MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 23 juni 2025

måndag 23 juni 2025

Markaryd satsar på Märk-DNA med polisen

publicerad 7 november 2017

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I höst satsar Markaryds kommun och polisen på att få fler av kommuninvånarna att använda Märk-DNA. Därför bjuds invånarna in till gemensamma infoträffar om hur man kan minska risken att utsättas för inbrott.

Inbrott i bostaden är för många drabbade en obehaglig upplevelse. Med Märk-DNA kan bostadsinnehavare själv minska risken att utsättas för inbrott, och öka chansen att få tillbaka sina värdesaker om man ändå skulle bli utsatt.

Allmänheten bjuds därför in till informationsträffar för att få mer information och en chans att ställa frågor om Märk-DNA, grannsamverkan och andra brottsförebyggande åtgärder.

Mötena är:

  • Tisdag den 21 november kl. 19.00 i kommunhuset i Markaryd
  • Onsdag den 22 november kl. 19.00 i Folkets Hus i Strömsnäsbruk

 

Vid mötena medverkar polisen, Markaryds kommun, Länsförsäkring Kronoberg och Grannsamverkan Laholm. Ingen anmälan krävs.

De som vill köpa Märk-DNA kan till exempel kontakta sitt försäkringsbolag och höra om de har några fördelaktiga erbjudanden. Just nu erbjuder Länsförsäkring Kronoberg rabatt till sina kunder.

Märk-DNA är en genomskinlig stöldmärkningsvätska, som innehåller en unik kod som penslas, ungefär som ett genomskinligt nagellack, på värdesaker och är extremt svårt att ta bort.

– Det gör att eventuella tjuvar avskräcks från att göra inbrott i en bostad som använder Märk-DNA. Det blir ju svårare för tjuven att sälja vidare dna-märkt stöldgods via hälare, säger Hans Sjöberg som är kommunpolis i Markaryd.

Om polisen upptäcker gods kan de, med hjälp av UV-lampor som finns i polisbilarna, kontrollera om det är stöldgods och vem det i så fall egentligen tillhör.

Det händer att vi upptäcker stora gömmor med stöldgods. Det kan vara svårt att ge tillbaka sakerna till de riktiga ägarna om de inte är dna-märkta, säger Hans Sjöberg.

Märk-DNA fäster på nästan alla typer av material.

– Det är ett enkelt och billigt sätt att skydda sina värdesaker. Man behöver bara registrera sitt Märk-DNA en gång och sedan märka sina värdesaker, säger Ola Eknor, som är utvecklingsledare på Markaryds kommun.

Förutom infoträffarna för allmänheten kommer även företagare och fritidshusägare att informeras om fördelarna med Märk-DNA.

Kommunen köper också in Märk-DNA till sina egna värdesaker.

Markaryds kommun vill givetvis också arbeta brottsförebyggande och kommer därför att DNA-märka våra värdesaker. Vi kommer att märka både IT-värdesaker, samt även exempelvis maskiner och arbetsredskap, säger Ola Eknor.

 

Källa: polisen.se

Fakta: Märk-DNA

Märk-DNA är ett samlingsnamn på en typ av märkning av värdeföremål. Det är en stöldskyddsmärkning som ger en unik spårbarhet och används i brottsförebyggande syfte samt för identifiering av gods.

Märk-DNA appliceras på värdeföremål utan att det förstörs eller minskar i värde, det är osynligt för blotta ögat och kan endast detekteras genom belysning av ett särskild UV-ljus.

När polisen anträffar gods som är märkt med DNA kan det lätt kopplas samman med rättmätig ägare.

 

Källa: polisen.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fredsforskaren: Samma gamla lögner driver oss mot tredje världskriget

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad Idag 12:06
– av Redaktionen
Presidenterna kommer och går - men propagandan, lögnerna och bombningarna består?

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den svenska USA-experten och fredsforskaren Frida Stranne anklagar västvärldens ledare för att återigen driva världen mot avgrunden. Hon varnar för att de gamla lögnerna och propagandan nu riskerar att utlösa ett tredje världskrig.

”Lögnerna – propagandan – ’experterna’. Snabba löften om seger, demokrati, säkerhet. Vid varje krig ’vi’ vill driva igenom är det samma sak. De starka rösterna som övertygar oss om att våldet är nödvändigt, att det går att vinna, att det är enda vägen och en reaktion på någon annans våld. Vi blir omedelbart offer för en berättelse som inte lämnar mycket utrymme till reflektion”, skriver Stranne på Facebook.

Hon menar att väst inte ens längre försöker dölja att insatserna syftar till att byta ut ledare och regimer de av olika skäl vill ha bort.

”’Väst’ behöver numera inte ens låtsas som att det handlar om något annat än att tvinga fram regimförändring i ett suveränt land. För vem hatar inte en auktoritär regim? Vem vill behöva tänka på konsekvenserna, människorna? Bort med dem bara”.

