Annons:

Peter Sunde gripen av polis

Uppdaterad november 11, 2019, Publicerad juni 1, 2014

En av medgrundarna till fildelningssajten Pirate Bay, Peter Sunde, greps under lördagen vid ett tillslag på en bondgård i skånska Oxie. Han ska nu avtjäna fängelsestraff för medhjälp till upphovsrättsbrott.

Gripandet av Pirate Bay-grundaren skedde efter samarbete mellan polsk polis, Skånepolisens piketstyrka och Rikskriminalpolisens grupp för internationellt efterlysta. Han har sedan 2012 också varit internationellt efterlyst av Interpol, rapporterar Kvällsposten.

Peter Sunde dömdes 2010 till åtta månaders fängelse för medhjälp till upphovsrättsbrott. Sunde har bland

Peter Althin är försvarare åt Peter Sunde. Han kommenterar domen så här till TT.

Han är oerhört begåvad, och jag tycker fortfarande att domen var felaktig. Det gäller att ligga i framkant om man ska vara framgångsrik, vad det än gäller. Men ligger man för långt fram är det inte alltid lyckosamt. Peter slogs för att få fildela, och om tio år tror jag det är en självklarhet att det är tillåtet att fildela för eget behov.

Sedan Sunde 2010 dömdes till fängelse har han bosatt sig lite här och var. Bland annat i Polen och Tyskland.

En annan av Pirate Bays grundare, Gottfrid Svartholm Varg, dömdes förra sommaren mot sitt nekande till två års fängelse för dataintrång, grovt bedrägeri och försök till grovt bedrägeri.

Nyheten om gripandet av Peter Sunde har uppmärksammats av flera internationella nyhetsmedier. Bland annat Wall Street Journal, Reuters, RT och International Business Times.

Fakta om domen mot The Pirate Bay:

Peter Sunde dömdes tillsammans med Gottfrid Svartholm Warg, Fredrik Neij och Carl Lundström i Svea Hovrätt till att betala sammanlagt totalt 46 miljoner kronor i solidariskt skadestånd till de musik-, film- och skivbolag som yrkat skadestånd i målet för medhjälp samt förberedelse till brott mot upphovsrättslagen.

I Tingsrätten dömdes de till ett års fängelse vardera, men i hovrätten sänktes Peter Sundes straff till 8 månaders fängelse. Ingen av de åtalade bedöms klara av att betala det rekordhöga skadeståndet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Stegra beviljas mer statligt miljonstöd – trots skulder och uteblivande löner

Publicerad Idag 10:27 – av Redaktionen

Stålbolaget Stegra har beviljats ytterligare 390 miljoner kronor i statligt stöd från Energimyndigheten. Detta trots att turkiska arbetare larmat om uteblivna löner i nio månader.

Stegra startades 2020 av miljardären Harald Mix genom investmentbolaget Vargas och hette från början H2 Green Steel. Mix var också med och startade batterifabriken Northvolt, som nu har kollapsat.

Miljardären lämnade dock stålbolaget i oktober, tillsammans med sitt investmentbolag, som ersattes av Just Climate, som är dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesterings­företag.

Målet med det nya stålverket i Boden är att producera stål med hjälp av vätgas. Detta påstås vara "klimatvänligt" genom att reducera koldioxidutsläppen med upp till 95 procent.

Men "klimatsmart stål"-projektet har inte varit särskilt lyckat – planen var att stålproduktionen skulle starta 2024 och även skapa stora jobbmöjligheter för invånarna i regionen.

Istället har produktionsstarten skjutits upp till årsskiftet 2026/2027, samtidigt som både kostnader och skulder har skjutit i höjden.

Ingen lön på nio månader

I november i år larmade turkiska arbetare om att de inte fått lön på nio månader, och att man planerade att hungerstrejka tills lönen kommit på kontot.

Innan dess hade gästarbetarna blivit lovade 13 dollar i timmen, något som sedan sänktes till 9 dollar innan lönen uteblev helt.

I samma veva beklagade sig Stegra att pengarna var slut och att man behövde ytterligare 10 miljarder kronor för att kunna slutföra projektet, något som skattefinansierade SVT rapporterade om.

Grönt ljus för ytterligare skattepengar

Trots problemen med anställdas löneutbetalningar har Energimyndigheten nu beslutat att bevilja Stegra 390 miljoner kronor i statligt stöd.

Motiveringen är att projektet har "goda möjligheter att skynda på omställningen inom järn- och stålindustrin".

Svensk industri befinner sig på sin resa mot fossilfrihet. Den resan kommer att ge Sverige stora fördelar i form av ökad konkurrenskraft och minskade utsläpp. Företagen banar väg framåt genom innovationskraft, nya lösningar och produkter. Men statligt stöd är nödvändigt för att industrin ska kunna ta de tekniksprång som krävs för att lyckas med omställningen, säger Caroline Asserup, Energimyndighetens generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Stegra har redan fått en betydande del i statligt stöd, där Energimyndigheten tidigare beviljat totalt 1,2 miljarder kronor, varav 840 miljoner kronor som redan är utbetalda. 259 miljoner kronor planeras att utbetalas under november.

