Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Antalet ärenden från Migrationsverket till polisen om att verkställa ut- och avvisningar har ökat med 24 procent jämfört med motsvarande period 2017.
Antalet ärenden som överlämnats från Migrationsverket till polisen har ökat med 24 procent under årets tre första månader, visar en ny redovisning från polisen.
”I nästan 80 procent av de ärenden som är möjliga att verkställa var personen avviken vid överlämnandet. Bristen på förvarsplatser har resulterat i färre verkställigheter. De verkställighetsärenden som är under handläggning består i huvudsak av personer som är efterlysta, samt en ökande andel svårare ärenden, till exempel problem att få resehandlingar från utländska beskickningar, eller sjukdomstillstånd”, skriver polisen i ett pressmeddelande.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Ett rekordartat fåtal barn föds i Sverige, och orsakerna uppges vara många – från krig, klimatalarmism och ekonomisk oro till rädsla inför förlossning.
Fyrabarnsmamman Anna Björklund menar att den snabba digitaliseringen och den ökade skärmanvändningen har haft stor påverkan och beskriver hur barn idag ofta uppfattas som ett jobbigt störningsmoment som många helst vill slippa.
Regeringen meddelade nyligen att man tillsätter en expertgrupp som ska kartlägga varför födelsetalen sjunker och om utvecklingen kan vändas. Arbetet tar avstamp i en liknande utredning som nyligen genomförts i Finland.
En av gruppens medlemmar är fyrabarnsmamman, poddaren och författaren Anna Björklund, och i statstelevisionen SVT lyfter hon digitaliseringen som en möjlig nyckelfaktor.
– Jag personligen tror att en pusselbit är att vi som får barn nu eller skulle ha fått barn nu är den första generationen som är uppvuxna på internet.
”Pockar på närvaro”
Björklund är osäker på om trenden går att bryta, men ser ändå möjligheter att påverka utvecklingen. Hon beskriver hur barn idag ofta uppfattas som påfrestande – inte nödvändigtvis på grund av barnen själva, utan för att de vuxna inte är närvarande.
– Jag har märkt att folk uppfattar barn som väldigt jobbiga. Att man pratar om barn som väldigt jobbiga, och när jag berättar att jag har många barn så säger folk att det låter jobbigt. Det de menar då är att barn pockar på närvaro i rummet, och om man inte lyssnar på de små djuriska signalerna hos en bebis så skriker den.
– När föräldrar har så många saker som konkurrerar om just deras uppmärksamhet och som får dem att inte vara närvarande i rummet, så uppfattas barnen som väldigt jobbiga. Då är ju frågan, är det barnen som ska bort eller ska människor som art lära sig igen att vara närvarande i rummet? Jag personligen tror kanske det senare, säger hon.
Ständigt surfande på smarta mobiltelefoner har gjort oss mindre närvarande i nuet. Foto: Tim Mossholder/Unsplash
I Finland, där födelsetalen också fallit till rekordlåga nivåer, har en statlig utredning nyligen analyserat orsakerna till det minskande barnafödandet. Anna Rotkirch, forskningsprofessor och direktör för Finlands institut för befolkningsforskning, pekar i statstelevisionen särskilt på svårigheten att hitta rätt partner.
– Det här är en ny trend, de unga vuxnas parförhållanden håller inte alls lika länge som de gjorde för tidigare generationer, förklarar hon.
Även Rotkirch framhåller digitaliseringen som en möjlig förklaring till de förändrade relationerna.
– Det är svårt att se något annat som skulle ha förändrats globalt under de senaste 15 åren när vi ser den här oväntat starka nedgången i fruktsamhet.
”Försämrar unga kvinnors mentala hälsa”
Befolkningsforskaren betonar att mer forskning krävs för att förstå digitaliseringens fulla påverkan på födelsetalen. Men redan nu finns tydliga tecken på att skärmtid och sociala medier har negativa effekter – särskilt på unga kvinnors psykiska hälsa.
– Vi vet att i synnerhet sociala medier har försämrat unga kvinnors mentala hälsa, och vi vet att problem med mental hälsa och ensamhet gör det mycket svårare att få en partner och bilda familj, säger hon och tillägger:
– Det påverkar också relationernas kvalitet. Vi vet att skärmtid i sig, oberoende av vad du gör på manicken, gör dig mindre nöjd med din parrelation och ökar risken för skilsmässa.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Enligt Djurens Rätt är Sverige nu helt fritt från burhöns – trots att något lagstadgat förbud fortfarande inte har införts.
Det framgår av statistik som djurrättsorganisationen tagit fram från länsstyrelserna och äggbranschen. Man beskriver det som ett genombrott efter över 50 års arbete mot burhållning och tar själva åt sig en stor del av äran för utvecklingen.
– Att Sverige är fritt från burar är enormt viktigt för hönorna – och en seger för alla som har stått på deras sida. Djurens Rätts medlemmar har visat att förändring är möjlig, även när politiken sviker,säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt.
