annat komma ikapp med eftersatt underhåll på både vägar och järnvägar. Prognosen för när man kommer vara ikapp med arbetet uppskattas vara år 2037 för vägar och 2050 för järnvägen.

Det går att göra snabbare men då kan vi inte släppa fram lika mycket tågtrafik som vi gör i dag, säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana till skattefinansierade SVT.

”Resor ska bli effektivare”

Det kommer också göras en hel del satsningar för att möta ”Sveriges framtida behov av effektiva, hållbara och robusta transporter”. Vidare kommer man också att skrota vissa projekt som varit aktiva, bland annat utbyggnaden av dubbelspår i Maria–Helsingborg samt Gävle–Kringlan, som anses vara för dyra. Detta gör man för att frigöra pengar till andra projekt som man anser har större nytta.

Mycket i den här planen handlar om bättre förutsättningar för arbetspendling, ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkt totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare, säger Maiorana.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.