Miljontals döda

Fredsforskaren pekar på en rad tidigare militära interventioner som alla slutat i katastrof. Hon nämner bland annat Afghanistan, Irak och Libyen och påminner om de stora löften som föregick insatserna – och de resultat som följde.

”Bush inför Afghanistan 2001: USA kommer att vinna, kvinnor ska befrias, vi förhandlar inte med terrorister. 2021: USA drar sig undan utan några uppnådda mål, Talibanerna återtar makten, kvinnor lever under ständigt förtryck. Bush 2003: USA kommer att vinna på några veckor, Irak har kärnvapen, försvinner Saddam blir det stabilitet. Irak därefter: IS bildades, landet föll i kaos, de sista amerikanska baserna har ännu 2025 inte avvecklats, kriget byggde på en lögn. Libyen 2011: väst bombar och lämnar kaos och ökat sekteristiskt våld i kölvattnet”.

Hon konstaterar vidare att resultatet i regionen blivit ökat kaos och mänskligt lidande:

”Regionen i sin helhet: terrorister har blivit våra vänner, vänner har blivit terrorister. 900 000 döda av det direkta militära våldet, 4–6 miljoner ytterligare döda av de indirekta konsekvenserna. Ingen demokrati eller stabilitet någonstans”.

”Krafter ingen kan kontrollera”

Stranne påminner också om den amerikanske generalen Wesley Clarks varning från 2007 om planerna på att med militära medel störta sju regimer, där Iran återfanns på listan.

”Han varnade samtidigt för att tänka tanken att verkställa detta i just Iran eftersom konsekvenserna är oöverblickbara. Sedan 2000-talets inledning har det samtidigt varit ett upprepat mål för Netanyahu att just övertyga DC om att störta regimen i Iran”.

Nu, menar hon, står världen inför ett ödesdigert vägskäl, och hon frågar sig hur våra egna makthavare tänker agera:

”Nu riskerar vi inte bara döda tiotusentals iranier och starta ett inbördeskrig i landet med förödande konsekvenser som kan släppa lös krafter ingen kan kontrollera. Det riskerar ett tredje världskrig. Vad väljer våra europeiska ledare då att göra?”

Frida Stranne är docent i freds- och utvecklingsforskning samt lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Hon har specialiserat sig på amerikansk inrikes- och utrikespolitik, med särskilt fokus på USA:s säkerhetspolitik och globala roll.

Hon har varit gästforskare vid Svenska institutet för nordamerikastudier vid Uppsala universitet och vid American University i Washington DC. Stranne är medförfattare till boken Illusionen om den amerikanska freden (2023) och har publicerat vetenskapliga arbeten om amerikansk politik och internationella relationer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Polisen ignorerade tidiga varningar om Foxtrot – minst 16 civila döda

Ökade otryggheten

publicerad Idag 10:03
– av Redaktionen
Om tidiga larm hade tagits på allvar kanske Foxtrotnätverket hade kunnat bekämpas i ett tidigare skede.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Trots att polisen redan 2021 slog larm om det växande gängnätverket Foxtrot valde ledningen att inte agera. I dag kopplas nätverket till över 30 mord – varav minst 16 dödsoffer varit helt utomstående civila.

I dokumentärserien En gång bröder, avslöjas att en särskild spaningsgrupp inom polisen redan för fyra år sedan identifierade Foxtrot som en snabbt expanderande aktör med stort våldskapital.

Enligt underrättelsechefen vid polisen, Jale Poljarevius, slog gruppen tidigt larm – men larmen prioriterades bort till förmån för andra gäng.

Om man hade kunnat dra tillbaka tiden så hade vi snabbt riktat om kanonerna åt det här hållet, säger Poljarevius till statskanalen SVT, och medger att Foxtrot länge varit utanför polisens karta.

Det var först efter flera uppmärksammade mord 2022 som Foxtrot började hamna i polisens fokus. Enligt dokumentären har nätverket sedan dess kunnat kopplas till över 30 mord – varav minst 16 offer varit oskyldiga civila utan några gängkopplingar.

Rawa Majid Foxtrot Interpol
Rawa Majid är internationellt efterlyst av Interpol. Foto: skärmdump/Interpol.int

Splittring eskalerar våldsspiralen

Splittringen inom Foxtrot i september 2023 markerade en ny nivå av våld. Den ena falangen, ledd av den internationellt efterlyste Rawa Majid – även kallad ”Jordgubben” – misstänks bland annat för mordet på Ismail Abdos mamma, vilket eskalerade konflikten ytterligare.

Under sommaren 2023 lyckades svensk polis infiltrera nätverket med hjälp av krypterade chattgrupper som exempelvis appen Signal. Ett genombrott som ledde till flera gripanden och åtal mot ett antal personer i Foxtrots toppskikt – bland annat för synnerligen grovt narkotikabrott.

Trots detta fortsätter våldet. Enligt SVT:s uppgifter har nätverket även expanderat till Norge, där svensk gängkriminalitet har blivit ett växande problem.

