MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 22 juli 2025

tisdag 22 juli 2025

 

Northvolt storsatsade på utomeuropeisk invandring – nu kan alla utvisas

Migrationskrisen i Europa

publicerad 24 mars 2025
– av Isac Boman
Akinola Oguntuyi kom tillsammans med sin familj från Nigeria till Skellefteå för att arbeta på Northvolt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Mer än var tredje anställd på Northvolts fabrik i Skellefteå har importerats från ett land utanför EU. Sammanlagt handlar det om 1650 arbetstillstånd som beviljats – ofta till människor från andra sidan jorden.

Den skattefinansierade batteritillverkaren Northvolts konkurs har beskrivits som en av de största industrikrascherna i Sveriges moderna historia, och utöver att mångmiljardbelopp gått upp i rök förväntas tusentals anställda också förlora sina jobb.

Nu visar en granskning att batterijätten systematiskt använt utomeuropeisk arbetskraftsinvandring från tredje världen – och att samtliga migranter som lockats hit av Northvolt nu riskerar att utvisas.

När Northvolt ansökte om konkurs tidigare i mars arbetade cirka 3000 anställda kvar på batterifabriken i Skellefteå – och nästan 1100 av dem har invandrat från länder utanför EU.

Man noterar att sammanlagt 1650 svenska arbetstillstånd har utfärdats där Northvolt vid ansökan angetts som arbetsgivare. Fackförbundet IF Metall är en av flera aktörer som reagerar på hur stor del av personalstyrkan som kommer från utomeuropeiska länder.

”En bit över hälften”

– Jag har fått uppgifter på att det är en bit över hälften av de anställda här som kommer från tredje land så det är ganska många. Det här är en speciell situation, menar IF Metalls ordförande Marie Nilsson, som vill att migranterna ska få stanna kvar i Sverige.

Många av invandrarna kommer från Afrika och Asien, men varför batteritillverkaren har storsatsat på att importera arbetskraft från andra sidan jorden, istället för att locka svenskar eller andra européer till fabrikerna, är ingenting som företaget själva kommenterat.

Nu har de importerade arbetskraftsinvandrarna tre månader på sig att hitta ett nytt arbete där de tjänar minst 80 procent av medianlönen inom yrket – annars förlorar de rätten att stanna i landet.

”Grundläggande kunskaper i engelska”

Redan i november kunde forskare konstatera att Northvolt på många sätt varit en mycket dysfunktionell arbetsplats, där utländsk personal levt segregerade i barackområden och andelen migranter var så hög att engelska – och inte svenska, var språket som talades inne på fabrikerna.

– De har blivit mycket utsatta gentemot arbetsgivaren när de befinner sig i ett land där majoritetsspråket skiljer sig från det som används på arbetsplatsen, konstaterade språkforskaren Andreas Nuottaniemi då.

– Många har flyttat hit med endast grundläggande kunskaper i engelska, vilket skiljer sig från resten av samhället där det ställs ganska höga krav på svenska, fortsatte han.

Trots att Northvolt lyfts fram som ett innovativt föredöme i den ”gröna omställningen” har granskningar också visat att företaget aldrig lyckades producera ett enda svenskt batteri – istället bestod batterierna mestadels av importerade delar från Kina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Anti-invandringsprotester sveper över Polen

Migrationskrisen i Europa

publicerad Igår 13:01
– av Jan Sundstedt
Polen protester mot invandring 19 juli 2025
Enligt uppgifter samlades tusentals människor i samband invandringskritiska demonstrationer i Polen den gångna lördagen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tusentals människor deltog under lördagen i samordnade protester mot invandring i ett dussintal städer runtom i Polen. Demonstrationerna, som organiserades av det nationalistiska oppositionspartiet Konfederationen, möttes på flera håll av motdemonstrationer och har väckt livlig politisk debatt.

Protesterna, som hölls under parollen ”Stoppa invandringen”, samlade stora folksamlingar i städer som Warszawa, Krakow, Wrocław och Katowice, rapporterar den brittiska statskanalen BBC. Den största demonstrationen ägde rum i Katowice, där lokala medier uppgav runt 3 000 deltagare.

I Warszawa hölls samtidigt mindre motdemonstrationer av vänsterorienterade grupper, som framförde budskap om solidaritet med migranter och asylrätt. På vissa håll rapporterades spänningar mellan grupperna, men enligt polisen utbröt inga allvarligare våldsincidenter.