Sverige är enligt organisationen det första landet i världen som har avskaffat burhållning av hönor utan ett uttryckligt lagförbud.
”Påverkansarbete gör skillnad”
Motståndet mot burhållning började redan på 1970-talet. År 1988 beslutade riksdagen att förbjuda burar, men när övergångsperioden på tio år löpte ut fanns burhållningen kvar – och lagen ändrades. Enligt Djurens Rätt ledde detta till att deras eget arbete intensifierades.
Organisationen lyfter bland annat fram rapporter som Hönan eller ägget (2009) och Släpp burarna (2022), liksom återkommande informationskampanjer och företagsdialoger. Ett viktigt steg var också initiativet ”Djurvänlig kommun”, där samtliga svenska kommuner enligt Djurens Rätt till slut valde bort burägg i offentliga upphandlingar.
Sedan 2008 har över 85 företag i Sverige – bland dem livsmedelskedjor, hotell och restauranger – tagit avstånd från burhållning efter samtal med organisationen. Detta har enligt Djurens Rätt varit avgörande för utvecklingen. Totalt uppskattar man att minst 17 miljoner hönor har undgått ett liv i bur sedan dess.
– Det är engagerade djurvänner runtom i Sverige som har rott detta i hamn. Vi har påverkat företag, kommuner och drivit kampanjer utan att ge upp. Detta är ett tydligt bevis på att långsiktigt och enträget påverkansarbete gör skillnad, säger Benny Andersson.
”Sverige måste ta nästa steg”
Parallellt har Djurens Rätt engagerat sig i EU:s arbete med att fasa ut burhållning. Organisationen har samlat in över 50 000 namnunderskrifter till det europeiska medborgarinitiativet End the Cage Age. Ett lagförslag väntades 2023 men har skjutits upp till 2026.
Även om burarna är borta i praktiken i Sverige, menar Djurens Rätt att arbetet inte är färdigt.
– Vi har sett en fantastisk utveckling, men nu måste Sverige ta nästa steg. Djurens Rätt kräver ett lagstadgat förbud mot burhållning omgående. Det finns inget att vänta på nu, uppmanar Benny Andersson.
Trots att burarna nu är tomma menar många kritiker att svenska höns fortfarande lever under undermåliga förhållanden – exempelvis i trånga stallar med tusentals individer, där tillgång till utevistelse ofta saknas helt.
1988 – En ny djurskyddslag lovar att burhållning ska förbjudas. Samtidigt hålls 95 procent av Sveriges värphöns i oinredda burar.
1997–2005 – Det utlovade burförbudet dras tillbaka. Endast oinredda burar förbjuds. Ägg börjar märkas för att konsumenter ska kunna välja bort burägg.
2008 – Djurens Rätt lanserar sin första stora företagskampanj mot burägg. Hemköp blir först med att ta avstånd. Vid tiden hålls 40 procent av hönorna i burar.
2013–2017 – Flera stora livsmedelskedjor, däribland Coop, Willys, Lidl, Netto och City Gross, slutar sälja burägg. Andelen burhöns sjunker snabbt.
2017 – Djurens Rätt utvidgar arbetet till att omfatta även egna märkesvaror i butikskedjornas sortiment. Andelen hönor i bur minskar under perioden till 13 procent.
2019 – Efter dialog med Djurens Rätt antar de tre största grossisterna policys mot burägg. Kampanjen Släpp burarna lanseras. Andelen hönor i bur sjunker till 8 procent.
2020–2021 – EU-kommissionen lovar att införa ett förbud mot burhållning, efter medborgarinitiativet End the Cage Age, där Djurens Rätt varit en drivande part.
2021 – Efter 13 års kampanj säger ICA nej till burägg. 95 procent av Sveriges kommuner har samtidigt valt bort burägg i offentliga upphandlingar. Endast 3,5 procent av hönorna hålls nu i bur.
2024–2025 – Grossisten Martin & Servera slutför sin utfasning av burägg. Totalt har över 85 företag antagit policys efter dialog med Djurens Rätt. Mindre än 1 procent av hönorna hålls i bur.
2025 – Djurens Rätt får officiell bekräftelse: Alla burar i Sverige är nu tomma.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Barnafödandet i Sverige befinner sig på historiskt låga nivåer. Under 2023 föddes i genomsnitt 1,43 barn per kvinna – det lägsta talet som någonsin registrerats. Nu tillsätter regeringen en utredning för att förstå varför allt färre vill bilda familj.
– Staten behöver fundera på faktorer som utgör hinder för barnafödande, som boende, ekonomi, jämställdhet och livsbalans, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) vid en presskonferens på måndagen.
Om trenden håller i sig kommer varje ny generation att bli cirka 30 procent mindre än den föregående, vilket innebär stora konsekvenser för arbetsmarknaden och välfärdssystemet när färre i arbetsför ålder ska försörja en växande äldre befolkning.
