Annons:

Överstatlighet och globalism i regeringens budgetproposition

Publicerad november 9, 2022 – av Isac Boman
Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Johan Pehrsson (L) och Ebba Busch (KD).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I regeringens budgetproposition utlovas en mer restriktiv migrationspolitik och att arbetet för ökad återvandring ska effektiviseras – samtidigt lovar den borgerliga regeringen att intensifiera samarbetet med EU och FN och skicka fler vapenleveranser till Ukraina. Sverige ska bli en ”pålitlig och solidarisk” medlem i den USA-ledda militäralliansen Nato.

Den SD-stödda regeringen menar att det är ”centralt för Europas säkerhet” att ”Ukraina förmår försvara sig mot den ryska aggressionen”. Sverige bör därför utöka det militära stödet till landet ytterligare – och skicka de ”kvalificerade vapensystem” som Ukraina efterfrågat.

Även kampen mot ”antisemitism” är någonting som regeringen väljer att lägga stort fokus på. Man betonar vikten av att ”kunskap om förföljelsen mot judar genom historien och fram till våra dagar” ska spridas, så att denna ”når fram till alla delar av den svenska befolkningen”.

Därutöver ska regeringen utvärdera satsningar på att öka säkerheten vid judiska synagogor och andra institutioner samt judiska evenemang och mötesplatser. Säkerhetsläget ska kontinuerligt följas upp. Regeringen ska även lägga upp arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet i kontinuerlig dialog med det judiska civilsamhället och dess olika företrädare”, står det att läsa.

Annons:

Senast den 20 april 2023 kommer en kommitté, tillsatt av den förra regeringen, också att ta ställning till huruvida ”offentligt urskuldande, förnekande eller flagrant förringande av Förintelsen” bör kriminaliseras.

Överstatlighet och globalism

Drygt 1,33 miljarder kronor läggs för 2023 på avgifter till ”internationella organisationer”. Det är tydligt att regeringen har mycket stort förtroende för diverse överstatliga och globalistiska projekt.

FN är en av de främsta förvaltarna av en regelbaserad världsordning, global fred och säkerhet och är en viktig arena för svensk utrikespolitik”, konstaterar man bland annat och pekar på att Sverige länge varit drivande i FN:s jämställdhetsarbete.

Vidare utlovas att Sverige ska förbli en ”ansvarsfull och engagerad medlem” i internationella organisationer och pekar på att man respekterar ”det regelbaserade internationella systemet” och den ”europeiska säkerhetsordningen” – varför det också är av yttersta vikt att Sverige blir en fullvärdig medlem i Nato.

Ett svenskt Nato-medlemskap är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet. Regeringen prioriterar att tillsammans med Finland fullfölja anslutningsprocessen, leva upp till våra förpliktelser som medlem och att systematiskt integrera oss i Natos olika strukturer. Detta paradigmskifte för svensk försvars- och säkerhetspolitik kommer att vägleda regeringens arbete. Sverige deltar under tiden som inbjuden medlem i alla Natos möten utom Nuclear Planning Group. Sverige avser att vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk medlem av Nato. Sverige kommer som medlem i Nato att bidra till hela alliansens säkerhet”, hävdar man.

Ulf Kristersson och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Foto: Ulf Kristersson/Facebook

Initialt läggs cirka en halv miljard kronor på Natomedlemskapet och finansminister Elisabeth Svantesson (M) är tydlig med att ett medlemskap i militäralliansen innebär ökade kostnader både direkt och på sikt.

– Natomedlemskapet, och att vi nu ska gå in i Nato, medför kostnader. Då måste det finnas pengar i budgeten, det har vi lagt in där… Det kommer att krävas både personal och andra delar.

EU beskrivs också som ”Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform och helt avgörande för Sveriges ekonomi”. Därför vill regeringen att Sverige ska vara en ”aktiv, engagerad, och pådrivande medlem av EU, inte minst i utformningen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik”.

Den regelbaserade multilaterala världsordningen”, och OECD:s roll inom denna, ska också värnas av regeringen – eftersom organisationen påstås vara en mycket viktig aktör när det kommer till att ”utveckla framtidens utbildning, arbetsmarknad, handel, utvecklingssamarbete, klimatarbete, hållbara företagande samt offentliga förvaltning”.

Åtstramad migrationspolitik

Vad gäller migrationspolitiken ska denna, som utlovats, skärpas rejält och regeringen beskriver det som en ”långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten”.

