Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Marknadsföring och reklam av ohälsosam mat till barn bör förbjudas, anser representanter för Cancerfonden, Hjärt–lungfonden, Sveriges konsumenter och Unicef Sverige. Det ska kunna hjälpa att förebygga framtida sjukdomar.
Statistik från organisationen Generation Pep visar att endast tre procent barn i Sverige följer de kostråd Livsmedelsverket rekommenderar, menar skribenterna. De uppmärksammar även att övervikt och fetma drabbar ungefär vart fjärde barn i lågstadieåldern.
”Utbudet av ohälsosamma livsmedel har ökat lavinartat. Samtidigt möter vi – barn som vuxna – reklam för ohälsosam mat överallt. Cirka 80 procent av utomhusreklamen för mat är för ohälsosam mat, enligt sammanställningar från Unicef Sverige och Hjärtlungfonden”, skriver skribenterna i en debattartikel i Schibstedtidningen SvD.
Vidare pekar man mot att även om föräldrar har ett ”generellt ansvar”, är det staten som har skyldighet att ”säkerställa att effektiva regelverk skyddar barn mot marknadsföring av mat som är energirik och näringsfattig”.
”Barn har olika förutsättningar att kritiskt granska reklam, och därför har staten ett ansvar att reglera marknadsföringen. I dag lever inte staten upp till detta”, skriver man.
Lagstiftningen räcker inte
Idag finns det lagstiftning som förbjuder reklam riktad mot barn upp till tolv år, men den gäller endast för radio och tv. Barn exponeras exempelvis fortfarande för diverse reklam på sociala medier, produktplaceringar, reklampelare och sportevenemang. Skribenterna menar därmed att lagen bör uppdateras för att gå i linje med ”lagstiftarnas ursprungliga ambition”.
I slutet av januari kommer Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket att föreslå mål gällande en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion till regeringen. Debattörerna uppmanar regeringen att anta dessa mål och överväga ett totalförbud mot ohälsosam matreklam riktad mot barn och unga.
”Ska barn och unga växa upp friska finns det bara en rimlig väg att gå: förbjud reklam för ohälsosam mat som barn och unga exponeras för.”
I London är det sedan 2019 förbjudet med reklam för skräpmat i kollektivtrafiken. I slutet av förra året övervägde man även ett förbud mot all snabbmatsreklam i Australiens största delstat New South Wales, något som Nya Dagbladet rapporterade om.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Vindkraftsindustrin i Norrland befinner sig i djup kris, med värderingar som minskat från 1,5 miljoner euro till så lite som 10 euro per installerad megawatt.
Företagsekonomen Christian Steinbeck, som granskar vindkraftsindustrin, menar att kollapsen var förutsägbar och beror på en politiskt driven utbyggnad utan ekonomisk grund.
I en intervju med Riks beskriver Steinbeck hur vindkraftsindustrin hamnat i en situation där ägarna desperat försöker bli av med sina anläggningar, men inte hittar några köpare.
— Det är inte alls konstigt om man tittar på det. Det är konstigt snarare att Energimyndigheten och andra inte har varnat för det här och förutsett det, säger Steinbeck om den dramatiska värdeminskningen.
Han förklarar bakgrunden till krisen:
— Man har genom olika bidrag och offentliga stöd maximerat antalet vindkraftverk i Norrland där ingen egentligen behöver den här elen. Och det här har lett till att när det blåser då har vi ett sådant överskott av el att det blir negativa priser. Och när det inte blåser kan de inte producera någonting. Så det är en ren förlustaffär att äga vindkraft i Norrland men även i resten av Sverige.
Skrotvärdet högre än marknadsvärdet
Den extremt låga värderingen på bara 10 euro per installerad megawatt får Steinbeck att dra slutsatsen att ”själva skrotvärdet på vindkraftverken är högre”.
— Det här är ett tecken på att man faktiskt kanske är lite rädd för vad saneringskostnaderna kommer att bli. Så man kastar det härifrån sig men ingen vill ha det, konstaterar han.