Vidare har bolaget även erhållit 250 miljoner euro från EU:s innovationsfond.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-parlamentet vill ha åldersgräns för sociala medier

Publicerad Idag 08:44 – av Redaktionen

En resolution om åldersgränser på sociala medier har antagits av EU-parlamentet i syfte att skydda barn och unga. Beslutet är dock inte bindande utan en uppmaning till medlemsländerna att agera.

Enligt resolutionen ska barn vara minst 13 år för att få använda sociala medier, videodelningsplattformar som Youtube samt så kallade "AI-kompisar". Upp till 16 års ålder ska föräldrarnas samtycke krävas. Parlamentet uppmanar EU-kommissionen och medlemsländerna att driva frågan vidare.

Den svenske EU-parlamentarikern Adnan Dibrani (S) välkomnar beslutet.

Våra barn ska alltid gå före techjättarna och deras vinster och algoritmer, säger han till skattefinansierade SVT.

Ledamoten Charlie Weimers (SD) röstade däremot emot. Han ser en risk för politisk övervakning och varnar för att europeiska medborgare kan tvingas legitimera sig med BankID bara för att kommentera inlägg på nätet.

Det återstår frågor kring hur åldersgränsen praktiskt ska tillämpas. Diskussioner pågår om vilka identifieringsverktyg som kan användas utan att äventyra skyddet av personuppgifter.

Danmark på god väg

Australien blir i december det första landet i världen som inför en lagstiftad åldersgräns för sociala medier. Ansvaret för att upprätthålla gränsen ligger på plattformarna, som riskerar böter om de inte följer reglerna.

I oktober lade även den danska regeringen fram ett förslag om att förbjuda sociala medier för alla barn under 15 år, där statsminister Mette Frederiksen pekade starkt mot att skärmarna skapar både beroende och dåligt mående bland unga.

Även i Norge har man lagt fram ett liknande förslag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Billigare matkasse kan bli verklighet nästa vår

Publicerad Igår 12:37 – av Redaktionen

Momsen på livsmedel kan sänkas från 12 till 6 procent under en tillfällig period. Regeringen har nu lagt fram en proposition om åtgärden, som beräknas spara en barnfamilj 6 500 kronor om året.

Förslaget, som tidigare aviserats i budgetpropositionen för 2026, är en del av regeringens och Sverigedemokraternas åtgärdspaket för att möta de höga matpriserna. Sänkningen föreslås träda i kraft den 1 april 2026 och gälla till och med den 31 december 2027.

Bakgrunden är att den utdragna lågkonjunkturen och den tidigare höga inflationen har pressat svenska hushåll hårt ekonomiskt. Särskilt drabbade är hushåll med lägre inkomster, som lägger en större andel av sin ekonomi på mat.

Regeringen räknar med att samtliga hushåll kommer att märka av lägre priser i mataffären om förslaget går igenom.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elon Musk: ”Olof Palme förstörde Sverige”

Befolkningsutbytet i Väst

Uppdaterad november 25, 2025, Publicerad november 25, 2025 – av Jan Sundstedt
Idén om ett mångkulturellt Sverige introducerades bland annat genom initiativ och debattinlägg av David Schwarz (längst till höger i bild) och med stöd från familjen Bonnier.

Elon Musk kastar sig återigen in i den svenska invandringsdebatten. På plattformen X anklagar han den tidigare statsministern Olof Palme för att ha "förstört Sverige" genom att ha infört mångkultur 1975.

Tech-miljardären reagerar på ett inlägg på X från journalisten Christian Peterson, som hävdar att Palme genom en lagändring 1975 (proposition 1975:26) lade grunden för dagens mångkulturella samhälle, skriver Fria Tider.

Peterson menar att beslutet fattades utan folkomröstning eller lång utredning och kopplar det till nutida problem som massinvandring, skjutvapenvåld, parallellsamhällen och demografiska förändringar.

"Multikulturalismen skrevs in i den svenska grundlagen 1975 under Olof Palme — utan folkomröstning, utan någon lång utredning. 50 år senare: massmigration, rekordhögt skjutvapenvåld, parallella samhällen, stora demografiska förändringar. En vändpunkt som ingen röstade för."

Som svar skriver Elon Musk kort och koncist: "Han förstörde Sverige" och bifogar även en AI-genererad sammanfattning av riksdagsbeslutet 1975.

1975 – Ett politiskt vägval

Den omstridda propositionen från 1975 fastslog att invandrare och minoriteter ska få välja om de vill anpassa sig till en svensk kulturell identitet eller behålla sitt ursprungliga kulturarv.

Den nya politiken innebar även att staten skulle ge ekonomiskt stöd till invandrarorganisationer och kulturella projekt. Kritiker menar att detta blev ett politiskt vägval med långsiktiga effekter.

Musk och Peterson kopplar idag beslutet till nutida oro kring integration, samhällssplittring och brottslighet.

Elon Musk har tidigare engagerat sig i svensk rättspolitik. Under hösten kritiserade han en hovrättsdom där en man friades från utvisning efter en fällande våldtäktsdom och kallade beslutet "sinnessjukt".

Hans senaste uttalande har återigen satt fingret på en djup ideologisk konflikt inom svensk politik – en samhällsfråga som alltjämt är en het politisk potatis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.