Nya Dagbladets krönikör Lars Bern intervjuades i dagarna av Svensk Webbtelevision och gav med sig av sina tankar inför riksdagsvalet.
https://nyadagbladet.se/inrikes/lars-bern-infor-valet/
Lars Bern inför valet
https://youtu.be/7f-IWdS41pI
https://nyadagbladet.se/inrikes/lars-bern-infor-valet/
https://youtu.be/7f-IWdS41pI
Nya Dagbladets krönikör Lars Bern intervjuades i dagarna av Svensk Webbtelevision och gav med sig av sina tankar inför riksdagsvalet.
https://nyadagbladet.se/inrikes/socialtjansten-fotbollsskor-och-massage-istallet-for-hardare-straff/
Efter att en 14-åring misstänks ha skjutit sex personer i Gävle kritiserar socialtjänsten regeringens förslag om sänkt straffålder. Lösningen är inte hårdare tag, hävdar enhetschefen Anna Bakken Krantze – utan träningskort, fotbollsskor och massage till trötta föräldrar.
En 14-årig pojke är misstänkt för sex fall av mordförsök och grovt vapenbrott efter skjutningen i Gävle förra helgen. Pojken hade enligt uppgift kopplingar till kriminella gäng och var tidigare känd hos socialtjänsten.
Anna Bakken Krantze, enhetschef på socialtjänsten i Gävle, vill inte bekräfta uppgifterna men erkänner att myndigheterna ofta ligger flera steg efter.
— Vi jobbar väldigt aktivt ihop med polis, näringsliv, fritidsaktiviteter, fritidsgårdar och så vidare. Men tyvärr ligger vi ofta flera steg efter, eftersom de som förser unga med vapen och droger ligger många steg före oss, säger hon till Schibstedägda TV4.
Regeringen presenterade för några veckor sedan ett förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott. Statsminister Ulf Kristersson motiverade det med att "barn ska vara barn, men 13-åringar som går omkring med skarpladdade vapen kan inte behandlas som vilka barn som helst".
Anna Bakken Krantze är dock inte alls nöjd med förslaget.
— Jag tänker inte att rätt väg att gå är att sänka åldern, eller att vi ska jobba med 'hårdare tag' eller straffa de här människorna, säger hon.
Hennes alternativa "lösning" har väckt uppståndelse och frågor på sociala medier. Istället för strängare åtgärder menar hon att socialtjänsten behöver mer resurser för att erbjuda olika former av stöd och fritidsaktiviteter till ungdomarna.
— Vi skulle behöva medel till att erbjuda alternativ. Köpa träningskort, köpa ett par fotbollsskor, gå ut och käka, ge massage till någon trött mamma eller pappa. Det är det vi behöver få medel till, vi behöver mentorer som kan gå in och vara förebilder. Vi behöver liksom fylla på från andra håll, fortsätter enhetschefen.
14-åringen som sköt sex personer i Gävle var känd hos socialtjänsten.
Ansvarig enhetschef vill dock inte att han straffas, utan kräver ”mer resurser” för att kunna ge pojkar som honom träningskort, nya fotbollsskor, pengar till restaurangbesök och massage. pic.twitter.com/b4IiMMMS2a
— Herr Husis (@HerrHusis) October 6, 2025
Hon fortsätter att förklara sin syn på hur gängkriminaliteten bland unga ska bekämpas.
— Jag tänker att vi behöver jobba ännu mer med relationer, vi behöver jobba tätare ihop med polis, med psykiatri, med skola, och ge människor en känsla att man är värd någonting.
Socialtjänsten i Gävle uppger nu att man kommer utreda både skjutningen och sitt eget agerande i fallet.
— Vi behöver absolut göra en händelseanalys, vi har redan idag suttit i flera olika möten där just syftet är att titta på om vi gjort det vi kunnat. Vi behöver titta på risker och väga dem mot varann, säger Anna Bakken Krantze.
Att satsa på "meningsfulla" fritidsaktiviteter som motmedel mot gängkriminalitet är inget nytt. I åratal har avsaknaden av fritidsgårdar och liknande insatser pekats ut av politiker och myndighetsföreträdare som en central förklaring till varför unga hamnar i kriminella nätverk.