"För att uppnå riksdagsmålet att migrationspolitiken ska vara långsiktigt hållbar och värna asylrätten ska asylsökande som har skyddsskäl beviljas uppehållstillstånd och bosättas i kommun. De som saknar skyddsskäl och får avslag på sin asylansökan ska lämna landet. Migrationsverket, migrationsdomstolarna och andra ansvariga myndigheter måste därför bedriva en effektiv verksamhet där alla asylsökande får en skyndsam och rättssäker prövning. Beslutsfattandet ska vara förutsebart och enhetligt”, står det att läsa.

Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M). Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Man konstaterar att de som får avslag på sin ansökan måste lämna Sverige och pekar på att detta tidigare skett i mycket liten utsträckning. Flera åtgärder ska därför vidtas för att säkerställa att fler personer som inte har rätt att vara i Sverige också lämnar landet.

Utgångspunkten ska vara att skydd för den som flyr en konflikt eller kris ska erbjudas tillfälligt och även för den som flyr från Sveriges närområde. Förtroendet för den reglerade invandringen måste återupprättas. Det kräver en ansvarsfull, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik och ett europeiskt asylsystem som bygger på en stark gränskontroll och screeningsförfarande, balans mellan ansvar och solidaritet. Sverige ska inte i något avseende vara mer generöst i synen på asyl än vad som följer av förpliktelser enligt EU-rätt eller andra juridiskt bindande internationella traktat”, skriver man vidare.

Vidare ska antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot också minskas till 900 per år – med särskilt fokus på kvinnor, flickor och hbtq-personer. Fusk och bedrägerier kopplade till arbetskraftsinvandring ska också ”bekämpas med full kraft”.

Fokus på brottsbekämpning

Rättsväsendet och försvaret får också höjda anslag. Målsättningen är att 10 000 poliser ska anställas till 2025. Regeringen vill lägga särskilt fokus på att ”utveckla och förbättra arbetet med att bekämpa hatbrott” och övrig brottslighet som påstås ”hota demokratin”.

”Rättsväsendets förmåga är otillräcklig för att bekämpa den allt grövre kriminaliteten i Sverige. Regeringen föreslår därför tillskott till alla myndigheter inom rättsväsendet. Satsningar görs på Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Kriminalvårdens kapacitet stärks genom ökade medel för fler häktes- och anstaltsplatser”, konstaterar man.

Polisen ska få mer resurser. Foto: Freddy Mardell/Nya Dagbladet

I ett betänkande, som lämnades in av den förra regeringens särskilda utredare tidigare i år, föreslås att en ny straffskärpningsgrund införs som leder till högre straff om ett brott begåtts ”mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik”.

Även skatten på bensin och diesel sänks nästa år – men innebär bara att priset för bensin blir 14 öre lägre och för diesel 41 öre lägre.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Regeringen går vidare med planerna på ett ”svenskt CIA”

Publicerad Idag 14:11 – av Jan Sundstedt
Kritiska röster jämför den nya myndigheten med amerikanska CIA.

Regeringen går vidare med planerna på en ny civil underrättelsetjänst direkt under utrikesdepartementet. Tanken är att myndigheten ska stärka Sveriges analysförmåga av händelser och påstådda hot i omvärlden och komplettera den militära underrättelsetjänsten.

En särskild utredare, Annika Brändström, har utsetts för att förbereda bildandet av den nya underrättelsetjänsten, som enligt regeringens pressmeddelande ska vara på plats den 1 januari 2027.

Förslaget bygger på en utredning ledd av tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M), som föreslog att delar av den militära underrättelsetjänsten ska överföras till en civil myndighet under regeringen.

Det kommer vara en självständig myndighet som bland annat hanterar insamling med tekniska medel och med öppen information, och kommer ligga under regeringen likt alla andra myndigheter, sade Bildt på en pressträff tillsammans med försvarsminister Pål Jonson (M), tidigare i somras.

Annons:

Den nya myndigheten ska enligt pressmeddelandet tillgodose Regeringskansliets underrättelsebehov och arbeta nära Försvarsmakten, FRA, Säkerhetspolisen och andra relevanta aktörer inom totalförsvaret.

"Bredare säkerhetshot"

I dag sköts mycket av underrättelseverksamheten av Säkerhetspolisen och den militära underrättelsetjänsten Must, som förser försvaret och regeringen med analyser.

Enligt Carl Bildt har detta system visat brister, bland annat i bedömningarna innan kriget i Ukraina eskalerade 2022.

