MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 14 juli 2025

måndag 14 juli 2025

Nu röstar riksdagen om vem som ska bli talman

publicerad 24 september 2018
Arkivbild

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


17.37: NyD avslutar härmed våran liverapportering och tackar er som följt den under dagen.

17.35: Centerpartiets Kerstin Lundgren når egen majoritet med 272. Hon blir därmed riksdagens tredje vice talman. Sverigedemokraternas Björn Söder fick 69 röster och 7 ledamöter valde att rösta blankt.

17.26: Rösterna har nu lästs upp. Snart kommer ett resultat.

17.08: Riksdagens ledamöter har lagt sina röster. Nu ska rösterna räknas och läsas upp.

16.58: Det står mellan Centerpartiets Kerstin Lundgren och Sverigedemokraternas Björn Söder.

16.56: Nu inleds den slutna omröstningen till valet om riksdagens tredje vice talman.

16.52: Sverigedemokraternas Mattias Karlsson säger att partiet nominerar Björn Söder till posten som tredje vice talman efter att Alliansen brutit mot proportionalitetsprincipen.

 

16.45: Lotta Johnson Fornarve fick 149 röster och Björn Söder 82 röster. 117 ledamöter röstade blankt.

16.45: Vänsterpartiets Lotta Johnsson Fornarve får flest röster och blir därmed riksdagens andra vice talman.

16.39: Rösterna har nu lästs upp. Snart kommer vi att få reda på om det blir Vänsterpartiets Lotta Johnsson Fornarve eller Sverigedemokraternas Björn Söder som blir riksdagens andra vice talman.

16.09: I den tredje omröstningen kommer den kandidat som får flest röster att väljas. Det krävs alltså inte egen majoritet (175 röster) för att väljas.

16.07: Vänsterpartiets Lotta Johnsson Fornarve fick 149 röster, mot Sverigedemokraternas Björn Söder som fick röster 82. 116 ledamöter röstade blankt.

16.05: Ingen av kandidaterna når upp till de 175 röster som krävs och riksdagen tvingas till en tredje sluten omröstning.

15.57: Alla röster har nu lästs upp. Inom kort har vi ett resultat.

15.40: Nu börjar Beatrice Ask att läsa upp rösterna. Bara 347 ledamöter, jämfört med tidigare 348, har röstat denna gång. KD:s Caroline Szyber närvarar inte sedan tidigare då hon annonserat att hon kommer lämna riksdagen.

15.38: Riksdagens ledamöter har lagt sina röster. Nu ska rösterna räknas och läsas upp.

15.19: Vänsterpartiets Lotta Johnsson Fornarve fick 147 röster. Sverigedemokraternas Björn Söder fick 80 röster. 121 ledamöter röstade blankt.

15.15: Ingen av kandidaterna når upp till 175 röster och det blir därför en ny sluten omröstning.

15.09: Alla röster har lästs upp. Inom kort kommer resultatet att offentliggöras.

14.53: Många riksdagsledamöter har valt att rösta blankt.

14.52: Nu börjar ålderspresidenten Beatrice Ask att räkna upp rösterna. Det står mellan SD:s Björn Söder och V:s Lotta Johnsson Fornavre.

14.42: Omröstningen är klar. Nu töms valurnan och kontrollräkning ska inledes.

14.29: Ledamöterna lämnar sina röster i valurnan.

14.26: Den valurna som alltid används i riksdagen vid slutna omröstningar är designad av K.G Nilsson på uppdrag av riksdagen.

14.24: Nu delas valsedlarna ut och den slutna omröstningen om andra vice talman ska strax inledas.

14.22: Miljöpartiets Jonas Eriksson är den sista som begärt ordet i kammaren.

14.22: Enligt talmannen Andreas Norlén kommer en förtroendeomröstning mot statsminister Stefan Löfven att hållas imorgon klockan 9.30. Det kommer att krävas en absolut majoritet för att statsministern ska avsättas.

14.20: Nu talar Centerpartiets Anders W Jonsson.

14.19: Moderaternas Tobias Billström blir den fjärde som begärt ordet i kammaren.

14.18: Liberalernas Christer Nylander talar i kammaren.

14.17: Riksdagens nyvalde talman Andreas Norlén håller nu en presskonferens i riksdagen.

14.15: Nu talar Socialdemokraternas Anders Ygeman.

14.11: Nu talar Vänsterpartiets Mia Sydow Mölleby.

14.05: Mattias Karlsson uppmanar övriga partier att ”följa praxis” och rösta för Björn Söder (SD) som riksdagens andre vice talman.