En vanlig förklaring till vindkraftens problem är den bristande elnätsutbyggnaden mellan norra och södra Sverige. Men Steinbeck menar att denna analys är felaktig.
— Det blåser ungefär likadant i hela Sverige. Hela norra Europa samtidigt. Så att om det blåser i Skåne då blåser det i Norrland. Och om det är vindstilla i Skåne då är det vindstilla i Norrland.
Han beskriver situationen som absurd:
— Det som är fantastiskt är att man har byggt vindkraft för ungefär 120 miljarder kronor i Norrland utan att ha överföringskapacitet. Man kommer på det i efterhand att det gick ju inte att skicka iväg någonstans förresten.
Förutsägbar kollaps
Steinbeck menar att vindkraftsutbyggnaden varit driven av politiska motiv snarare än ekonomisk logik.
— Allt det här är byggt av bidrag. Man har fått väldigt mycket stöd från samhället för att göra det här. Det är en politisk idé att ha väderkvarnar. Det är inte en företagsekonomisk idé, och nu har vi nått vägs ände.
Han hävdar att problemen varit förutsägbara under lång tid. Han har gjort diagram som visar hur elproduktionen från vindkraft stiger och sjunker med vindförhållandena, medan elpriset rör sig i motsatt riktning – högt när det inte blåser och negativt när det blåser mycket.
— Det här hade man kunnat förutse för 20 år sedan. Att bygger man tillräckligt mycket vindkraft, det fungerar ju bara när det blåser, då kommer man att få en sådan situation att när det blåser så kan ingen använda elen för man får för mycket el, förklarar han.
Trots detta menar Steinbeck att Energimyndigheten spelat en problematisk roll genom felaktiga underlag.
Staten får städa upp
Steinbeck förutspår att de privata ägarna kommer att låta sina bolag gå i konkurs och lämna saneringskostnaderna till samhället. Han jämför situationen med kollapsen inom kärnavfallsbranschen.
— Min bedömning är att svenska staten kommer att behöva ta över de här och fortsätta driva dem men de här större som vi ser i Norrland, jag skulle tro att de har blåst sönder inom tio år.
Miljöproblemen är ett annat bekymmer. Steinbeck påpekar att ”det finns ju idag ingen metod för att ta hand om de här rotorbladen. som ingen riktigt vet vad de innehåller, annat än att det är väldigt mycket kemikalier”.
Myndighetsaktivism bakom utbyggnaden
Som förklaring till hur Sverige hamnat i denna situation pekar Steinbeck på ”myndighetsaktivism”. Han kritiserar särskilt Energimyndighetens utredning ”Produktionskostnader för vindkraft i Sverige”.
— När man läser den här, den här skulle inte få godkänt på A-nivå i företagsekonomi. Man har helt enkelt bara frågat de som tjänar pengar på bidrag att bygga vindkraft, säger han och fortsätter:
— Man har från Energimyndighetens sida lockat investerare till Sverige genom att hävda att det blåser väldigt mycket i Sverige. Det här baseras på en vindkartering från 2011 från en gammal meteorolog. Man har inte gjort någon ny vindkartering sedan dess.
Framtiden oviss
Trots krisen är Steinbeck osäker på om detta innebär slutet för vindkraftsutbyggnaden i Sverige.
— Den kan mycket väl leva vidare för det här är inte alls bara rödgrönt. Det finns många andra politiker som gillar vindkraft. Även i SD finns det entusiaster, säger han.
Han kallar vindkraftverken för ”bidragskvarnar” och påpekar att vissa, särskilt projektörer, har mycket att tjäna på dem.
I slutändan blir det svenska folket som får betala räkningen:
— Då kommer det nog att betalas genom ett urholkat penningvärde. Så att våra politiker har finansierat det här genom att låna från framtiden, kan man säga, så att det är inte genom skatten utan det är vi som medborgare som förlorar, avslutar han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Arbetslösheten i Sverige steg under andra kvartalet 2025, samtidigt som inflationen fortsätter att vara hög. Den ekonomiska osäkerheten påverkar också hushåll och företag alltmer.