Vi har sett ett bredare säkerhetshot mot Sverige, ta bara cyberhot, terrorhot, teknologihot, investeringskontroller och fientliga statsaktörer som använder olika metoder. Vi har inte haft fullt så mycket koll på saker och ting som ligger i vårt närområde, som ligger utanför det omedelbara militära, som vi borde haft, hävdade han i samband med sommarens pressträff.

”Svenskt CIA” eller brittisk modell?

Kritiker har jämfört den nya underrättelsemyndigheten med den ökända amerikanska underrättelsetjänsten CIA.

Nja, det är svårt att göra den jämförelsen. Det är mer en större version av det britterna har med sin Joint Intelligence Organisation. En självständig myndighet som är inhämtande i någon form av utsträckning, men framför allt analyserande, sa Bildt.

Sveriges tidigare statsminister betonar att omvärlden kommer att uppfatta myndigheten som en betydande ambitionshöjning.

Vi har tredubblat resurser de senaste 15 åren, det har skett en fortsatt expansion av den här verksamheten. Det är en organisation som då är lite mer lik vad de flesta andra länder redan har.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skolhundar gav färre frånvarande elever

Publicerad Idag 08:11 – av Redaktionen
Loke och Idun arbetar som skolhundar vid Obbola skola.

Sedan hundar började delta i undervisningen på en skola i Umeå har elevernas närvaro ökat markant. Samtidigt har ångestproblemen minskat och kunskaperna förbättrats.

Det var två år sedan en skola i Obbola utanför Umeå började implementera skolhundar i undervisningen. I nuläget arbetar Idun, som är en blandras som kallas labradoodle, samt Loke – även han en blandras men av sorten Shipoo – vid skolan på halvtid.

Båda vill bara springa in i skolan direkt när vi kommer hit med bilen, säger Julia Forsgren, skolhundpedagog och hundarnas ägare, till skattefinansierade SVT.

För att hantera allergiproblem använder skolan sig av olika zoner där hundarna får vara och inte vara. Hundarna används i undervisningen för att bland annat träna begrepp genom spel. Projektet beskrivs som väldigt framgångsrikt och eleverna själva säger bland annat att de kan koncentrera sig bättre och att undervisningen blir roligare. Specialpedagogen Sandra Markström menar att man märkt skillnader i elevnärvaro, ångestproblematik och ämneskunskaper.

Annons:

Men det som nog varit mest magiskt att se är just återgång vid större problematiskt skolfrånvaro. Just ångesten till att komma till skolan blir så mycket lättare när det finns något element, som till exempel hunden, som kan underlätta och lägga mindre press på återkomsten, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill göra utvisningsyrkande obligatoriskt för fängelsedömda

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igår 18:03 – av Jan Sundstedt
Migrationsminister Johan Forssell och statsminister Ulf Kristersson.

Den moderatledda regeringen är nära att införa en lag som tvingar åklagare att yrka på utvisning när utlänningar döms till fängelse. Strafftröskeln sänks från sex månader, vilket väntas kraftigt öka antalet utvisningar de kommande åren.

Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar att regeringen snart lämnar lagförslaget som gör det obligatoriskt att yrka på utvisning för personer som döms till fängelse. Reformen kan sexdubbla antalet utvisningar de första åren.

Beskedet kommer efter internationell kritik mot att en man som våldtagit den då 16-åriga Meya i Skellefteå förra året inte utvisats.

— Jag blev väldigt berörd när jag läste om det här fallet, både som minister men framförallt som förälder, säger Forssell till skattefinansierade SR.

Annons:

Han understryker att systemet brister:

— Brottsoffren de ska få upprättelse och systemet ska vara rättvist, men här finns det ett systemfel. Jag vill vara ärlig med att säga att det systemfelet innebär att det snarare är gärningsmännens väl och ve som det tas hänsyn till.

— Man får ändå vara kvar i Sverige trots att man begått väldigt allvarliga brott, till exempel en våldtäkt, och det tycker jag är stötande, tillägger ministern.

"Tuffaste regelverket i Norden"

Den kommande lagstiftningen bygger på en utredning som regeringen tog emot i maj. Förslaget innebär att åklagare måste yrka på utvisning vid fängelsestraff, och domstolar ska besluta om utvisning när förutsättningarna är uppfyllda.

Strafftröskeln sänks från sex månader till alla fängelsestraff, vilket innebär att även brott som misshandel och bedrägeri kan leda till utvisning. Enligt utredningen kan antalet utvisningar öka med 500–600 procent under de första åren.