– Barnafödande ska vara en personlig fråga, men det påverkar samhället i stort, konstaterade Forssmed, som också pekade ut den moderna dejtingkulturen som en av bovarna i dramat.
– Det finns indikationer om att relationer som uppstår genom dejtingappar på ett generellt plan är mer kortvariga och därför i lägre grad leder till familjebildning.
Under 2023 föddes 95 800 barn i Sverige – en minskning med 1 600 jämfört med året innan, enligt SCB. Nedgången syns i alla delar av landet och över samtliga samhällsgrupper.
Fåtal barn trots högkonjunktur
Historiskt har barnafödandet ofta följt konjunkturen, men det sambandet har brutits. Trots stark ekonomi under 2010-talet och ett föräldrasystem som vid internationell jämförelse är både generöst och välfungerande, har födelsetalen fortsatt sjunka.
– Barnafödandet minskar trots att Sverige befunnit sig i högkonjunktur och trots en i stora delar välfungerande förskola och en generös föräldraförsäkring, säger Forssmed.
Regeringen vill nu ta reda på vilka andra faktorer som kan ligga bakom att unga avstår från att skaffa barn. Enligt den forskning som Forssmed hänvisar till tvekar idag var fjärde ung kvinna inför att bli förälder – en kraftig ökning jämfört med för tio år sedan, då motsvarande siffra var en av tio.
En delförklaring som lyfts fram av socialministern är den tuffa och för många otillgängliga svenska bostadsmarknaden.
– För många dröjer eller uteblir drömmen om ett småhus, som ett exempel.
Psykisk ohälsa och existentiella kriser
Men regeringen vill också undersöka mer existentiella faktorer: hur oro för framtiden, psykisk ohälsa och känslan av meningsfullhet påverkar synen på föräldraskap.
– Vi vet att många unga söker sig till psykiatrin och många uppger att livet saknar mening. Att se sig själv ta hand om barn när det är svårt att ta hand om sitt eget mående, det är svårt, fortsatte Forssmed.
Uppdraget att leda den statliga utredningen går till Åsa Hansson, docent i nationalekonomi. I referensgruppen ingår bland andra Anna Björklund, författare till boken Kvinnomanualen, och Micael Dahlén, professor i lycka och välmående vid Handelshögskolan i Stockholm.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Tiggeriet har minskat, lokala förbud fungerar och ett nationellt förbud är inte nödvändigt. Det hävdar hovrättslagman Krister Thelin – samtidigt som han på uppdrag av regeringen ändå föreslår att tiggeri kriminaliseras i Sverige.
På måndagen lämnades utredningen Ett nationellt förbud mot tiggeri över till justitieminister Gunnar Strömmer (M). Thelin har sedan hösten 2024 haft i uppdrag att utvärdera befintliga regler och ta fram möjliga vägar för ett generellt förbud.
Men hans egen slutsats är tydlig: han ser inte något behov av ett svenskt tiggeriförbud idag.
– Det beror dels på att omfattningen av tiggeri ser annorlunda ut än det gjorde för tio år sedan. När kontanter används i allt mindre utsträckning lönar det sig inte för de utsatta grupper som inte sällan i organiserad form kom till Sverige, sade Thelin vid en presskonferens under måndagen.
Thelin pekar också på att dagens lagstiftning ger kommunerna tillräckliga verktyg. Flera kommuner, däribland Vellinge, Staffanstorp och Katrineholm, har redan infört lokala förbud mot tiggeri i vissa områden med stöd av ordningslagen och enligt utredaren fungerar systemet väl.
Trots detta innehåller utredningen två konkreta lagförslag om kriminalisering av tiggeri – i linje med direktiven från regeringen.
Regeringens syn är splittrad
Huvudförslaget i utredningen är att tiggeri ska kriminaliseras genom en ändring i brottsbalkens 16:e kapitel. Den som tigger för sin eller sin familjs försörjning ska enligt förslaget kunna dömas till böter. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Som alternativ föreslås att en ny bestämmelse införs i ordningslagen istället. Skillnaden mellan de två lösningarna är att brottsbalken reglerar det som juridiskt definieras som allmän plats, medan ordningslagen gäller för offentlig plats.
– Direktiven var så listiga att de säger att oavsett vad jag tycker om att införa ett tiggeriförbud eller inte så ska jag komma med ett förslag i den riktningen.
Frågan om ett nationellt tiggeriförbud har länge varit politiskt känslig i Sverige. Den har varit en profilfråga för Sverigedemokraterna och fanns med som vallöfte i valet 2022. I Tidöavtalet, som slöts mellan SD och regeringspartierna, fastslås att frågan ska utredas – men inte att något förbud automatiskt ska införas.
Regeringspartierna är splittrade i frågan. Moderaterna delar SD:s linje och vill se ett nationellt förbud. Kristdemokraterna är dock mer tveksamma och Liberalerna har tydligt motsatt sig en kriminalisering.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
