”Näthatsgranskaren” nekas fortsatta skattemedel

publicerad 2 juni 2020
- av Per Nordin

Den så kallade Näthatsgranskaren, som under flera år systematiskt arbetat med att stävja svenska medborgares yttrandefrihet på internet, nekas fortsatta skattemedel. Projektet anses inte hålla “tillräckligt hög kvalitet i förhållande till övriga ansökningar” och tvingas nu söka privata sponsorer om man ska fortsätta sin verksamhet.

Tomas Åberg, även känd som Näthatsgranskaren, driver sedan 2017 en verksamhet som till stor del går ut på att leta fram invandringskritik och motsvarande ämnen på sociala medier och anmäla privatpersonerna bakom inläggen för hets mot folkgrupp. Affärsidén i stort har bestått av att söka skattemedel för att stävja det demokratiska samtalet i de fall det bryter mot etablissemangets angivna riktlinjer genom att få svenska medborgare polisanmälda och dömda för att ha uttryckt sig plumpt eller politiskt inkorrekt.

Den 28 maj kom beslutet att Åbergs yttrandefrihetsfientliga projekt nu nekas fortsatta statliga bidrag man ansökt på 770 000 respektive 610 000 kronor, alltså över 1,3 miljoner. Åberg själv hade angett att han ville ha “projektbidrag till verksamheter mot rasism och intolerans 2020”, men Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) beslutade att avslå Åbergs ansökan. MUCF ansåg att hans ansökan inte höll ”tillräckligt hög kvalitet i förhållande till övriga ansökningar” och att ”det framgår inte heller av ansökan hur många ni räknar med att nå”. Beslutet går inte att överklaga, vilket innebär att Åberg nu tvingas söka privata sponsorer för att driva vidare verksamheten.

Åberg anmäler ofta svenska pensionärer som uttryckt sin kritik mot islamisering eller ghettofiering av Sverige för hets mot folkgrupp. Denna grupp har ibland sparsam internetvana och kan stundvis uttrycka sig särskilt plumpt, något som Åberg kapitaliserat på. Han har nyligen också stämt medborgarjournalisten Joakim Lamotte för grovt förtal efter att denne granskat honom. Åberg har dock ingenstans kunnat bevisa att det som skrivits om honom skulle vara osant.

Han har även tidigare stämt författarinnan Ramona Fransson för förtal, efter att Fransson delat Lamottes artikeln om Åberg på sociala medier. I rubriken skrev hon att Åberg var en dömd djurplågare och bedragare. Åberg var inte dömd, men däremot hade Länsstyrelsen ålagt djurförbud mot honom efter att han ska ha låtit sina jakar svälta ihjäl i ett hägn utan mat och vatten.

Kjell Böhlin, researcher som granskat Åberg och hans “näthatsgranskning” och de antidemokratiska metoder som han använder sig av, säger till Katarina Magasin att Åberg ägnar sig åt ren förföljelse av privatpersoner och kallar hans uteblivna bidrag för en delseger för yttrandefriheten.

Det som är uppenbart är att Åberg vill ha ekonomiskt stöd för att aktivt söka efter eventuella misstag som enskilda begår. Han skapar konton för att kunna agera och dammsuger privata Facebooksidor i jakt på något han kan slå ner på.

Det som är allvarligt är att han sitter i en maktposition där han har möjlighet att påverka polisutredningar. Åberg har ett fläckat förflutet med en rad lögner, och hans oärlighet är givetvis ett allvarligt problem när han anklagar andra för att begå brott, fortsätter Kjell Böhlin.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!