Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Kommissionen vill att EU tar nya steg mot att bli en federation, där medlemsländerna inte längre ska få styra över varken migrationspolitik eller sin ekonomiska politik. Samtidigt ska nya EU-skatter tillkomma, där Sverige och andra europeiska stater hårdare ska tvingas finansiera projektet.
EU-kommissionen vill bland annat upprätta en så kallad återhämtningsfond på hela 750 miljarder euro, något som SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist beskriver som ett stort steg mot en gemensam europeisk finanspolitik.
EU-kommissionens förslag med ett omfattande krispaket på nästan 8000 miljarder kronor kommer efter att medlemsländerna i egen regi lanserat många mindre paket i efterdyningarna av coronakrisen. Det gigantiska stödet på 750 miljarder euro ska finansieras med lån och skulle enligt Bergqvist kunna ”rädda” ekonomierna i Europa.
– Det mesta tyder på att vi hade bottenkänning med de enorma BNP-fallen i april, och en del indikatorer har börjat peka uppåt. En återhämtning har påbörjats och utifrån det tror jag att det här kan räcka på EU-nivå, säger han.
Bergqvist menar att EU med detta tar tydliga steg mot en gemensam ekonomisk politik i bemärkelsen att de enskilda nationerna får allt mindre att säga till om och att Sverige nu måste välja vilken väg man vill ta.
– Hela europrojektet är en haltande skapelse så länge det inte finns gemensam finanspolitik. Där är euroländerna inte i mål än, men det är ett symboliskt viktigt steg. Det är framför allt Tyskland som ställer upp med sin kreditvärdighet och delar ut den till eurosamarbetet.
Att Sverige än så länge inte är med i det europeiska valutasamarbetet kan enligt Bergqvist bidra till att man hamnar längre ifrån ”den innersta kärnan” i EU och menar vidare att Sverige måste välja att antingen införa euron eller ”förlora politiskt inflytande” om vi istället väljer självständighet och nationell suveränitet.
De 750 miljarderna ska gemensamt av EU-länderna, där EU-budgeten ska fungera som säkerhet. Även planen på att EU-länderna ska ta gemensamma lån är i sig självt någonting nytt som inte tidigare skett. Tanken, menar man, är att pengarna ska fördelas så att de av coronakrisen värst drabbade länderna får den största biten av kakan.
Tidigare i år meddelade Sveriges EU-minister Hans Dahlgren också att man kan tänka sig att betala en särskild ”EU-skatt” där svenska medborgare ska betala in skatt direkt till EU:s budget – ett förslag som fick kraftig kritik inte minst eftersom det skulle kunna leda till att svenska skattebetalare kan komma att tvingas betala än mer för varje år.
Sveriges regering har också gått med på att 20 procent av intäkterna från EU:s utsläppshandel ska gå direkt in i EU:s budget, så även den nya EU-skatten på plastförpackningar. Dessa pengar kommer alltså inte Sverige direkt till del, utan istället till det gigantiska EU-projektet som därmed får ett tillskott på drygt 100 miljarder kronor årligen.
De tyska Socialdemokraterna har tidigare deklarerat att man vill att EU ska ha en federal konstitution senast 2025 och att de länder som inte vill vara med och bilda vad som allt mer liknar en struktur av Europas förenta stater, måste lämna unionen. Man vill bland annat inte heller att medlemsländerna inte ska få bestämma själva kring migrationsfrågor, utan överföra beslutanderätten på det området till EU:s institutioner.
Fakta: "Nästa generations EU"
I onsdags presenterade EU-kommissionen ett förslag till ett "återhämtningsinitiativ" för coronakrisens ekonomiska verkningar, under beteckningen "Nästa generations EU" (NGEU). Totalstödet, som ska lånas gemensamt av EU-länderna och ha EU-budgeten som säkerhet för lånet, ligger på 750 miljarder euro, varav 500 miljarder ska erbjudas i bidrag och 250 miljarder i lån.
Enligt nyhetsbyrån Reuters fördelas pengarna nationellt så att exempelvis de värst corona-drabbade länderna Italien och Spanien får en större andel - 173 miljarder euro respektive 140 miljarder euro i deras fall.