Men denna argumentation har tystnat allt mer – något som sammanfaller med att fritidsgårdarna själva i många fall förvandlats till naturliga samlingsplatser och rekryteringscenter för just gängkriminella.
I vissa fall har verksamheterna till och med drivits av personer med starka kopplingar till den organiserade brottsligheten.
https://nyadagbladet.se/inrikes/delfiner-pa-kolmarden-svalde-batterier/
Två delfiner på Kolmården råkade få i sig batterier av misstag. Delfinariet stängdes ner, men nu uppges delfinerna vara undersökta och må bra.
Det var i samband med en rutinbehandling av en delfin som man råkade tappa en inhalator i golvet. Den gick sedan i delar, varpå vissa delar föll i bassängen där delfinerna håller till.
— Just nu så håller vi delfinariet stängt för att dels behöver vi ju undersöka delfinerna, hålla dem under uppsikt och även undersöka bassängen, sade Annika Trosellius, Kolmårdens presstalespersonen, under lördagen till skattefinansierade SR.
Det visade sig att två delfiner fått i sig varsitt mindre batteri från den tappade inhalatorn. Efter det kunde man snabbt få ut batterierna och efter hälsoundersökningar konstatera att delfinerna mådde bra. Samtliga visar ett normalt beteende, äter och simmar vanligt.
Under söndagen var delfinariet åter öppet och delfinerna utförde sina föreställningar.
Händelsen hör inte till vanligheten, menar Trosellius, och nu ska djurparken se över sina rutiner och sin hantering av utrustning för att något liknande inte ska kunna hända.
I våras avled en av parkens delfiner, som hette Pärla. Det var först oklart vad dödsorsaken var, men i slutet av september konstaterade Statens veterinärmedicinska anstalt att Pärla avled till följd av en streptokocker-infektion som utvecklades till blodförgiftning, något som SR rapporterade om.
I många år har man lyft problematiken kring att hålla just delfiner i fångenskap. Delfiner, som är högintelligenta och sociala djur, påverkas ofta negativt både fysiskt och psykiskt av att hållas på djurparker – vilket har gjort att vissa länder, som exempelvis Storbritannien och Frankrike, implementerat starka lagar kring delfinhållning.
Under 2022 meddelade Kolmården att man kommer att påbörja en avveckling av delfinariet, i syfte att satsa mer på utrotningshotade arter. Däremot meddelade man så sent som 2024 att man inte kommit vidare i avvecklingen på grund av att man inte vet vart man ska placera de delfiner som idag hålls.
https://nyadagbladet.se/inrikes/tre-kriminella-natverk-star-for-halften-av-gangvaldet/
Foxtrot, Dalen och Rumba – tre kriminella nätverk och deras ledare bär skulden för nästan hälften av allt gängvåld som lett till personskador eller dödsfall i Sverige under 2025.
Trots omfattande polisinsatser efter den stora våldsvågen 2023 fortsätter samma gängtoppar att styra sina organisationer och anstifta våldsdåd från utlandet, det visar en intern lägesrapport som Bonniertidningen Expressen tagit del av.
Polisens rapport pekar ut tre huvudaktörer: Foxtrot med ledaren Rawa "Kurdiska räven" Majid, Dalennätverket med Mikael "Greken" Tenezos i spetsen, samt nätverket Rumba under Ismail "Jordgubben" Abdo.
"Det finns drygt 50 kartlagda nätverk i Sverige som bedöms ha mycket högt våldskapital. I ljuset av detta är det anmärkningsvärt att endast tre nätverk är involverade i närmare hälften av det våld som leder till personskador och/eller dödsfall", skriver polisen.
Konflikterna mellan de tre nätverken har dämpats något sedan våldsvågen 2023, vilket syns i statistiken där skjutvapenvåldet minskat kraftigt, men polisen varnar samtidigt för att detta inte betyder att nätverken försvagats. Både Foxtrot och Dalen har i stället fokuserat på narkotikahandel och utför våldsdåd mot betalning.
Rumba-nätverket uppges ha försvagats sedan ledaren Ismail Abdo greps av turkisk polis i början av juli 2025. Gripandet betraktas som en stor framgång för svensk polis, då nätverket misstänks för omfattande vapensmuggling och en lång rad våldsdåd.