Arrangörerna och flera framstående politiker, inklusive politiker från det konservativa oppositionspartiet Lag och Rättvisa (PiS), hävdade att Polen står inför en ”växande våg av illegal migration”.

Dessa och flera andra talare krävde även hårdare gränskontroller, militära befogenheter för gränsvakter och regeringens avgång.

Översättning: ”Det polska folket visar stor styrka i dag. Deltagandet i protester över hela landet är ett tydligt tecken på att medborgarna förväntar sig omedelbara förändringar i myndigheternas sätt att hantera invandringskrisen, och de är redo att gå ut på gatorna för att kräva det”.

Slagord mot EU

Många demonstranter bar polska flaggor, höll upp banderoller med budskap som ”Stoppa migrantinvasionen” och ropade slagord mot EU:s migrationspolitik.

Under vissa demonstrationer hölls en tyst minut för en ung polsk kvinna som nyligen mördades i Toruń – ett fall där en utländsk medborgare misstänks och som använts av högerpolitiker som argument i debatten.

Demonstrationerna ägde rum bara någon vecka efter att den polska regeringen återinfört tillfälliga gränskontroller mot Tyskland och Litauen, med hänvisning till oro över flyktingströmmar och anklagelser om att Berlin skickar asylsökande över gränsen – ett påstående som avvisats av tyska myndigheter.

Polens migrationsdebatt har intensifierats i takt med nya EU-beslut om gemensam asylpolitik och ökade spänningar kring landets östra gränser.

Samtidigt visar officiella siffror att antalet migranter som anländer till Polen i år är lägre jämfört med tidigare år, trots att frågan upptar en allt större plats i den politiska debatten.

Regeringen har, förutom nya gränskontroller, infört hårdare regler för asylsökande och utlovat ytterligare resurser till gränsbevakningen.

Frågan om migration förväntas förbli ett av de mest polariserande ämnena i polsk politik under den närmaste tiden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trots Tidöavtalet – Sverige beviljar näst flest medborgarskap per capita i EU

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad 10 juni 2025
– av Redaktionen
Genrebild - syriska migranter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige sticker fortsatt ut som ett av Europas allra mest gränslösa och generösa länder när det gäller att bevilja medborgarskap till migranter.

Enligt färsk statistik från Eurostat delar Sverige, bortsett från det lilla Luxemburg, ut flest medborgarskap per capita i hela EU. Detta trots att de styrande Tidöpartierna utlovat ett ”paradigmskifte” i invandringspolitiken.

Under 2023 beviljade Spanien flest medborgarskap i absoluta tal, med över 240 000 nya pass, följt av Italien (214 000) och Tyskland (200 000). Men när siffrorna istället sätts i relation till befolkningens storlek ändras bilden dramatiskt.

Då är det storhertigdömet Luxemburg med sina blott 680 000 invånare som toppar listan med 8,8 medborgarskap per tusen invånare, följt av Sverige på en andraplats med 6,4. Spanien hamnar på tredje plats med 5,0, och Italien sjunker till femte plats med 3,6.

Sverige utmärker sig även i naturaliseringsgrad – andelen utländska medborgare bosatta i landet som får medborgarskap. Med 7,9 procent toppade Sverige EU under 2023, vilket innebär att nästan åtta av hundra utländska medborgare i landet blev svenska medborgare. Rumänien följde med 5,9 procent och Italien med 4,1 procent. EU-genomsnittet låg i jämförelse på 2,6 procent.

Det kan noteras att Tidöpartierna gick till val på en hårdare invandringspolitik och har lovat att skärpa medborgarskapsreglerna, bland annat genom att förlänga bosättningstiden från dagens fem år till minst åtta år, samt införa krav på kunskaper i svenska och en lojalitetsförklaring. Trots detta beviljades 66 000 medborgarskap under 2024, enligt Migrationsverket, bara en marginell minskning från 68 000 året innan.

Intern frustration

Bristen på konkreta åtgärder för att stoppa massmigrationen har fått många sverigedemokrater att reagera med frustration – även högt uppsatta sådana.