14.03: Riksdagen sammanträder igen och ålderspresident Beatrice Ask ger ordet till Mattias Karlsson (SD).

 

12.49: NyD:s liverapportering tar också en paus och återkommer när riksdagen ska rösta om vem som ska bli andra vice talman, vilket står mellan Sverigedemokraternas Björn Söder och Vänsterpartiets Lotta Johnsson Fornavre.

12.47: Riksdagen går på lunchpaus och kommer att inleda omröstningarna om andra respektive tredje vice talman efter 14.00.

12.40: Andreas Norlén har vunnit en majoritet av rösterna och har valts till talman, förkunnar Beatrice Ask.

12.37: Alla röster har nu lästs upp. Nu väntas Andreas Norlén, som leder över Lindestam, utropas som talman inom kort.

12.33: ”Jag tror att det vore bra och sänka volymen lite grann, så att kontrollräkningen blir rätt”, säger Beatrice Ask, som återigen tvingas tillrättavisa den högljudda riksdagskammaren.

12.20: ”Det är väldigt bra om ni kan tala tystare så dom kan höra när jag läser upp namnen”, säger en ilsken Beatrice Ask till kammaren.

12.17: Ett sorl hörs i riksdagskammaren när Andreas Norlén rycker ifrån Åsa Lindestam i omröstningen.

12.11: Beatrice Ask säger att uppläsningen av rösterna drar ut på tiden då flera riksdagsledamöter klistrat igen valkuverten trots instruktioner om att man inte får göra det. Centerpartiets Annie Lööf är en av de som klistrat igen sin valsedel.

12.04: Ålderspresident Beatrice Ask börjar nu läsa upp rösterna.

12.03: Beatrice Ask (M), tillförordnad ordförande i Konstitutionsutskottet, är som riksdagens ålderspresident den som leder talmansomröstningarna under dagen.

11.58: Det är mest troligt att Moderaternas kandidat Andreas Norlén blir vald till talman då Sverigedemokraterna sagt att man kommer rösta på honom, säger Miljöpartiets Maria Ferm till SVT.

11.52: Den slutna talmansomröstningen har precis avslutats. Nu kontrollräknas riksdagsledamöternas röster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skattefinansierade forskningen: ”Queera mäns anala sexualitet”

HBTQ-lobbyn

publicerad 11 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Robert Jacobsson till höger i bild är doktorand i "genusvetenskap" och har tidigare drivit "Roberts rövskola" i skattefinansierade P3.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Forskarskolan ”Genus, humaniora och digital kultur” har beviljats 20 miljoner kronor från den statliga myndigheten Vetenskapsrådet. För dessa medel ska bland annat en så kallad genusforskare ägna de nästkommande 4,5 åren åt att doktorera med fokus på ”queera mäns anala sexualitet”.

Den nystartade forskarskolan är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Uppsala universitet och Södertörns högskola och beskrivs ha som mål ”att stärka länkar mellan genusstudier och digital humaniora och att bidra med kunskap om hur genus spelar roll i den sammanlänkade utvecklingen av digitala teknologier och kultur”.


Artikeln publicerades ursprungligen den 12 december 2023.


Nio doktorander (tre på varje lärosäte) finansieras genom forskarskolan. En av dessa är hbtq-aktivisten Robert Jacobsson, sexolog och tidigare känd från radioprogrammet Ligga med P3 med inslag som exempelvis denna Roberts rövskola.


Jacobsson har tidigare tilldelats Karin Boye-priset för att han är ”en radikal och queer radioröst som på ett inkluderande och nyskapande sätt talar om sex”. Han håller enligt egen utsago ”återkommande” föreläsningar om bland annat ”hbtq-kunskap”, ”normkritisk sexualundervisning” och ”fittfakta, kukkunskap och rövrevolution”.

”Heteronorm och homofobi”

Robert Jacobsson menar att det pratas alldeles för lite om ”queera mäns analsex” – och att detta är någonting som han vill fördjupa sig i och förändra med sin forskning i så kallad genusvetenskap.

– Dels tror jag att det handlar om heteronormen och att detta går utanför hur vi ser på vad är riktigt sex. Och sedan tror jag också det kan handla om delvis homofobi när vi kopplar det till män som har sex med andra män och det är lite detta jag är nyfiken på: vad betyder analsexet för den här gruppen, säger han till skattefinansierade Sveriges Radio.

Robert Jacobson säger sig vilja ”vara en katalysator för förändring” som ”går på djupet inom sexualitet, intimitet och öppnar upp för att förstå sexualitet djupare”. Han skriver också att han brukar föreläsa för ”lärare, socionomer, psykologer, hälso- och sjukvårdspersonal och för den bredare allmänheten”.