Abdo hade tidigare gripits i Turkiet i maj 2024, då beväpnad med en laddad pistol och iförd skottsäker väst. Men han släpptes efter att ha betalat motsvarande cirka 6 500 kronor i borgen.
Foxtrot, som bedöms vara det mest våldsdrivande nätverket, har enligt polisen "en etablerad logistikkedja för att smuggla vapen och handgranater från Balkan". Nätverket har genomfört flera dåd per månad under 2025, främst för att stärka sin position på narkotikamarknaden.
Bland de uppmärksammade händelserna märks en serie i Västsverige där en skjutning och fyra brandattentat genomfördes efter att nätverkets medhjälpare stulit över 30 kilo kokain. I ett annat fall utfördes tre sprängdåd mot en persons anhöriga som påtryckning för att denne skulle börja handla med Foxtrots narkotika.
Rawa Majid, som lämnade Turkiet hösten 2023, är fortsatt på fri fot. Uppgifter har gjort gällande att han suttit frihetsberövad i Iran och han har också beskyllts för att orkestrera dåd mot israeliska mål i Europa för den iranska regimens räkning.
I januari mördades Majids farbror i Husby. I ett förhör berättade Majids pappa att sonen lovat att inte hämnas.
— Han lovade mig att inte göra någonting, sa pappan. När polisen frågade varifrån sonen fick information om vem som beställt mordet blev svaret: "Han vet allt."
Polisen bedömer att "ett kritiskt beroende för nätverk Foxtrots våldsanvändning är sannolikt de strategiska personer som befinner sig utomlands".
Mikael Tenezos, den tidigare hockeytalangen som leder Dalennätverket, är i sin tur häktad i sin utevaro men styr sitt nätverk från Mexiko. Trots svenska myndigheters upprepade vädjan, senast i februari 2025, har han ännu inte gripits.
Dalen-nätverket dominerar narkotikahandeln i norra Sverige, med Gävle som ny central distributionsort. Nätverket utför även våldsdåd mot betalning, främst hot, våld och skuldindrivning för ekobrottslingar. Vapnen som använts har i hög grad kommit från Rumba-nätverkets smuggling från Turkiet.
Polisen varnar för risk att en ny storkonflikt kan bryta ut om Foxtrot och Dalen krockar på narkotikamarknaden. Båda nätverken bedöms ha förmåga att snabbt växla upp och genomföra flera våldsdåd på kort tid.
https://nyadagbladet.se/inrikes/fyra-av-fem-smabarn-far-for-mycket-skarmtid/
Fyra av fem svenska barn i ettårsåldern exponeras för mer skärmtid än Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Det visar en ny studie från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).
Det var förra året som Folkhälsomyndigheten gav ut riktlinjer kring skärmtid för barn och unga. Bland annat rekommenderade man att 13–16-åringar skulle halvera sin skärmtid, som i snitt då låg på 6,5 timmar per dag. Vidare rekommenderade man att barn mellan två och fem år bör använda skärm max en timme per dygn, samtidigt bör barn under två år inte använda skärm överhuvudtaget.
I studien, som publicerats i Acta Paeditrica, har man tittat på vanor bland svenska barn som är 18 månader gamla och fyra år gamla. Totalt deltog 1078 18-månaders barn och 750 fyraåringar.
Resultaten visar att endast 22 procent av barnen som var 18 månader klarar de nysatta riktlinjerna på vardagarna. Under helgerna klarade 17 procent av dem den rekommenderade skärmtiden.
— Det är oroande att det var så stor andel i så ung ålder som överskred rekommendationen, säger Gisela Nyberg, förstaförfattare och professor på GIH, till TT.
Bland fyraåringar höll 60 procent riktlinjerna under vardagar och 28 procent under helgerna.
Vidare kunde man konstatera att bara hälften av fyraåringar rörde sig tillräckligt mycket. Bland flickor i den åldern följde 42 procent riktlinjerna för fysisk aktivitet, samtidigt som 60 procent av pojkarna gjorde det. Forskarna varnar att det kan få konsekvenser för hälsan, både på kort och lång sikt.
Studien visade att barn till föräldrar som var högutbildade i högre grad klarade av riktlinjerna för både skärmtid och fysisk aktivitet. En förklaring kan vara att dessa barn oftare hade någon form av aktivitet eller idrott under veckorna, men också att det var vanligare att man cyklade eller tog en promenad till förskolan.