I november förra året krävde exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson ett moratorium för medborgarskap i en skriftlig fråga till regeringen och konstaterade att ”trots mandatet vi fick av väljarna fortsätter Sverige att frikostigt dela ut medborgarskap till utlänningar som inte uppfyller de krav som stipuleras i Tidöavtalet”.

Han framhöll att antalet nya medborgarskap som beviljades under den M-ledda regeringens styre 2023 motsvarade hela Skövdes befolkning.

Frågetecken kring Moderaternas intentioner

I januari 2025 presenterades utredningen ”Skärpta krav för svenskt medborgarskap”, som föreslår längre bosättningstid och krav på egenförsörjning. Men reformerna väntas inte träda i kraft förrän den 1 juni 2026, vilket innebär att Sverige tills dess fortsätter att följa dagens mer generösa regler.

Många bedömare ifrågasätter dock vilken effekt de föreslagna förändringarna faktiskt kommer att få i praktiken. Kritiker betonar att Sverige fortsatt har en storskalig massmigration och att regeringen snarare borde storsatsa på ambitiösa program för återvandring för att få bukt med de invandringsrelaterade problemen.

Flera bedömare har också ifrågasatt om Moderaterna och de övriga liberala regeringspartierna överhuvudtaget har en genuin vilja att förändra Sveriges migrationspolitiska kurs. Kritikerna menar att det i stor utsträckning handlar om retorik och symboliska utspel – i syfte att behålla makten, inte förlora väljare och upprätthålla samarbetet med Sverigedemokraterna, vars stöd regeringen är beroende av.

Flest nya medborgarskap per capita i EU (2023)

1. Luxemburg - 8,8 (per 1000 invånare)

2. Sverige - 6,4

3. Spanien - 5,0

4. Belgien - 4,7

5. Italien - 3,6

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brittiska elever i minoritet på var fjärde skola

Etnisk undanträngningspolitik

publicerad 9 juni 2025
– av Redaktionen
I 72 skolor finns det inte längre några vita elever alls - och i hundratals andra handlar det om ett litet fåtal vita elever.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vita brittiska barn är nu i minoritet på en fjärdedel av alla skolor i England, enligt en analys som The Telegraph gjort utifrån officiell skolstatistik från början av 2025.

Av de över 21 500 skolor som ingår i statistiken har 72 inga vita elever alls, medan de i ytterligare 454 skolor utgör mindre än två procent av elevunderlaget.

Den demografiska förvandlingen är mest påtaglig i landets större städer. På Rockwood Academy i Birmingham registrerades inte någon av skolans 1 084 elever som ”vit brittisk”, enligt tidningen. På Loxford School i Redbridge, i östra London, var endast 12 av skolans 2 779 elever vita britter.

Trenden är särskilt framträdande i områden som London, Birmingham, Manchester, Bradford och Leicester. I London är vita brittiska barn i minoritet i samtliga 32 stadsdelar (boroughs) utom en – Bromley – där andelen uppgår till 50,3 procent. I Newham och Harrow är motsvarande siffror så låga som fem respektive sju procent.

Skolcensusdata visar att andelen vita brittiska barn i den unga befolkningen minskar i många områden”, skriver tidningen.

”En ö av främlingar”

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet en annan brittisk rapport som förutspår att vita britter som grupp kommer att vara i minoritet i Storbritannien redan från början av 2060-talet. Prognosen bygger på analyser av migration, födelsetal och dödlighet, och pekar på att andelen vita britter kan minska från dagens cirka 73 procent till omkring 33,7 procent vid slutet av seklet.

Studien har tagits fram av professor Matt Goodwin vid Buckingham University, som menar att utvecklingen väcker ”djupgående frågor om den brittiska statens förmåga att både absorbera och hantera denna skala av demografisk förändring”.

Goodwin varnar också för att utvecklingen sannolikt kommer att väcka ”avsevärd oro, bekymmer och politiskt motstånd” bland väljare – något han menar att landet aktivt måste hantera för att undvika ”avsevärd politisk oro och polarisering under de kommande åren och decennierna”.