”Doktorand i rövologi”

Jacobsson är också aktiv på sociala medier – bland annat på Instagram där han kallar sig för Ass.ology. Han beskriver sig där som ”en doktorand i rövologi” och publicerar inlägg och uppdateringar om sin aktivism och ”forskning”.

Hej från kontoret! Den här dagen läser jag igenom flera analsexartiklar från olika forskningsfält. I kväll blir det digitalt möte med andra forskare som tittar på analsex”, deklarerade han under förra veckan.

I tidigare forskning har anus varit privat, dolt – och passivt. Ivern, njutningen, glädjen, aktiviteten och äventyret i att använda rumpan i sexuell aktivitet är mycket bristfällig”, skriver han i ett annat inlägg.

Doktoranden är också aktiv på X där han bland uttrycker sin glädje över att han nu under flera års tid får betalt genom offentliga medel för att läsa om ”analsex” och ”gayhistoria”.

Nya Dagbladet har sökt Robert Jacobsson, som dock valt att avstå från en kommentar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Klimatextremisterna blockerade ambulans – frias av HD

Klimatöverdrifterna

publicerad 11 juli 2025
– av Isac Boman
Polisen avlägsnar vägblockaden i augusti 2022.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En nästan tre år lång rättsprocess avslutades i veckan när samtliga aktivister från Återställ Våtmarker frias för blockaden av E4-motorvägen i augusti 2022, som vid sidan av långa köer även försenade en ambulans under utryckning.

Enligt HD var vägblockaden inte jämförbar med sådana hot mot vitala samhällsintressen som krävs enligt lagen för fällande dom för sabotage, och friar därmed samtliga deltagare i den klimatalarmistiska gruppens aktion. HD understryker framförallt betydelsen av demonstrationsfriheten och yttrandefriheten i en dom som blir vägledande för hur civil olydnad ska bestraffas, vilket i praktiken alltså öppnar för fler motorvägsblockader.

Rättsläget har hittills varit oklart kring vad som utgör en allvarlig störning eller hinder i dessa fall. Det är bra att vi nu har fått tydlig vägledning från Högsta domstolen om hur åtal för sabotage ska bedömas i framtiden, säger riksåklagare Katarina Johansson Welin i HD:s pressmeddelande.

Själva beskriver gruppen sin aktion som en ”kärlekshandling”.

Seger! Idag ska vi fira att sabotageanklagelsen är skjuten i sank för sista gången. I mitt hjärta har jag hela tiden vetat att jag agerat precis rätt. Att sitta fredligt och öppet på en motorväg och kräva att utsläppen minskar är bland de starkaste kärlekshandlingar till våra barn och till livet du kan göra, och vi gjorde precis det, säger en av de friade i klimatgruppens pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

MP-ekonomen: Bra att det föds färre barn i Sverige

Klimatöverdrifterna

publicerad 11 juli 2025
– av Isac Boman
Miljöpartisen Lennart Olsen ser barnen som en onödig belastning för ekonomin och för miljön.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Att färre barn föds i Sverige är bara bra för miljön, menar MP-politikern Lennart Olsen. Barn och ungdomar kostar också mer än äldre, som ändå kan arbeta i högre ålder om man höjer pensionen, tillägger han.

Olsen skriver i en debattartikel på Bonniertidningen DN att man borde se positivt på att svenskarna inte reproducerar sig.

Här behövs ett omvänt synsätt, där lägre födelsetal och på sikt minskande befolkning ska välkomnas för att minska rovdriften på jordens ekosystem”.

Miljöpartisten menar att regeringens utrednings ambition att föreslå åtgärder för att höja de mycket låga födelsetalen i Sverige är ”missriktat”. Han menar att staten kan spara pengar på att det föds färre barn.

För statens och kommunsektorns ekonomi är barn och ungdomar en mycket större utgift än de äldre. Det beror på att i stort sett alla människor mellan 0 och 20 år kostar mycket pengar i form av förskola, skola, högre utbildning, föräldraförsäkring, barnbidrag med mera”, förklarar Olsen sin tes och menar att äldre heller inte kommer att behöva lika mycket pension om man höjer pensionsåldern ytterligare.

Framförallt ser MP-ekonomen dock möjligheten att färre svenska barn ska leda till ett bättre klimat på sikt.

De positiva effekterna av en sådan utveckling kan då också få genomslag och leda till ett minskat tryck på jordens ekosystem”, skriver Olsen.