Fakta: Gängnätverket Foxtrot

  • Ledare: Rawa Majid, känd som "Jordgubben", efterlyst av svensk polis och bosatt i Turkiet.
  • Start: Nätverket identifierades av svensk polis redan 2021 som en framväxande aktör.
  • Verksamhet: Misstänks ligga bakom omfattande narkotikahandel, utpressning och beställningsmord.
  • Mord: Kopplas till över 30 mord – där minst 16 offer varit oskyldiga civila
  • Splittring: I september 2023 bröt en intern konflikt ut, vilket ledde till ytterligare våldsdåd.
  • Internationell spridning: Har etablerat närvaro i bland annat Norge
  • Infiltration: Svensk polis infiltrerade Foxtrot via krypterade chattgrupper under sommaren 2023.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler vill föda i pool

publicerad Igår 17:19
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler kvinnor väljer att föda barn i så kallade förlossningspooler. Vattenfödslar erbjuds idag i nästan alla regioner i Sverige, något som var ovanligt för bara några år sedan.

Vattenförlossning innebär att den gravida kvinnan är i en pool och därmed omgiven av vatten, samt att barnet sedan föds under vattenytan. Kvinnan lyfter själv upp barnet ur vattnet när det fötts.

Sedan 2019, då det endast fanns sådana möjligheter i fyra av Sveriges regioner, har man infört fler möjligheter för vattenfödsel på svenska förlossningskliniker, enligt en kartläggning från skattefinansierade SVT. Idag är det istället endast fyra som inte erbjuder vattenfödsel: Region Kronoberg, Region Örebro län, Region Gävleborg och Region Blekinge.

I de 17 övriga regionerna finns det, eller är på väg att färdigställas, någon form av möjlighet att föda i förlossningspool. En av de senaste att införskaffa förlossningspool är förlossningskliniken i Karlstad.

Det känns helt fantastiskt, det är ett mål som vi har jobbat mot i flera år och inte haft förutsättningar för förrän nu, säger Charlotte Stenström, avdelningschef vid förlossningen på Centralsjukhuset i Karlstad, till SVT.

Alla får dock inte möjligheten, utan det finns vissa kriterier. I Karlstad kommer man exempelvis att ha krav på att graviditeten är inom det normala och att barnet i magen är normalstort.

Att föda i förlossningspool kan ge kortare förlossningsarbete och ge kvinnan en mer positiv upplevelse av förloppet, samt en känsla av kontroll över sitt födande. Det kan också vara fördelaktigt mot smärta.

Man ser många fördelar med vattenförlossningar – smärtlindring är en, säger barnmorskan Araceli Carranza.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Byråkratisk kris: Fler chefer än vårdplatser i Region Västerbotten

Korruptionen i Sverige

publicerad Igår 16:03
– av Jan Sundstedt
Norrlands universitetssjukhus

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I Region Västerbotten riskerar en uppblåst byråkrati att hota vården i regionen, då antalet chefer enligt uppgifter överstiger antalet vårdplatser. Med uppskattningsvis drygt 400 vårdplatser för närvarande till förfogande, väcks frågor om hur resurserna har fördelats.

Region Västerbotten, med ansvar för hälso- och sjukvård till cirka 280 000 invånare, har hamnat i fokus för en debatt om resursfördelning, rapporterar P4 Västerbotten.

Enligt granskningar och interna uppgifter som återkommit i debatten sedan 2022 har Region Västerbotten haft omkring 403 vårdplatser för sjukhusvård och cirka 490 chefer anställda.

Det finns i dagsläget inga offentliga uppgifter som tyder på att denna obalans förändrats nämnvärt fram till och med sommaren 2025.

Särskilt alarmerande är att 60 av dessa chefer saknar underställda, och ytterligare cirka 100 har färre än tio anställda under sig, enligt granskningarna.

”Inte haft full kontroll”

Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, medger att regionen saknat kontroll över chefsstrukturen.

Vi har nog inte haft full kontroll på hur chefsstrukturen har sett ut och utvecklats under åren, säger hon till P4 Västerbotten.

En omorganisation planeras för att spara tre miljoner kronor, men kritiker anser att det är otillräckligt med tanke på vårdplatsbristen.

Oppositionsrådet Håkan Andersson (C), uppskattar att en översyn skulle kunna frigöra upp till 50 miljoner kronor, medan regionledningen har varit mer försiktig i sin analys.

I en glesbefolkad region med långa avstånd blir varje förlorad vårdplats en risk, särskilt inför vintern då belastningen ökar.

Kritiker menar att skattepengar fastnar i en uppblåst administration istället för att stärka vården – något som i förlängningen riskerar att hota invånarnas hälsa.

Fakta: Disponibel vårdplats

En ligg- eller sittplats på vårdenhet i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö som står redo för omedelbar användning.

Källa: Socialstyrelsen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.