– Vid slutet av detta århundrade kommer de flesta på dessa öar, inte att kunna spåra sina rötter i detta land mer än en eller två generationer tillbaka. Detta väcker enorma frågor om våra ledares förmåga att förena människor kring en gemensam identitet, värderingar och kultur, och undvika risken att vi blir vad Sir Keir Starmer i maj kallade ’en ö av främlingar’, konstaterar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen lovar att utvisa fler brottslingar: ”Nu är det slutdaltat”

Migrationskrisen i Europa

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Enligt Johan Forsell handlar de föreslagna förändringarna "ytterst om upprättelse för brottsoffren".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

104 870 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fler ska utvisas för brott – och färre ska kunna återvända till Sverige efter att utvisningarna verkställts. Det var regeringens budskap när en ny utredning presenterades under onsdagen.

Migrationsminister Johan Forssell (M) tror att antalet utvisade brottslingar kommer att ”sexdubblas” och hävdar att ”Sverige nu kommer att få det tuffaste regelverket för brottsutvisningar i hela Norden”.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har länge hävdat att de kraftigt vill utvisa fler utlänningar som begår brott i Sverige – och nu har en utredning tagit fram förslag på hur detta ska gå till i praktiken.

Ett av förslagen handlar om att gärningsmän ska kunna utvisas vid alla brott med strängare påföljd än böter – oavsett om det bedöms finnas någon återfallsrisk eller inte.

Ett annat förslag är att åklagare ska vara skyldiga enligt lag att yrka på utvisning ”om brottet är utvisningsgrundande” – vilket vore en stor skillnad mot idag, då varje åklagare själv gör denna bedömning.

Vidare vill man att ”avvägningen mellan skälen för och emot utvisning” skärps – och att man framöver utgår från de lägsta krav som fastställs av EU, och inte gör mer generösa tolkningar än nödvändigt.

Fler livslånga återreseförbud

Det ska också bli lättare än idag att utvisa brottslingar som kommit till Sverige före 15 års ålder. Framöver är det inte någon allmän domstol utan migrationsverket som ska pröva eventuella verkställighetshinder i samband med att utvisningsbeslutet tas.

Att utvisade brottslingar fritt kunnat resa tillbaka Sverige bara några år efter att de utvisats är någonting som länge lett till frustration i samhället, och nu föreslås det att återreseförbuden i många fall ska bli längre eller helt permanenta.

Om brottslighetens straffvärde motsvarar fängelse i mindre än sex månader ska återreseförbudet normalt bestämmas till fem år. Motsvarar straffvärdet fängelse i sex månader eller mer men inte fängelse i ett år och sex månader ska återreseförbudet normalt bestämmas till tio år. Vid högre straffvärden än så, det vill säga fängelse i ett år och sex månader eller mer, ska återreseförbudet som huvudregel inte tidsbegränsas”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

”Upprättelse för brottsoffren”

Avslutningsvis ska straffskalan för att vistas i landet i strid mot ett återreseförbud skärpas – och även den som anställer en person som saknar rätt att vistas i Sverige ska straffas hårdare än idag. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

– Nu är det slutdaltat med personer som kommer till Sverige och begår brott. Antalet som kommer utvisas på grund av brott bedöms sexdubblas med utredningens förslag. Steg för steg gör vi svensk migrationspolitik mer rättvis. Det handlar ytterst om upprättelse för brottsoffren, säger migrationsminister Johan Forssell.

– Sverige kommer nu att få det tuffaste regelverket för brottsutvisningar i hela Norden, fortsätter han.

Om antalet personer som döms till utvisning på grund av brott skulle sexfaldigas innebär det cirka 3000 utvisningsbeslut årligen – jämfört med ungefär 500 idag.

Hemländerna vill inte ta emot sina medborgare

Ett återkommande problem har dock länge varit att de gamla hemländerna inte vill ta emot sina kriminella medborgare.

Många brottslingar i Sverige idag kommer från länder som Afghanistan, Irak och Somalia, men trots utvisningsbeslut går det i regel inte att verkställa utvisningarna till dessa, och många andra länder – och de blir istället kvar i Sverige. Tidöpartierna har än så länge inte presenterat någon konkret lösning på denna problematik.

Det kan också noteras att Sverige under Moderaternas styre har fortsatt ta emot cirka 100 000 migranter årligen, och kritiker argumenterar för att skärpta utvisningar kommer att få begränsad effekt, så länge massinvandringen inte också stoppas. Med gällande lagstiftning kan inte heller brottsdömda migranter som hunnit få svenskt medborgarskap utvisas

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.