Enligt Arbetsförmedlingens senaste siffror var 366 496 personer officiellt inskrivna som arbetslösa i juni 2025, jämfört med 347 994 personer under samma period föregående år. Det motsvarar en arbetslöshetsnivå på 6,9 procent, upp från 6,6 procent 2024.
Ökningen syns i 15 av landets 21 län, där Västerbotten har drabbats särskilt hårt efter industrinedläggningar. Även Västmanland märker av en tydlig uppgång, medan Dalarna och Gotland noterar en viss förbättring.
Bland unga (18–24 år) är situationen särskilt allvarlig. 41 939 var inskrivna som arbetslösa i juni, vilket motsvarar 7,8 procent enligt Arbetsförmedlingens mått. Detta sker samtidigt som många nyanmäler sig och konkurrensen om jobben ökar.
Experter pekar även på att den verkliga arbetslösheten kan vara betydligt högre än de officiella siffrorna. Många arbetslösa är inte inskrivna hos Arbetsförmedlingen och räknas därför inte med i statistiken.
Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar finns dessutom cirka 200 000 personer som står utanför arbetskraften men ändå vill arbeta – exempelvis deltidsarbetslösa, långtidsarbetslösa eller personer i utbildning med aktivt jobbsökande.
Svenska folket kämpar alltjämt med försämrad hushållsekonomi samtidigt som politikerna prioriterar miljardstöd till länder i krig samt större militära utgifter.
Inflationen fortsätter på hög nivå
Enligt Konjunkturinstitutet ligger prisinflationen fortsatt på en förhöjd nivå i Sverige. Statistiska centralbyrån (SCB) rapporterar att konsumentprisindex (KPI) steg med 0,8 procent i juli jämfört med föregående månad, vilket motsvarar en årstakt på cirka 4,1 procent.
Den höga årstakten beskrivs drivas bland annat av fortsatta energiprisökningar, ökade transportkostnader och störningar i globala leveranskedjor.
Riksbankens favoritinflationsmått, KPIF (KPI med fast ränta), uppmättes preliminärt till cirka 3,0 procent på årsbasis i juli, jämfört med 2,9 procent i juni. Skillnaden mellan KPI och KPIF beror främst på att KPI inkluderar räntekostnader som har haft stor påverkan, medan KPIF exkluderar dessa och därför ger en tydligare bild av den underliggande prisutvecklingen.
Det innebär att även om prisökningarna baserat på månadsdata är relativt måttliga just nu, fortsätter den mer stabila KPIF-inflationen att ligga över Riksbankens mål på 2 procent. För många hushåll betyder det fortsatt ökade levnadskostnader och minskad köpkraft, särskilt i kombination med stigande räntor och en försvagad krona.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Politiker och medier lovade att massinvandringen skulle göra Sandviken till en ekonomisk framgångssaga. Tio år senare är verkligheten desto dystrare: halva staden klassas i dag som ett utanförskapsområde och jämförs med ökända problemförorter som Rinkeby och Tjärna Ängar.
2014 basunerade vänsterliberala medier, med Bonnierägda Dagens Nyheter i spetsen, ut att massmigrationen till Sandviken var en gigantisk vinstaffär och något som skulle göra hela kommunen ekonomiskt välmående.
”Tjänar över en halv miljard på invandringen”, löd DN:s rubrik, och det påstods att varje invandrad invånare skulle generera 145 000 kronor årligen i intäkter till kommunen.
Påståendena baserades på siffror i en rapport av revisionsbolaget PwC och hade beställts av kommunen själva.
Massinvandringen skulle bli en succé för Sandviken. Foto: faksimil/DN
Glädjekalkylen byggde dock på fantasier och önsketänkande, och redan inom ett par år stod det klart att kommunens ekonomiska situation tvärtom blivit mycket ansträngd – med ett budgetunderskott på 67 miljoner kronor.
