I regeringens budgetproposition utlovas en mer restriktiv migrationspolitik och att arbetet för ökad återvandring ska effektiviseras – samtidigt lovar den borgerliga regeringen att intensifiera samarbetet med EU och FN och skicka fler vapenleveranser till Ukraina. Sverige ska bli en ”pålitlig och solidarisk” medlem i den USA-ledda militäralliansen Nato.
Den SD-stödda regeringen menar att det är ”centralt för Europas säkerhet” att ”Ukraina förmår försvara sig mot den ryska aggressionen”. Sverige bör därför utöka det militära stödet till landet ytterligare – och skicka de ”kvalificerade vapensystem” som Ukraina efterfrågat.
Även kampen mot ”antisemitism” är någonting som regeringen väljer att lägga stort fokus på. Man betonar vikten av att ”kunskap om förföljelsen mot judar genom historien och fram till våra dagar” ska spridas, så att denna ”når fram till alla delar av den svenska befolkningen”.
”Därutöver ska regeringen utvärdera satsningar på att öka säkerheten vid judiska synagogor och andra institutioner samt judiska evenemang och mötesplatser. Säkerhetsläget ska kontinuerligt följas upp. Regeringen ska även lägga upp arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet i kontinuerlig dialog med det judiska civilsamhället och dess olika företrädare”, står det att läsa.
Senast den 20 april 2023 kommer en kommitté, tillsatt av den förra regeringen, också att ta ställning till huruvida ”offentligt urskuldande, förnekande eller flagrant förringande av Förintelsen” bör kriminaliseras.
Överstatlighet och globalism
Drygt 1,33 miljarder kronor läggs för 2023 på avgifter till ”internationella organisationer”. Det är tydligt att regeringen har mycket stort förtroende för diverse överstatliga och globalistiska projekt.
”FN är en av de främsta förvaltarna av en regelbaserad världsordning, global fred och säkerhet och är en viktig arena för svensk utrikespolitik”, konstaterar man bland annat och pekar på att Sverige länge varit drivande i FN:s jämställdhetsarbete.
Vidare utlovas att Sverige ska förbli en ”ansvarsfull och engagerad medlem” i internationella organisationer och pekar på att man respekterar ”det regelbaserade internationella systemet” och den ”europeiska säkerhetsordningen” – varför det också är av yttersta vikt att Sverige blir en fullvärdig medlem i Nato.
”Ett svenskt Nato-medlemskap är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet. Regeringen prioriterar att tillsammans med Finland fullfölja anslutningsprocessen, leva upp till våra förpliktelser som medlem och att systematiskt integrera oss i Natos olika strukturer. Detta paradigmskifte för svensk försvars- och säkerhetspolitik kommer att vägleda regeringens arbete. Sverige deltar under tiden som inbjuden medlem i alla Natos möten utom Nuclear Planning Group. Sverige avser att vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk medlem av Nato. Sverige kommer som medlem i Nato att bidra till hela alliansens säkerhet”, hävdar man.
Initialt läggs cirka en halv miljard kronor på Natomedlemskapet och finansminister Elisabeth Svantesson (M) är tydlig med att ett medlemskap i militäralliansen innebär ökade kostnader både direkt och på sikt.
– Natomedlemskapet, och att vi nu ska gå in i Nato, medför kostnader. Då måste det finnas pengar i budgeten, det har vi lagt in där… Det kommer att krävas både personal och andra delar.
EU beskrivs också som ”Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform och helt avgörande för Sveriges ekonomi”. Därför vill regeringen att Sverige ska vara en ”aktiv, engagerad, och pådrivande medlem av EU, inte minst i utformningen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik”.
”Den regelbaserade multilaterala världsordningen”, och OECD:s roll inom denna, ska också värnas av regeringen – eftersom organisationen påstås vara en mycket viktig aktör när det kommer till att ”utveckla framtidens utbildning, arbetsmarknad, handel, utvecklingssamarbete, klimatarbete, hållbara företagande samt offentliga förvaltning”.
Åtstramad migrationspolitik
Vad gäller migrationspolitiken ska denna, som utlovats, skärpas rejält och regeringen beskriver det som en ”långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten”.
"För att uppnå riksdagsmålet att migrationspolitiken ska vara långsiktigt hållbar och värna asylrätten ska asylsökande som har skyddsskäl beviljas uppehållstillstånd och bosättas i kommun. De som saknar skyddsskäl och får avslag på sin asylansökan ska lämna landet. Migrationsverket, migrationsdomstolarna och andra ansvariga myndigheter måste därför bedriva en effektiv verksamhet där alla asylsökande får en skyndsam och rättssäker prövning. Beslutsfattandet ska vara förutsebart och enhetligt”, står det att läsa.
Man konstaterar att de som får avslag på sin ansökan måste lämna Sverige och pekar på att detta tidigare skett i mycket liten utsträckning. Flera åtgärder ska därför vidtas för att säkerställa att fler personer som inte har rätt att vara i Sverige också lämnar landet.
”Utgångspunkten ska vara att skydd för den som flyr en konflikt eller kris ska erbjudas tillfälligt och även för den som flyr från Sveriges närområde. Förtroendet för den reglerade invandringen måste återupprättas. Det kräver en ansvarsfull, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik och ett europeiskt asylsystem som bygger på en stark gränskontroll och screeningsförfarande, balans mellan ansvar och solidaritet. Sverige ska inte i något avseende vara mer generöst i synen på asyl än vad som följer av förpliktelser enligt EU-rätt eller andra juridiskt bindande internationella traktat”, skriver man vidare.
Vidare ska antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot också minskas till 900 per år – med särskilt fokus på kvinnor, flickor och hbtq-personer. Fusk och bedrägerier kopplade till arbetskraftsinvandring ska också ”bekämpas med full kraft”.
Fokus på brottsbekämpning
Rättsväsendet och försvaret får också höjda anslag. Målsättningen är att 10 000 poliser ska anställas till 2025. Regeringen vill lägga särskilt fokus på att ”utveckla och förbättra arbetet med att bekämpa hatbrott” och övrig brottslighet som påstås ”hota demokratin”.
”Rättsväsendets förmåga är otillräcklig för att bekämpa den allt grövre kriminaliteten i Sverige. Regeringen föreslår därför tillskott till alla myndigheter inom rättsväsendet. Satsningar görs på Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Kriminalvårdens kapacitet stärks genom ökade medel för fler häktes- och anstaltsplatser”, konstaterar man.
I ett betänkande, som lämnades in av den förra regeringens särskilda utredare tidigare i år, föreslås att en ny straffskärpningsgrund införs som leder till högre straff om ett brott begåtts ”mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik”.
Även skatten på bensin och diesel sänks nästa år – men innebär bara att priset för bensin blir 14 öre lägre och för diesel 41 öre lägre.