— Sverige får därmed det tuffaste regelverket i hela Norden, hävdar Forssell och säger att regeringen också vill se över de EU-regler som försvårar utvisningar.

— Jag hoppas att vi ska bli framgångsrika där, men det är en mer komplicerad process än den svenska lagstiftningen som vi förfogar över själva.

Bristande trovärdighet

Även om många är överens om att invandrade brottslingar bör kunna utvisas, kritiserar motståndare migrationsministern för bristande trovärdighet och ifrågasätter hur många utvisningar som verkligen kommer att verkställas.

Under Moderaternas tidigare regeringsperiod, under Fredrik Reinfeldt, utökades Sveriges redan generösa massinvandring, vilket enligt kritiker har lett till att många av de personer som nu kan komma att utvisas, eller deras föräldrar, fick tillträde till Sverige till att börja med.

Trots det plötsliga retorikskiftet menar många att det är ytterst osannolikt att omfattande utvisningsprogram kommer att genomföras under en moderatledd regering.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungdomsfängelser för 13-åringar öppnar i sommar

Organiserade brottsligheten

Publicerad Igår 16:29 – av Redaktionen
Gängkriminella
Antalet unga som döms för grova brott har ökat dramatiskt de senaste åren.

Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda särskilda ungdomsfängelser även för 13- och 14-åringar som begår grova brott.

Syftet är att anpassa verkställigheten till barnets ålder och att skilja yngre brottslingar från äldre ungdomar och fängelseavdelningarna ska stå klara redan till sommaren.

Sedan tidigare har Kriminalvården fått i uppdrag att förbereda ungdomsfängelser för 15–17-åringar som döms för grov brottslighet. Nu utvidgas uppdraget till att även omfatta kriminella som är 13 och 14 år gamla, i samband med regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern för allvarliga brott.

I augusti 2023 tog regeringen emot betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga, som föreslår att sluten ungdomsvård ersätts med fängelse på särskilda ungdomsavdelningar vid befintliga anstalter.

Annons:

– En sänkning av straffbarhetsåldern för de allvarligaste brotten behövs av flera skäl. Det är viktigt för att stärka upprättelsen för brottsoffer, att skydda samhället och att hjälpa barn att lämna den kriminella banan. Detta ger också en femårsfrist för det preventiva arbetet att komma ikapp dagens verklighet. Kriminalvården får nu i uppdrag att på bästa sätt förbereda verksamheten på att ta emot den yngsta målgruppen, säger justitieminister Gunnar Strömmer ((M).

Anpassning efter ålder

Kriminalvården ska anpassa både lokaler och verksamhet utifrån barnens ålder. Yngre barn ska hållas åtskilda från äldre ungdomar och verksamheten måste uppfylla bestämmelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter.

– När 13–14-åringar springer runt med automatvapen måste det mötas med samhällets fulla kraft. För att skydda andra måste de kunna låsas in och genom att sänka straffbarhetsåldern öppnar vi upp polisens verktygslåda. Det ger oss en chans att både stoppa fortsatt våld och vända utvecklingen för de här barnen innan det är för sent, säger Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet.

Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, påpekar att behovet är akut:

– Antalet barn, så unga som 13–14 år, som begår grova våldsbrott har ökat dramatiskt. Insatser för att förhindra detta och att även vidta åtgärder efter fullbordade brott är ett måste. Samtidigt behöver verkställigheten anpassas utifrån gärningspersonens ålder. Det är välkommet att Kriminalvården nu får i uppdrag att se hur verksamheten behöver anpassas.

Martin Melin (L) instämmer:

– Jag har stort förtroende för Kriminalvården och hur de löser den ansträngda situation de har, inte minst med platsbrist. Jag är övertygad om att de även kommer kunna se till att de 13 och 14-åringar som döms till fängelse kommer tas om hand på bästa sätt.

Planerade anstalter och tidsplan

Kriminalvården planerar särskilda ungdomsavdelningar för pojkar vid anstalterna Högsbo, Rosersberg, Österåker, Kumla, Skenäs och Täby. För flickor planeras avdelningar vid Ystad och Sagsjön. Införandet sker i etapper, och inte alla avdelningar kommer vara i drift från den 1 juli 2026.

Den 24 september remitterade Justitiedepartementet ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år för brott som har minimistraff fängelse i fyra år eller mer, samt för försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Förslaget är i nuläget tidsbegränsat till fem år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.