— Det var ju ett fantasiscenario som målades upp. Rapporten var felaktig från början. Hur kunde någon stå bakom den?undrade M-oppositionsrådet Jonny Bratberg 2019.
”White flight”
Och sedan dess har situationen knappast blivit bättre. Några miljardvinster på massinvandringen har man inte gjort. I stället klassar regeringen i dag halva Sandviken som ett ”utanförskapsområde” – på samma lista som ökända invandrartäta och brottsbelastade förorter som Rinkeby, Tjärna Ängar i Borlänge och Gottsunda i Uppsala.
I nästan varje gathörn sitter numera övervakningskameror, och Emma Holmqvist, som är segregationsforskare vid Uppsala universitet, konstaterar att en stor del av den etniskt svenska befolkningen har flytt från invandrartäta delar av Sandviken – och att andra svenskar undviker att flytta dit.
— ’White flight, white avoidance’ kallar vi det, säger Emma Holmqvist.
— I studier under lång tid kan vi se att de med hög inkomst är delvis drivande i spiraler av segregation. De har en valmöjlighet till bostad som låginkomsttagare saknar. De kan flytta ifrån ett område med hyresrätter och negativ utveckling, helt enkelt via köp av bostad.
Svenskar vill inte bo med invandrare
Hon betonar dock att människor – oavsett grupptillhörighet – tenderar att vilja bo nära människor som är som de själva, och att detta gäller såväl barnfamiljer som höginkomsttagare.
— Men en sak som sticker ut är att många med invandrarbakgrund tenderar att vilja bo med fler svenskar – det motsatta gäller dock sällan för inhemskt födda svenskar, noterar hon.
Att svenskar i Sandviken inte vill bo tillsammans med invandrare pekas ut som ett stort och akut problem som måste lösas av politikerna – exempelvis genom att det byggs fler hyresrätter i villaområden.
Barn som integrationsverktyg
Kommunens politiker har tidigare uppmärksammats i samband med en hårt kritiserad integrationssatsning där man fattade beslut om att tvångsförflytta huvudsakligen svenska barn från villaområden till en invandrartät, lågpresterande skola i ett utanförskapsområde.
Beslutet fick många föräldrar att rasa och beskrevs som ett slags ”socialt experiment”, där barnen ofrivilligt gjordes till verktyg i politikernas integrationspolitiska projekt.
— Det här är någon form av socialdemokratisk våt dröm, att man blandar upp eleverna i ännu ett integrationsprojekt. Man tar en A-skola och byter hälften av eleverna med en D-skola, och så får man två C-skolor i stället – så blir alla nöjda och glada. Det är naturligtvis helt galet, kommenterade Jonny Bratberg saken i Tidningen Näringslivet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Antalet flygresor ökade under juli jämfört med samma period förra året, enligt ny statistik från Swedavia. Framför allt var det inrikesresorna som stod för den största ökningen.
Totalt reste 3,3 miljoner passagerare via Swedavias tio flygplatser under juli månad. Flest resenärer, 2,4 miljoner, passerade genom Arlanda utanför Stockholm – vilket är Sveriges största flygplats. Därefter kom Landvetter i Göteborg med 610 000 resenärer under den gångna månaden.
Jämfört med juli förra året motsvarar det en total ökning på två procent. Inrikestrafiken steg med sju procent, medan utrikestrafiken ökade med två procent.
För att möta det ökade resbehovet lanserade man 15 nya flyglinjer under sommaren – nio från Arlanda och sex från Landvetter – inklusive nya charterdestinationer som Lamezia Terme, Skiathos och Monastir.
Swedavia uppger att flygtrafiken nu ligger på 88 procent av de nivåer som rådde innan coronapandemin. Jämförelsen gäller mot juli 2019, som var den sista sommaren före pandemins utbrott.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.