Olsen representerar en så kallad nymalthusiansk linje, en ideologisk strömning som strävar efter minskad befolkning och starkt präglar den klimatalarmistiska rörelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagsledamoten: ”Det kändes olustigt att prata asylpolitik”

  • Socialdemokraternas bokaktuella riksdagsledamot Åsa Eriksson berättar för Nya Dagbladet att hon länge hade en olustig känsla av att överhuvudtaget lyfta frågor relaterade till migration och asyl.
  • Inom partiet, berättar hon, har det framförallt funnits en rädsla för att förknippas med Sverigedemokraterna eller att anklagas för "rasism".
  • – Jag kände att jag inte hade något annat val än att skriva boken, jag vill bidra till en mer resonerande och reflekterande dialog, förklarar hon för NyD:s reporter.
publicerad 11 juli 2025
– av Isac Boman
Åsa Eriksson vågade själv inte kritisera den förda invandringspolitiken.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Riksdagsledamoten Åsa Eriksson berättar i sin nya bok Ett farväl till Bullerbyn? om hur hennes parti mycket väl såg de stora problem som den gränslösa migrationspolitiken förde med sig – men att man trots detta valde att ingenting göra och blunda för problemen.


Denna artikel publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 31 augusti 2023.


Eriksson vittnar om att hon själv var ”livrädd” för att uppfattas som ”rasist” eller ”främlingsfientlig”. Hon medger också att hon själv är osäker på hur responsen kommer att bli från partikamrater.

– Det återstår att se, det finns personer som dragit slutsatser utan att ha läst boken och det tycker jag är fördummande för politiken som helhet. Det är något jag vill komma ifrån, det är hela syftet med boken. Jag kände att jag inte hade något annat val än att skriva boken, jag vill bidra till en mer resonerande och reflekterande dialog, förklarar riksdagsledamoten för Nya Dagbladets reporter.

Hon tillägger att det kanske inte i första hand var den interna partikulturen som var det största problemet, utan det laddade debattklimatet. Som socialdemokrat ville man inte förknippas med människor som hade andra syften och som enligt Eriksson ”inte vill ha människor med utländsk bakgrund i Sverige, vilket gör skillnad på folk och folk vilket inte jag och mitt parti gör”, som hon formulerar det till NyD.

”Svårt att säga vad som hade hänt”

Sådana tendenser uppfattade hon att det fanns i partiet under flera års tid, vilket enligt henne själv också var skälet till att hon inte protesterade mer högljutt. Ett sådant exempel som hon lyfter fram är när Lars Leijonborg, tidigare partiledare för Folkpartiet (nu Liberalerna), krävde språkkrav för invandrare och för detta anklagades för att ”fiska i grumliga vatten” av Socialdemokraterna.

På frågan vad hon tror hade hänt om hon lyft kritik mot migrationspolitiken berättar hon att det är svårt att säga, men att hon ändå inte tror att hon hade råkat ut från några direkta repressalier. Hon säger också att hon hade en olustig känsla för att överhuvudtaget politiskt lyfta frågor kopplade till migration och asyl.

Eriksson är inte är den enda högt uppsatta svenska politiker i det rödgröna blocket som kritiserat den politiska tystnadskulturen kring invandringens konsekvenser. Exempelvis Miljöpartiets tidigare språkrör Birger Schlaug skrev redan 1997 i boken Svarta oliver och gröna drömmar att mentaliteten även omfattat journalister och vad han benämner som ”den lilla svenska tyckareliten”.

Under många år fanns en outtalad överenskommelse mellan journalister, politiker och tyckare att inte säga sanningen om det framväxande mångkulturella samhället. Vi – jodå, jag tillhörde lögnarna – förnekade problemen, fast vi alla såg dem. Vi satt i teve och förnekade att det vid sidan av det positiva och nödvändiga också fanns svårigheter och problem. Människor utanför den lilla svenska tyckareliten kände naturligtvis inte igen sig. Politiker ansågs leva långt borta från verkligheten. Ny demokrati föddes som en följd av den välmenande lögnen och den hatfyllda lögnen kunde ta säte i parlamentet”, skriver Schlaug.

Fakta: Åsa Eriksson

S-politikern föddes 1972 i Stockholm och blev efter ett mångårigt politiskt engagemang 2011 ordförande för kommunstyrelsen i den västmanländska kommunen Norberg.

2014 kandiderade hon i riksdagsvalet och blev ersättare, först för Olle Thorell och sedan för Anna Wallén. 2018 blev hon ordinarie riksdagsledamot efter att Gabriel Wikström avgått.

Sedan 2018 har Eriksson suttit i riksdagen och är bland annat ledamot i socialförsäkringsutskottet och suppleant i EU-nämnden och näringsutskottet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.